Mina invändningar angående IMMS handlar egentligen egentligen inte främst om IMMS i sig (AI och algoritmer) utan snarare om några principiella och praktiska frågor kring flytande bestånd, centraliserade inköp, centraliserad medieplanering, centraliserad mediebudget och transporter - och särskilt då inom ett kommunövergripande samarbete.
Mina resonemang utgår från den verklighet jag arbetar i:
Jag arbetar i en kommun där biblioteken har ett decentraliserat ansvar kring inköp och medieplanering. På huvudbiblioteket är ansvaret uppdelat på ett antal bibliotekarier, exempelvis en barnbibliotekarie som har sin egna budget och själv ansvarar för inköp till barnavdelningen. Våra filialbibliotek ansvarar själva för sitt bestånd och varje filial har sin egna mediebudget. Vi ingår också i ett kommunövergripande samarbete (Bibliotek Familjen Helsingborg) där vi delar på vårt bestånd men varje kommun har sin egna, politiskt antagna, mediebudget. Vi beställer fritt från varandra, men beståndet flyter inte utan exemplaren lånas ut till andra enheter av ägande enhet.
Några frågor angående IMMS och centralisering av inköp och medieplanering:
- Om vi centraliserar inköp och medieplanering kommer många bibliotekariers arbetsuppgifter förändras. Vill vi det, och vill de det? Vad kommer det innebära för bibliotekariernas beståndskännedom och arbetsglädje?
- Nu är många bibliotekarier generalister, de arbetar i både inre och yttre tjänst med förmedling, olika arrangemang, inköp, medieplanering med mera. Vill vi ha det så eller vill vi se en utveckling där bibliotekariekåren i högre utsträckning blir specialister så att exempelvis vissa endast arbetar med förvärv och medieplanering medan andra endast arbetar mer utåtriktat?
- Till vilka tjänster tycker vi att det krävs en utbildning i Biblioteks- och informationsvetenskap om vi väljer en utveckling där vi delar upp de anställda i mer nischade specialistgrupper? Vill vi ha en utveckling som på Deichmanske bibliotek i Oslo där andelen fackutbildade bibliotekarier har minskat medan andelen anställda med annan högre utbildning ökat?
- Kommer en uppdelning av de anställda leda till större skillnader (lön, inflytande, status) - till exempel mellan "strateger" (nutidens förstebibliotekarier?) och vanliga bibliotekarier?
- Finns det andra arbetsuppgifter vi kan "effektivisera" eller outsourca, till exempel sådant som budgetarbete och kravhantering? Ser vi nu en ökning eller minskning av det administrativa arbetet på våra bibliotek?
- Tror vi att vi på sikt kommer få använda effektiviseringen till sådant vi själva vill, till exempel "förmedling", eller kommer effektiviseringen användas för att minska antalet anställda?
- Hur värderar vi arbetet med våra bestånd, arbetsuppgifter som faktiskt i hög grad förknippas med att vara bibliotekarie?
- Många verksamheter tvingas till "effektiviseringar" och förändrade arbetsvillkor, som kan innebära att yrkets innehåll blir mer enahanda. Riskerar IMMS (eller egentligen centralisering av inköp och medieplanering) att leda till detta och ska vi i så fall göra det mot oss själva? Eller är det så att de som fattar besluten inte ser till alla bibliotekariers intressen?
- Vi vill såklart ha redskap, till exempel bibliotekssystem, som underlättar medieplaneringsarbete och optimerad medieförsörjning utifrån önskade parametrar, men vill vi verkligen ta ifrån många bibliotekarier dessa arbetsuppgifter?
- Vill vi ha mer nischade bestånd på våra bibliotek eller vill vi fortsatt balansera mellan efterfrågan (ofta i form av bevakning av reservationsköer) och bredd, även på de mindre biblioteken?
- Invändningar kring centralisering gäller såväl kommuner som kommunövergripande samarbeten, men i ett kommunövergripande samarbete riskerar avståndet mellan de som får arbeta med inköp och medieplanering och de som inte får det att bli stort.
- I en kommun kanske det inte är så problematiskt att ha en gemensam mediebudget och ett i realiteten gemensamt bestånd, men vill vi och kan vi verkligen ha det i ett kommunövergripande samarbete?
Utöver ovanstående principiella invändningar har jag mer praktiska kring transporter och återlämnings- och sorteringsautomater.
Att IMMS möjliggör "batch-återlämning", alltså att vi inte behöver återlämna/avisera exemplar utan kan göra det lådvis, skulle innebära en stor förbättring eftersom en stor mängd exemplar nu hanteras varje dag. Men för att batch-återlämning ska vara möjligt krävs att exemplaren som skickas till varje bibliotek sorteras i dels lådor med reserverade exemplar, dels lådor med exemplar som ska sättas upp på hyllorna.
Detta innebär att mängden lådor som transporteras ökar avsevärt, vilket får praktiska konsekvenser för den som kör transporterna och vilket fordon som krävs, för de lokaler där transporterna hanteras och för personalen som hanterar transporterna.
Om batch-återlämning ska fungera kräver det också stora sorteringsautomater eftersom varje bibliotek måste ha minst två fack. Det kommer också ställa nya krav under själva transporten eftersom antingen allt material överallt måste delas upp i lådor till varje bibliotek med reserverade respektive icke-reserverade exemplar eller så måste allt gå via en sorteringsautomat.
- Hur mycket kommer antalet lådor som transporteras öka?
- Kommer även antalet exemplar som transporteras att öka?
- Vilka krav på sorteringsanlägningar kommer ett införande av IMMS ställa?
- Vilka övriga konsekvenser för transporterna kommer ett införande av IMMS få?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar