Danska Det Digitale Folkebibliotek meddelar:
Den nye kontrakt gælder i 3 år med mulighed for forlængelse á 2 gange et halvt år."
2025-06-02
Dokumentation från Svenska Kohanätverkets användarmöte 1-3 april
Nu ligger dokumentation ute från Svenska Kohanätverkets tolfte användarmöte 1-3 april 2025 i Göteborg.
För den som arbetar på ett bibliotek som ingår i ett kommunövergripande samarbete är det intressant att höra Biblioteken i Norrbotten berätta om hur de lagt upp reservationssamarbetet i Koha. De har ett reservationssamarbete baserat på ägande inom avhämtningsenhetens kommun om jag förstår saken rätt.
Biblioteken på Gotland berättar om arbetet med sin kommande bibliotekswebb, som ska lanseras i höst. Även Bibliotek i Västmanland har byggt en egen bibliotekswebb, men där är katalogfunktionen inte inbyggd i hemsidan. Vid en sökning kommer du till Kohas OPAC. Stockholm däremot har en egenutvecklad bibliotekswebb som innehåller all funktionalitet i samma webb.
Det är berömvärt av Svenska Kohanätverket med denna kunskapsdelning. Mycket av informationen är relevant även för bibliotek som inte har Koha som bibliotekssystem.
Klicka här för att komma till Svenska Kohanätverkets YouTube-kanal
Webbinarium om Quria version 1.23.0
Axiell ordnar ett webbinarium om nya funktioner i den version av Quria vi får onsdag 4 juni.
Webbinariet hålls fredag 13 juni klockan 13:00. Det beräknas pågå cirka 30 minuter.
2025-05-27
Quria version 1.23.0
Onsdag 4 juni uppgraderas Quria. Vid genomläsning av release notes noterar jag speciellt att vi får nya funktioner för beståndsanalys. Det kommer rapporter för användningsgrad, cirkulationstal, exemplarfördelning och exemplaromsättning.
Funktionen Efterfrågade titlar får några förbättringar.
För samlingsvård kommer en funktion för att söka upp ISBN som förekommer på flera manifestationer.
I samlingar kommer det bli enklare att se ISBN på manifestationen.
De nya funktionerna för beståndsanalys ingår i Quria Smart Collections.
Se webbinariet där Quria Smart Collections presenteras
Läs om nyheter i Quria version 1.23.0
Kommande uppgraderingar av Quria under 2025 görs den 9 september och den 11 november.
2025-05-02
BTJ om folkbibliotekens katalogisering i Libris
BTJ har analyserat hur folkbibliotek bidrar till den nationella katalogen Libris.
"Sedan årsskiftet har nära hälften av Sveriges folkbibliotek bidragit till Libris katalogisering, visar vår dataanalys. Ungefär hälften av de som bidrar till den nationella katalogen gör det genom att vara anslutna till Bibliografisk service. Dessa bibliotek gör mest arbete i Libris. Ett stort antal folkbibliotek gör ingenting, många andra mycket lite.
Folkbiblioteken som är anslutna till BTJ:s tjänst Bibliografisk service gör mest för Libris katalogdata, därefter kommer folkbiblioteksorganisationerna i de fyra största städerna i Sverige. De övriga folkbiblioteken bidrar med en mindre del av katalogiseringsarbetet i Libris."
Att inte alla bidrar lika mycket är väl i och för sig naturligt eftersom varje titel endast behöver katalogiseras en gång, men BTJ:s analys visar ändå att svenska folkbibliotek inte löst en så grundläggande sak som katalogisering/metadata på ett förnuftigt, rimligt eller hållbart sätt. Detsamma kan sägas om vår medieförsörjning, se blogginlägget "Nationell överblick för stärkt samverkan".
Vi behöver för övrigt inte endast den metadata som framställs vid katalogisering, utan också omslagsbilder, presentationstexter, innehållsförteckningar. En nationell metadatabrunn som innehåller all den metadata bibliotek behöver vore önskvärd.
Läs texterna på BTJ-bloggen:
Så bidrar folkbiblioteken (inte) till Libris
Elefanten i Libris-rummet måste tas om hand
Läs också:
Anette Grönroos: För vem katalogiserar biblioteken?
2025-04-24
Nationell överblick för stärkt samverkan
Kungliga bibliotekets Nationell överblick för stärkt samverkan. Slutredovisning av uppdrag om stärkt samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet innehåller mängder av angelägen information. Jag fastnar särskilt för vad som skrivs om medieförsörjning avseende fysiska medier, s. 40-42.
Några nedslag:
- Det regionala stödet till kompletterande medieförsörjning har minskat (eller försvunnit)
- Med minskat regionalt stöd har behov av samverkan mellan kommuner ökat
- Det finns nu mediesamarbeten mellan kommuner i 15 av 21 regioner
- Flera kommuner och kommunövergripande samarbeten har begränsat möjligheten till fjärrlån av delar av deras bestånd
- Fjärrlån från universitets- och högskolebibliotek har minskat kraftigt
- Fjärrlån från Sveriges depåbibliotek och lånecentral i Umeå har ökat kraftigt
- Sveriges depåbibliotek och lånecentral i Umeå är underfinansierad: "Inom ett fåtal år går däremot inte den rent logistiska verksamheten för fjärrutlån att bedriva om inte mer verksamhetsmedel tillförs, eller omfattningen av uppdragen förändras." (s. 42)
KB skriver:
"Sammantaget ser KB att det statliga stödet för en likvärdig tillgång till fysiska medier inte är anpassat till dagens förhållanden. Det innebär att det är kostnadskrävande för framför allt mindre glesbygdskommuner att upprätthålla den nivå på biblioteksverksamhet som bibliotekslagen ställer, och förutsättningarna för en likvärdig tillgång till biblioteksverksamhet saknas. Statens stöd till bibliotekens fysiska medieförsörjning behöver därför uppdateras utifrån dagens förhållanden." (s. 42)
Men vilket ansvar har regioner och kommuner?
- Bör även regioner ha ett ansvar för medieförsörjning?
- Har kommunala folkbibliotek de medieanslag de behöver?
- Använder kommunala folkbibliotek sina medieanslag på bästa sätt?
- Agerar kommunövergripande samarbeten utifrån sin storlek eller ser varje ingående kommun endast till sina intressen?
Bokbarometern 2025
"Bokbarometern är en ny enkätundersökning av svenskarnas läsvanor och attityder till läsning, som Svenska Förläggareföreningen står bakom. Den kommer att genomföras årligen och presenteras på Världsbokdagen. Deltagarna har besvarat frågor om bland annat hur ofta de läser, vilka genrer de föredrar, och i vilken utsträckning de identifierar sig som läsare."
Rapporten innehåller många intressanta fakta för bibliotek att förhålla sig, bland annat avseende i vilka format det är vanligast att läsa samt vilka som läser vilka skönlitterära genrer.
"Den tryckta boken är det klart vanligaste formatet för bokläsning. Över en tredjedel av de tillfrågade (36 procent) anger att de läser tryckta böcker några gånger i veckan eller oftare. Motsvarande siffror för ljudböcker (16 procent), e-böcker (5,5 procent) och andra former av litteratur på internet (8 procent) är alla klart lägre. Omvänt är det få som aldrig läser tryckta böcker (10 procent), medan övriga format endast läses av hälften eller en minoritet av de tillfrågade /.../." (s. 9)
"Vad gäller ålder syns ännu mer markanta mönster. Allra starkast snedvridning har fantasy/science fiction. Det är en av de största genrerna bland unga vuxna (29 procent läser sådan litteratur ofta eller enbart) och den är även populär bland 30–49-åringar (23 procent), medan det tvärtom är väldigt få över 50 år som läser fantasy/science fiction på regelbunden basis. Även feelgood/romance och kvalitetslitteratur har ett liknande mönster, men mindre signifikant. Den stora och kommersiellt betydelsefulla deckargenren har tvärtom sina primära läsargrupper i de äldre ålderssegmenten." (s. 15f)
Jag saknar en mer utförlig undersökning av facklitteratur. Hur mycket läses i samband med studier eller arbete? Vilka ämnen läses i frivillig läsning?
Klicka här för att läsa Bokbarometern 2025
Andra undersökningar att läsa:
Ungar & medier (Mediemyndigheten)
Svenska trender 1986-2024 (SOM-institutet), se t ex s. 24
2025-04-17
Webbinarium om Koha den 14 maj
Koha-leverantören imCode arrangerar regelbundet öppna webbinarier om Koha. Nästa webbinarum hålls onsdag 14 maj med start klockan 10:30.
Klicka här för att läsa mer om webbinariet
I Sverige finns två leverantörer av Koha till folkbibliotek, imCode och Kreablo. Bägge kan drifta systemet så de folkbibliotek som går över till Koha behöver inte drifta själva, eller ha större systemexpertis än bibliotek som använder proprietära system.
Läs: Nej, du behöver inte ha egen expertis
Mycket information om Koha finns på Svenska Kohanätverkets hemsida. Kolla också deras YouTube-kanal.
Svenska Kohanätverkets hemsida
2025-04-16
Webbinarium om Axiell Library App
Tisdag 29 april klockan 10:00 arrangerar Axiell ett webbinarium om deras app, som "gör det möjligt för låntagare att söka i samlingar, reservera och låna om, samt ta del av bibliotekets övriga tjänster – direkt från mobilen."
Klicka här för att läsa mer om webbinariet och anmäla dig
Nationell lösning för digitala böcker även i Sverige
Kungliga biblioteket har fått i uppdrag från regeringen att "arbeta för att en nationell, folkbiblioteksgemensam lösning för digitala böcker tas fram."
Kommer den svenska lösningen bli som den danska eller som den finska?
Läs vidare:
Gemensam standard för utlån av digitala böcker – nytt uppdrag till KB
Utlåningen av digitala medier ska samordnas
Här ses biblioteken som en marknad (om Danmark)
2025-04-03
Konkreta förslag för att utveckla mediesamarbetet (inom Bibliotek Familjen Helsingborg)
Nedanstående kan vara av intresse även för andra kommunövergripande samarbeten, oavsett vilket bibliotekssystem som används.
Inom Bibliotek Familjen Helsingborg går dagliga transporter mellan de 11 kommunernas huvudbibliotek. Det finns två saker som skulle kunna förbättra dessa transporter:
- Säkerställa att inget bibliotek får slut på transportlådor.
- Säkerställa att transportbudet varje dag kan ta med sig allt som ska transporteras.
- Kan de kommuner som inte kör transporter dagligen öka antalet transporter per vecka?
- Går det att ordna så att transporterade exemplar levereras direkt till det bibliotek de ska skickas till istället för att gå via huvudbiblioteket? En möjlig lösning skulle vara mindre men fler lådor att transportera böcker i.
Övrigt som skulle kunna göras för att effektivisera mediesamarbetet är till exempel:
- Säkerställa att exemplar inte står för länge på reservationshyllor. Indragna reservationer på huvudbibliotek ska skickas med samma dags transport. De nya plocklistorna i Quria för utgångna och avbrutna reservationer är till stor hjälp här.
- Säkerställa att så mycket som möjligt kommer dagens BFH-transporter.
- Rutiner för att bevaka så inget blir liggande för länge i plocklistan. Det är smidigt att göra detta i Qurias plocklista. Statusmarkera exemplar man inte hittar.
- Systematiskt rutinarbete för att söka upp och åtgärda exemplar som har status På väg eller som endast är mottagna i systemet.
- Systematisk användning av de hjälpmedel för att bevaka efterfrågan som Quria erbjuder: (mest reserverade titlar på startsidan, efterfrågade titlar, topplistor).
- Varje kommun bestämmer vid hur lång kö de ska köpa in fler exemplar samt max antal exemplar de köper in per titel. Bevakning av reservationsköer görs på biblioteksnivå, kommunnivå och eventuellt krävs det även för hela samarbetet. I de fall man inte har centrala inköp tänker jag mig att varje inköpsansvarig/bibliotek bevakar efterfrågan för sitt bibliotek/område. Filialbibliotek/områdesbibliotek kanske inte kan köpa mer än ett exemplar av varje titel eller ens alla efterfrågade titlar, då får huvudbiblioteket träda in. Antingen meddelar de mindre biblioteken sitt huvudbibliotek vilka inköp som bör göras, eller så bevakar huvudbiblioteken på kommunnivå.
- Beståndsanalys på varje bibliotek. En lämplig början är att gallra beståndet per hylla efter gallringsunderlag. Detta ger en bild av hur beståndet används och vilka hyllplaceringar som behöver mer eller mindre utrymme.
- Undersöka/analysera hur medier skickas mellan bibliotek och kommuner.
- Varje kommun ser över sina inköpsrutiner. Skulle centrala inköp eller att allt som köps in levereras till huvudbiblioteket och läggs in i systemet där innebära en förbättring? I min kommun, Höganäs, har vi decentraliserade inköp. För vår del tror jag inte att centraliserade inköp är önskvärt, men både centrala inköp och leverans till/inläggning av exemplar på huvudbiblioteket bör utredas.
- Lära av varandra till exempel avseende hur inköp görs och efterfrågan bevakas.
- Utreda flytande bestånd inom varje kommun.
Läs även:
Bevakning av efterfrågan, topplistor
Höganäs: korslån och självförsörjningsgrad 2024
Bibliotek Familjen Helsingborg: korslån och självförsörjningsgrad 2024
2025-03-30
Bibliotek Familjen Helsingborg: initiala lån och lån per invånare 2024
Uppgifter hämtade från Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024.
Bjuv Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024
Totalt antal initiala lån: 41 724
Antal fysiska utlån per kommuninvånare: 4,8
Båstad Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024
Totalt antal initiala lån: 73 576
Antal fysiska utlån per kommuninvånare: 5,5
Helsingborg Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024
Totalt antal initiala lån: 390 455
Antal fysiska utlån per kommuninvånare: 3,8
Höganäs Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024
Totalt antal initiala lån: 188 225
Antal fysiska utlån per kommuninvånare: 8,6
Klippan Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024
Totalt antal initiala lån: 49 202
Antal fysiska utlån per kommuninvånare: 4,2
Landskrona Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024
Totalt antal initiala lån: 97 778
Antal fysiska utlån per kommuninvånare: 3,2
Perstorp Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024
Totalt antal initiala lån: 16 285
Antal fysiska utlån per kommuninvånare: 3,5
Svalöv Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024
Totalt antal initiala lån: 44 782
Antal fysiska utlån per kommuninvånare: 3,5
Åstorp Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024
Totalt antal initiala lån: 53 216
Antal fysiska utlån per kommuninvånare: 4,8
Ängelholm Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024
Totalt antal initiala lån: 239 278
Antal fysiska utlån per kommuninvånare: 7,1
Örkelljunga Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024
Totalt antal initiala lån: 33 871
Antal fysiska utlån per kommuninvånare: 4,7
Följ bloggar via e-post eller RSS
Om du vill följa denna eller andra bloggar via e-post så kan nedanstående tjänster användas:
Information om ovanstående tjänster finns här:
Comparing Blogtrottr, Feedrabbit, and Follow.it for Receiving RSS Feeds in Email
Comparing Blogtrottr, Feedrabbit, and Follow.it for Receiving RSS Feeds in Email (TidBITS-TALK)
Om du vill följa denna eller andra bloggar via RSS så läs följande:
Jämförelse mellan Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg 2024
Uppgifter hämtade från Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024.
Stockholm, Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024
Totalt antal bemannade serviceställen: 46
Antal kommuninvånare: 995 574
Fysiskt bestånd antal medier/enheter/kapslar: 1 564 088
Antal initiala lån av böcker och seriella publikationer: 2 682 809
Totalt antal utlån initiala och omlån: 3 875 458
Totalt antal aktiva låntagare: 259 057
Övriga driftskostnader som inte ingår i punkterna ovan (inklusive kostnader för bibliotekssystemet): 82 655 869
Bibliotekssystem 2024: BOOK-IT (kommande: Cicero, IMMS)
Göteborg, Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024
Totalt antal bemannade serviceställen: 25
Antal kommuninvånare: 608 993
Fysiskt bestånd antal medier/enheter/kapslar: 790 576
Antal initiala lån av böcker och seriella publikationer: 1 865 146
Totalt antal utlån initiala och omlån: 3 039 957
Totalt antal aktiva låntagare: 183 109
Övriga driftskostnader som inte ingår i punkterna ovan (inklusive kostnader för bibliotekssystemet): 31 940 844
Bibliotekssystem 2024: Sierra, IMMS
Malmö, Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024
Totalt antal bemannade serviceställen: 14
Antal kommuninvånare: 365 644
Fysiskt bestånd antal medier/enheter/kapslar: 596 954
Antal initiala lån av böcker och seriella publikationer: 908 714
Totalt antal utlån initiala och omlån: 1 673 701
Totalt antal aktiva låntagare: 98 734
Övriga driftskostnader som inte ingår i punkterna ovan (inklusive kostnader för bibliotekssystemet): 26 771 499
Bibliotekssystem 2024: Sierra, IMMS
Helsingborg, Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024
Totalt antal bemannade serviceställen: 10
Antal kommuninvånare: 152 091
Fysiskt bestånd antal medier/enheter/kapslar: 260 517
Antal initiala lån av böcker och seriella publikationer: 367 349
Totalt antal utlån initiala och omlån: 550 098
Totalt antal aktiva låntagare: 45 375
Övriga driftskostnader som inte ingår i punkterna ovan (inklusive kostnader för bibliotekssystemet): 12 097 452
Bibliotekssystem 2024: Quria
Är IMMS ett vettigt sätt att använda våra resurser?
Vid varje investering bör man fråga sig vilka alternativ som finns. Hur använder vi våra resurser bäst?
Kostnader för IMMS:
- Systemkostnader (implementation + driftskostnader)
- Förberedande arbete (mätning av hyllmeter, parametersättning)
- Kontinuerligt arbete med mätning av hyllmeter, parametersättning
- Tillräckligt stor sorteringsmaskin
- Mediehotell (lokal- och personalkostnader)
- Eventuellt ökade transportkostnader
Är det rimligt att lägga ovanstående resurser på hantering av befintligt, fysiskt material i ett läge där många bibliotek inte anser sig ha tillräckliga resurser för exempelvis digitala böcker?
Resurserna skulle istället kunna läggas på:
- Tillåta ett ökat antal lån av e-böcker/e-ljudböcker och/eller dyrare e-böcker/e-ljudböcker
- Köpa fler exemplar av fysiska böcker, till exempel de mest populära
Utöver mediekostnader kan listan över områden som kan behöva mer resurser göras lång: tätare transporter (helst dagliga) till alla bibliotek, mer personal, utökade bemannade öppettider, meröppet på alla bibliotek...
2025-03-26
Förmedling av e-litteratur 2025
Fler detaljer om upphandlingens omfattning kommer att publiceras löpande på sidan."
Kommer "integration av förmedlingstjänsten" att betyda att våra låntagare kommer kunna söka OCH låna via bibliotekens publika hemsidor?
Jag hoppas följande krav kommer ställas:
1. Leverantören ska göra det möjligt att både visa och att låna e-ljudböcker och e-böcker via de publika hemsidor/OPAC:ar som biblioteken använder sig av: Axiells Arena, imCodes LOTS, Koha-OPAC:ar, egenutvecklade lösningar (exempelvis Stockholms och Västmanlands lösningar).
2. Det ska vara möjligt att erbjuda fria e-böcker, åtminstone Litteraturbankens EPUB-filer.
Quria version 1.22.0
Tisdag 8 april uppdateras Quria till version 1.22.0.
Versionen innehåller rättningar och bland annat ny funktionalitet som gör peridodikamodulen mer användarvänlig.
Några exempel på rättningar/nyheter:
- Spinners på fler ställen som visar att systemet jobbar
- Möjlighet att se sitt befintliga bestånd i Externa källor
- Förbättringar i "matcha och slå ihop" som ska minska antalet felaktiga dubbletter av uttryck
- Antal återstående omlån visas i fliken "lån"
- För skolbibliotek visas nu klass vid sökning i Låntagare - Låntagare
- Ett fel som gjorde att titlar felaktigt visades i plocklistan har rättats
- Vid mottagande av tidskriftshäften är det nu möjligt att välja organisation
- Det är nu möjligt att ange att transportkvitton endast ska skrivas ut för exemplar som transporteras inom exemplarets enhetsgrupp
...
Klicka här för att se samtliga nyheter i Quria version 1.22.0
Kommande uppgraderingar av Quria under 2025: 3 juni, 9 september, 11 november
2025-03-24
Gå direkt från återlämning till utlån
Scenariot är att en låntagare kommer fram till disken och både vill återlämna och låna.
- Öppna Återlämna med Alt+4
- Läs in streckkod
- Genomför återlämningen med Enter
- Stäng Återlämna (och skicka kvitto) genom att trycka Esc två gånger
- Öppna Låna ut med Alt+2
- Tryck Alt+0 för att hämta senaste låntagare
- Läs in streckkod
- Genomför utlånet genom att trycka Enter
- Stäng Låna ut och skicka/skriv ut kvitto genom att trycka Esc två gånger
Observera att exemplar som återlämnas kan ha varit utlånade till annan låntagare än den som fysiskt återlämnar dem till dig.
...
Hantering av böcker med kortkommandon
I ett samarbete som Bibliotek Familjen Helsingborg transporteras och hanteras mängder av böcker varje dag. Med nedanstående arbetssätt går hanteringen snabbt och smidigt.
- Alt + 4 - öppnar Återlämna
- Lägg exemplar på RFID-plattan. Jag lägger alltid tre stycken, det känns som ett lagom antal och jag ser direkt om något exemplar inte läses in
- Enter - Återlämna
- Tryck Esc två gånger
- Enter - om kvitto ska skrivas ut
Utöver aviseringskvitto skriver jag endast ut transportkvitto för reserverade exemplar. Om boken ska skickas till ett annat bibliotek på grund av att den tillhör ett annat bibliotek visas detta oftast av någon märkning. Vi skriver ut samtliga kvitton på kvittoskrivare. Vi har nedanstående inställningar på cirkulationsstället.
Med ovanstående inställningar behöver man knappt titta på skärmen vid hantering stora mängder böcker.
...
2025-03-20
Jämförelser mellan de 11 kommuner som ingår i Bibliotek Familjen Helsingborg
Uppgifter hämtade från Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024.
Bjuv Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024
Totalt antal bemannade serviceställen: 3
- varav antal integrerade serviceställen: 1
Antal kommuninvånare: 15 985
Antal bemannade serviceställen per 1000 invånare: 0,2
Fysiskt bestånd antal medier/enheter/kapslar: 80 955
Nyförvärv totalt fysiska medier: 4 805
Totalt antal initiala lån: 41 724
Totalt antal utlån initiala och omlån: 70 034
Totalt antal aktiva låntagare: 2 951
Mediekostnad per invånare i kommunen: 41,2
Totalt fysiskt mediebestånd per invånare: 5,1
Totalt antal titlar på fysiska medier: 55 499
Antal fysiska utlån per kommuninvånare: 4,8
Båstad Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024
Totalt antal bemannade serviceställen: 4
- varav antal integrerade serviceställen: 2
Antal kommuninvånare: 16 026
Antal bemannade serviceställen per 1000 invånare: 0,2
Fysiskt bestånd antal medier/enheter/kapslar: 93 513
Nyförvärv totalt fysiska medier: 6 890
Totalt antal initiala lån: 73 576
Totalt antal utlån initiala och omlån: 87 842
Totalt antal aktiva låntagare: 5 601
Mediekostnad per invånare i kommunen: -
Totalt fysiskt mediebestånd per invånare: 5,8
Totalt antal titlar på fysiska medier: 82 564
Antal fysiska utlån per kommuninvånare: 5,5
Helsingborg Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024
Totalt antal bemannade serviceställen: 10
- varav antal integrerade serviceställen: 2
Antal kommuninvånare: 152 091
Antal bemannade serviceställen per 1000 invånare: 0,1
Fysiskt bestånd antal medier/enheter/kapslar: 260 517
Nyförvärv totalt fysiska medier: 18 221
Totalt antal initiala lån: 390 455
Totalt antal utlån initiala och omlån: 550 098
Totalt antal aktiva låntagare: 45 375
Mediekostnad per invånare i kommunen: 43,0
Totalt fysiskt mediebestånd per invånare: 1,7
Totalt antal titlar på fysiska medier: 233 733
Antal fysiska utlån per kommuninvånare: 3,8
Höganäs Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024
Totalt antal bemannade serviceställen: 6
- varav antal integrerade serviceställen: 4
Antal kommuninvånare: 28 430
Antal bemannade serviceställen per 1000 invånare: 0,2
Fysiskt bestånd antal medier/enheter/kapslar: 127 110
Nyförvärv totalt fysiska medier: 9 788
Totalt antal initiala lån: 188 225
Totalt antal utlån initiala och omlån: 233 030
Totalt antal aktiva låntagare: 11 460
Mediekostnad per invånare i kommunen: 53,6
Totalt fysiskt mediebestånd per invånare: 4,5
Totalt antal titlar på fysiska medier: 105 173
Antal fysiska utlån per kommuninvånare: 8,6
Klippan Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024
Totalt antal bemannade serviceställen: 3
- varav antal integrerade serviceställen: 1
Antal kommuninvånare: 17 714
Antal bemannade serviceställen per 1000 invånare: 0,2
Fysiskt bestånd antal medier/enheter/kapslar: 77 712
Nyförvärv totalt fysiska medier: 4 780
Totalt antal initiala lån: 49 202
Totalt antal utlån initiala och omlån: 66 549
Totalt antal aktiva låntagare: 4 116
Mediekostnad per invånare i kommunen: 51,1
Totalt fysiskt mediebestånd per invånare: 4,4
Totalt antal titlar på fysiska medier: 65 166
Antal fysiska utlån per kommuninvånare: 4,2
Landskrona Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024
Totalt antal bemannade serviceställen: 4
- varav antal integrerade serviceställen: 3
Antal kommuninvånare: 47 309
Antal bemannade serviceställen per 1000 invånare: 0,1
Fysiskt bestånd antal medier/enheter/kapslar: 93 210
Nyförvärv totalt fysiska medier: 4 951
Totalt antal initiala lån: 97 778
Totalt antal utlån initiala och omlån: 142 003
Totalt antal aktiva låntagare: 8 279
Mediekostnad per invånare i kommunen: -
Totalt fysiskt mediebestånd per invånare: 2,0
Totalt antal titlar på fysiska medier: 86 493
Antal fysiska utlån per kommuninvånare: 3,2
Perstorp Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024
Totalt antal bemannade serviceställen: 1
- varav antal integrerade serviceställen: -
Antal kommuninvånare: 7 235
Antal bemannade serviceställen per 1000 invånare: 0,1
Fysiskt bestånd antal medier/enheter/kapslar: 31 456
Nyförvärv totalt fysiska medier: 1 307
Totalt antal initiala lån: 16 285
Totalt antal utlån initiala och omlån: 22 547
Totalt antal aktiva låntagare: 1 308
Mediekostnad per invånare i kommunen: 53,7
Totalt fysiskt mediebestånd per invånare: 4,3
Totalt antal titlar på fysiska medier: 30 668
Antal fysiska utlån per kommuninvånare: 3,5
Svalöv Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024
Totalt antal bemannade serviceställen: 5
- varav antal integrerade serviceställen: 4
Antal kommuninvånare: 14 543
Antal bemannade serviceställen per 1000 invånare: 0,3
Fysiskt bestånd antal medier/enheter/kapslar: 61 643
Nyförvärv totalt fysiska medier: 2 982
Totalt antal initiala lån: 44 782
Totalt antal utlån initiala och omlån: 48 424
Totalt antal aktiva låntagare: 1 934
Mediekostnad per invånare i kommunen: 55,0
Totalt fysiskt mediebestånd per invånare: 4,2
Totalt antal titlar på fysiska medier: 57 949
Antal fysiska utlån per kommuninvånare: 3,5
Åstorp Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024
Totalt antal bemannade serviceställen: 3
- varav antal integrerade serviceställen: 2
Antal kommuninvånare: 16 449
Antal bemannade serviceställen per 1000 invånare: 0,2
Fysiskt bestånd antal medier/enheter/kapslar: 60 891
Nyförvärv totalt fysiska medier: 3 882
Totalt antal initiala lån: 53 216
Totalt antal utlån initiala och omlån: 73 632
Totalt antal aktiva låntagare: 3 339
Mediekostnad per invånare i kommunen: 60,3
Totalt fysiskt mediebestånd per invånare: 3,7
Totalt antal titlar på fysiska medier: 56 942
Antal fysiska utlån per kommuninvånare: 4,8
Ängelholm Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024
Totalt antal bemannade serviceställen: 8
- varav antal integrerade serviceställen: 3
Antal kommuninvånare: 45 110
Antal bemannade serviceställen per 1000 invånare: 0,2
Fysiskt bestånd antal medier/enheter/kapslar: 124 277
Nyförvärv totalt fysiska medier: 11 193
Totalt antal initiala lån: 239 278
Totalt antal utlån initiala och omlån: 292 317
Totalt antal aktiva låntagare: 14 609
Mediekostnad per invånare i kommunen: 51,3
Totalt fysiskt mediebestånd per invånare: 2,8
Totalt antal titlar på fysiska medier: 115 823
Antal fysiska utlån per kommuninvånare: 7,1
Örkelljunga Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024
Totalt antal bemannade serviceställen: 1
- varav antal integrerade serviceställen: -
Antal kommuninvånare: 10 277
Antal bemannade serviceställen per 1000 invånare: 0,1
Fysiskt bestånd antal medier/enheter/kapslar: 32 765
Nyförvärv totalt fysiska medier: 3 480
Totalt antal initiala lån: 33 871
Totalt antal utlån initiala och omlån: 43 523
Totalt antal aktiva låntagare: 1 805
Mediekostnad per invånare i kommunen: 67,8
Totalt fysiskt mediebestånd per invånare: 3,2
Totalt antal titlar på fysiska medier: 31 868
Antal fysiska utlån per kommuninvånare: 4,7
...
2025-03-18
Webbinarium: Quria Smart Collections
Torsdag 27 mars klockan 10:00-10:30 informerar Axiell om "befintliga och kommande funktioner för automatiserad fördelning av exemplar och underlag för datadrivna beslut om utvecklingen av samlingarna" i ett webbinarium. Angeläget för alla som intresserar sig för hur vi bäst utnyttjar befintliga resurser.
Klicka här för att läsa om och anmäla dig till webbinariet
Klicka här för att se vad jag skrivit om medieplanering
Boktips: Strategisk medieplanering för bibliotek av Anna-Lena Höglund och Christer Klingberg.
2025-03-13
Gallringsunderlag
Gallringsunderlag är inte bara en hjälp vid gallring utan ger också vägledning kring vilka avdelningar/hyllsignum/placeringar som kanske behöver mer eller mindre utrymme. Så här tar du ut gallringsunderlag i Quria.
- Klicka på Samlingar
- Klicka på Exemplar
- Välj Förfina sökning
- Välj din enhet under Ägande lokalisering – Organisation
- Om så behövs/önskas så kan du under Ägande lokalisering till exempel ange avdelning
- Ange hyllsignum under Hylla – exemplar, du kan trunkera med asterisk *, om du vill gallra en specifik hylla
- Om du har magasin som en placering så ange Ej satt under Placering för att undanta magasin
- Med hjälp av Exemplartyp kan du undanta till exempel referens eller tidskrifter, välj i så fall exemplartyp Normallån och/eller Barnmedier
- Ange lämpligt datum under Användning av exemplar – Inaktiv efter
- Klicka på Sök
- Klicka på Ladda ner CSV för att spara hem en lista i Excelformat
- Gallra direkt från resultatlistan i Quria genom att markera exemplar och sedan klicka på Radera exemplar
- Ge exemplar status Saknas – efterforskas direkt från resultatlistan genom att markera exemplaren, klicka på Ändra uppgifter och välj därefter Ändra manuella statusar
Ovanstående är exempel på hur du kan ta ut gallringsunderlag, laborera för att hitta den metod som passar dig
...
Bevakning av efterfrågan, topplistor
Quria ger god hjälp vid bevakning efterfrågan som visas i form av reservationsköer, se blogginlägget Bevakning av reservationsköer. Exempelvis barn- och ungdomsböcker reserveras inte i samma utsträckning som litteratur för vuxna, så vi behöver bevaka efterfrågan även på annat sätt. Ett sätt att göra detta kan vara via topplistor över utlån.
Topplistor skapas via Statistik - Topp/nyhetslistor
För Bibliotek Familjen Helsingborgs del har våra centralt systemansvariga skapat en del topplistor. I dessa kan du ändra värden för exempelvis organisation för att få fram de topplistor du behöver.
Läs om Topp/nyhetslistor i Qurias online-hjälp
...
Bevakning av reservationsköer
På Qurias startsida visas lista över mest reserverade titlar de senaste 30 dagarna. Denna lista är ett smidigt sätt att se om man missat att köpa in någon titel eller om fler exemplar av en titel bör köpas in. Det går att visa data för hela samarbetet (till exempel Bibliotek Familjen Helsingborg), kommunen eller egen enhet.
Ett annat sätt att bevaka reservationsköer är via funktionen Efterfrågade titlar. Gör så här för att använda den.
- Klicka på Samlingar
- Klicka på Efterfrågade titlar
- Under Begränsa sökning till kan du välja din egen enhet, din kommun eller hela samarbetet
- Sök upp genom att ange en asterisk i sökrutan och tryck Enter
- Du kan sortera om sökresultatet genom att klicka på Reservationer för att se titlar med flest antal reservationer, men det är också bra att kolla grundsorteringen
- Under Förfina sökning kan du ange till exempel Målgrupp eller Litterär form. Använd både Vuxen och Allmän för att få fram litteratur för vuxna
- Eftersom titlar är klickbara i Quria är det enkelt att gå in och titta närmare på titlarna och reservationerna
Läs om Efterfrågade titlar i Qurias online-hjälp
...
Status mottagen
Efter att exemplar mottagits i Quria måste de återlämnas för att dyka upp på plocklistor vid reservation. Gör så här för att söka upp exemplar som är endast mottagna i Quria.
- Klicka på Samlingar
- Klicka på Exemplar
- Välj Förfina sökning
- Välj din enhet (organisation) under Ägande lokalisering
- Välj Mottagen under Automatisk status
- Välj lämpligt datum i högra rutan under Automatisk status angiven (period)
- Leta upp exemplaren och återlämna dem
När jag kollar ovanstående för Bibliotek Familjen Helsingborg ser jag att en hel del av de exemplar som endast mottagits är sådana som ändå inte kommer ingå i reservationssamarbetet. Det kan vara läromedel, klassuppsättningar eller läsprojekt. Om en stor del av det som köps in inte ingår i reservationssamarbetet påverkar det hur samarbetet fungerar, det kan till exempel innebära att det tar längre tid för låntagare att få sina beställda exemplar eller att mängden transporter ökar. Om integrerade folk- och skolbibliotek har separata mediebudgetar för skola och folkbibliotek ska kanske inte allt som köps in på skolans medieanslag endast vara tillgängligt för skolans elever och personal. Det som köps in på folkbibliotekens medieanslag är ju tillgängligt för skolan.
...
2025-03-12
Falkenberg går över till Koha
Koha-leverantören imCode meddelar att Falkenberg går över till Koha. De migrerar från BOOK-IT.
Läs nyheten på imCodes hemsida
De har inte upphandlat system, utan har upphandlat leverantör av Koha och har alltså medvetet utestängt leverantörer av proprietära bibliotekssystem på samma sätt som Bibliotek Familjen Helsingborg i sin senaste upphandling medvetet utestängde leverantörer av open source-system.
Läs: Bibliotekens egna ansvar för hur marknader ser ut
Koha är inte nytt för Falkenberg, se Viktor Sarges rapport "Duger? Det är ett jättebra system! Initialtest av Koha - ett fritt alternativ för biblioteken" från 2009.
Det framgår inte av imCodes nyhet om Falkenberg ska gå över till imCodes webblösning LOTS eller om de ska ha en Koha-OPAC som publik webblösning.
Elever som slutar skolan
När elever slutar skolan ska uppgift om skola och klass tas bort. Gör så här.
- Gå in på Låntagare – Låntagare
- Välj Förfina sökning
- Välj skola och klass
- Klicka på Sök
- Markera alla låntagare (använd rutan högst upp)
- Klicka på Ändra uppgifter
- Välj Rensa värde under Skola och Klass
- Om det gäller ett rent skolbibliotek, inte ett integrerat folk- och skolbibliotek, och ni angett skolbiblioteket som hämtenhet så ändra hämtenhet till lämpligt folkbibliotek eller rensa värdet
...
Flytta upp elever en klass
Använd nedanstående för att flytta upp elever en klass vid nytt läsår.
- Gå in på Låntagare - Låntagare i Quria
- Välj Förfina sökning
- Välj skola och klass
- Klicka på Sök
- Markera alla låntagare (använd rutan högst upp)
- Klicka på Ändra uppgifter
- Ange skola
- Välj Ändra värde under Klass
- Ange den nya klassen
Om man vill slippa ovanstående kan man istället för klass lägga in elevens födelseår som klass, eventuellt kombinerat med klassbeteckning. Man slipper då ändra vid varje läsårsskifte och behöver endast ta bort skola och klass när elever slutar skolan.
...
Webbinarium om digitala låneavtal i Quria
Axiell anordnar ett webbinarium om digitala låneavtal i Quria fredag 21 mars klockan 10:00-10:30.
Digitala låneavtal har varit en stor förbättring för oss efter övergången från Mikromarc till Quria. De som inte arbetar med låneavtalen (sorterar in i pärmar och makulerar när inaktiva låntagare tas bort) förstår kanske inte hur stor förbättringen varit.
I Höganäs har vi ändå en hel del låneavtal på papper. Orsaken till detta är att många barn skaffar bibliotekskort på sitt skolbibliotek. Låneavtalen skickas hem till vårdnadshavare. Detta gör att vi inte kan använda signeringsplattor.
Vi tar bort låntagare som varit inaktiva i tre år. Än så länge finns pappersavtal som ska rivas när låntagaren tas bort ur bibliotekssystemet. Men så småningom vore det önskvärt med en lösning där inaktiva låntagare raderas automatiskt men att vi då också kan ta ut en lista över de låntagare som har pappersavtal som ska makuleras.
2025-03-08
Skriv ut lån per låntagare
Nedanstående är användbart om du vill driva in elevers lån vid termins- eller läsårslut eller lån som elever som slutar skolan har. Du kommer få listor över elevernas lån med elevens namn och klass. Dessa listor kan sedan delas ut i klasserna.
- Gå in på Låntagare – Lån
- Välj ditt bibliotek som Utlånande organisation
- Välj din skola
- Välj eventuellt klass eller klasser
- Välj eventuellt ett avslutande förfallodatum i den högra rutan under Förfallodatum (period)
- Klicka på Sök
- Markera de låntagare du vill skriva ut lån för
Utlån vid klassbesök
Nedanstående underlättar om ni snabbt och smidigt vill kunna låna ut böcker vid klassbesök över disk utan att eleverna har med sig bibliotekskort. En lista över eleverna i klassen kommer visas och ni kan enkelt därifrån direkt lägga till lån på eleverna.
- Gå in på Låntagare – Låntagare
- Välj Förfina sökning
- Välj skola och klass
2025-02-24
Quria version 1.21.0
Webbinariet om nyheter i Quria från den 21 februari finns nu tillgängligt som en film på Axiells hemsida.
Webbinariet är kort och informativt så ta dig de lite drygt 20 minuter det tar att få information om nya och kommande funktioner i Quria.
Något om innehållet:
- Information om nya plocklistor
- Smarta funktioner för skolbibliotek (och andra)
- Möjlighet att skicka mail med en låntagares pågående lån
- Flytande bestånd i Quria
- Förbättringar i periodikamodulen i nästa version av Quria (som kommer i april)
2025-02-22
Två exempel på krav på metadatastandard
Stockholms stadsbibliotek:
- "Tjänsten bör vara så flexibel att den enkelt kan anpassas till framtida lösningar, standarder och behov. Exempel på standarder: RDA & Bibframe."
Bibliotek Familjen Helsingborg:
- "Bibliografiska katalogdata ska presenteras enligt FRBR-modellen (Functional Requirements for bibliographic records)."
- "Bibliotekssystemet ska utnyttja de möjligheter moderna katalogstandarder RDA/FRBR ger, till exempel vid reservation både i systemet och i webblösningen."
- "Alla aktuella uttryck och manifestationer av ett verk ska presenteras i en samlad vy."
- "Systemet ska ge möjlighet att växla mellan olika språk-uttryck i samma vy. Detta med bibehållen verksgemensam information."
- "På verksnivå ska information om serie synas, serietitel ska vara klickbar och det ska framgå ordningsföljd."
- "Reservationer ska kunna göras på de olika nivåerna uttryck, manifestation samt exemplar."
- "Vid reservation ska det ges möjlighet att välja bort de manifestationer som inte är av intresse, till exempel en viss utgåva som pocket eller storstil."
- "Systemets metadatamodell ska baseras på RDA och stödja länkad data."
Notera att Stockholm anser att nu existerande metadatastandarder är framtida standarder samt att bibliotekssystemet enkelt ska kunna anpassas efter dessa standarder.
Information om begreppsmodellen i Quria (verk, uttryck och manifestation)
Cicero ska enligt Systematic uppfylla moderna standarder som RDA och FRBR, men jag har inte hittat någon information om detta i de hjälp-resurser jag känner till.
Läs även:
2025-02-20
Adlibris förstahandsval Addas ramavtal Litteratur 2024
Adlibris blir fortsatt förstahandsval i Addas ramavtal för tryckta böcker samt ljudböcker och elektronisk litteratur som levereras i fysisk form eller skickas som pdf-fil.
Litteratur 2024 (Adda)
2025-02-16
Flytande bestånd i Quria
I version 1.20.0 av Quria som levererades i november 2024 blev det möjligt göra hela, eller delar, av beståndet flytande.
För att undvika att alltför mycket flyter in på vissa bibliotek går det i Quria att ange max antal exemplar per enhet, avdelning, placering eller hylla. Qurias flytande bestånd är alltså smartare än det som infördes 2011 i Göteborg.
För ett kommunövergripande samarbete är det möjligt att låta exemplar flyta endast inom ägande kommun.
För att undvika alltför komplexa mappningsregler är det lämpligt att samordna hyllor och placeringar. Märkningar av exemplar bör också samordnas.
Läs om Qurias flytande bestånd här:
En undersökning av av hur medieströmmarna mellan biblioteken i en kommun eller ett kommunövergripande samarbete ser ut kan ge en bild av vilka effekter ett flytande bestånd kan få. Information om hur sådana rapporter tas fram ur Quria finns i dessa blogginlägg:
Quria-bibliotek som överväger att införa IMMS bör först se vad som går att göra med befintlig lösning (analyser av bestånd, inköp och transporter, flytande bestånd, reservationssamarbete). Med Quria behöver alltså inte flytande bestånd innebära att vissa bibliotek svämmar över av böcker. Eftersom endast max antal exemplar anges kommer inte exemplar skickas från ett bibliotek till ett annat för att fylla på hyllor. Fördelen med detta jämfört med IMMS är att flytande bestånd i Quria innebär minskade, inte ökade, transporter.
En möjlig utveckling av flytande bestånd i Quria vore att det blir möjligt, men inte nödvändigt, att ange inte endast max antal utan även minimum antal exemplar per enhet, avdelning, placering eller hylla. Om minimum antal exemplar kan anges kommer detta, liksom IMMS, innebära ökade transporter. Bibliotekssystemet måste på något sätt signalera att exemplar ska skickas, till exempel genom att de visas på en plocklista.
Se även:
Information om Axiells produkter Arena och Quria
Axiell är en av tre leverantörer av proprietära bibliotekssystem till svenska folkbibliotek. Övriga är Innovative och Systematic.
Information om Axiells produkter Arena och Quria finns att hitta via länken nedan:
...
Information om Systematics Cicero
Information om Innovatives Polaris, Sierra och Vega
...
Information om Innovatives Polaris, Sierra och Vega
Innovative är en av tre leverantörer av proprietära bibliotekssystem till svenska folkbibliotek. Övriga är Axiell och Systematic.
Läs också:
...
...
2025-02-13
Information om Systematics Cicero
Systematic är en av tre leverantörer av proprietära bibliotekssystem till svenska folkbibliotek. Övriga är Axiell och Innovative.
Information om Systematics produkt Cicero finns att hitta via länkarna nedan:
Klicka här för att komma till Cicero Connect
Exempel på information:
...
Information om Axiells produkter Arena och Quria
Information om Innovatives Polaris, Sierra och Vega
...
Nyheter i Quria
Axiell presenterar nyheter i Quria i ett webbinarium den 21 februari.
Information om nyheter i Quria läggs ut på Axiells hemsida i samband med varje ny version. På hemsidan finns också länk till Qurias online-hjälp.
Kreablo är Koha-leverantör till Biblioteken i Norrbotten och Bibliotek i Västmanland
Av följande presentationer från Svenska Koha-nätverkets användarmöte 2024 framgår att Kreablo är Koha-leverantör till Biblioteken i Norrbotten och Bibliotek i Västmanland.
Jag behöver uppdatera de uppgifter jag gett om leverantörer. Utöver ovanstående kommer Stockholms stadsbibliotek gå från Axiells BOOK-IT till Systematics Cicero och Katrineholm går från Koha till Axiells Quria.
Läs också:
Webbinarium om Quria Case Management
På Axiells hemsida finns nu ett inspelat webbinarium om Quria Case Management.
Jämförelse mellan Stockholm, Göteborg, Malmö, Bibliotek Familjen Helsingborg och Helsingborg
Uppgifter hämtade från Sveriges officiella biblioteksstatistik 2023.
Stockholm
Totalt antal utlån initiala och omlån: 3 664 572
Göteborg
Totalt antal utlån initiala och omlån: 3 345 737
Malmö
Totalt antal utlån initiala och omlån: 1 787 934
Bibliotek Familjen Helsingborg
Totalt antal utlån initiala och omlån: 1 768 769
Helsingborg
Totalt antal utlån initiala och omlån: 556 498
Se även:
2025-02-09
Sätter IMMS upp böcker på våra hyllor?
Såväl leverantör som kunder är förtjusta i att använda siffror i sin argumentering för IMMS. Jag förstår varför, det signalerar vetenskaplighet och rationalitet.
Lyngsoe hävdar att antalet tillfällen då låntagare inte kunnat hitta boken på rätt plats på hyllan minskat med mer än 60% tack vare IMMS.
Men beror detta verkligen på IMMS? Beror det inte i själva verket på att biblioteken inför införandet av IMMS, då alla hyllor måste mätas, gallrat och städat på sin hyllor samt på att central sortering införts?
I uppsatsen Gallringens logiker – Hur folkbibliotekarier motiverar gallring i arbete med centraliserade inköp, flytande bestånd och IMMS av Mattias Bladmyr och Viktoria Blix står följande om införandet av IMMS på folkbiblioteken i Göteborg:
"Gallring är ju en viktig del i [förberedelsen inför IMMS], vi fick helt enkelt gallra så att vi fick en uppfattning om hur mycket utrymme vi behöver på olika hyllor. För det sen låg ju till grund för att vi skulle skicka in parametrar, såhär mycket hyllor behöver vi på den och den hyllan." (s. 30)
Det verkar också som att biblioteken i Aarhus och Köpenhamn före införandet av IMMS hade dåligt gallrade hyllor:
"Furthermore, due to an optimization of the amount of material on the shelves, it is no longer necessary for the staff shelving the books to move entire shelving unit to create space for new materials. This was previously a hugely time-consuming activity. In addition, it was an activity that involved a lot of heavy lifting for the staff. These lifts are also not part of the activity further." (IMMS final report to the Fund for Welfare Technology, s. 2f.)
Till priset av en ökad mängd transporter kan vi med IMMS hålla hyllorna luftiga eftersom utlånade exemplar ersätts med andra exemplar. Men IMMS är inte en förutsättning för att hyllor ska vara luftiga, attraktiva och välsorterade, det går att uppnå ändå.
Min bedömning är att vi kan bortse från argumentet "Track And Trace With IMMS™ Means Happy Patrons" som finns på Lyngsoes hemsida.
2025-02-08
Hur smart är IMMS?
Stockholms stadsbibliotek har följande förhoppning om IMMS:
IMMS ersätter utlånade exemplar med andra utifrån satta parametrar. Hur det fungerar förklaras av detta citat ur uppsatsen "Det finns inget system som är så magnifikt att det bländar": En intervjustudie om bibliotekariers jurisdiktion efter införandet av IMMS, flytande bestånd och centraliserade inköp vid Biblioteken i Malmö:
"Bibliotekarierna kan genom hyllmätningar styra vilka böcker som skickas till deras bibliotek. Gällande facklitteratur går detta att styra utifrån klassifikationskoder, där det t.ex. går att bestämma att biblioteket ska ha en meter böcker på hyllan 746.434, dvs klassifikationskoden för virkning. Gällande skönlitteratur bestäms i stället kategorierna utifrån författarnas efternamn och här kan bibliotekarierna bestämma att det t.ex. ska finnas en meter böcker av författare vars efternamn börjar på A-B. På vissa av biblioteken finns särskilda utbrytningar för t.ex. deckare eller fantastik och där kan hyllmätningarna specificeras ytterligare."
- Låt säga att någon lånar samtliga sju band av På spaning efter den som flytt. IMMS kan då komma att ersätta dessa böcker av Marcel Proust med böcker av exempelvis Leif G. W. Persson och Rosamunde Pilcher.
- Någon lånar några böcker av Claes Hylinger. Om IMMS hade varit smart hade dessa ersatts av andra böcker av Claes Hylinger eller böcker av Magnus Hedlund, men IMMS kommer bara skicka böcker av andra författare som ryms inom det spann av efternamn som är uppmätt och inlagt i IMMS, exempelvis böcker av Åsa Hellberg eller Kristin Hannah.
- Samma gäller facklitteratur. Någon lånar Lena Israelssons Handbok för köksträdgården. Den kan då komma att ersättas med vilken titel som helst med hyllplacering Qe, till exempel Cecilia Wingårds Luktärt.
- Vill vi verkligen att hyllplaceringar alltid fylls på? Om det börjar bli tomt på en hyllplacering kanske det inte finns efterfrågan på fler böcker inom detta område just då. Att hyllplaceringen då fylls på och sedan finns det inte plats för de utlånade böckerna när de återlämnas leder kanske inte till något annat än onödiga transporter.
Det är inte helt enkelt att jämföra bibliotekens bestånd med en stormarknads varor. För att göra IMMS hyfsat smart måste man mata systemet med mycket information och hyllorna måste vara finfördelade (vilket är arbetskrävande och leder till stelbenthet och centralisering) - och det måste också finnas tillräckligt många exemplar av "the right books" att fylla på med.
Denna typ av flytande bestånd kommer också innebära att mängden exemplar under transport ökar. Det innebär en ökad arbetsbelastning, ökad miljöpåverkan. Tänk också på att exemplar inte är tillgängliga när de är under transport.
Batch-hantering i IMMS
Ett skäl som framhålls för att införa IMMS är att minska arbetsbelastningen kring logistik. Exempel: "We anticipate streamlining logistics work by up to 20 %."
Med IMMS kan exemplar under transport hanteras lådvis, så kallad batch-hantering. Batch-hantering har uppenbara fördelar, men också nackdelar.
- Batch-hantering leder till att antalet lådor som transporteras ökar. Att antalet lådor ökar beror på att exemplar som ska aviseras och exemplar som ska upp på hyllorna transporteras i separata lådor.
- Alla exemplar under transport måste gå via en central sorteringsanläggning. Sorteringsanläggningen måste vara tillräckligt stor för att till varje bibliotek sortera i dels lådor med exemplar som är reserverade, dels exemplar som ska sättas upp på hyllor.
- IMMS innebär att transporter av exemplar ökar vilket, trots batch-hantering, riskerar att leda till en ökad arbetsbelastning.
Lyngsoe säger själva följande om batch-hantering. Givetvis nämner de inget av ovanstående.
Om det är logistiska fördelar man vill uppnå är alltså inte IMMS något självklart alternativ. Kanske det går att uppnå logistiska fördelar genom att förändra reservationssamarbetet, analysera medieströmmar, bestånd och inköp?
Kritiska frågor om IMMS baserade på en uppsats
Jag ska försöka bidra till en mer nyanserad diskussion kring IMMS genom att ställa kritiska frågor om IMMS i några kommande blogginlägg. Förhoppningsvis kommer detta underlätta för bibliotek att ställa fördelar gentemot nackdelar. Om man sedan finner fördelarna överväga nackdelarna får då nyttan vägas gentemot kostnaden för en övergång till IMMS. Jag önskar också att bibliotek istället för att fråga sig om IMMS ska införas eller inte istället frågar sig konkret vad man vill uppnå avseende exempelvis logistik och därefter ser vilka möjligheter som finns att uppnå vad man önskar. Det kan kanske finnas andra sätt att nå önskat resultat. Att utgå från IMMS och inte utifrån konkreta mål är att sätta sig i leverantörens knä.
I detta blogginlägg har jag läst en uppsats om IMMS och utifrån den dragit några slutsatser.
Jag inleder med slutsatserna utifrån redigeringsprincipen att börja med det viktigaste.
- IMMS är arbetskrävande. Alla hyllor måste mätas och uppgifterna föras in i IMMS. Detta måste göras om vid varje förändring på ett biblioteks hyllor.
- IMMS är stelbent. Se ovan. Ju mer finfördelade hyllorna är desto bättre fungerar IMMS. Om IMMS ska hantera skönlitteratur på ett bra sätt krävs genreindelningar. Varje förändring i hylluppställning måste föras in i IMMS.
- IMMS ökar mängden transporter, både antal exemplar och antal lådor. Även om batch-hantering är arbetsbesparande innebär en ökad transportmängd en ökad fysisk påfrestning. Batch-hantering kräver också central sortering i ett sorteringsverk.
- IMMS kräver centralisering, både avseende inköp och den information som måste föras in i IMMS
Ida Grundström Nyberg & Nora Krögerström: "Det finns inget system som är så magnifikt att det bländar": En intervjustudie om bibliotekariers jurisdiktion efter införandet av IMMS, flytande bestånd och centraliserade inköp vid Biblioteken i Malmö
"Bibliotekarierna kan genom hyllmätningar styra vilka böcker som skickas till deras bibliotek. Gällande facklitteratur går detta att styra utifrån klassifikationskoder, där det t.ex. går att bestämma att biblioteket ska ha en meter böcker på hyllan 746.434, dvs klassifikationskoden för virkning. Gällande skönlitteratur bestäms i stället kategorierna utifrån författarnas efternamn och här kan bibliotekarierna bestämma att det t.ex. ska finnas en meter böcker av författare vars efternamn börjar på A-B. På vissa av biblioteken finns särskilda utbrytningar för t.ex. deckare eller fantastik och där kan hyllmätningarna specificeras ytterligare." (s. 7f.)
"Innan IMMS kunde appliceras på det flytande beståndet behövde alla bibliotek mäta in sina hyllor för att IMMS skulle kunna räkna ut hur många medier som skulle skickas till varje bibliotek. Hyllorna mäts i faktiska centimeter som sedan omvandlas till hur många centimeter böcker som får plats. Detta var ett omfattande förarbete för samtliga bibliotek." (s. 26)
"Kritik som riktats mot IMMS har kretsat mycket kring hur synen på böckerna har förändrats och det kopplat till bland annat hyllmätningarna. Det blir ett mekaniskt sätt att se på litteraturen då det inte längre spelar någon roll vilken titel det är som sorteras av IMMS ut på hyllan utan det är storleken på boken som spelar roll. I förhållande till facklitteraturen gäller det en viss klassifikation och i förhållande till skönlitteraturen handlar det om författarnas efternamn, t.ex. en viss mätning för författare vars efternamn börjar på A-E." (s. 26)
"Att mäta om hyllorna och mata in nya mått är i mångt och mycket det sätt som bibliotekarierna kan styra algoritmerna i IMMS på. Flera berättar att de fått mäta om sina hyllor flera gånger och att det är något som de kommer fortsätta med löpande." (s. 26)
"IMMS har påverkat den dagliga hanteringen av medierna på biblioteken på flera sätt. Detta tillsammans med det flytande beståndet har gjort att de flesta vi pratat med upplever det som att de hanterar större kvantiteter med medier idag än tidigare. En utlånad bok ersätter IMMS snabbt med en ny. Men trots de ofta större volymerna med medier så upplever de flesta att processen går smidigare med IMMS än det gjorde med den tidigare manuella hanteringen som gjordes i disken." (s. 26)
"För att IMMS ska kunna veta var de olika medierna befinner sig är det viktigt att de lånas och lämnas tillbaka på rätt sätt i de automater som tagits fram för ändamålet. För att IMMS ska veta att en bok är återlämnad och för att den ska kunna sorteras till rätt plats måste den lämnas tillbaka i återlämningsmaskinen, något som förr även kunde göras av en bibliotekarie i informationsdisken." (s. 27)
"De cirkulerande böckerna kommer varje morgon till biblioteken i en budvagn. Varje budvagn som kommer räknas som en egen enhet. När RFID-taggen på budvagnen skannas vet IMMS vilka medier som vagnen innehåller och de markeras då som tillgängliga hos biblioteket. Samma gäller för den separata lådan med reservationer. Detta har sparat både tid och ett ganska krävande fysiskt moment för bibliotekarierna." (s. 27)
"Den ökade hanteringen av medier har påverkat de olika biblioteken olika beroende på deras storlek, både kvadratmetermässigt men också på hur mycket utlån de har. Intervjuperson F arbetar på ett mellanstort bibliotek med ganska så mycket utlån och har med den ständiga cirkulationen märkt en stor skillnad i mängden böcker de hanterar och menar att det har blivit fysiskt mer slitsamt." (s. 28)
"Det råder delade meningar om hur IMMS egentligen underlättat för bibliotekarierna i deras dagliga arbete. Framför allt när det kommer till att minska ner på de fasta, ofta statiska arbetsuppgifterna, något som ändå var ett av det tyngre argumentet för implementeringen. Detta verkar variera mellan de olika biblioteken, de som har många utlån hanterar fler böcker än innan eftersom IMMS alltid ersätter en utlånad bok med en ny." (s. 29)
"Den fysiska aspekten tas av de flesta andra upp som någonting som har blivit bättre i och med införandet av IMMS, när varje bok inte behöver läsas av för sig. Ett av argumenten för IMMS är att det ska underlätta i det fysiska arbetet med medier, eftersom medierna ska kunna batch-hanteras. Om det däremot är så att ett bibliotek får en stor ökning i cirkulation på grund av det flytande beståndet i kombination med IMMS är det oundvikligt att också den fysiska mediehanteringen ökar, vilket innebär en större fysisk påfrestning lik den deltagare F beskriver." (s. 30)
"Efter införandet av IMMS går det inte längre att styra sitt bestånd på titelnivå. I förberedelserna inför IMMS, som nämns i 5.1.1, genomfördes hyllmätningar för att bestämma hur många cm av varje klassifikationskod, bland facklitteraturen, eller av varje skönlitteraturkategori och författarnamn som börjar på t.ex. A-C som skulle finnas på hyllan. Utifrån dessa uppgifter skickar IMMS rätt mängd böcker till biblioteken, för att hyllorna alltid ska vara lagom fyllda. Deltagare E beskriver ingående problematiken med att urvalet baseras på hyllmätningar. Hen tar upp som exempel att det kan finnas specifika författare eller titlar som användare alltid frågar efter som i och med den mätning som IMMS utgår ifrån kan bytas ut mot andra böcker inom samma kategori, vilket gör att biblioteket inte längre har de böcker som användarna vill ha. Inför att pek- och bilderböcker börjar flyta i april 2024 har denna fråga diskuterats och det ska läggas in en algoritm som styr att pek- och bilderböcker som cirkulerar mycket, dvs är populära och ofta utlånade, ska få en egen kategori i IMMS, där varje bibliotek ska kunna bestämma hur många exemplar de minst, och mest, vill ha av dessa böcker." (s. 35)
"Under intervjuerna tog samtliga bibliotekarier upp en rapport som skrevs 2019 (Ädel, 2019). Rapporten var en medieöversyn som utvärderade BiM:s mediehantering, där personal i olika delar av organisationen fick komma till tals. En av slutsatserna i rapporten var att områdesbibliotekens medieförsörjning var effektiv och kvalitativ." (s. 38)
"Utifrån studiens resultat kan vi konstatera att arbetsuppgifterna har förändrats efter införandet av IMMS, flytande bestånd och gemensamma inköp, samt att beståndskunskapen har försämrats. Denna minskning i beståndskunskap, tillsammans med förändringen av arbetsuppgifter till mer mekaniska sådana, har vi tolkat som ett exempel på försvagad jurisdiktion hos bibliotekarieprofessionen." (s. 42)
"I och med att IMMS finns till för att fördela medierna och är programmerat för att ständigt ha samma mängd böcker på hyllorna cirkulerar fler böcker än tidigare, vilket har lett till ökad fysisk ansträngning för vissa." (s. 42)
"Utifrån vår studie kan vi se att arbetet har blivit mindre repetitivt i och med att medierna kan batch-hanteras. Däremot har den ökade cirkulationen som det flytande beståndet i kombination med IMMS har inneburit bidragit till ökad fysisk påfrestning enligt studiens deltagare." (s. 43)
"I och med införandet av IMMS och flytande bestånd har medieflödet förändrats. Medier cirkulerar i högre grad och de bibliotek med större mängder utlån har fått mer att göra, eftersom en utlånad bok ersätts med en ny för att fylla ut hyllan. Den nya, ökade cirkulationen har gjort vardagen mer slitsam, men hanteringen av medierna har också blivit enklare i och med IMMS batch-hantering." (s. 46)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)