Om "e-boksproblemet"

Två citat ur Biblioteksbladets artikel "Här är vårt 2021 – och det 2022 vi hoppas på":

Peter Axelsson, enhetschef, Regionbibliotek Stockholm: "Jag hoppas att regeringen under 2022 kommer ett samlat förslag på nationell biblioteksstrategi med tydliga nationella satsningar, inte minst på e-medier för folkbibliotekens användare. Dessutom behövs en ny pliktlagstiftning."

Kerstin Rydbeck, professor i biblioteks- och informationsvetenskap, Uppsala universitet: "Ett nationellt avtal som löser e-boksproblemet på folkbiblioteken, på ett sätt som är ekonomiskt rimligt och ger ett bra utbud för biblioteksanvändarna."

Några kommentarer och frågor:

• Folkbiblioteken är kommunala, varför ska då staten stå för kostnader?

• Vad kommer ett ökat statligt ansvar innebära för de kommunala folkbibliotekens möjligheter att själva styra urval och prioriteringar?

• Varför ska staten ta ansvar för just digitala medier och inte för andra medietyper?

• Varför är likvärdig tillgång till e-medier (läs: e-böcker/e-ljudböcker) viktigare än likvärdig tillgång till andra medietyper (eller till olika typer av tjänster)?

• Om vi anser att våra anslag inte räcker borde vi då inte diskutera även intäktssidan? Se: "Folkbibliotekens ekonomiska förutsättningar sedan år 2000".

• Om vi inte anser att våra anslag räcker behöver vi kanske mer noga se över våra prioriteringar, till exempel i vilken utsträckning e-medier används av våra prioriterade grupper eller hur stor andel av låntagarna vi når med e-böcker/e-ljudböcker? Står en liten andel låntagare för en stor del av kostnaderna? Hur många lån per vecka är det rimligt att tillåta (exempel: Uppsala tillåter två lån/vecka, Stockholm tillåter 5 lån/vecka)? Se: "Bibblix hjärta – digitala tjänster och prioriterade målgrupper" och "Filmtjänst blev för dyr för biblioteket".

• Riskerar inte ett "nationellt avtal" att leda till utslagseffekter? Vi har nu två leverantörer av e-böcker och e-ljudböcker (Axiell Media och Overdrive). Kommer bägge finnas kvar på den svenska marknaden om vi får ett "nationellt avtal"?

• Vad består egentligen "e-boksproblemet" av? Är det prissättningen eller är det avtalsmodellen eller något annat? Vill vi ha accesslån eller stycklicenser eller en kombination? Om det är prissättningen som avses kan knappast biblioteken ensamma avgöra vad som är "ekonomiskt rimligt".