Kommer IMMS leda till att mindre tid används åt logistik? Batch-hantering är tidsbesparande, men mängden transporter (både antal böcker och antal lådor) lär öka. Om boklån (utlån, återlämning och avhämtning av reserverade böcker) också ska finnas "på över tusen platser i staden" lär mycket resurser behöva avsättas åt logistik.
Stockholms stadsbibliotek inför ett nytt bibliotekssystem
På Stockholms stadsbiblioteks hemsida står:
Tidigare har detta sagts:
IMMS kommer kanske alltså vara på plats i augusti 2026.
"Bibliotek handlar idag mycket om logistik. Böcker flyttar på sig och vi i Bibliotek Familjen Helsingborg (BFH) har en stor sorteringsmaskin på Helsingborgs Stadsbibliotek som servar hela familjens logistikbehov. Vi kollar just nu på att vidareutveckla logistiken och se hur vi bäst kan ge service till alla våra användare."
Min kommentar:
I dagsläget går allt som skickas mellan kommunerna via Helsingborgs stadsbiblioteks sorteringsmaskin. Lån mellan bibliotek inom en kommun går inte via nodpunkten Helsingborgs stadsbibliotek. Tänker sig utredarna att allt ska gå via Helsingborgs stadsbibliotek om vi inför IMMS? Och ska i så fall nuvarande reservationssamarbete som går ut på att böcker i första hand ska plockas inom hämtenhetens kommun göras om? Se: Höganäs: korslån och självförsörjningsgrad 2024.
"Böckerna i transporterna idag hanteras en och en. Varje bok behöver handpåläggning när den har kommit fram till det bibliotek där den ska vara och varje reserverad bok som ska till en användare får ett A4-papper utskrivet och satt i boken så användarna kan hitta dem. Detta innebär att det är många lyft och repetitiva rörelser för personalen som ska hantera dessa böcker varje dag. Det cirkulerar ungefär 2500 böcker dagligen via Helsingborgs Bibliotek som ska någonstans inom Familjen Helsingborg."
Min kommentar:
IMMS möjliggör papperslös reservationshantering och batch-hantering. Men även med detta kommer vi behöva lyfta böcker och lådor och hantera böcker manuellt. I nuläget behöver inte varje aviserad bok få ett "A4-papper" utskrivet, det går också att använda en kvittoskrivare. Batch-hantering leder till att antalet lådor som transporteras ökar och till att antalet exemplar som transporteras ökar. Kommer batch-hantering kunna användas för transporter inom en kommun. Måste alla transporter gå via en central sorteringsanläggning? Se: Batch-hantering i IMMS.
"Utbudet på hyllorna på biblioteken är idag statiska. En bok har ett hembibliotek där den står tills den blir reserverad eller utlånad, och när den lämnas tillbaka så skickas den hem igen. Detta leder till flera transporter som inte hade behövts."
Min kommentar:
Utan flytande bestånd transporteras böcker tillbaka till ägande bibliotek. Om detta ses som "transporter som inte hade behövts" så bör Qurias funktionalitet för flytande bestånd övervägas. Med IMMS kommer utlånade böcker på ett bibliotek ersättas av böcker från andra bibliotek eller mediecentralen. Dessa exemplar måste transporteras och om de sedan inte lånas kan det ses "transporter som inte hade behövts". Om inte dessa böcker lånas ut kommer de ursprungligen utlånade böckerna kanske inte få plats på hyllan utan måste skickas till ett annat bibliotek eller till mediecentralen. Se: Flytande bestånd i Quria.
"IMMS har en funktionalitet för att återlämna böcker i 'batch' så de hanteras per låda istället som då innehåller ca 33 böcker per låda. Detta hjälper med denna problematik otroligt mycket och sparar mycket arbetstid och kopplar direkt till utvecklingsområdet inre effektivitet inom Familjen Helsingborg där vi ska bli effektivare hur vi jobbar. Denna del av systemet gör även att vi kan ställa upp reservationer utan behov av att sätta papper i varje bok vilket sparar både på miljön och på handleder."
Min kommentar:
Se: Batch-hantering i IMMS.
"IMMS har även en funktion som gör att när böcker från en viss kategori skickas ut så skickar den nya böcker av den kategorin till biblioteket. Till exempel, om en användare lånar ett gäng trädgårdsböcker nu på försommaren så kommer systemet märka det och skicka nya böcker till biblioteket. Det innebär att när användare då kommer in i biblioteket så ser de nya böcker på hyllorna när saker lånas ut. Detta leder till en stor förbättring av invånarna i Familjen Helsingborgs livskvalitet."
Min kommentar:
Detta innebär ökade transporter. För låntagare som söker specifika titlar är det inte säkert att detta är av något större värde. För låntagare som främst använder sig av bibliotekets publika katalog för att hitta och reservera böcker innebär det ingen fördel. Istället för att lägga resurser på det fysiska beståndet (mätningar och samordning av hyllplaceringar och transporter) borde vi kanske sträva efter att utveckla våra publika kataloger så de uppmuntrar till browsing och kan ge upphov till serendipitet. Se: Hur smart är IMMS?
"Det finns ytterligare förbättringar med hjälp av systemet som vi ser hade kunnat vara en fördel. Systemet kan agera stöd i hur vi hanterar våra samlingar i stort, till exempel med att ge oss bättre underlag för hur böcker lånas ut och vilka böcker vi kanske inte längre ska ha kvar i våra samlingar. Systemet har även funktioner för att kunna flytta det vi kallar 'Hyllvärmare' som är böcker som bara står stilla. Dessa böcker kan systemet flagga så vi flyttar på dem så kanske de lånas ut när de står någon annanstans."
Min kommentar:
Vi har redan ett system som kan stödja oss i hur vi hanterar våra samlingar, nämligen Quria. Vi kan ta ut gallringsunderlag, vi kan bevaka reservationsköer, vi kan ta ut statistik över korslån etc. I vilken utsträckning använder vi de möjligheter vi redan har? Om en bok är en "hyllvärmare" på ett bibliotek är det nog i de flesta fall tveksamt om den kommer lånas ut på ett annat bibliotek, men vi kan redan nu, tillfälligt eller permanent, omlokalisera böcker från ett bibliotek till ett annat. Se: Gallringsunderlag, Bevakning av efterfrågan, topplistor, Bevakning av reservationsköer, Webbinarium: Quria Smart Collections.
"Det finns också en funktionalitet för så kallad 'kaotisk uppställning' som gör att vi mycket effektivare kan använda våra magasin som vi har idag för att lagra böcker. Det är enkelt förklarat ett system som gör att vi kan packa alla hyllorna och fortfarande ha koll på var medierna står vilket vi inte kan idag. Systemet ger oss en mycket större kontroll var medier står och gör det därmed enklare att hitta dem. En utredning som gjordes på just den funktionaliteten i Köpenhamn visade att tiden det tog att hitta en bok efter systemet infördes sjönk med 70%."
Min kommentar:
Den uppgift jag sett är att det hävdas att antalet tillfällen då låntagare inte kunnat hitta boken på rätt plats på hyllan minskat med mer än 60% tack vare IMMS. Denna uppgift handlar öppna hyllor, inte om mediecentraler med kaotisk hylluppställning, och är den verkligen tillförlitlig? Se: Sätter IMMS upp böcker på våra hyllor?
"Vi anser att en förstudie för detta är väldigt viktigt för vår verksamhetsutveckling. IMMS vara eller icke vara inom samarbetet kommer att forma logistiken och framtiden för samarbetet med avseende på flera aspekter. Ett införande hade till exempel lett till ett mycket tätare samarbete vad gäller inköp och medieförsörjning."
Min kommentar:
Vad menas med "ett mycket tätare samarbete vad gäller inköp"? Är det centrala inköp för hela Bibliotek Familjen Helsingborg som avses?
"Systemet används idag med fördel i flera kommuner i Sverige och världen men inget kommunsamarbete använder systemet idag. Därför behövs en gedigen förstudie för att titta på om det är möjligt för BFH att skaffa IMMS för att få alla förbättringar som kommer med systemet, och vilka kostnader eller uppoffringar det hade medfört."
Min kommentar:
I dagsläget används IMMS av två svenska kommuner: Göteborg och Malmö. Stockholm ska införa IMMS. Se: Jämförelse mellan Stockholm, Göteborg, Malmö, Bibliotek Familjen Helsingborg och Helsingborg och Jämförelse mellan Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg 2024.
"Undersökning av transportlösningar då dagens transporter inte hade kunnat tillgodose de behov som systemet hade behövt."
Min kommentar:
Redan i dagsläget kan vår transportlösning ses som otillräcklig. Vi kan inte alltid skicka allt från ett huvudbibliotek med den centrala transportrundan eftersom vi uppnått max antal lådor vi får skicka. Ibland kan vi också ha otillräckligt antal transportlådor. Inom vissa kommuner transporteras inte böcker dagligen, vilket leder till längre transporttider och till toppar i transporterna. Vill vi verkligen aktivt arbeta för att transporterna av såväl exemplar som antal lådor ska öka ytterligare?
"Bättre användning av våra lokaler och magasin då systemet möjliggör effektivare och mer platsbesparande förvaring av böcker"
Min kommentar:
Detta förutsätter ett centralt magasin/mediecentral med kaotisk hylluppställning.
"Ett bokbestånd som rör sig och ökar våra medieutlån, vilket ger ökad livskvalité för våra invånare"
Min kommentar:
Kan delvis uppnås med Qurias flytande bestånd. Att utlånen skulle öka är bara en förhoppning. Se: Flytande bestånd i Quria.
"Effektiviserar hantering av böcker och ger mer tid till kvalificerade arbetsuppgifter"
Min kommentar:
Enligt den förra undersökning av IMMS som Bibliotek Familjen Helsingborg gjort ledde inte IMMS till tänkt personalbesparing på biblioteken i Aalborg och Köpenhamn. Om inte tekniken möjliggör detta, hur ska den då kunna ge oss tid till med kvalificerade arbetsuppgifter? Det är svårt att veta vilka effekter exempelvis batch-hantering kan ge. På ett bibliotek kan det till exempel vara så att transporterna hanteras i disken när biblioteket är öppet. Det är då inte säkert att tidsvinsten kan användas till att utföra mer kvalificerade arbetsuppgifter, inte minst om kvalificerade arbetsuppgifter som exempelvis inköp centraliserats. Vi måste också avsätta resurser till att bemanna mediecentral och att kontinuerligt uppdatera IMMS (mäta hyllor och föra in uppgifter i systemet). Se: Artikel om IMMS i tidskriften bis.
"Möjliggör att biblioteken inom FH på ett bättre sätt kan få överblick över mediebeståndet, behoven hos våra användare, och använda våra mediabudgetar mer resurseffektivt."
Min kommentar:
Använder vi nuvarande möjligheter för att bevaka efterfrågan, korslån etc maximalt? Med den senaste versionen av Quria kom utökade möjligheter att ta ut statistik över reservationer. Se: Quria version 1.28.0, Bevakning av efterfrågan, topplistor, Gallringsunderlag, Webbinarium: Quria Smart Collections, Bevakning av reservationsköer.
"Ett bestånd som flyter runt i de olika kommunerna gör att besökare möts av olika böcker varje gång de besöker biblioteket. Detta gör att fler kommer vilja besöka biblioteken för de inte möts av samma böcker varje gång."
Min kommentar:
Inköp görs kontinuerligt till våra bibliotek och på bibliotek med vettiga mediebudgetar möts redan låntagare av nya böcker vid varje besök. Den funktionalitet som finns i Quria för flytande bestånd skulle också innebära att bestånden på hyllorna förändras.
Jag hade önskat att vi först utrett vilka problem vi anser oss ha och sedan förutsättningslöst undersökt hur dessa problem kan lösas. Nu börjar vi istället att utreda en specifik teknik, utan att veta vilka problem vi anser oss ha och om de kan lösas med befintliga system, utveckling av befintliga system, organisatoriska förändringar eller om de kräver införande av ny teknik. Är det mängden transporter vi vill göra något åt? Är det transporttiderna (tiden från det att en bok plockas på ett bibliotek tills den aviseras på ett annat) som är problemet? Är det väntetiden på reserverade böcker som är problemet? Är det den fysiska hanteringen av böcker som är problemet? Eller det kanske inte alls är något av detta som är våra huvudsakliga problem/utmaningar?
Se även: Bibliotek Familjen Helsingborg utreder införande av IMMS
I och med version 1.28.0 av Quria är det möjligt att införa automatiska omlån.
Argument för att införa automatiska omlån är att det ska underlätta för låntagarna i och med att de inte ska behöva förlänga lån själva samt att risken för att låntagare får förseningsavgifter ska minska.
Att fundera på:
Bibliotek Familjen Helsingborg utreder införande av IMMS. Förra gången IMMS utreddes var 2016/2017.
Klicka här för att läsa projektansökan.
Det finns mängder med större och mindre både praktiska och mer principiella frågor för en sådan utredning att besvara eller belysa.
Några konkreta frågor:
Relevanta blogginlägg:
Kommentarer till Bibliotek Familjen Helsingborgs projektplan för att utreda införande av IMMS
Konkreta förslag för att utveckla mediesamarbetet (inom Bibliotek Familjen Helsingborg)
Jämförelse mellan Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg 2024
Är IMMS ett vettigt sätt att använda våra resurser?
Jämförelse mellan Stockholm, Göteborg, Malmö, Bibliotek Familjen Helsingborg och Helsingborg
Sätter IMMS upp böcker på våra hyllor?
Kritiska frågor om IMMS baserade på en uppsats
Bibliotek Familjen Helsingborg: korslån och självförsörjningsgrad 2024
Principiellt och praktisk med anledning av IMMS
Om IMMS (Intelligent Material Management System)
Corina Kläpp, bibliotekarie i Malmö, skriver följande om IMMS i tidskriften Bibliotek i Samhälle nr 2025 : 3:
Läs hela artikeln: "Rummet genom algoritmens gränssnitt".
Uppgifter hämtade från Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024.
Vid varje investering bör man fråga sig vilka alternativ som finns. Hur använder vi våra resurser bäst?
Kostnader för IMMS:
Är det rimligt att lägga ovanstående resurser på hantering av befintligt, fysiskt material i ett läge där många bibliotek inte anser sig ha tillräckliga resurser för exempelvis digitala böcker?
Resurserna skulle istället kunna läggas på:
Utöver mediekostnader kan listan över områden som kan behöva mer resurser göras lång: tätare transporter (helst dagliga) till alla bibliotek, mer personal, utökade bemannade öppettider, meröppet på alla bibliotek...
Stockholms stadsbibliotek har följande förhoppning om IMMS:
IMMS ersätter utlånade exemplar med andra utifrån satta parametrar. Hur det fungerar förklaras av detta citat ur uppsatsen "Det finns inget system som är så magnifikt att det bländar": En intervjustudie om bibliotekariers jurisdiktion efter införandet av IMMS, flytande bestånd och centraliserade inköp vid Biblioteken i Malmö:
"Bibliotekarierna kan genom hyllmätningar styra vilka böcker som skickas till deras bibliotek. Gällande facklitteratur går detta att styra utifrån klassifikationskoder, där det t.ex. går att bestämma att biblioteket ska ha en meter böcker på hyllan 746.434, dvs klassifikationskoden för virkning. Gällande skönlitteratur bestäms i stället kategorierna utifrån författarnas efternamn och här kan bibliotekarierna bestämma att det t.ex. ska finnas en meter böcker av författare vars efternamn börjar på A-B. På vissa av biblioteken finns särskilda utbrytningar för t.ex. deckare eller fantastik och där kan hyllmätningarna specificeras ytterligare."
Det är inte helt enkelt att jämföra bibliotekens bestånd med en stormarknads varor. För att göra IMMS hyfsat smart måste man mata systemet med mycket information och hyllorna måste vara finfördelade (vilket är arbetskrävande och leder till stelbenthet och centralisering) - och det måste också finnas tillräckligt många exemplar av "the right books" att fylla på med.
Denna typ av flytande bestånd kommer också innebära att mängden exemplar under transport ökar. Det innebär en ökad arbetsbelastning, ökad miljöpåverkan. Tänk också på att exemplar inte är tillgängliga när de är under transport.
Jag ska försöka bidra till en mer nyanserad diskussion kring IMMS genom att ställa kritiska frågor om IMMS i några kommande blogginlägg. Förhoppningsvis kommer detta underlätta för bibliotek att ställa fördelar gentemot nackdelar. Om man sedan finner fördelarna överväga nackdelarna får då nyttan vägas gentemot kostnaden för en övergång till IMMS. Jag önskar också att bibliotek istället för att fråga sig om IMMS ska införas eller inte istället frågar sig konkret vad man vill uppnå avseende exempelvis logistik och därefter ser vilka möjligheter som finns att uppnå vad man önskar. Det kan kanske finnas andra sätt att nå önskat resultat. Att utgå från IMMS och inte utifrån konkreta mål är att sätta sig i leverantörens knä.
I detta blogginlägg har jag läst en uppsats om IMMS och utifrån den dragit några slutsatser.
Jag inleder med slutsatserna utifrån redigeringsprincipen att börja med det viktigaste.
Ida Grundström Nyberg & Nora Krögerström: "Det finns inget system som är så magnifikt att det bländar": En intervjustudie om bibliotekariers jurisdiktion efter införandet av IMMS, flytande bestånd och centraliserade inköp vid Biblioteken i Malmö
"Bibliotekarierna kan genom hyllmätningar styra vilka böcker som skickas till deras bibliotek. Gällande facklitteratur går detta att styra utifrån klassifikationskoder, där det t.ex. går att bestämma att biblioteket ska ha en meter böcker på hyllan 746.434, dvs klassifikationskoden för virkning. Gällande skönlitteratur bestäms i stället kategorierna utifrån författarnas efternamn och här kan bibliotekarierna bestämma att det t.ex. ska finnas en meter böcker av författare vars efternamn börjar på A-B. På vissa av biblioteken finns särskilda utbrytningar för t.ex. deckare eller fantastik och där kan hyllmätningarna specificeras ytterligare." (s. 7f.)
"Innan IMMS kunde appliceras på det flytande beståndet behövde alla bibliotek mäta in sina hyllor för att IMMS skulle kunna räkna ut hur många medier som skulle skickas till varje bibliotek. Hyllorna mäts i faktiska centimeter som sedan omvandlas till hur många centimeter böcker som får plats. Detta var ett omfattande förarbete för samtliga bibliotek." (s. 26)
"Kritik som riktats mot IMMS har kretsat mycket kring hur synen på böckerna har förändrats och det kopplat till bland annat hyllmätningarna. Det blir ett mekaniskt sätt att se på litteraturen då det inte längre spelar någon roll vilken titel det är som sorteras av IMMS ut på hyllan utan det är storleken på boken som spelar roll. I förhållande till facklitteraturen gäller det en viss klassifikation och i förhållande till skönlitteraturen handlar det om författarnas efternamn, t.ex. en viss mätning för författare vars efternamn börjar på A-E." (s. 26)
"Att mäta om hyllorna och mata in nya mått är i mångt och mycket det sätt som bibliotekarierna kan styra algoritmerna i IMMS på. Flera berättar att de fått mäta om sina hyllor flera gånger och att det är något som de kommer fortsätta med löpande." (s. 26)
"IMMS har påverkat den dagliga hanteringen av medierna på biblioteken på flera sätt. Detta tillsammans med det flytande beståndet har gjort att de flesta vi pratat med upplever det som att de hanterar större kvantiteter med medier idag än tidigare. En utlånad bok ersätter IMMS snabbt med en ny. Men trots de ofta större volymerna med medier så upplever de flesta att processen går smidigare med IMMS än det gjorde med den tidigare manuella hanteringen som gjordes i disken." (s. 26)
"För att IMMS ska kunna veta var de olika medierna befinner sig är det viktigt att de lånas och lämnas tillbaka på rätt sätt i de automater som tagits fram för ändamålet. För att IMMS ska veta att en bok är återlämnad och för att den ska kunna sorteras till rätt plats måste den lämnas tillbaka i återlämningsmaskinen, något som förr även kunde göras av en bibliotekarie i informationsdisken." (s. 27)
"De cirkulerande böckerna kommer varje morgon till biblioteken i en budvagn. Varje budvagn som kommer räknas som en egen enhet. När RFID-taggen på budvagnen skannas vet IMMS vilka medier som vagnen innehåller och de markeras då som tillgängliga hos biblioteket. Samma gäller för den separata lådan med reservationer. Detta har sparat både tid och ett ganska krävande fysiskt moment för bibliotekarierna." (s. 27)
"Den ökade hanteringen av medier har påverkat de olika biblioteken olika beroende på deras storlek, både kvadratmetermässigt men också på hur mycket utlån de har. Intervjuperson F arbetar på ett mellanstort bibliotek med ganska så mycket utlån och har med den ständiga cirkulationen märkt en stor skillnad i mängden böcker de hanterar och menar att det har blivit fysiskt mer slitsamt." (s. 28)
"Det råder delade meningar om hur IMMS egentligen underlättat för bibliotekarierna i deras dagliga arbete. Framför allt när det kommer till att minska ner på de fasta, ofta statiska arbetsuppgifterna, något som ändå var ett av det tyngre argumentet för implementeringen. Detta verkar variera mellan de olika biblioteken, de som har många utlån hanterar fler böcker än innan eftersom IMMS alltid ersätter en utlånad bok med en ny." (s. 29)
"Den fysiska aspekten tas av de flesta andra upp som någonting som har blivit bättre i och med införandet av IMMS, när varje bok inte behöver läsas av för sig. Ett av argumenten för IMMS är att det ska underlätta i det fysiska arbetet med medier, eftersom medierna ska kunna batch-hanteras. Om det däremot är så att ett bibliotek får en stor ökning i cirkulation på grund av det flytande beståndet i kombination med IMMS är det oundvikligt att också den fysiska mediehanteringen ökar, vilket innebär en större fysisk påfrestning lik den deltagare F beskriver." (s. 30)
"Efter införandet av IMMS går det inte längre att styra sitt bestånd på titelnivå. I förberedelserna inför IMMS, som nämns i 5.1.1, genomfördes hyllmätningar för att bestämma hur många cm av varje klassifikationskod, bland facklitteraturen, eller av varje skönlitteraturkategori och författarnamn som börjar på t.ex. A-C som skulle finnas på hyllan. Utifrån dessa uppgifter skickar IMMS rätt mängd böcker till biblioteken, för att hyllorna alltid ska vara lagom fyllda. Deltagare E beskriver ingående problematiken med att urvalet baseras på hyllmätningar. Hen tar upp som exempel att det kan finnas specifika författare eller titlar som användare alltid frågar efter som i och med den mätning som IMMS utgår ifrån kan bytas ut mot andra böcker inom samma kategori, vilket gör att biblioteket inte längre har de böcker som användarna vill ha. Inför att pek- och bilderböcker börjar flyta i april 2024 har denna fråga diskuterats och det ska läggas in en algoritm som styr att pek- och bilderböcker som cirkulerar mycket, dvs är populära och ofta utlånade, ska få en egen kategori i IMMS, där varje bibliotek ska kunna bestämma hur många exemplar de minst, och mest, vill ha av dessa böcker." (s. 35)
"Under intervjuerna tog samtliga bibliotekarier upp en rapport som skrevs 2019 (Ädel, 2019). Rapporten var en medieöversyn som utvärderade BiM:s mediehantering, där personal i olika delar av organisationen fick komma till tals. En av slutsatserna i rapporten var att områdesbibliotekens medieförsörjning var effektiv och kvalitativ." (s. 38)
"Utifrån studiens resultat kan vi konstatera att arbetsuppgifterna har förändrats efter införandet av IMMS, flytande bestånd och gemensamma inköp, samt att beståndskunskapen har försämrats. Denna minskning i beståndskunskap, tillsammans med förändringen av arbetsuppgifter till mer mekaniska sådana, har vi tolkat som ett exempel på försvagad jurisdiktion hos bibliotekarieprofessionen." (s. 42)
"I och med att IMMS finns till för att fördela medierna och är programmerat för att ständigt ha samma mängd böcker på hyllorna cirkulerar fler böcker än tidigare, vilket har lett till ökad fysisk ansträngning för vissa." (s. 42)
"Utifrån vår studie kan vi se att arbetet har blivit mindre repetitivt i och med att medierna kan batch-hanteras. Däremot har den ökade cirkulationen som det flytande beståndet i kombination med IMMS har inneburit bidragit till ökad fysisk påfrestning enligt studiens deltagare." (s. 43)
"I och med införandet av IMMS och flytande bestånd har medieflödet förändrats. Medier cirkulerar i högre grad och de bibliotek med större mängder utlån har fått mer att göra, eftersom en utlånad bok ersätts med en ny för att fylla ut hyllan. Den nya, ökade cirkulationen har gjort vardagen mer slitsam, men hanteringen av medierna har också blivit enklare i och med IMMS batch-hantering." (s. 46)
Uppgifter hämtade från Sveriges officiella biblioteksstatistik 2023.
Stockholm, Sveriges officiella biblioteksstatistik 2023
Totalt antal bemannade serviceställen: 46
Antal kommuninvånare: 988 943
Fysiskt bestånd antal medier/enheter/kapslar: 1 589 113
Totalt antal utlån initiala och omlån: 3 664 572
Totalt antal aktiva låntagare: 267 014
Övriga driftskostnader som inte ingår i punkterna ovan (inklusive kostnader för bibliotekssystemet): 50 560 203
Bibliotekssystem 2023: BOOK-IT
Göteborg, Sveriges officiella biblioteksstatistik 2023
Totalt antal bemannade serviceställen: 29
Antal kommuninvånare: 604 616
Fysiskt bestånd antal medier/enheter/kapslar: 820 986
Totalt antal utlån initiala och omlån: 3 345 737
Totalt antal aktiva låntagare: 179 668
Övriga driftskostnader som inte ingår i punkterna ovan (inklusive kostnader för bibliotekssystemet): 31 919 986
Bibliotekssystem 2023: Sierra, IMMS
Malmö, Sveriges officiella biblioteksstatistik 2023
Totalt antal bemannade serviceställen: 13
Antal kommuninvånare: 362 133
Fysiskt bestånd antal medier/enheter/kapslar: 610 723
Totalt antal utlån initiala och omlån: 1 787 934
Totalt antal aktiva låntagare: 96 611
Övriga driftskostnader som inte ingår i punkterna ovan (inklusive kostnader för bibliotekssystemet): 40 107 050
Bibliotekssystem 2023: Sierra, IMMS
Helsingborg, Sveriges officiella biblioteksstatistik 2023
Totalt antal bemannade serviceställen: 10
Antal kommuninvånare: 151 306
Fysiskt bestånd antal medier/enheter/kapslar: 290 418
Totalt antal utlån initiala och omlån: 556 498
Totalt antal aktiva låntagare: 41 813
Övriga driftskostnader som inte ingår i punkterna ovan (inklusive kostnader för bibliotekssystemet): 11 440 660
Bibliotekssystem 2023: Mikromarc, Quria
Av ovanstående har Stockholm, Göteborg och Malmö haft samma bibliotekssystem länge. Det ska bli intressant att se hur Stockholms driftskostnader förändras efter att de gått över till Cicero och IMMS. Helsingborg bytte 2023 bibliotekssystem från Mikromarc till Quria. Notera att Malmö har högre driftskostnader än Göteborg trots att de bägge har Sierra och IMMS. Det är synd att driftskostnader inte redovisas mer utförligt i Sveriges officiella biblioteksstatistik. Önskvärt hade varit att mer exakt kunna jämföra systemkostnader (bibliotekssystem, IMMS, webblösning). Vad kostar till exempel Stockholms egenutvecklade webblösning?
Upphandlingens resultat var det väntade. Vad hade hänt med Cicero om Systematic hade förlorat Danmark? Av de leverantörer som deltog (men om de lämnade in anbud vet jag inte) i upphandlingen (Axiell, Redia (i samarbete med norske Bibliotek-Systemer A/S), Systematic) är det också endast Cicero som har integration med Lyngsoes logistiksystem IMMS.
Jag har egentligen bara en fundering kring ovanstående. Hur kommer prioriteringar kring utveckling göras - om de danska biblioteken vill prioritera på ett annat sätt än andra kunder, till exempel Deichman eller Stockholms stadsbibliotek?
Den danska upphandlingsmodellen innebär att en leverantör blir leverantör till samtliga folk- och skolbibliotek i Danmark. Personligen tycker jag det är osund sammanblandning av offentligt och privat. Jag hade gärna sett nationella lösningar, men då i så fall i form av att bibliotek gemensamt driver ett open source-system eller att bibliotek gemensamt utvecklar och driver system.
Att Systematic fortsätter som leverantör av Fælles Bibliotekssystem bekräftar vad jag tidigare skrivit om risken med stora upphandlingar. Om ordet "monopol" ska användas någonstans är det snarare i Danmark än i Sverige. Att Systematic vann Stockholms stadsbiblioteks upphandling av bibliotekssystem bekräftar att det är som jag visat på många sätt, ingen leverantör av bibliotekssystem i Sverige har monopol på marknaden. Detta var sant även före Stockholms stadsbiblioteks upphandling, men är nu förhoppningsvis bekräftat för bibliotekschefer och systemansvariga.
Läs om Bibliotekernes Data og It
Läs också:
Bladmyr: Mattias: Gallringens logiker: Hur folkbibliotekarier motiverar gallring i arbete med centraliserade inköp, flytande bestånd och IMMS
Bublik, Iva: Än flöt det hit och än flöt det dit: Fördelningen av användarinflytande på lokala samlingar i ett flytande bestånd
Grundström Nyberg, Ida: ”Det finns inget system som är så magnifikt att det bländar”: En intervjustudie om bibliotekariers jurisdiktion efter införandet av IMMS, flytande bestånd och centraliserade inköp vid Biblioteken i Malmö
Isebring: Elina: Yrkesidentitet under konstruktion: En intervjustudie om beståndsutveckling och praktikgemenskap på folkbiblioteken i Göteborg
Jensen, Johannes: Flytande modernitet, flytande bestånd: En ideologikritisk undersökning av beslutsprocesser på folkbiblioteken i Göteborg
Rodríguez, Leodan: Med Malmöbon i centrum: En analys av implementeringsprocessen av logistiksystemet IMMS på Biblioteken i Malmö
Åslund Jerkvall, Lina: Flytande bestånd och barnbibliotek: en intervjustudie med sex barnbibliotekarier
Sökning på "flytande bestånd" i Digitala Vetenskapliga Arkivet
Helsingfors
Leverantör: Innovative
Bibliotekssystem: Sierra
Logistiksystem: IMMS
Webblösning: Finna
Helsingfors ingår i nätverket Helmet: "Helmet är ett nätverk för de allmänna biblioteken i huvudstadsregionen (Helsinki Metropolitan Area Libraries). Till nätverket hör Helsingfors, Esbo, Grankulla och Vanda stadsbibliotek." Helsingfors och Vanda kommer under 2026 byta bibliotekssystem: "Helsingfors anser att nuvarande system har kommit till vägs ände." Läs om IMMS i Helsingfors: "Bibliotekets smarta materialhantering".
Oslo
Leverantör: Systematic
Bibliotekssystem: Cicero
Logistiksystem: inget
Webblösning: egenutvecklad
Stockholm
Leverantör: Systematic (kommande)
Bibliotekssystem: Cicero (kommande)
Logistiksystem: IMMS (kommande)
Webblösning: egenutvecklad
I Sverige använder Göteborg och Malmö Sierra. Anser de, liksom Helsingfors, att "nuvarande system har kommit till vägs ände"?
Läs även:
Systematic meddelar att de vunnit Stockholms stadsbibliotek upphandling av nytt bibliotekssystem och logistiksystem. Det betyder att Stockholms stadsbibliotek lämnar Axiell som leverantör och BOOK-IT som bibliotekssystem.
De tre största kommunerna i Sverige har nu följande leverantörer och system:
Stockholm
Leverantör: Systematic
Bibliotekssystem: Cicero
Logistiksystem: IMMS (Lyngsoe Systems)
Webblösning: egenutvecklad
Göteborg
Leverantör: Innovative
Bibliotekssystem: Sierra
Logistiksystem: IMMS (Lyngsoe Systems)
Webblösning: OPAC (Innovative)
Malmö
Leverantör: Innovative
Bibliotekssystem: Sierra
Logistiksystem: IMMS (Lyngsoe Systems)
Webblösning: OPAC (Innovative)
Jag har ännu inte läst Stockholms stadsbiblioteks upphandling, men har fått informationen att de upphandlade bibliotekssystem och logistiksystem från samma part.
Stockholms stadsbibliotek har en egenutvecklad bibliotekswebb så jag utgår från att de inte också upphandlat det. Annars är det vanligt att bibliotekssystem och webblösning upphandlas gemensamt, så modellen att upphandla mer än en lösning från samma part är ingen nyhet.
Stockholms stadsbibliotek är vad jag vet det första svenska folkbibliotek som går över till Cicero, men de har redan många svenska skolor som kunder (Norrköping, Södertälje, Kungsbacka).
I Danmark och Norge är Systematic redan en stor leverantör, vilket jag informerat om i tidigare blogginlägg. Systematic skriver själva:
Systematic är ett exempel på att det inte räcker med ett nationellt perspektiv för att bedöma en leverantör och det räcker heller inte alltid med att endast titta på antal bibliotek/kommuner de har som kunder. Systematic är ett stort företag som bedriver många olika sorters verksamheter.
Läs också:
Stockholms stadsbibliotek inför IMMS
Nordiskt perspektiv på Marshall Breedings "2022 Library Systems Report : an industry disrupted"
Marshall Breeding: 2024 Library Systems Report : Companies focus on developing practical solutions
Marknadsläge för bibliotekssystem i Sverige
Marknadsläge för leverantörer av bibliotekssystem till svenska folkbibliotek
Läs vad jag tidigare skrivit om Systematic
Svensk biblioteksförenings expertnätverk för digitala bibliotekstjänster arrangerar en träff om IMMS och "andra nya tekniker, som kan underlätta och förbättra biblioteksservicen."
Datum: 18 oktober 2024
Tid: 09:30-15:30
Plats: Malmö stadsbibliotek, Röda rummet, Kung Oscars väg 11, 211 33 Malmö