Om "e-boksproblemet"

Två citat ur Biblioteksbladets artikel "Här är vårt 2021 – och det 2022 vi hoppas på":

Peter Axelsson, enhetschef, Regionbibliotek Stockholm: "Jag hoppas att regeringen under 2022 kommer ett samlat förslag på nationell biblioteksstrategi med tydliga nationella satsningar, inte minst på e-medier för folkbibliotekens användare. Dessutom behövs en ny pliktlagstiftning."

Kerstin Rydbeck, professor i biblioteks- och informationsvetenskap, Uppsala universitet: "Ett nationellt avtal som löser e-boksproblemet på folkbiblioteken, på ett sätt som är ekonomiskt rimligt och ger ett bra utbud för biblioteksanvändarna."

Några kommentarer och frågor:

• Folkbiblioteken är kommunala, varför ska då staten stå för kostnader?

• Vad kommer ett ökat statligt ansvar innebära för de kommunala folkbibliotekens möjligheter att själva styra urval och prioriteringar?

• Varför ska staten ta ansvar för just digitala medier och inte för andra medietyper?

• Varför är likvärdig tillgång till e-medier (läs: e-böcker/e-ljudböcker) viktigare än likvärdig tillgång till andra medietyper (eller till olika typer av tjänster)?

• Om vi anser att våra anslag inte räcker borde vi då inte diskutera även intäktssidan? Se: "Folkbibliotekens ekonomiska förutsättningar sedan år 2000".

• Om vi inte anser att våra anslag räcker behöver vi kanske mer noga se över våra prioriteringar, till exempel i vilken utsträckning e-medier används av våra prioriterade grupper eller hur stor andel av låntagarna vi når med e-böcker/e-ljudböcker? Står en liten andel låntagare för en stor del av kostnaderna? Hur många lån per vecka är det rimligt att tillåta (exempel: Uppsala tillåter två lån/vecka, Stockholm tillåter 5 lån/vecka)? Se: "Bibblix hjärta – digitala tjänster och prioriterade målgrupper" och "Filmtjänst blev för dyr för biblioteket".

• Riskerar inte ett "nationellt avtal" att leda till utslagseffekter? Vi har nu två leverantörer av e-böcker och e-ljudböcker (Axiell Media och Overdrive). Kommer bägge finnas kvar på den svenska marknaden om vi får ett "nationellt avtal"?

• Vad består egentligen "e-boksproblemet" av? Är det prissättningen eller är det avtalsmodellen eller något annat? Vill vi ha accesslån eller stycklicenser eller en kombination? Om det är prissättningen som avses kan knappast biblioteken ensamma avgöra vad som är "ekonomiskt rimligt".

Aktuellt om Addas upphandling E-litteratur 2019

2020-01-30 skrev jag om SKL Kommentus kommande upphandling av e-böcker och e-ljudböcker, E-litteratur 2019. Då beräknades upphandlingen utannonseras 2021 och att ett avtal skulle vara på plats under tredje kvartalet 2021.

Här aktuell information från Adda:

"Förstudien pågår och vi räknar med att annonsera upphandlingen före sommaren 2022. Det nya ramavtalet beräknar vi ha på plats i början av 2023."

Bra uppsats om IMMS

Lovisa Liljegren har skrivit en bra uppsats för dig som vill lära dig mer om IMMS (Intelligent Material Management System). Uppsatsen handlar om IMMS i Köpenhamn och materialet den bygger på är intervjuer, textstudier, ett webinar och YouTube-videor.

Här hittar du uppsatsen:

Liljegren, Lovisa: Smarta bibliotek[arier] : samspelet mellan IMMS och och folkbibliotekarier på folkbiblioteken i Köpenhamn.

Det jag vet om IMMS bygger på material från Lyngsoe, en förstudie som är gjord inom Bibliotek Familjen Helsingborg samt diskussioner med kollegor.

För mig tillförde inte uppsatsen så mycket om IMMS i sig, däremot väckte den en hel del tankar om sådant jag menar vi borde diskutera mycket mer: bibliotekarierollen, samlingen och arbete med samlingen, samlingens roll i biblioteket och medborgarnas förväntningar på vad folkbibliotek ska vara samt att den ger inblick i hur IMMS kan fungera i praktiken inom en biblioteksorganisation.

En konkret sak jag ändå lärde mig är att IMMS tydligen inte förutsätter en central sorteringsanläggning. Det har annars varit en av de praktiska invändningar jag har emot ett införande av IMMS inom Bibliotek Familjen Helsingborg. Den sorteringsanläggning som finns på Helsingborgs Stadsbibliotek hade behövt byggas ut väldigt mycket om varje bibliotek skulle ha minst två fack.

Några citat (jag har uteslutit källhänvisningarna):

"Ett fokus på användarstyrning är allt mer vanligt både på folk- och universitetsbibliotek /.../ Till exempel talas det om ett skifte av inköp av medier från just-in-case till just-in-time. Det vill säga att medier inte bör köpas in för att eventuellt efterfrågas, utan snarare ska de finnas tillhanda vid tidpunkten då de efterfrågas." (s. 8)

"På så sätt är det inte längre samlingen som är bibliotekets huvudattraktion eller kärna. Även Carlsson skriver om hur samlingens roll i biblioteksverksamheten i Malmö kommit att mer och mer ersättas med arrangemang." (s. 8)

Lovisa Liljegren visar hur IMMS är ett sätt att lösa vissa av de problem som uppstår om flytande bestånd införs, till exempel "obalans av samlingarna på de olika biblioteken i form av överfulla hyllor på ena och tomma på det andra." (s. 12)

"Flytande bestånd blir ofta centraliserade vilket innebär att de flesta beslut går genom huvudbiblioteket, vilket också innebär att det är intressant att titta på just områdesbiblioteken. I Köpenhamn har de tagit ett beslut om att inte låta huvudbibliotekets bestånd flyta, vilket innebär att de delar av IMMS som förenklar arbetet med just flytande bestånd inte märks där. (s. 23)

En del av de fördelar som framhålls med IMMS kräver inte IMMS. Till exempel har vi även i Mikromarc plocklistan "direkt i mobiltelefonen". (s. 43)

De principiella och praktiska frågor jag ställt tidigare här på bloggen är fortfarande relevanta. De handlar inte om "algoritmen", även om algoritmen också är intressant att diskutera - vilka har möjlighet och rätt att påverka den? De principiella frågorna är angelägna att diskutera oavsett IMMS, men de bibliotek som inför IMMS har bestämt sig för en utveckling som - på gott och ont - går mot "standardisering och centralisering" (s. 53).

Standardisering i katalogen, till exempel avseende genreindelningar, är en fördel även utan centraliserade inköp, eftersom det kan underlätta analyser av hur beståndet används och hur flödena mellan bibliotek (och kommuner för ett kommunövergripande samarbete) ser ut. Men standardiseringen bör uppnås genom att vi gemensamt kommer överens om regler (och rutiner), inte genom att de påtvingas uppifrån

En sak att fundera på är vad som kan göras utan att införa IMMS för att optimera resursanvändningen i förhållande till bibliotekets styrdokument.

• Kan vi få ut den statistik vi behöver ur bibliotekssystemet?

• Har vi den tid och de kunskaper som krävs för att arbeta med medieplanering?

• Kan vi utnyttja beståndet bättre genom att utveckla hur reservationssamarbetet är uppbyggt?

Boktips:

Strategisk medieplanering av Anna-Lena Höglund och Christer Klingberg. Den nyare boken Medieplanering för folkbibliotek : objektivt, subjektivt och provokativt av Mona Quick är inte lika bra, men är läsvärd även den.

Läs även:

Om bibliotek och urval

Principiellt och praktisk med anledning av IMMS

Biblioteken i Norrbotten live med LOTS

Biblioteken i Norrbotten är första bibliotek att lansera en webbplats byggd i imCodes webblösning LOTS.

Så här presenterar imCode webblösningen LOTS: "Systemet bygger på en totalintegration mellan biblioteksssystemet Koha, Discoverysystemet VuFind och publiceringsplattformen imCMS."

Biblioteken i Norrbottens nya webbplats är under uppbyggnad, till exempel har de i nuläget ingen evenemangskalender. Jag noterar också att e-böcker/e-ljudböcker inte hanteras via bibblo.se. Jag vet inte om detta kommer förändras, men jag menar att det är viktigt att låntagare kan söka och låna/reservera formatoberoende.

Bibliotek Mellansjö ska också lansera en webbplats byggd i imCodes webblösning LOTS.

Bibliotek i Västmanland, som också har imCode som Koha-leverantör, har istället byggt en webblösning i WordPress. Än så länge är inte bibliotekskatalogen integrerad med webbplatsen, men det är den planerad att göra:

"Detta är den första versionen av webbplatsen, där vissa tjänster såsom bibliotekskatalogen ligger på en separat plattform. Under 2022 planerar vi en större uppgraderingen av webbplatsen, där bibliotekskatalogen och andra tjänster kommer att integreras med webbplatsen."

Läs även:

Exempel på folkbiblioteks webblösningar

Bibliotek i Västmanlands webbplats

Resonemang kring upphandling av system eller systemleverantör

Om imCode, Kreablo, Koha i Sverige och webblösningar

Ljus framtid för bibliotekarier?

Enligt en rapport från Saco ser arbetsmarknaden ljus ut för de som utbildar sig till bibliotekarie.

Några frågor infinner sig:

• I vilken utsträckning kommer folkbiblioteken anställa bibliotekarier? Kommer vi på fler bibliotek se en utveckling som på Deichmanske i Oslo?

"Andelen bibliotekarer blant de ansatte på Deichmanske bibliotek i Oslo har gått dramatisk ned de siste årene. I 2014 var 60 % av de ansatte fagutdannede bibliotekarer. I 2017 er dette redusert til 39 %. I samme periode har andelen ansatte med annen høyere utdanning økt fra 22 % til 48 %."

• Hur kommer folkbibliotekens ekonomiska förutsättningar se ut i framtiden? Kommer den pågående åtstramningen fortsätta?

"Räknat på tre olika sätt, kan vi alltså se att biblioteken inte har fått resurstillskott i nivå med övrig kommunal verksamhet. Takten i åtstramningen ligger i spannet 69-85 miljoner per år beroende på vilket mått och vilken tidsperiod vi tittar på."

• Vad kommer det i framtiden innebära att arbeta som bibliotekarie?

"Det är ju inte servicepersonal man utbildar sig till, utan vi vill jobba läsfrämjande med litteratur och referenssamtal och ha koll på vilka böcker som finns i biblioteket."

Källor:

"Brist på bibliotekarier väntas om fem år" (Biblioteksbladet 2020-11-25).

Framtidsutsikter : här finns jobben för akademiker år 2025 (Saco 2020).

"Det store personalskiftet på Deichman" Bibliotekarforbundet 2019-04-08).

Folkbibliotekens ekonomiska förutsättningar sedan år 2000 (Svensk biblioteksförening 2021).

Protester i Göteborg mot centraliserade bokinköp och IMMS

I Göteborg ska IMMS införas och bokinköp till alla bibliotek ska göras centralt från Göteborgs stadsbibliotek. Mot detta protesterar bibliotekarier på Kortedala bibliotek, de befarar att förändringen innebär en, enligt dem, till det sämre förändrad yrkesroll samt att de kommer bli sämre på litteraturförmedling.

Bibliotekarien Martin Alm säger:

- För att köpa böcker måste man först bevaka dem. I bevakningen bekantar man sig med böckerna och får en annan relation till dem än om de bara kommer varje månad i en vagn.

Mot detta säger Helena Jannert, chef för utveckling och ledningsstöd på Göteborgs stad:

- Det vi ändrar är själva bokköpen. Omvärldsbevakning och att hålla sig ajour med litteraturen är något annat och en del i bibliotekariernas grunduppdrag. Det uppdraget kommer de fortsatt att ha.

Läs artikeln:

"Bibliotekarierna ryter ifrån – byt inte ut oss mot AI" (Göteborgs-Posten 2021-12-13).

Läs även:

Om bibliotek och urval

Principiellt och praktisk med anledning av IMMS

Tidskriften bis har uppmärksammat IMMS i två artiklar:

Olof Risberg: "Ett bihang av kött till en algoritm av stål" (bis 2021 : 3).

Lovisa Liljegren: "Algoritmer - dystopi eller nya arbetssätt?" (bis 2021 : 4).

Nationell bibliotekskatalog och förkortad katalogisering

Bibliotek som har avtal med BTJ gällande Bibliografisk service och som också valt att använda sig av förkortad katalogisering kan nu ansluta sig till Libris.

BTJ erbjuder tre olika alternativ för postförsörjning:

1. Poster från Libris utan förkortad katalogisering

2. Poster från Libris med förkortad katalogisering

3. Fortsatt postförsörjning från BURK-databasen

Observera följande information från BTJ:

"Hur fungerar den förkortade katalogpostlösningen i Libris (om vi väljer alternativ 2)?"

Svar: "BTJ säkerställer att ni kan fortsatta med den standard ni har idag med förkortade poster på tryckt svensk skönlitteratur. Med förkortade katalogposter i Libris läggs ditt bestånd i Libris på utgåvan men du får en katalogpost för verket skickad till ditt system. Detta säkerställer att ni kan ha kvar samma reservationslogik gentemot låntagarna. Ni hittar inte de förkortade posterna i Libris webbsök. Här hittar ni istället katalogposten för utgåvan."

Ovanstående innebär att bibliotek som använder sig av förkortad katalogisering kommer få problem om utgåvor av titlar som ligger på en förkortad katalogpost i det lokala systemet beställs via Libris.

Om vi vill ha en fungerande nationell bibliotekskatalog bör de bibliotek som ingår i den lämna förkortad katalogisering och följa det regelverk som gäller för den nationella katalogen. Förkortad katalogisering fyller heller ingen funktion med ett bibliotekssystem som bygger på och utnyttjar modern katalogstandard (RDA/FRBR). Den publika webblösningen måste också följa bibliotekssystemets katalogstruktur avseende visning och reservationsmöjligheter.

Information från BTJ om postflöde:

Höstnyheter från Bibliografisk service

Du som har Bibliografisk Service

Lyssna också på Katalogiseringspodden #5 Katalogisering efter Corona och förkortad katalogisering

Se även:

Koncept i Quria

Fem webbinarier om Quria

Aktuellt Quria och Arena

Quria – Från katalogkort till framtidens metadatastruktur

Vi berättar allt om när Sollentuna gick över till Quria

Nyheter i Quria och en blick fram

Quria - tips och tricks om smarta funktioner

Se filmer från Axiells användardagar 2021

Filmer och kurser om Koha

Svenska Kohanätverket har tagit fram ett kurspaket med nio moduler om Koha.

Klicka här för att komma till Svenska Kohanätverkets kurser om Koha.

Svenska Kohanätverket har också gjort ett antal instruktionsfilmer om Koha.

Klicka här för att se Svenska Kohanätverkets instruktionsfilmer om Koha på YouTube.

Den ledande svenska Kohaleverantören imCode har gjort några utbildningsvideor i Koha, som finns tillgängliga via imCodes hemsida.

Klicka här för att se imCodes ubildningsvideor i Koha.

Proprietär vs open source-lösning i samma upphandling

Jag har trott att det vid upphandling av bibliotekssystem eller webblösning finns ett absolut vägval:

1. Upphandling av proprietär lösning

2. Upphandling av leverantör av open source-lösning

Jag har alltså trott att man måste inleda upphandlingsarbetet med att bestämma sig för något av ovanstående vägval.

Vad jag vet har inte de bibliotek som hittills gått över till Koha upphandlat system utan de har upphandlat leverantör av Koha. De har alltså först bestämt sig för Koha och sedan upphandlat leverantör av Koha.

Men nu har jag fått veta att Koha-leverantörer svarar på samma upphandlingar som leverantörer av proprietära system.

Jag tror det är positivt att leverantörer av proprietära lösningar och leverantörer av open source-lösningar kan mötas i samma upphandlingar, men ser också åtminstone en komplikation med att leverantörer av open source-lösningar, som ju inte äger systemet, svarar på dessa upphandlingar.

Om upphandlingen innebär att utveckling måste göras av Koha kan, vad jag förstår, leverantören endast utlova lokal utveckling - inte att utvecklingen kommer med i masterprogrammet.

Det upphandlande biblioteket bör alltså inför en upphandling tänka igenom för- och nackdelar med egenutvecklade lösningar i bibliotekssystem och webblösning.

Själv är jag är jag tveksam till om det är önskvärt med lokal utveckling av bibliotekssystem och webblösningar, men tror däremot att det är viktigt att vi ställer krav på att systemen kan integreras/kommunicera med externa lösningar (det gäller åt bägge håll, kravet kan inte bara ställas på bibliotekssystem/webblösningar).

De leverantörer som i nuläget kan tänkas svara på ett folkbiblioteks upphandling av bibliotekssystem och webblösning bör vara:

Axiell

Bibliotekssystem: Quria

Webblösning: Arena

Kohatjänsteleverantörer i Sverige - BibLibre (franskt företag), imCode (ledande Koha-leverantör till svenska folkbibliotek) eller Kreablo

Bibliotekssystem: Koha

Webblösning imCode: LOTS

Webblösning Kreablo: Bibliotekswebb

Innovative (ägs av Clarivate)

Bibliotekssystem: Sierra

Webblösning: Vega Discover

Systematic

Bibliotekssystem: Cicero Library Management System

Webblösning: easyOPAC (leverantör: Inlead)

Läs även:

Om kostnader och kompetenskrav för öppen källkod och egenutvecklade lösningar

Stärk biblioteken i utvecklingsarbetet med bibliotekssystem och webblösningar

Resonemang kring upphandling av system eller systemleverantör

"Monopolartad ställning"

Marknadsläge för leverantörer av bibliotekssystem till svenska folkbibliotek

Se även sidan Leverantörer.

Svenska Kohanätverkets digitala möten hösten/vintern 2021

Programmet för Svenska Kohanätverkets kommande digitala möten är nu presenterat på Svenska Kohanätverkets hemsida. Programmet innehåller mycket intressant: Gotlands och Norrbottens övergång till Koha, Bibliotek Mellansjös och Bibliotek i Västmanlands webbplatser, Overdrive som e-boksleverantör.

Klicka här för att läsa programmet

Övrigt aktuellt om Koha jag känner till är att samarbetet "Koha i Sverige" mellan imCode och Kreablo är avbrutet, norska Libriotech är numera dotterbolag till imCode och att vi även inom open source ser att utvecklingen går mot få, starka aktörer. Enligt vad jag vet är imCode leverantör till 35 av de 38 kommuner som använder Koha och en av de leverantörer (Libriotech) som anges på Svenska Kohanätverkets hemsida är nu alltså dotterbolag till den största leverantören (imCode).

Om imCode, Kreablo, Koha i Sverige och webblösningar

Marknadsläge för leverantörer av bibliotekssystem till svenska folkbibliotek

imCode går samman med Libriotech

Support och dokumentation på svenska

I blogginlägget Resonemang kring upphandling av system eller systemleverantör listade jag ett antal krav jag prioriterar högt i ett kommande bibliotekssystem och webblösning.

Ett av kraven var support på svenska för såväl bibliotekssystem som publik webblösning. Detta bör utvidgas till att gälla inte bara support utan även annan kommunikation: dokumentation, användarhjälp med mera. För viss kommunikation kan detta såklart inte krävas, till exempel om specifika positioner inte innehas av personal med svenska som modersmål.

Utan support på svenska försvåras vårt arbete med bibliotekssystem och webb, och jag menar att vi bör kräva av de företag som verkar i Sverige att de kommunicerar på svenska med sina kunder. Detta innebär en kostnad för leverantören, men om de inte är villiga att ta den så ska de heller kanske inte finnas på den svenska marknaden. Att ta sig in på en ny marknad är resurskrävande.

För större leverantörer bör heller inte detta vara någon ekonomisk omöjlighet. Se till exempel nedanstående om Clarivate, som köpt ProQuest, som i sin tur äger Ex Libris och Innovative:

Källa: Library Technology Guides

Se även: Clarivate köper ProQuest

Prioriterade krav

Några av de krav jag prioriterar högt i ett kommande bibliotekssystem och webblösning är:

• Bibliotekssystem som en äkta molntjänst, SaaS (software as a service)
• Responsivt bibliotekssystem
• Moderna katalogstandarder (RDA/FRBR)
• Möjlighet att vid reservation utnyttja RDA/FRBR i såväl bibliotekssystem som publik webblösning
• Möjlighet att ha de reservationsregler, inklusive plocklistor, vi önskar för att utnyttja det gemensamma beståndet så effektivt som möjligt: låntagare ska få det de efterfrågar så snabbt som möjligt med så få transporter som möjligt
• Möjlighet att ta ut den statistik och de rapporter vi behöver för vår medieplanering: behöver någon enhet/kommun köpa in fler exemplar av en viss titel eller mer/mindre i ett visst ämne/genre/medietyp eller till en viss målgrupp
• Möjlighet att på ett smidigt sätt ta ut så stora delar som möjligt av Sveriges officiella biblioteksstatistik direkt ur bibliotekssystemet (det borde gå att även få ut aktiviteter och öppettider)
• Funktionalitet som underlättar rutinsysslor, till exempel avseende kravrutiner och låneavtal
• Funktionalitet som underlättar hantering av många enheter i ett stort kommunövergripande samarbete, till exempel kommunvis gruppering och möjlighet att välja en, flera (kommunens enheter) eller alla enheter
• Support och dokumentation på svenska för såväl bibliotekssystem som publik webblösning
• Utvecklingstakt av bibliotekssystem och webblösning inklusive hur snabbt leverantören kan göra rättningar
• Driftssäkerhet
• Snabbhet/prestanda
• Offline-funktion i bibliotekssystemet
• Beståndsvisning i såväl bibliotekssystem som publik webblösning som är användarvänlig för ett stort kommunövergripande samarbete
• Öppna API:er som gör det möjligt för oss att integrera/kommunicera med andra system

Fyra webbinarier om Quria

 Igår höll Axiell ett webbinarium om Quria som nu finns att se på Axiells hemsida:

Nyheter i Quria och en blick fram

Se tidigare webbinarier om Quria:

Aktuellt Quria och Arena

Quria – Från katalogkort till framtidens metadatastruktur

Vi berättar allt om när Sollentuna gick över till Quria

imCode går samman med Libriotech

Den ledande svenska Koha-leverantören imCode meddelar idag på sin hemsida att de "går samman med norska Libriotech".

Som skäl till sammangåendet anges att företagen "nu kan hjälpa varandra med kompetens och support och kan använda varandras resurser." 

Sammangåendet beskrivs så här: "Vi går nu in i ett koncernförhållande där Libriotech är 100% dotterbolag och där de norska ägarna går in som delägare av imCode."

Vad jag vet är Libriotech ett litet företag med två anställda/ägare och vad jag förstått används inte Koha av något större antal folkbibliotek i Norge. Jag känner bara till Deichman. Detta får mig att tro att orsaken till affären är att imCode behöver Libriotechs kompetens (imCode och Kreablo samarbetar inte längre) och att Libriotech behöver imCodes kundbas.

Läs även:

Om imCode, Kreablo, Koha i Sverige och webblösningar

Marknadsläge för leverantörer av bibliotekssystem till svenska folkbibliotek

Marknadsläge för leverantörer av bibliotekssystem till svenska folkbibliotek

 2018-03-04 skrev jag blogginlägget "Marknadsläge för bibliotekssystem i Sverige". Här en uppdatering av detta inlägg.

Koha används vad jag vet av 38 kommuner, 13% av alla kommuner. De kommuner som använder Koha är: Alingsås, Eksjö, Gotland, Hylte,  Katrineholm, Vaggeryd, Bibliotek i Västmanland (Arboga, Fagersta, Hallstahammar, Kungsör, Köping, Norberg, Sala, Skinnskatteberg, Surahammar, Västerås), Bibliotek Mellansjö (Gullspång, Hjo, Karlsborg, Mariestad, Skövde, Tidaholm, Tibro, Töreboda) Biblioteken i Norrbotten (Arjeplog, Arvidjaur, Boden, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk, Kalix, Kiruna, Luleå, Pajala, Piteå, Älvsbyn, Överkalix, Övertorneå).

Uppdatering 2023-01-09: Antalet kommuner som använder Koha är nu 40.

Innovatives Sierra används vad jag vet av två kommuner (Göteborg och Malmö).

Eftersom inga andra bibliotekssystem mig veterligen används av svenska folkbibliotek betyder detta att Axiells BOOK-IT, Mikromarc eller Quria används av 250 kommuner, 86% av alla kommuner.

Av de 38 kommuner som använder Koha är vad jag vet imCode leverantör till 35, 92% av de kommuner som använder Koha. Följande kommuner har imCode som leverantör: Eksjö, Gotland, Katrineholm, Bibliotek i Västmanland (Arboga, Fagersta, Hallstahammar, Kungsör, Köping, Norberg, Sala, Skinnskatteberg, Surahammar, Västerås), Bibliotek Mellansjö (Gullspång, Hjo, Karlsborg, Mariestad, Skövde, Tidaholm, Tibro, Töreboda), Biblioteken i Norrbotten (Arjeplog, Arvidjaur, Boden, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk, Kalix, Kiruna, Luleå, Pajala, Piteå, Älvsbyn, Överkalix, Övertorneå).

Utöver imCode finns följande Kohatjänsteleverantörer i Sverige: BibLibre (franskt företag), Kreablo, Libriotech (norskt företag).

Uppdatering 2021-09-14: Libriotech är numera dotterbolag till imCode.

Köpet av Bibliotekenes IT-senter, Bibliotekscentrum Sverige AB och Open Library Solutions stärkte Axiells position på den svenska folkbiblioteksmarknaden men de har därefter förlorat kunder till Koha-leverantören imCode. Att Mikromarc läggs ned kan vara en bidragande orsak till detta (exempelvis går Biblioteken i Norrbotten över från Mikromarc till Koha). Tidigare kan nedläggningen av Libra.SE bidragit till att exempelvis Bibliotek Mellansjö gick över till Koha.

Innovative har visat intresse av att leverera till fler svenska folkbibliotek.

Danska Systematic (svensk återförsäljare) visar intresse av att leverera till svenska folkbibliotek. De samarbetar nu med BTJ.

Många kommuner ingår i kommunövergripande samarbeten, vilket leder till färre och större upphandlingar, vilket i sin tur kan tänkas innebära att det är svårare för nya och/eller mindre aktörer att ta sig in på den svenska folkbiblioteksmarknaden.

Digitala möten om Koha och Quria

Under våren 2021 anordnade Svenska Kohanätverket ett antal digitala möten.

Nu utannonseras på Svenska Kohanätverkets hemsida datum och tider för digitala möten under hösten 2021. Innehåll för mötena kommer presenteras i början av september.

Klicka här för information om Svenska Kohanätverkets digitala möten hösten 2021.

Axiell håller 2021-08-25 ett webbinarium om Quria.

Klicka här för att anmäla dig till Axiells webbinarium om Quria 2021-08-25.

Se tidigare webbinarier om Quria:

Aktuellt Quria och Arena.

Quria – Från katalogkort till framtidens metadatastruktur.

Vi berättar allt om när Sollentuna gick över till Quria.

Om imCode, Kreablo, Koha i Sverige och webblösningar

Några rättelser och uppdateringar angående leverantörer av Koha till svenska folkbibliotek samt angående webblösningar till Koha plus frågor kring marknadsläget för leverantörer av öppen källkod-lösningar.

Jag har tidigare angett Koha i Sverige som ledande leverantör av Koha till svenska folkbibliotek. Koha i Sverige var ett samarbete mellan företagen imCode och Kreablo. Som skäl för samarbetet angavs följande:

"Det har länge saknats en svensk Koha-leverantör med kapacitet. Vi vet att många bibliotek vill gå över till Koha men inte vågar göra det pga brist på svensk support. Det är den bristen vi åtgärdar genom att bilda samarbetet Koha Sverige."

På sin hemsida skriver imCode: "Kreablos specialitet är att flytta data från äldre system till det nyare och öppna Koha. imCode har leveransansvar med projektledning, drift och support."

Kreablo meddelar att de sagt upp samarbetet med imCode: "Kreablo har den 20 maj 2021 valt att säga upp samarbetet med imCode. Vi har inte kunnat enas om alla villkor för samarbetet. Vi tar fortsatt ansvar för våra tidigare gemensamma slutkunder men tar inte längre nya affärer tillsammans."

Marknadsledande Koha-leverantör till svenska folkbibliotek är alltså imCode, inte Koha i Sverige. Enligt Svenska Kohanätverkets hemsida använder 37 folkbibliotek (kommuner) Koha, imCode är leverantör till (åtminstone) 33 av dessa - Biblioteken på Gotland, Biblioteken i Norrbotten (14 kommuner), Bibliotek Mellansjö (8 kommuner) och Bibliotek Västmanland (10 kommuner). Katrineholm har, eller har haft, "avtal med Libriotech för migrering, support och drift av Koha".

Uppdatering 2021-07-13: imCode är även leverantör till Eksjö och Katrineholm (se imCodes hemsida 2020-12-15 och Facebooksida 2020-12-18). Enligt de uppgifter jag hittat använder alltså 38 folkbibliotek (kommuner) Koha och imCode är leverantör till (åtminstone) 35 av dessa.

I en bloggpost från 2021-02-11 skrev jag: "Enligt Svenska Kohanätverket finns tre företag som levererar Koha till svenska bibliotek: BibLibre, Koha i Sverige och LibrioTech. BibLibre vet jag inget om utöver att de är ett franskt företag. LibrioTech är ett norskt företag med, enligt den information jag fått, två anställda/ägare." Läget nu är alltså att det finns fyra Koha-leverantörer i Sverige: BibLibre, imCode (i skrivande stund angivet som Koha i Sverige på Svenska Kohanätverkets hemsida), Kreablo och LibrioTech. Kreablo har, enligt vad jag kan utläsa av deras hemsida, två anställda/ägare.

• Jag utgår från att de flesta svenska folkbibliotek vill ha en stabil leverantör som kan ge support om smått och stort på svenska. Vilka av ovanstående leverantörer lever upp till detta? Är det realistiskt att tro att den svenska folkbiblioteksmarknaden är tillräckligt stor för att bära flera leverantörer som lever upp till kraven på stabilitet och att kunna ge snabb support på svenska? De finska Koha-biblioteken har valt en annan väg, där finns det kommunägda företaget Koha-Suomi Oy som arbetar med utveckling, drift och support av Koha.

Jag har också tidigare skrivit: "Bibliotek i Västmanland och Bibliotek Mellansjö ska, med bidrag från Stärkta bibliotek, låta deras systemleverantör Koha i Sverige bygga en webblösning." Detta stämmer inte (längre). Bibliotek Mellansjö och Bibliotek i Västmanland bygger inte en webblösning tillsammans, utan har valt varsin lösning. Leverantör till Bibliotek Mellansjö är imCode, lösningen kallas LOTS (Library Open Tools Solution): "Systemet bygger på en totalintegration mellan biblioteksssystemet Koha, Discoverysystemet VuFind och publiceringsplattformen imCMS. Förlaga och inspiration kommer från Finland, genom finna.se." imCMS är, vad jag förstår, ett CMS (Content Management System) utvecklat av imCode. Västmanland använder, enligt ett webinarie anordnat av Svenska Kohanätverket 2021-03-26, WordPress som CMS.

• Vore det inte mer rationellt och kostnadseffektivt om de svenska folkbiblioteken enats om en gemensam publik webblösning? Efter utveckling och lansering av en webblösning har man löpande kostnader för drift, support, felrättning och utveckling.

• Bland leverantörerna av proprietära lösningar ser vi en utveckling mot ökad koncentration och färre aktörer (exempel: Clarivate köper ProQuest, Bibliotekenes IT-senter, Bibliotekscentrum Sverige AB och Open Library Solutions ingår nu i Axiell-koncernen, Lyngsoe Systems har köpt P.V. Supa Group). Kan svenska folkbibliotek och leverantörer av öppen källkod-lösningar stå emot denna utveckling (särskilt om svenska folkbibliotek ska bidra till utveckling av Koha)?

Webinar om FOLIO

 Onsdag 26 maj bjuder EBSCO in till ett tillfälle att få en inblick i bibliotekssystemet FOLIO.

Så här presenteras webinaret:

FOLIO är en nyutvecklad Library Services Platform (LSP). Library Services Platforms är en term myntad av Marshall Breeding. Library Services Platforms kallas den nya generationens bibliotekssystem som ersätter tidigare Integrated Library Systems (ILS).

Carl Grant förklarar skillnaden mellan Library Services Platform och Integrated Library Systems så här i en artikel i ISQ Information Standards Quarterly (vol 24, issue 4):

"The primary difference between the traditional ILS offerings and the new library services platform is that the ILS products were largely designed around the management of print collections. As libraries have moved increasingly to accommodate digital collections, they’ve found the ILS products unable to be reconfigured well enough to smoothly and efficiently handle the integration of all the workflows that are different, yet necessary, for both print and digital. In addition, the older ILS do not take advantage of the latest offerings in computing technologies and architectures, particularly in the area of cloud computing."

Det stämmer inte som EBSCO skriver att FOLIO är det enda bibliotekssystem som lanserats de senaste tio åren. Axiells Quria lanserades 2017, Drammens bibliotek gick över till Quria i september 2017. Däremot är, vad jag vet, FOLIO det enda nyutvecklade open source-bibliotekssystemet. Koha skapades 1999.

I Sverige används FOLIO av Chalmers, som tidigare använde Innovatives bibliotekssystem Sierra (enligt information från leverantören lanserades Sierra 2012).

Anmäl dig till EBSCO:s webinar om FOLIO här.

Läs mer om FOLIO:

FOLIO - the Future Of Libraries Is Open

FOLIO-dag på Chalmers 2020-03-09

Clarivate köper ProQuest

2021-05-17 meddelades att Clarivate köper ProQuest. ProQuest äger Ex Libris och Innovative.

Läs vidare:

Information på Library Technology Guides

Information på Clarivates hemsida

Information på ProQuests hemsida

Information på Ex Libris hemsida

Library Technology Guides information om Clarivate

Clarivate: mergers and acquisitions (Library Technology Guides)

Library Technology Guides information om ProQuest

ProQuest: mergers and acquisitions (Library Technology Guides)

Se även sidan Leverantörer för information om olika teknik- och tjänsteleverantörer till svenska bibliotek

...

Uppdatering 2021-05-25:

Marshall Breeding: Clarivate to Acquire ProQuest : $5.3 billion deal expands academic library workflows

"Monopolartad ställning"

I Biblioteksbladet 2021-04-26 läser jag följande i en intervju Thord Eriksson gjort med statsvetarprofessorn Elin Wihlborg:

– Vi måste börja se biblioteken som en nationell resurs istället för en kommunal resurs. De enda som tjänar på att biblioteken i dag betalar flera gånger för samma tjänst, är det fristående företaget, säger hon diplomatiskt utan att nämna Axiell, som har en monopolartad ställning som distributör av bibliotekens e-medier.

Hur ser det ut om vi tittar närmare på detta uttalande?

SAOL 14 definierar ordet monopol så här:

"företag med rätt el. makt att utan konkurrens utöva en ekonomisk verksamhet; ​ha monopol på ngt vara ensam om ngt"

Det finns i dagsläget två leverantörer av e-böcker till svenska folkbibliotek - Axiell Media och Overdrive (numera ägt av KKR). OverDrive vann SKL Kommentus (heter numera Adda) Ramavtal för e-litteratur 2017 och ett antal folkbibliotek har valt att antingen ansluta till detta avtal eller upprätta egna avtal med Overdrive. Enligt information från ett webinarium anordnat av Svenska Kohanätverket 2021-03-26 är också fler bibliotek på väg att ansluta sig till Overdrive.

Adda arbetar nu med en ny upphandling av e-litteratur. Den beräknas annonseras och vara på plats under 2021. Därefter får vi se om vi fortsatt kommer ha två leverantörer av e-böcker och e-ljudböcker till svenska folkbibliotek eller om en av dem slås ut från eller väljer att lämna den svenska marknaden. Jämför med vad BTJ skriver om Addas upphandlingar samt med vad jag tidigare skrivit om E-litteratur 2019.

Utöver dessa två leverantörer finns också fritt tillgängliga e-böcker. Vilket intresse visar svenska folkbibliotek att tillgängliggöra dessa?

Jag undrar också vad som menas med att biblioteken inte ska behöva betala "flera gånger för samma tjänst" om det är e-böcker och e-ljudböcker som avses. Även om vi i Sverige skulle välja en lösning liknande den danska (läs om Det Digitale Folkebibliotek och eReolen) krävs en ekonomisk lösning som accepteras av förlagen. Troligt är väl också att en sådan biblioteksägd lösning skulle tas fram i samarbete med något privat företag, kanske ett konsultföretag typ Crio.

Intervjun reser också frågor om huvudmannaskap, folkbibliotekens relation till politiken, vilka uppgifter som bör prioriteras på svenska folkbibliotek samt decentralisering kontra centralisering kring exempelvis urval.

Om vi fortsätter att titta på uttalandet om "monopolartad ställning" inom det nämnda företagets verksamhetsområden (Biblioteksbladet har tidigare uppmärksammat Axiell, se denna och denna text) ser vi detta:

Bibliotekssystem/publika webblösningar

Många svenska folkbibliotek har valt Koha, som är ett open source-system. Angående webblösning framgick under webinariet anordnat av Svenska Kohanätverket 2021-03-26 att Bibliotek i Västmanland, Bibliotek Mellansjö och biblioteken på Gotland bygger egna publika webblösningar. För de bibliotek som vill gå över till open source finns också alternativet FOLIO. 

Uppdatering 2021-09-14: "Av de 38 kommuner som använder Koha är vad jag vet imCode leverantör till 35, 92% av de kommuner som använder Koha."

För de bibliotek som inte vill gå över till open source finns, utöver Axiell, i dagsläget på den svenska marknaden följande leverantörer av proprietära bibliotekssystem till folkbibliotek:

• Innovative/Ex Libris med bibliotekssystemet Sierra. Folkbiblioteken i Göteborg och Malmö har valt detta alternativ.

• Systematic med bibliotekssystemet Cicero Library Management System. Systematic har ännu inte, vad jag vet, något svenskt folkbibliotek som kund men är systemleverantör till många skolor i Sverige. Systematic är också leverantör till alla danska folkbibliotek (där kan vi möjligen tala om en reell monopolsituation) och de visar intresse av att leverera till svenska folkbibliotek, nu också tillsammans med BTJ. Tillsammans med Inlead kan de också leverera en komplett webblösning.

Utöver ovanstående leverantörer av bibliotekssystem finns givetvis andra som, om de så önskar, kan försöka ta sig in på den svenska marknaden.

Hur ser marknadsläget ut på andra områden, till exempel avseende fysiska medier, katalogiseringstjänster, inköpsvägledning, e-tidskrifter, prenumerationstjänster, självbetjäningsautomater eller digitala filmtjänster?

Digitala låneavtal och ID-växling

 I ett tidigare blogginlägg har jag skrivit om låneavtal och om att det vore önskvärt för oss att kunna upprätta digitala låneavtal, eftersom det skulle vara arbetsbesparande.

Digitala låneavtal skulle kunna upprättas via en e-tjänst. En kravspecifikation på den tjänsten skulle då kunna se ut så här:

• Användaren loggar in med/undertecknar med BankID
• Inloggad ska användaren se sitt namn, folkbokföringsadress samt eventuella barn
• Användaren fyller själv i e-postadress (obligatoriskt fält?), telefonnummer
• Användaren anger PIN-kod i e-tjänsten, det ska endast vara möjligt att ange fyra siffror
• Användaren ska kryssa i en ruta som anger att de godkänt våra låneregler
• Användaren väljer vilket/vilka barn de vill skaffa bibliotekskort till
• Utöver att kunna skaffa kort till sig själva eller sin barn ska det vara möjligt att manuellt fylla i en annan person
• Användaren väljer utifrån en lista vilket bibliotek hen vill hämta ut kortet på - ett mejl skickas till valt bibliotek
• De digitala låneavtalen ska vara sökbara (minst) via personnummer och namn. En bonus om det också är möjligt att söka upp via valt bibliotek
• Låneavtalen ska gå att radera – vi måste göra det när vi raderar inaktiva/avlidna låntagare
• Låneavtalen bör sparas på ett sådant sätt att de sedan kan vara möjliga att konvertera till en annan lösning/databas
• Adressuppgifter i tjänsten bör uppdateras automatiskt mot folkbokföringen
• Om personen saknar BankID ska vi kunna logga in som ombud
• Ska ansökan om tillgång till meröppet finnas med i e-tjänsten för digitala låneavtal?

Ovanstående bygger på att vi manuellt lägger in låntagare i bibliotekssystemet och att vi manuellt gallrar digitala låneavtal i samband med att vi gallrar inaktiva/avlidna låntagare. Bäst vore det givetvis om antingen e-tjänsten och bibliotekssystemet kommunicerar direkt med varandra så att vi slipper detta manuella arbete eller att funktionalitet för att upprätta digitala låneavtal finns i bibliotekssystemet/webblösningen.

Tyvärr finns det juridiska hinder för att använda BankID för att upprätta digitala låneavtal och kanske även för att använda BankID som inloggningsförfarande i bibliotekens olika tjänster.

Det kallas ID-växling när BankID "används för att ställa ut en ny eller annan ID-metod, eller för att verifiera en användare som använder en annan ID-metod."

Svensk e-identitet förklarar ID-växling så här:

"Vi brukar förklara ID-växling med att en typ av e-identitet används för att skapa en ny – eller för höja tilliten till en annan redan befintlig – identitet. För att ta ett konkret exempel skulle det kunna innebära att en användare loggar in med BankID för att under inloggningsförfarandet skapa en helt ny identitet. Det skulle exempelvis kunna vara ett användarnamn och lösenord som sedan används vid kommande inloggningar till samma tjänst, eller för den delen en annan tjänst."

Skulle detta kunna lösas genom att istället för BankID använda Freja eID Plus eller genom att låntagaren inte kan skapa hela användaridentiten, till exempel inte ges möjlighet att välja PIN-kod, när det digitala låneavtalet upprättas?

Läs mer om ID-växling och e-legitimationer:

Vad är ID-växling?

Vanliga frågor och svar (BankID)

Elegitimation

Resonemang kring upphandling av system eller systemleverantör

Ett försök till ett resonemang kring vilka alternativ som står till buds för de bibliotek som planerar att upphandla bibliotekssystem och publik webblösning eller upphandla leverantör av bibliotekssystem och publik webblösning samt hur en upphandlingsprocess kan se ut.

Proprietära lösningar
För de bibliotek som väljer att upphandla proprietärt system och webblösning finns i dagsläget två olika leverantörer (Axiell och Ex Libris/Innovative) på den svenska folkbiblioteksmarknaden samt en leverantör till svenska skolbibliotek (Systematic/BTJ) som, om de vill, borde kunna försöka ta sig in på folkbiblioteksmarknaden.

1. Leverantör: Axiell
Bibliotekssystem: BOOK-IT, Mikromarc, Quria
Webblösningar: Arena, Arena Nova, Saga
För kommande upphandlingar bör dessa lösningar vara aktuella: Quria, Arena Nova

2. Leverantör: Ex Libris/Innovative
Bibliotekssystem: Sierra (används av Göteborgs stadsbibliotek och Malmö stadsbibliotek)
Webblösning: OPAC

3. Leverantör: Systematic/Library & Learning Sverige/BTJ
Bibliotekssystem: Cicero Library Management System
Webblösning: Cicero Surf (danska folkbibliotek använder webblösningen DDB CMS)
Cicero Library Management System används av alla danska folkbibliotek så systemet bör fungera öven för svenska folkbibliotek. Leverantören har en säker inkomst från den danska marknaden och bör alltså kunna försöka ta sig in på den svenska folkbiblioteksmarknaden om de vill.

Utöver ovanstående finns andra leverantörer internationellt som, om de är villiga att avsätta de resurser som krävs för att ta sig in på en ny marknad, skulle kunna svara på svenska upphandlingar. Exempel: norska Bibliotek-systemer As med bibliotekssystemet Bibliofil.

För de bibliotek som vill ha en webblösning som innefattar katalog, lån av e-media, arrangemangskalender, öppettider med mera (alltså motsvarande Axiells produkter Arena och Saga) är i dagsläget Axiell den enda tänkbara leverantören. Men övriga leverantörer kan givetvis utveckla en sådan lösning, eller så får biblioteket välja att inte ha samma leverantör av bibliotekssystem som av webblösning. En möjlighet är också att, som Stockholms stadsbibliotek, själv utveckla en webblösning. Vad jag vet är det i dagsläget endast Stockholms stadsbibliotek som har en helhetslösning för publik webb motsvarande Axiells Arena och Saga med en annan leverantör än Axiell.

Open source-lösningar
För de bibliotek som väljer att upphandla leverantör av open source-system finns i dagsläget ett system, Koha, på den svenska folkbiblioteksmarknaden. Enligt Svenska Kohanätverket finns tre företag som levererar Koha till svenska bibliotek: BibLibre, Koha i Sverige och LibrioTech. BibLibre vet jag inget om utöver att de är ett franskt företag. LibrioTech är ett norskt företag med, enligt den information jag fått, två anställda/ägare. Koha i Sverige är leverantör till större delen av de svenska folkbibliotek som använder Koha.

Uppdatering 2021-09-14: Samarbetet "Koha i Sverige" mellan imCode och Kreablo är avbrutet. Norska Libriotech är numera dotterbolag till imCode. Gotländska imCode är leverantör till 35 av de 38 kommuner som använder Koha.

Det finns ytterligare ett open source-system på den svenska biblioteksmarknaden, FOLIO. FOLIO används av Chalmers och de har EBSCO som leverantör. På den FOLIO-dag som Chalmers arrangerade 2020-03-09 visade EBSCO-representanten intresse för att leverera även till folkbibliotek.

Min bedömning är ändå att FOLIO i nuläget inte är aktuellt som bibliotekssystem för svenska folkbibliotek. Återstår alltså Koha och av leverantörerna är Koha i Sverige den som troligast vinner en upphandling och de är kanske också den i praktiken enda tänkbara eller önskvärda leverantören. Att ha en liten leverantör med ett litet antal anställda känns osäkert. Med en open source-lösning kan biblioteket också välja att inte ha någon leverantör alls utan själv drifta systemet. För de flesta folkbibliotek tror jag inte det är någon realistiskt lösning.

En tveksamhet kring att välja Koha är den publika webblösningen. I dagsläget använder de svenska folkbiblioteken Kohas OPAC som publik webblösning. Bibliotek i Västmanland har byggt en webblösning, men än så länge är inte katalogtjänsterna inkorporerade i webblösningen, utan vid en sökning skickas du till OPAC:en. Bibliotek i Västmanland och Bibliotek Mellansjö ska, med bidrag från Stärkta bibliotek, låta deras systemleverantör Koha i Sverige bygga en webblösning. Enligt en annons i Biblioteksbladet 2020 : 6, s. 40 ska discoverysystemet VuFind integreras med Koha och finska finna.fi står som förlaga. Enligt annonsen var målsättningen "att sätta systemet i drift till årsskiftet", men i skrivande stund har inte detta skett. På Bibliotek i Västmanlands webbplats har det åtminstone sedan 2020-05-05 stått: "Den här webbplatsen är en första version, där olika funktioner som information om öppettider och tjänster samt bibliotekskatalog och andra tjänster ligger på separata plattformar. Senare under våren kommer den fullständiga versionen av webbplatsen att lanseras, där du hittar all information, utbud och tjänster på ett ställe." Uppdatering 2021-02-25, nu står det: "Detta är den första versionen av webbplatsen, där vissa tjänster såsom bibliotekskatalogen ligger på en separat plattform. Under våren 2021 planeras en större uppgraderingen av webbplatsen, där bibliotekskatalogen och andra tjänster kommer att integreras med webbplatsen." Uppdatering 2021-09-13, nu står det: "Detta är den första versionen av webbplatsen, där vissa tjänster såsom bibliotekskatalogen ligger på en separat plattform. Under hösten 2021 planeras en större uppgraderingen av webbplatsen, där bibliotekskatalogen och andra tjänster kommer att integreras med webbplatsen."

Enligt den information jag fått planerar Gotland att bygga en helt egen webblösning när de går över till Koha.

Utveckling av bibliotekssystem och webblösning
De bibliotek som väljer att upphandla proprietärt system och webblösning kan påverka systemet och webblösningen genom de krav som ställs i upphandlingen, och förhoppningsvis är leverantören öppen även för annan utveckling därefter. De bibliotek som väljer att upphandla leverantör av open source-system har inte denna möjlighet. Med ett open source-system kan du däremot själv (troligast via din leverantör eller en konsult) förändra/utveckla systemet. Men är det realistiskt eller ens önskvärt med lokala förändringar av systemet? Jag tror inte det utan tror att den utveckling svenska folkbibliotek vill se, åtminstone avseende större utveckling, bör göras genom att få igenom förändringar i Kohas masterprogram. Det går då till så, vad jag förstått, att biblioteket köper önskad utveckling av sin Koha-leverantör eller av en konsult, och sedan får biblioteket hoppas på att utvecklingen tas med i masterprogrammet. Läs om Kohas utvecklingsprocess här: https://koha.se/wiki/Utveckling

Enligt information given vid FOLIO-dagen på Chalmers 2020-03-09 så använder inte Bibliotek Mellansjö den senaste versionen av Koha. Göteborgs universitetsbibliotek däremot använder den senaste versionen, och de avsätter också stora resurser till systemarbete.

Oavsett om biblioteket valt att upphandla proprietärt system eller leverantör av open source-lösning är det viktigt att ställa krav på öppna API:er som möjliggör integration/kommunikation med andra lösningar, till exempel ekonomisystem eller kommunala e-tjänster. Jag ser sådan utveckling som mer realistisk än lokal utveckling av bibliotekssystem och webblösningar.

Upphandlingsprocessen
Hur skulle då en upphandlingsprocess kunna se ut? Om den ska hållas så öppen som möjligt är nedanstående modell tänkbar.

1. Gör en första kravspecifikation kring bibliotekssystem och publik webblösning. Det viktigaste att tänka på då är vad som vill uppnås snarare än hur, men vid jämförelse mellan olika alternativ måste även hur specificerade resultat uppnås värderas. Utgå inte endast från funktionalitet, eller brist på funktionalitet, i ert nuvarande system utan tänk också på vad som kan tänkas vara krav som bör ställas på moderna lösningar som är hållbara på sikt, till exempel avseende katalogstandarder (RDA/FRBR) och utnyttjande av dem (möjlighet i såväl bibliotekssystem som publik webblösning att kunna reservera på såväl verks- som manifestationsnivå). Resonera också kring för- och nackdelar med proprietära lösningar respektive open source-lösningar avseende till exempel existerande funktionalitet, utveckling och möjlighet att påverka utveckling.

2. Bjud in leverantörer av proprietära system och webblösningar respektive open source-leverantörer (eller kunder) för visning av system och webblösningar

3. Fatta beslut om proprieterära lösningar ska upphandlas eller om leverantör(er) av open source-lösningar ska upphandlas

Fortsatt upphandlingsarbete efter tilldelningsbeslut
När ett tilldelningsbeslut är fattat så innebär inte det att upphandlingsarbetet är avslutat. Om leverantören lever upp till ställda krav måste bevakas kontinuerligt.

Prioriterade krav
Några av de krav jag prioriterar högt i ett kommande bibliotekssystem och webblösning är:

• Bibliotekssystem som en äkta molntjänst, SaaS (software as a service)
• Responsivt bibliotekssystem
• Moderna katalogstandarder (RDA/FRBR)
• Möjlighet att vid reservation utnyttja RDA/FRBR i såväl bibliotekssystem som publik webblösning
• Möjlighet att ha de reservationsregler, inklusive plocklistor, vi önskar för att utnyttja det gemensamma beståndet så effektivt som möjligt: låntagare ska få det de efterfrågar så snabbt som möjligt med så få transporter som möjligt
• Möjlighet att ta ut den statistik och de rapporter vi behöver för vår medieplanering: behöver någon enhet/kommun köpa in fler exemplar av en viss titel eller mer/mindre i ett visst ämne/genre/medietyp eller till en viss målgrupp
• Möjlighet att på ett smidigt sätt ta ut så stora delar som möjligt av Sveriges officiella biblioteksstatistik direkt ur bibliotekssystemet (det borde gå att även få ut aktiviteter och öppettider)
• Funktionalitet som underlättar rutinsysslor, till exempel avseende kravrutiner och låneavtal
• Funktionalitet som underlättar hantering av många enheter i ett stort kommunövergripande samarbete, till exempel kommunvis gruppering och möjlighet att välja en, flera (kommunens enheter) eller alla enheter
• En webblösning som innefattar sådant som katalog/reservationer/omlån, lån av e-media, information om arrangemang, öppettider etc
• Support på svenska för såväl bibliotekssystem som publik webblösning
• Utvecklingstakt av bibliotekssystem och webblösning inklusive hur snabbt leverantören kan göra rättningar
• Driftssäkerhet
• Snabbhet/prestanda
• Offline-funktion i bibliotekssystemet
• Beståndsvisning i såväl bibliotekssystem som publik webblösning som är användarvänlig för ett stort kommunövergripande samarbete
• Öppna API:er som gör det möjligt för oss att integrera/kommunicera med andra system

Uppdatering 2021-09-15: Jag har nu fått veta att leverantörer av open source-lösningar svarar på samma upphandlingar som leverantörer av proprietära lösningar, se: Proprietär vs open source-lösning i samma upphandling.

Läs även:

Om kostnader och kompetenskrav för öppen källkod och egenutvecklade lösningar

Exempel på folkbiblioteks webblösningar

Läs vidare:

BTJ som systemleverantör och något om finansiering och kommunalt ansvarstagande

Bibliotek i Västmanlands webbplats

FOLIO-dag på Chalmers 2020-03-09

Marknadsläge för Kohatjänsteleverantörer till svenska folkbibliotek

Ex Libris köper Innovative

Stärk biblioteken i utvecklingsarbetet med bibliotekssystem och webblösningar

FOLIO - the Future Of Libraries Is Open

Dominerande leverantörer av bibliotekssystem

Kort om bibliotekssystem i Norge, Danmark och Finland

Frågetecken kring Koha

Kort om Axiell Quria

Bibliotekenes IT-senter, Bibliotekscentrum Sverige AB och Open Library Solutions ingår nu i Axiell-koncernen

Nationellt bibliotekssystem på Island

Nationellt bibliotekssystem i Norge?

Bibliotekssystem i Norge

Marknadsläge för bibliotekssystem i Sverige

Skaraborgsbiblioteken väljer Koha

BTJ som systemleverantör och något om finansiering och kommunalt ansvarstagande

Biblioteksbladet har i en artikel kallat Axiell och BTJ för konkurrenter. När artikeln publicerades var det inte sant, om man inte avser att både Axiell och BTJ erbjuder tjänster för omslagsbilder (Axiell/Bokinfo, BTJ/Syndetic Solutions).

Men idag har BTJ skickat ut ett pressmeddelande om att de ska börja leverera bibliotekssystem till svenska skolor i samarbete med danska Systematic. Svensk återförsäljare av Cicero är Library & Learning Sverige. Om det faller väl ut kan man väl tänka sig att de också kommer försöka börja konkurrera med andra leverantörer av bibliotekssystem även till folkbibliotek, alltså Axiell, Koha-leverantörer och Ex Libris.

Det verkar som att BTJ söker nya intäktsområden. Inte undra på med tanke på att de inte längre har någon prenumerationstjänst, att Adlibris är försteleverantör till så gott som alla kommuner och att många bibliotek lämnat Bibliografisk service (en del, som Karlstad, har också återvänt). Men de digitala förlagsdagarna verkar i alla fall ha varit en succé.

Det finns åtminstone två starka skäl till att bry sig om vad som händer med BTJ: inköpsvägledningen och katalogiseringskompetensen. Bägge sakerna kan lösas på andra sätt, men måste lösas - och finansieras.

Att folkbiblioteken behöver någon inköpsvägledning utöver förlagens reklam tycker jag är självklart och vi har en enda sådan tjänst, nämligen BTJ-häftet. Den måste finansieras.

Att BTJ:s katalogiseringskompetens behövs visas bland annat av att BTJ katalogiserar åt Mångspråkiga lånecentralen. Denna kompetens behöver biblioteksvärlden och den måste finansieras.

Folkbiblioteken är kommunala men jag får ofta intrycket av att man tycker att någon annan ska betala - ett exempel är statlig/regional finansiering av Koha-utveckling eller att helt enkelt andra bibliotek än svenska folkbibliotek finansierar utveckling av Koha, ett annat är att digitala media inte ska vara en angelägenhet för de kommunala folkbiblioteken utan ersättas av "ett 'library in the sky'" och ett tredje är att överlåta kostnader för katalogisering på andra bibliotek.

Vad händer förresten med Bibliografisk service i nationell katalog? Enligt en bloggpost som publicerades på BTJ-bloggen den 26 juni 2020 var projektet "snart i mål". Hade det inte varit klokare om BTJ och dess kunder beslutat sig för att följa Libris-standard och alltså överge den förkortade katalogiseringen?

Läs även:

Istället för förkortad katalogisering

Libris vs Bibliografisk service i nationell katalog

När ska vi sluta med förkortad katalogisering?

Förkortad katalogisering - exemplet Kapten Nemos bibliotek

Om kostnader och kompetenskrav för öppen källkod och egenutvecklade lösningar

Rättelse 2021-02-04:

Meningen "I Pronto 2020 : 7 finns en artikel om att Jönköping är pilotbibliotek i projektet" är borttagen eftersom det var en felaktig uppgift. Jönköping stadsbibliotek är inte pilotbibliotek för "det nya flödet för förkortad katalogisering", utan för BTJ:s hyllsignum-lösning.

Principiellt och praktisk med anledning av IMMS

 Mina invändningar angående IMMS handlar egentligen egentligen inte främst om IMMS i sig (AI och algoritmer) utan snarare om några principiella och praktiska frågor kring flytande bestånd, centraliserade inköp, centraliserad medieplanering, centraliserad mediebudget och transporter - och särskilt då inom ett kommunövergripande samarbete.

Mina resonemang utgår från den verklighet jag arbetar i:

Jag arbetar i en kommun där biblioteken har ett decentraliserat ansvar kring inköp och medieplanering. På huvudbiblioteket är ansvaret uppdelat på ett antal bibliotekarier, exempelvis en barnbibliotekarie som har sin egna budget och själv ansvarar för inköp till barnavdelningen. Våra filialbibliotek ansvarar själva för sitt bestånd och varje filial har sin egna mediebudget. Vi ingår också i ett kommunövergripande samarbete (Bibliotek Familjen Helsingborg) där vi delar på vårt bestånd men varje kommun har sin egna, politiskt antagna, mediebudget. Vi beställer fritt från varandra, men beståndet flyter inte utan exemplaren lånas ut till andra enheter av ägande enhet.

Några frågor angående IMMS och centralisering av inköp och medieplanering:

• Om vi centraliserar inköp och medieplanering kommer många bibliotekariers arbetsuppgifter förändras. Vill vi det, och vill de det? Vad kommer det innebära för bibliotekariernas beståndskännedom och arbetsglädje?

• Nu är många bibliotekarier generalister, de arbetar i både inre och yttre tjänst med förmedling, olika arrangemang, inköp, medieplanering med mera. Vill vi ha det så eller vill vi se en utveckling där bibliotekariekåren i högre utsträckning blir specialister så att exempelvis vissa endast arbetar med förvärv och medieplanering medan andra endast arbetar mer utåtriktat?

• Till vilka tjänster tycker vi att det krävs en utbildning i Biblioteks- och informationsvetenskap om vi väljer en utveckling där vi delar upp de anställda i mer nischade specialistgrupper? Vill vi ha en utveckling som på Deichmanske bibliotek i Oslo där andelen fackutbildade bibliotekarier har minskat medan andelen anställda med annan högre utbildning ökat?

• Kommer en uppdelning av de anställda leda till större skillnader (lön, inflytande, status) - till exempel mellan "strateger" (nutidens förstebibliotekarier?) och vanliga bibliotekarier?

• Finns det andra arbetsuppgifter vi kan "effektivisera" eller outsourca, till exempel sådant som budgetarbete och kravhantering? Ser vi nu en ökning eller minskning av det administrativa arbetet på våra bibliotek?

• Tror vi att vi på sikt kommer få använda effektiviseringen till sådant vi själva vill, till exempel "förmedling", eller kommer effektiviseringen användas för att minska antalet anställda?

• Hur värderar vi arbetet med våra bestånd, arbetsuppgifter som faktiskt i hög grad förknippas med att vara bibliotekarie?

• Många verksamheter tvingas till "effektiviseringar" och förändrade arbetsvillkor, som kan innebära att yrkets innehåll blir mer enahanda. Riskerar IMMS (eller egentligen centralisering av inköp och medieplanering) att leda till detta och ska vi i så fall göra det mot oss själva? Eller är det så att de som fattar besluten inte ser till alla bibliotekariers intressen?

• Vi vill såklart ha redskap, till exempel bibliotekssystem, som underlättar medieplaneringsarbete och optimerad medieförsörjning utifrån önskade parametrar, men vill vi verkligen ta ifrån många bibliotekarier dessa arbetsuppgifter?

• Vill vi ha mer nischade bestånd på våra bibliotek eller vill vi fortsatt balansera mellan efterfrågan (ofta i form av bevakning av reservationsköer) och bredd, även på de mindre biblioteken?

• Invändningar kring centralisering gäller såväl kommuner som kommunövergripande samarbeten, men i ett kommunövergripande samarbete riskerar avståndet mellan de som får arbeta med inköp och medieplanering och de som inte får det att bli stort.

• I en kommun kanske det inte är så problematiskt att ha en gemensam mediebudget och ett i realiteten gemensamt bestånd, men vill vi och kan vi verkligen ha det i ett kommunövergripande samarbete?

Att resurser till bibliotek minskar, till exempel personalresurser, beror på politiska beslut, inte på någon naturlag. Om bibliotekarier inte får ägna sig åt sådant som inköp och medieplanering, om de så önskar, beror det på beslut våra egna ledningar fattar.

Utöver ovanstående principiella invändningar har jag mer praktiska kring transporter och återlämnings- och sorteringsautomater.

Att IMMS möjliggör "batch-återlämning", alltså att vi inte behöver återlämna/avisera exemplar utan kan göra det lådvis, skulle innebära en stor förbättring eftersom en stor mängd exemplar nu hanteras varje dag. Men för att batch-återlämning ska vara möjligt krävs att exemplaren som skickas till varje bibliotek sorteras i dels lådor med reserverade exemplar, dels lådor med exemplar som ska sättas upp på hyllorna. 

Detta innebär att mängden lådor som transporteras ökar avsevärt, vilket får praktiska konsekvenser för den som kör transporterna och vilket fordon som krävs, för de lokaler där transporterna hanteras och för personalen som hanterar transporterna.

Om batch-återlämning ska fungera kräver det också stora sorteringsautomater eftersom varje bibliotek måste ha minst två fack. Det kommer också ställa nya krav under själva transporten eftersom antingen allt material överallt måste delas upp i lådor till varje bibliotek med reserverade respektive icke-reserverade exemplar eller så måste allt gå via en sorteringsautomat.

• Hur mycket kommer antalet lådor som transporteras öka?

• Kommer även antalet exemplar som transporteras att öka?

• Vilka krav på sorteringsanlägningar kommer ett införande av IMMS ställa?

• Vilka övriga konsekvenser för transporterna kommer ett införande av IMMS få?

Läs även:

Sveriges Radio uppmärksammar IMMS

Om IMMS (Intelligent Material Management System)

Om bibliotek och urval

Omvärldsbevakning 2020-03-20

Lyssna/läs:

Ulrika Knutson: bibblan behövs för yttrandefrihetens skull.

Sveriges Radio uppmärksammar IMMS

Sveriges Radio uppmärksammar att Malmö bibliotek blir första svenska bibliotek att införa IMMS.

Hör reportaget här: Malmö först ut med AI på bibliotek.

En del kritiska frågor inför införandet förs, men det finns mer att diskutera.

• Vad innebär det för folkbiblioteken och folkbibliotekarierna om vi inte längre medvetet bygger lokala bestånd?

Läs även:

Om IMMS (Intelligent Material Management System)

Om bibliotek och urval

Omvärldsbevakning 2020-03-20

Principiellt och praktisk med anledning av IMMS

...

Uppdatering

Ett längre reportage finns här: Malmö först ut med AI på bibliotek.

Malmö stad informerar här om införandet av IMMS: Biblioteken gör samlingen av medier algoritmstyrd.

De skriver bland annat: "Algoritmerna i systemet sätts och styrs av bibliotekarier, och inköp av nya medier görs också av bibliotekarier."

• Vilka bibliotekarier styr algoritmerna och gör inköpen? Vilket inflytande kommer till exempel bibliotekarier på de mindre biblioteken ha?

Bibliotek i Samhälle uppmärksammar frågan: Malmö bibliotek gör sin mediesamling algoritmstyrd.

Information om införandet av IMMS i Helsingfors: Ett AI-baserat system för flytande samlingar och logistik införs i Helsingfors bibliotek.

Information om IMMS i Helsingfors AI-register: Bibliotekets smarta materialhantering.

Ledare i Barometern och Smålandsposten: Håll AI borta från litteraturen, Vår nya överbibliotekarie.

Annika Borg, bibliotekarie och mediestrateg i Malmö, svarar på kritiken från Barometern och Smålandsposten: Kritiken mot AI nedvärderar bibliotekarierna.

• Vilka bibliotekarier, utöver "strateger", kommer få inflytande över inköp och medieplanering?

SVT uppmärksammar IMMS: Så ska algoritmer ge dig bättre utbud på biblioteket.

Biblioteket tar saka: Forsvar det lykketreffsikre biblioteket!

Anette Grönroos, vd BTJ: Om vägar, maskiner och goda intentioner.