BTJ har analyserat hur folkbibliotek bidrar till den nationella katalogen Libris.
"Sedan årsskiftet har nära hälften av Sveriges folkbibliotek bidragit till Libris katalogisering, visar vår dataanalys. Ungefär hälften av de som bidrar till den nationella katalogen gör det genom att vara anslutna till Bibliografisk service. Dessa bibliotek gör mest arbete i Libris. Ett stort antal folkbibliotek gör ingenting, många andra mycket lite.
Folkbiblioteken som är anslutna till BTJ:s tjänst Bibliografisk service gör mest för Libris katalogdata, därefter kommer folkbiblioteksorganisationerna i de fyra största städerna i Sverige. De övriga folkbiblioteken bidrar med en mindre del av katalogiseringsarbetet i Libris."
Att inte alla bidrar lika mycket är väl i och för sig naturligt eftersom varje titel endast behöver katalogiseras en gång, men BTJ:s analys visar ändå att svenska folkbibliotek inte löst en så grundläggande sak som katalogisering/metadata på ett förnuftigt, rimligt eller hållbart sätt. Detsamma kan sägas om vår medieförsörjning, se blogginlägget "Nationell överblick för stärkt samverkan".
Vi behöver för övrigt inte endast den metadata som framställs vid katalogisering, utan också omslagsbilder, presentationstexter, innehållsförteckningar. En nationell metadatabrunn som innehåller all den metadata bibliotek behöver vore önskvärd.
Läs texterna på BTJ-bloggen:
Så bidrar folkbiblioteken (inte) till Libris
Elefanten i Libris-rummet måste tas om hand
Läs också:
Anette Grönroos: För vem katalogiserar biblioteken?