Såväl leverantör som kunder är förtjusta i att använda siffror i sin argumentering för IMMS. Jag förstår varför, det signalerar vetenskaplighet och rationalitet.
Lyngsoe hävdar att antalet tillfällen då låntagare inte kunnat hitta boken på rätt plats på hyllan minskat med mer än 60% tack vare IMMS.
Men beror detta verkligen på IMMS? Beror det inte i själva verket på att biblioteken inför införandet av IMMS, då alla hyllor måste mätas, gallrat och städat på sin hyllor samt på att central sortering införts?
I uppsatsen Gallringens logiker – Hur folkbibliotekarier motiverar gallring i arbete med centraliserade inköp, flytande bestånd och IMMS av Mattias Bladmyr och Viktoria Blix står följande om införandet av IMMS på folkbiblioteken i Göteborg:
"Gallring är ju en viktig del i [förberedelsen inför IMMS], vi fick helt enkelt gallra så att vi fick en uppfattning om hur mycket utrymme vi behöver på olika hyllor. För det sen låg ju till grund för att vi skulle skicka in parametrar, såhär mycket hyllor behöver vi på den och den hyllan." (s. 30)
Det verkar också som att biblioteken i Aarhus och Köpenhamn före införandet av IMMS hade dåligt gallrade hyllor:
"Furthermore, due to an optimization of the amount of material on the shelves, it is no longer necessary for the staff shelving the books to move entire shelving unit to create space for new materials. This was previously a hugely time-consuming activity. In addition, it was an activity that involved a lot of heavy lifting for the staff. These lifts are also not part of the activity further." (IMMS final report to the Fund for Welfare Technology, s. 2f.)
Till priset av en ökad mängd transporter kan vi med IMMS hålla hyllorna luftiga eftersom utlånade exemplar ersätts med andra exemplar. Men IMMS är inte en förutsättning för att hyllor ska vara luftiga, attraktiva och välsorterade, det går att uppnå ändå.
Min bedömning är att vi kan bortse från argumentet "Track And Trace With IMMS™ Means Happy Patrons" som finns på Lyngsoes hemsida.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar