Om "e-boksproblemet"

Två citat ur Biblioteksbladets artikel "Här är vårt 2021 – och det 2022 vi hoppas på":

Peter Axelsson, enhetschef, Regionbibliotek Stockholm: "Jag hoppas att regeringen under 2022 kommer ett samlat förslag på nationell biblioteksstrategi med tydliga nationella satsningar, inte minst på e-medier för folkbibliotekens användare. Dessutom behövs en ny pliktlagstiftning."

Kerstin Rydbeck, professor i biblioteks- och informationsvetenskap, Uppsala universitet: "Ett nationellt avtal som löser e-boksproblemet på folkbiblioteken, på ett sätt som är ekonomiskt rimligt och ger ett bra utbud för biblioteksanvändarna."

Några kommentarer och frågor:

• Folkbiblioteken är kommunala, varför ska då staten stå för kostnader?

• Vad kommer ett ökat statligt ansvar innebära för de kommunala folkbibliotekens möjligheter att själva styra urval och prioriteringar?

• Varför ska staten ta ansvar för just digitala medier och inte för andra medietyper?

• Varför är likvärdig tillgång till e-medier (läs: e-böcker/e-ljudböcker) viktigare än likvärdig tillgång till andra medietyper (eller till olika typer av tjänster)?

• Om vi anser att våra anslag inte räcker borde vi då inte diskutera även intäktssidan? Se: "Folkbibliotekens ekonomiska förutsättningar sedan år 2000".

• Om vi inte anser att våra anslag räcker behöver vi kanske mer noga se över våra prioriteringar, till exempel i vilken utsträckning e-medier används av våra prioriterade grupper eller hur stor andel av låntagarna vi når med e-böcker/e-ljudböcker? Står en liten andel låntagare för en stor del av kostnaderna? Hur många lån per vecka är det rimligt att tillåta (exempel: Uppsala tillåter två lån/vecka, Stockholm tillåter 5 lån/vecka)? Se: "Bibblix hjärta – digitala tjänster och prioriterade målgrupper" och "Filmtjänst blev för dyr för biblioteket".

• Riskerar inte ett "nationellt avtal" att leda till utslagseffekter? Vi har nu två leverantörer av e-böcker och e-ljudböcker (Axiell Media och Overdrive). Kommer bägge finnas kvar på den svenska marknaden om vi får ett "nationellt avtal"?

• Vad består egentligen "e-boksproblemet" av? Är det prissättningen eller är det avtalsmodellen eller något annat? Vill vi ha accesslån eller stycklicenser eller en kombination? Om det är prissättningen som avses kan knappast biblioteken ensamma avgöra vad som är "ekonomiskt rimligt".

Aktuellt om Addas upphandling E-litteratur 2019

2020-01-30 skrev jag om SKL Kommentus kommande upphandling av e-böcker och e-ljudböcker, E-litteratur 2019. Då beräknades upphandlingen utannonseras 2021 och att ett avtal skulle vara på plats under tredje kvartalet 2021.

Här aktuell information från Adda:

"Förstudien pågår och vi räknar med att annonsera upphandlingen före sommaren 2022. Det nya ramavtalet beräknar vi ha på plats i början av 2023."

Bra uppsats om IMMS

Lovisa Liljegren har skrivit en bra uppsats för dig som vill lära dig mer om IMMS (Intelligent Material Management System). Uppsatsen handlar om IMMS i Köpenhamn och materialet den bygger på är intervjuer, textstudier, ett webinar och YouTube-videor.

Här hittar du uppsatsen:

Liljegren, Lovisa: Smarta bibliotek[arier] : samspelet mellan IMMS och och folkbibliotekarier på folkbiblioteken i Köpenhamn.

Det jag vet om IMMS bygger på material från Lyngsoe, en förstudie som är gjord inom Bibliotek Familjen Helsingborg samt diskussioner med kollegor.

För mig tillförde inte uppsatsen så mycket om IMMS i sig, däremot väckte den en hel del tankar om sådant jag menar vi borde diskutera mycket mer: bibliotekarierollen, samlingen och arbete med samlingen, samlingens roll i biblioteket och medborgarnas förväntningar på vad folkbibliotek ska vara samt att den ger inblick i hur IMMS kan fungera i praktiken inom en biblioteksorganisation.

En konkret sak jag ändå lärde mig är att IMMS tydligen inte förutsätter en central sorteringsanläggning. Det har annars varit en av de praktiska invändningar jag har emot ett införande av IMMS inom Bibliotek Familjen Helsingborg. Den sorteringsanläggning som finns på Helsingborgs Stadsbibliotek hade behövt byggas ut väldigt mycket om varje bibliotek skulle ha minst två fack.

Några citat (jag har uteslutit källhänvisningarna):

"Ett fokus på användarstyrning är allt mer vanligt både på folk- och universitetsbibliotek /.../ Till exempel talas det om ett skifte av inköp av medier från just-in-case till just-in-time. Det vill säga att medier inte bör köpas in för att eventuellt efterfrågas, utan snarare ska de finnas tillhanda vid tidpunkten då de efterfrågas." (s. 8)

"På så sätt är det inte längre samlingen som är bibliotekets huvudattraktion eller kärna. Även Carlsson skriver om hur samlingens roll i biblioteksverksamheten i Malmö kommit att mer och mer ersättas med arrangemang." (s. 8)

Lovisa Liljegren visar hur IMMS är ett sätt att lösa vissa av de problem som uppstår om flytande bestånd införs, till exempel "obalans av samlingarna på de olika biblioteken i form av överfulla hyllor på ena och tomma på det andra." (s. 12)

"Flytande bestånd blir ofta centraliserade vilket innebär att de flesta beslut går genom huvudbiblioteket, vilket också innebär att det är intressant att titta på just områdesbiblioteken. I Köpenhamn har de tagit ett beslut om att inte låta huvudbibliotekets bestånd flyta, vilket innebär att de delar av IMMS som förenklar arbetet med just flytande bestånd inte märks där. (s. 23)

En del av de fördelar som framhålls med IMMS kräver inte IMMS. Till exempel har vi även i Mikromarc plocklistan "direkt i mobiltelefonen". (s. 43)

De principiella och praktiska frågor jag ställt tidigare här på bloggen är fortfarande relevanta. De handlar inte om "algoritmen", även om algoritmen också är intressant att diskutera - vilka har möjlighet och rätt att påverka den? De principiella frågorna är angelägna att diskutera oavsett IMMS, men de bibliotek som inför IMMS har bestämt sig för en utveckling som - på gott och ont - går mot "standardisering och centralisering" (s. 53).

Standardisering i katalogen, till exempel avseende genreindelningar, är en fördel även utan centraliserade inköp, eftersom det kan underlätta analyser av hur beståndet används och hur flödena mellan bibliotek (och kommuner för ett kommunövergripande samarbete) ser ut. Men standardiseringen bör uppnås genom att vi gemensamt kommer överens om regler (och rutiner), inte genom att de påtvingas uppifrån

En sak att fundera på är vad som kan göras utan att införa IMMS för att optimera resursanvändningen i förhållande till bibliotekets styrdokument.

• Kan vi få ut den statistik vi behöver ur bibliotekssystemet?

• Har vi den tid och de kunskaper som krävs för att arbeta med medieplanering?

• Kan vi utnyttja beståndet bättre genom att utveckla hur reservationssamarbetet är uppbyggt?

Boktips:

Strategisk medieplanering av Anna-Lena Höglund och Christer Klingberg. Den nyare boken Medieplanering för folkbibliotek : objektivt, subjektivt och provokativt av Mona Quick är inte lika bra, men är läsvärd även den.

Läs även:

Om bibliotek och urval

Principiellt och praktisk med anledning av IMMS

Biblioteken i Norrbotten live med LOTS

Biblioteken i Norrbotten är första bibliotek att lansera en webbplats byggd i imCodes webblösning LOTS.

Så här presenterar imCode webblösningen LOTS: "Systemet bygger på en totalintegration mellan biblioteksssystemet Koha, Discoverysystemet VuFind och publiceringsplattformen imCMS."

Biblioteken i Norrbottens nya webbplats är under uppbyggnad, till exempel har de i nuläget ingen evenemangskalender. Jag noterar också att e-böcker/e-ljudböcker inte hanteras via bibblo.se. Jag vet inte om detta kommer förändras, men jag menar att det är viktigt att låntagare kan söka och låna/reservera formatoberoende.

Bibliotek Mellansjö ska också lansera en webbplats byggd i imCodes webblösning LOTS.

Bibliotek i Västmanland, som också har imCode som Koha-leverantör, har istället byggt en webblösning i WordPress. Än så länge är inte bibliotekskatalogen integrerad med webbplatsen, men det är den planerad att göra:

"Detta är den första versionen av webbplatsen, där vissa tjänster såsom bibliotekskatalogen ligger på en separat plattform. Under 2022 planerar vi en större uppgraderingen av webbplatsen, där bibliotekskatalogen och andra tjänster kommer att integreras med webbplatsen."

Läs även:

Exempel på folkbiblioteks webblösningar

Bibliotek i Västmanlands webbplats

Resonemang kring upphandling av system eller systemleverantör

Om imCode, Kreablo, Koha i Sverige och webblösningar

Ljus framtid för bibliotekarier?

Enligt en rapport från Saco ser arbetsmarknaden ljus ut för de som utbildar sig till bibliotekarie.

Några frågor infinner sig:

• I vilken utsträckning kommer folkbiblioteken anställa bibliotekarier? Kommer vi på fler bibliotek se en utveckling som på Deichmanske i Oslo?

"Andelen bibliotekarer blant de ansatte på Deichmanske bibliotek i Oslo har gått dramatisk ned de siste årene. I 2014 var 60 % av de ansatte fagutdannede bibliotekarer. I 2017 er dette redusert til 39 %. I samme periode har andelen ansatte med annen høyere utdanning økt fra 22 % til 48 %."

• Hur kommer folkbibliotekens ekonomiska förutsättningar se ut i framtiden? Kommer den pågående åtstramningen fortsätta?

"Räknat på tre olika sätt, kan vi alltså se att biblioteken inte har fått resurstillskott i nivå med övrig kommunal verksamhet. Takten i åtstramningen ligger i spannet 69-85 miljoner per år beroende på vilket mått och vilken tidsperiod vi tittar på."

• Vad kommer det i framtiden innebära att arbeta som bibliotekarie?

"Det är ju inte servicepersonal man utbildar sig till, utan vi vill jobba läsfrämjande med litteratur och referenssamtal och ha koll på vilka böcker som finns i biblioteket."

Källor:

"Brist på bibliotekarier väntas om fem år" (Biblioteksbladet 2020-11-25).

Framtidsutsikter : här finns jobben för akademiker år 2025 (Saco 2020).

"Det store personalskiftet på Deichman" Bibliotekarforbundet 2019-04-08).

Folkbibliotekens ekonomiska förutsättningar sedan år 2000 (Svensk biblioteksförening 2021).

Protester i Göteborg mot centraliserade bokinköp och IMMS

I Göteborg ska IMMS införas och bokinköp till alla bibliotek ska göras centralt från Göteborgs stadsbibliotek. Mot detta protesterar bibliotekarier på Kortedala bibliotek, de befarar att förändringen innebär en, enligt dem, till det sämre förändrad yrkesroll samt att de kommer bli sämre på litteraturförmedling.

Bibliotekarien Martin Alm säger:

- För att köpa böcker måste man först bevaka dem. I bevakningen bekantar man sig med böckerna och får en annan relation till dem än om de bara kommer varje månad i en vagn.

Mot detta säger Helena Jannert, chef för utveckling och ledningsstöd på Göteborgs stad:

- Det vi ändrar är själva bokköpen. Omvärldsbevakning och att hålla sig ajour med litteraturen är något annat och en del i bibliotekariernas grunduppdrag. Det uppdraget kommer de fortsatt att ha.

Läs artikeln:

"Bibliotekarierna ryter ifrån – byt inte ut oss mot AI" (Göteborgs-Posten 2021-12-13).

Läs även:

Om bibliotek och urval

Principiellt och praktisk med anledning av IMMS

Tidskriften bis har uppmärksammat IMMS i två artiklar:

Olof Risberg: "Ett bihang av kött till en algoritm av stål" (bis 2021 : 3).

Lovisa Liljegren: "Algoritmer - dystopi eller nya arbetssätt?" (bis 2021 : 4).