Publizon fortsatt leverantör av e-böcker i Danmark

Danska Det Digitale Folkebibliotek meddelar:

"Efter endt udbudsproces har Det Digitale Folkebibliotek indgået kontrakt med Publizon A/S om fortsat levering af distributionsplatform til bibliotekernes e- og lydbøger samt en række tilknyttede services, herunder administration af de aftaler Det Digitale Folkebibliotek indgår med forlag om vilkår og priser for udlån på eReolen (og eReolen GO).

Publizon A/S vandt udbuddet samlet på de kriterier, tilbuddene blev evalueret på. Den bagvedliggende platform PubHub vil i kontraktperioden blive opgraderet til en ny platform, der forbedrer funktionalitet for biblioteker, forlag og eReolens materialevalg.

Der er flere grunde til at lave et offentligt udbud. Blandt andet for at sikre, at vi får konkurrencedygtige priser. Den nye kontrakt betyder en besparelse for jer på bibliotekerne, da transaktionsprisen pr. udlån falder fra de nuværende 1,30 kr. til 0,85 kr. fra d. 1. januar 2026, hvor kontrakten træder i kraft. 

Den nye kontrakt gælder i 3 år med mulighed for forlængelse á 2 gange et halvt år."

Dokumentation från Svenska Kohanätverkets användarmöte 1-3 april

Nu ligger dokumentation ute från Svenska Kohanätverkets tolfte användarmöte 1-3 april 2025 i Göteborg.

För den som arbetar på ett bibliotek som ingår i ett kommunövergripande samarbete är det intressant att höra Biblioteken i Norrbotten berätta om hur de lagt upp reservationssamarbetet i Koha. De har ett reservationssamarbete baserat på ägande inom avhämtningsenhetens kommun om jag förstår saken rätt.

Biblioteken på Gotland berättar om arbetet med sin kommande bibliotekswebb, som ska lanseras i höst. Även Bibliotek i Västmanland har byggt en egen bibliotekswebb, men där är katalogfunktionen inte inbyggd i hemsidan. Vid en sökning kommer du till Kohas OPAC. Stockholm däremot har en egenutvecklad bibliotekswebb som innehåller all funktionalitet i samma webb.

Det är berömvärt av Svenska Kohanätverket med denna kunskapsdelning. Mycket av informationen är relevant även för bibliotek som inte har Koha som bibliotekssystem.

Klicka här för att ta del av Svenska Kohanätverkets dokumentation (mötesanteckningar, presentationer och filmer)

Klicka här för att komma till Svenska Kohanätverkets YouTube-kanal

Webbinarium om Quria version 1.23.0

Axiell ordnar ett webbinarium om nya funktioner i den version av Quria vi får onsdag 4 juni.

Webbinariet hålls fredag 13 juni klockan 13:00. Det beräknas pågå cirka 30 minuter.

Klicka här för att anmäla dig till webbinariet

Klicka här för att se det webbinarium som hölls efter februari-releasen av Quria

Quria version 1.23.0

Onsdag 4 juni uppgraderas Quria. Vid genomläsning av release notes noterar jag speciellt att vi får nya funktioner för beståndsanalys. Det kommer rapporter för användningsgrad, cirkulationstal, exemplarfördelning och exemplaromsättning.

Funktionen Efterfrågade titlar får några förbättringar.

För samlingsvård kommer en funktion för att söka upp ISBN som förekommer på flera manifestationer.

I samlingar kommer det bli enklare att se ISBN på manifestationen.

De nya funktionerna för beståndsanalys ingår i Quria Smart Collections.

Se webbinariet där Quria Smart Collections presenteras

Läs om nyheter i Quria version 1.23.0

Kommande uppgraderingar av Quria under 2025 görs den 9 september och den 11 november.

BTJ om folkbibliotekens katalogisering i Libris

BTJ har analyserat hur folkbibliotek bidrar till den nationella katalogen Libris.

"Sedan årsskiftet har nära hälften av Sveriges folkbibliotek bidragit till Libris katalogisering, visar vår dataanalys. Ungefär hälften av de som bidrar till den nationella katalogen gör det genom att vara anslutna till Bibliografisk service. Dessa bibliotek gör mest arbete i Libris. Ett stort antal folkbibliotek gör ingenting, många andra mycket lite.

Folkbiblioteken som är anslutna till BTJ:s tjänst Bibliografisk service gör mest för Libris katalogdata, därefter kommer folkbiblioteksorganisationerna i de fyra största städerna i Sverige. De övriga folkbiblioteken bidrar med en mindre del av katalogiseringsarbetet i Libris."

Att inte alla bidrar lika mycket är väl i och för sig naturligt eftersom varje titel endast behöver katalogiseras en gång, men BTJ:s analys visar ändå att svenska folkbibliotek inte löst en så grundläggande sak som katalogisering/metadata på ett förnuftigt, rimligt eller hållbart sätt. Detsamma kan sägas om vår medieförsörjning, se blogginlägget "Nationell överblick för stärkt samverkan".

Vi behöver för övrigt inte endast den metadata som framställs vid katalogisering, utan också omslagsbilder, presentationstexter, innehållsförteckningar. En nationell metadatabrunn som innehåller all den metadata bibliotek behöver vore önskvärd.

Läs texterna på BTJ-bloggen:

Så bidrar folkbiblioteken (inte) till Libris

Elefanten i Libris-rummet måste tas om hand

Läs också:

Anette Grönroos: För vem katalogiserar biblioteken?

Nationell överblick för stärkt samverkan

Kungliga bibliotekets Nationell överblick för stärkt samverkan. Slutredovisning av uppdrag om stärkt samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet innehåller mängder av angelägen information. Jag fastnar särskilt för vad som skrivs om medieförsörjning avseende fysiska medier, s. 40-42.

Några nedslag:

• Det regionala stödet till kompletterande medieförsörjning har minskat (eller försvunnit)

• Med minskat regionalt stöd har behov av samverkan mellan kommuner ökat

• Det finns nu mediesamarbeten mellan kommuner i 15 av 21 regioner

• Flera kommuner och kommunövergripande samarbeten har begränsat möjligheten till fjärrlån av delar av deras bestånd

• Fjärrlån från universitets- och högskolebibliotek har minskat kraftigt

• Fjärrlån från Sveriges depåbibliotek och lånecentral i Umeå har ökat kraftigt

• Sveriges depåbibliotek och lånecentral i Umeå är underfinansierad: "Inom ett fåtal år går däremot inte den rent logistiska verksamheten för fjärrutlån att bedriva om inte mer verksamhetsmedel tillförs, eller omfattningen av uppdragen förändras." (s. 42)

KB skriver:

"Sammantaget ser KB att det statliga stödet för en likvärdig tillgång till fysiska medier inte är anpassat till dagens förhållanden. Det innebär att det är kostnadskrävande för framför allt mindre glesbygdskommuner att upprätthålla den nivå på biblioteksverksamhet som bibliotekslagen ställer, och förutsättningarna för en likvärdig tillgång till biblioteksverksamhet saknas. Statens stöd till bibliotekens fysiska medieförsörjning behöver därför uppdateras utifrån dagens förhållanden." (s. 42)

Men vilket ansvar har regioner och kommuner?

• Bör även regioner ha ett ansvar för medieförsörjning?

• Har kommunala folkbibliotek de medieanslag de behöver?

• Använder kommunala folkbibliotek sina medieanslag på bästa sätt?

• Agerar kommunövergripande samarbeten utifrån sin storlek eller ser varje ingående kommun endast till sina intressen?

Klicka här för att läsa om Nationell överblick för stärkt samverkan

Bokbarometern 2025

"Bokbarometern är en ny enkätundersökning av svenskarnas läsvanor och attityder till läsning, som Svenska Förläggareföreningen står bakom. Den kommer att genomföras årligen och presenteras på Världsbokdagen. Deltagarna har besvarat frågor om bland annat hur ofta de läser, vilka genrer de föredrar, och i vilken utsträckning de identifierar sig som läsare."

Rapporten innehåller många intressanta fakta för bibliotek att förhålla sig, bland annat avseende i vilka format det är vanligast att läsa samt vilka som läser vilka skönlitterära genrer.

"Den tryckta boken är det klart vanligaste formatet för bokläsning. Över en tredjedel av de tillfrågade (36 procent) anger att de läser tryckta böcker några gånger i veckan eller oftare. Motsvarande siffror för ljudböcker (16 procent), e-böcker (5,5 procent) och andra former av litteratur på internet (8 procent) är alla klart lägre. Omvänt är det få som aldrig läser tryckta böcker (10 procent), medan övriga format endast läses av hälften eller en minoritet av de tillfrågade /.../." (s. 9)

"Vad gäller ålder syns ännu mer markanta mönster. Allra starkast snedvridning har fantasy/science fiction. Det är en av de största genrerna bland unga vuxna (29 procent läser sådan litteratur ofta eller enbart) och den är även populär bland 30–49-åringar (23 procent), medan det tvärtom är väldigt få över 50 år som läser fantasy/science fiction på regelbunden basis. Även feelgood/romance och kvalitetslitteratur har ett liknande mönster, men mindre signifikant. Den stora och kommersiellt betydelsefulla deckargenren har tvärtom sina primära läsargrupper i de äldre ålderssegmenten." (s. 15f)

Jag saknar en mer utförlig undersökning av facklitteratur. Hur mycket läses i samband med studier eller arbete? Vilka ämnen läses i frivillig läsning?

Klicka här för att läsa Bokbarometern 2025

Andra undersökningar att läsa:

Mediebarometern (Nordicom)

Ungar & medier (Mediemyndigheten)

Svenska trender 1986-2024 (SOM-institutet), se t ex s. 24