2019-10-30

Stärk biblioteken i utvecklingsarbetet med bibliotekssystem och webblösningar

För att stärka biblioteken i utvecklingsarbetet med bibliotekssystem och webblösningar för bibliotek skulle vi behöva en organisation (ett nationellt nätverk) som arbetar med dessa frågor. I organisationen ska olika bibliotekstyper som använder olika bibliotekssystem och webblösningar finnas. I ett sådant nätverk kan vi jämföra de olika systemen/webblösningarna/leverantörerna med varandra och även driva systemoberoende utvecklingskrav. Utan att känna till konkurrerande system och leverantörer är det svårt att göra en vettig bedömning av det egna systemet eller leverantören.

Några punkter kring utvecklingsarbete och att stärka biblioteken gentemot leverantörerna:
  • Basen är ett utvecklat lokalt arbete i kommunen/det kommunövergripande samarbetet med system och webb. Ta (systematiskt) in synpunkter och förslag från användare och personal och driv dessa gentemot leverantörer, gärna tillsammans med andra bibliotek.
  • Öppenhet kring upphandlingar och kostnader.
  • Internationell utblick.
  • Bevaka konkurrerande system/webblösningar/leverantörer.
  • Förnya aldrig ett avtal utan att veta vilka fördelar respektive nackdelar som finns med befintligt system/webb/leverantör jämfört med konkurrerande system/webb/leverantörer.
  • Delta aktivt i de olika typer av referensgrupper och forum för utveckling som leverantörerna driver, till exempel Axiells referensgrupper och idéportaler.
Skulle detta arbete kunna bedrivas inom Svensk biblioteksförenings expertnätverk för digitala bibliotekstjänster eller krävs en ny organisation?

I Norge finns gruppen Biblioteksystemleverandørene i Norge men det är en grupp endast för leverantörerna där Nasjonalbiblioteket deltar som observatör på mötena.

2019-10-18

Om kostnader och kompetenskrav för öppen källkod och egenutvecklade lösningar

På Svenska Kohanätverkets sjunde användarmöte 26-28 mars 2019 i Skövde sades det om Bibliotek i Västmanland: "Man har i och med samarbetet sänkt sina årliga kostnader med två miljoner kronor."

I imCodes annons i Biblioteksbladet 2019 : 6 står det däremot: "Till exempel räknar Region Västmanland med att spara in ca 2 miljoner kronor på övergången till Koha." Och på sin hemsida skriver imCode: "Till exempel räknar Region Västmanland med att spara in ca 2 miljoner kronor om året på samarbetet med imCode."

Det låter konstigt att samma summa anges i bägge fallen eftersom besparingen för samarbete plus övergång till Koha bör vara större än enbart besparingen i och med en övergång till Koha.

En annan sak jag frågar mig är om summan på två miljoner räknats fram genom att genom att jämföra Bibliotek i Västmanlands kostnader för Koha med de kostnader de ingående kommunerna tidigare hade var och en för sig för respektive system (BOOK-IT och Mikromarc 3) eller genom att jämföra med vad det skulle ha kostat om Bibliotek Västmanland gemensamt gått över till ett proprietärt system.

Det står i annonsen att "imCode har leveransansvar med kundavtal, projektledning, drift och support." Vad jag förstår ingår alltså inte eventuella utvecklingskostnader, utan dessa får antingen köpas separat eller så får biblioteken själva anställa personal med de specifika kunskaper som krävs.

Jag noterar att imCode kallar Koha ett "nyare" system i jämförelse med BOOK-IT och Mikromarc 3. De har såklart rätt i den bemärkelsen att Koha är ett nytt system för de bibliotek som gått över till det, men som system betraktade är Koha och BOOK-IT ungefär jämngamla, och Mikromarc 3 är nyare än dessa. Nya bibliotekssystem i Sverige är däremot FOLIO och Quria.

Bibliotek i Västmanland och Bibliotek Mellansjö har beviljats anslag från Stärkta bibliotek för att "utveckla en webbplats och integrationsdatabas." Med dessa medel och övriga medel ska de satsa 3 615 000 kronor på att utveckla en webblösning som fungerar tillsammans med Koha.

Men när en webbplats finns på plats har man sedan också löpande kostnader för drift, support, felrättning och utveckling. I den förstudie som gjorts redovisas driftskostnader för olika alternativ, men om kostnader för felrättning och utveckling ingår är osäkert.

Stockholms stadsbibliotek, som har en egenutvecklad webblösning, ska satsa fem miljoner kronor "på en ny digital plattform för stadens bibliotek." Hela summan ska kanske inte satsas på webblösningen, men jag tycker ändå det är intressant att sätta dessa fem miljoner kronor i relation till de 3 615 000 kronor som Bibliotek i Västmanland och Bibliotek Mellansjö lägger på sin webblösning.

Ett exempel på vad utvecklingsarbete av system och webb kostar och innebär visas av den annons som Stockholms stadsbibliotek har ute nu för en tjänst som systemutvecklare till Digitala biblioteket. De ställer följande krav:

"Vi söker dig som har:
  • Högskole- eller yrkesutbildning inom data- och systemutveckling, eller annan utbildning som arbetsgivaren bedömer vara likvärdig.
  • Minst ett års arbetslivserfarenhet som systemutvecklare, eller annan erfarenhet som arbetsgivaren bedömer vara likvärdig.
  • Mycket goda kunskaper inom systemutveckling och programmering
  • Mycket goda kunskaper inom aktuella utvecklingstekniker och metoder
  • Erfarenhet av utveckling av front-end såväl som back-end
  • Erfarenhet av att utveckla, konsumera olika api:er
  • Erfarenhet från flera separata utvecklingsprojekt
Det är meriterande om du har erfarenhet av:
  • Olika skript- och systemspråk
  • Mikrotjänster
  • Händelsedriven arkitektur
  • DevOp-kulturen
  • Container-lösningar
  • Kontinuerlig integrering
  • Apputveckling för mobila plattformar
  • Operativsystem baserade på Linux och förtrogen med terminalen
  • Agil projektmetodik, t.ex. Scrum eller Kanban
  • Testdriven utveckling, enhetstester och integrationstester"
Digitala biblioteket har 32 anställda och ansvarar "för utveckling, drift och inköp av digitala tjänster och interna system" samt "för inköp av böcker och andra medier till alla stadens bibliotek."

För Kohas del har såväl statliga som regionala medel avsatts, även för sådan grundläggande funktionalitet i ett system som en fjärrlånemodul. Motsvarande är svårt att tänka sig för proprietära system/lösningar.

Läs också:
Frågetecken kring Koha.

Uppdatering 2019-12-17:

Ännu ett exempel på vilka kompetenskrav som ställs för egen utveckling och öppen källkod är nedanstående två tjänster som nu är utannonserade på Stockholms universitetsbibliotek.

Systemutvecklare
vid Stockholms universitetsbibliotek. Sista ansökningsdag: 2020-01-19.

Vill du vara med och skapa system som underlättar arbetet för tusentals studenter och forskare, och hjälper dem sprida sin forskning över världen?

Stockholms universitetsbibliotek arbetar med systemutveckling utifrån ett användarnära perspektiv, vilket sker i en agil utvecklingsorganisation där vi framförallt arbetar med open source system eller egen utveckling. Vi nyutvecklar och förvaltar tjänster för våra interna system och lösningar, där vi bland annat utvecklat ett unikt boklogistik-system. Våra arbetsprocesser involverar arbete med api:er (RESTful) och webbtjänster för att integrera våra olika system.

Arbetsgruppen för systemutveckling består idag av åtta personer med kompetens inom UX, programmering och bibliotekssystem, och behöver nu förstärkning. Utvecklingen sker i första hand i .NET/C#, och vi använder oss av metoder som dependency injection, unit tester, kontinuerlig leverans och versionshantering i Git. Du kommer arbeta i nära samarbete med bibliotekets andra systemutvecklare, där klimatet är inkluderande och hjälpsamt. Vi utvecklar kontinuerligt vår utvecklingsmetodik och ser dig som en självklar del av detta.

Stockholms universitetsbibliotek erbjuder dig en heltidsanställning i en stimulerande miljö samt förmåner som flexibla arbetstider, friskvårdsersättning och generösa semestervillkor. Stockholms universitetsbibliotek är ett av landets största forskningsbibliotek med ca 110 medarbetare.

Arbetsuppgifter
Som systemutvecklare arbetar du med spännande utvecklingsprojekt utifrån verksamhetens behov, i såväl back-end som front-end. Arbetet innebär stort eget ansvar och möjligheter till kreativitet. I rollen ingår att:
  • skapa och förvalta kod, identifiera och förbättra prestanda samt läsbarhet
  • bygga ny funktionalitet, moduler och system, inkl. webbapplikationer och appar
  • designa fungerande modeller och lösningar utifrån verksamhetens behov/krav
  • dokumentera och sprida lösningar samt erfarenheter
  • samarbeta med systemutvecklare, UX-strateger och bibliotekarier för att planera, utveckla, driftsätta och förvalta våra system och resurser
  • säkerställa att våra lösningar är driftsäkra, välfungerande och användarvänliga.

Kvalifikationer
  • Relevant eftergymnasial utbildning inom datavetenskap, systemvetenskap eller motsvarande kunskaper via relevant arbetslivserfarenhet.
  • Ingående kunskaper och erfarenhet av .NET eller liknande ramverk.

Meriterande
  • Goda kunskaper och erfarenhet av utveckling i C#, Java eller andra objektorienterade språk
  • erfarenhet av andra programspråk eller programmeringsparadigm (gärna kunskaper inom exempelvis JavaScript, JQuery, SQL etc.)
  • erfarenhet av MVC-ramverk, t.ex. ASP.NET MVC
  • kunskap om api:er (RESTful) och webbtjänster
  • erfarenhet av källkods- och versionshantering, gärna med Git
  • några års relevant arbetslivserfarenhet
  • praktisk erfarenhet av att arbeta med ett agilt arbetssätt såsom Scrum, Kanban eller Continuous Integration
  • erfarenhet av bibliotekssystem.

Som person är du intresserad av utvecklingsfrågor och delar gärna med dig av dina kunskaper, är prestigelös och har lätt för att samarbeta. Det är viktigt att du tycker om att arbeta både självständigt och i grupp och är inriktad på service och problemlösning. Du har lätt att uttrycka dig i tal och skrift på både svenska och engelska.

Systemutvecklare med inriktning databas (SQL)
vid Stockholms universitetsbibliotek. Sista ansökningsdag: 2020-01-19.

Är du en systemutvecklare med specialisering mot databaser, deployment och testning? Vill du vara med och skapa system som underlättar arbetet för tusentals studenter och forskare?

Stockholms universitetsbibliotek arbetar med systemutveckling utifrån ett användarnära perspektiv, vilket sker i en agil utvecklingsorganisation där vi framförallt arbetar med open source system eller egen utveckling. Vi nyutvecklar och förvaltar tjänster för våra interna system och lösningar, där vi bland annat utvecklat ett unikt boklogistik-system. Våra arbetsprocesser involverar arbete med api:er (RESTful) och webbtjänster för att integrera våra olika system. För att förbättra våra processer söker vi dig som är specialist på relationsdatabaser (SQL), deployment och testning för att automatisera, säkerställa och optimera våra arbets- och dataflöden, gärna med ett särskilt perspektiv på IT-säkerhet och stabilitet. Du kommer vara en viktig del i att utforma det arbetet.

IT-arbetet på biblioteket stöds av två arbetsgrupper: Systemutveckling och IT-Infra. Arbetsgruppen för systemutveckling består idag av åtta personer med kompetens inom UX, programmering och bibliotekssystem. IT-Infra ansvarar för drift och säkerhet för de system biblioteket tillhandahåller, inklusive en egen serverhall, och består av sex personer. Vi arbetar både i Linux och Windows miljöer. Ditt arbete kommer bidra till samarbetet mellan de två arbetsgrupperna.

Stockholms universitetsbibliotek erbjuder dig en heltidsanställning i en stimulerande miljö samt förmåner som flexibla arbetstider, friskvårdsersättning och generösa semestervillkor. Stockholms universitetsbibliotek är ett av landets största forskningsbibliotek med ca 110 medarbetare.

Arbetsuppgifter
Du kommer tillsammans med andra kollegor att arbeta med spännande utvecklingsprojekt utifrån verksamhetens behov med möjlighet till eget ansvar och varierande arbetsuppgifter. Arbetet har ett tydligt fokus på arbete i back-end och i rollen ingår bland annat:
  • Databasutveckling, inklusive optimering och klustring
  • automatisera och skapa stabilitet i testning och deployment
  • systemutveckling för att förbättra eller integrera våra system
  • skriva och schemalägga skript
  • IT-säkerhetsarbete, såväl strategiskt som operativt på brandväggsnivå.

Kvalifikationer
  • Relevant eftergymnasial utbildning inom datavetenskap, systemvetenskap eller motsvarande (alternativt motsvarande arbetslivserfarenhet).
  • Ingående kunskaper om databashantering och SQL.
  • Goda kunskaper inom något av följande programmerings-/scriptspråk: Javascript, Python, Perl, PHP, Bash eller liknande.
  • Erfarenhet av arbete och system/serveradministration i Linux-miljö.

Meriterande
  • Deployment och testning (devops)
  • källkods- och versionshantering med Git
  • arbete med IT-säkerhet eller brandväggar
  • arbete i Windows-miljö och serveradministration
  • agilt arbetssätt såsom Scrum, Kanban eller Continuous Integration.

Som person är du intresserad av utvecklingsfrågor och delar gärna med dig av dina kunskaper, är prestigelös och har lätt för att samarbeta. Det är viktigt att du tycker om att arbeta både självständigt och i grupp och är inriktad på service och problemlösning. Du har lätt att uttrycka dig i tal och skrift på både svenska och engelska.

2019-10-15

FOLIO - the Future Of Libraries Is Open

Den 30 september gick Chalmers bibliotek live med bibliotekssystemet FOLIO med support och hosting från EBSCO Information Services. Tidigare använde Chalmers Innovatives bibliotekssystem Sierra.

Så här presenteras FOLIO av Chalmers:

"De bibliotekssystem som finns på marknaden för att hantera bibliotekens resurser är väldigt stora och som användare av dem köper man hela paket. Man får de funktioner man behöver, men man betalar också för andra funktioner som man inte använder. Tanken med att byta till ett nytt system är att det anpassar sig efter verksamhetens behov och att tekniken ska följa branschens utveckling. I Chalmers fall handlar det om att både hantera de elektroniska resurserna och de tryckta materialen som finns i bibliotekets samlingar på samma plattform."

"Chalmers nya bibliotekssystem heter FOLIO – the Future Of Libraries Is Open – och är en programvara utvecklad i öppen källkod, så kallad open source. Utvecklingsarbetet är helt transparent och alla som vill kan följa processen eller delta aktivt. Bakom utvecklingen av systemet finns ett antal aktörer samlade under paraplyorganisationen Open Library Foundation som äger och förvaltar programvaran.

FOLIO drivs av medlemmar i ett internationellt forum, FOLIO Community, med intressegrupper från närmare 30 biblioteksorganisationer och ett antal IT-företag med kunskaper om biblioteksbranschen. Tillsammans tar man fram specifikationer och utvecklar funktionaliteten."

"Grundupplägget i FOLIO är ett plattformssystem med olika appar som kommunicerar med varandra. Det finns appar för grundläggande funktioner som till exempel att låna ut och lämna tillbaka böcker, men också appar med specialiserade funktioner för att hantera e-resurser från olika databasleverantörer. Som användare av systemet går det att välja vilken funktionalitet man behöver.

FOLIO byggs i öppen källkod, open source, vilket tillåter användare att utveckla egna delar till systemet. Utvecklingen sker i ett internationellt forum, FOLIO Community, med specialister från både bibliotek och IT-företag."

Nu finns två bibliotekssystem byggda i öppen källkod på den svenska marknaden - nyutvecklade FOLIO och Koha, som skapades 1999.

Läs vidare:
FOLIOS hemsida
FOLIO wiki
Chalmers först i världen med unikt bibliotekssystem
Information om FOLIO på Chalmers biblioteks blogg (här finns fler länkar, bland annat till en demosida).

2019-10-14

Libris vs Bibliografisk service i nationell katalog

Sveriges folkbibliotek väljer nu mellan att antingen katalogisera själva i Libris eller att köpa katalogiseringen som en tjänst av Bibliotekstjänst (BTJ). Tjänsten kallas Bibliografisk service i nationell katalog. Om biblioteket valt att köpa katalogisering som en tjänst av BTJ katalogiserar BTJ i Libris.

Två olika synsätt på detta visas här:

Stockholms stadsbibliotek:
"– Librissamarbetet gör att vi inom biblioteksväsendet kan samverka för att skapa tjänster som kommer alla till nytta. Det är rationellt, det är effektivt och tillgängliggör bibliotekens resurser för fler. För Stockholms stadsbibliotek blir det också ett sätt att stärka kompetensen i metadatafrågor, säger Daniel Forsman, stadsbibliotekarie i Stockholm."

Helsingborgs stad:
"En annan lösning som kräver nationell centralisering är försörjningen av metadata (både katalogisering och uppdatering av metadata). Idag sprids detta arbete allt mer ut bland folkbiblioteken vilket gör att kvaliteten försämras, dubbelarbete uppstår och fler och fler kommuner väljer att bara göra sina ändringar tillgängliga lokalt. Den bibliografiska service som många bibliotek köper in via Btj (Bibliotekstjänst) bör centraliseras och hanteras från den gemensamma biblioteksmyndigheten och därmed bekostas nationellt. Detta för att skapa en funktionell, effektiv och kostnadseffektiv lösning. Att ett fåtal personer centralt hanterar metadatan är att föredra framför att minst en medarbetare per kommun arbetar med detta."

Att stärka folkbibliotekens kompetens i metadatafrågor, som Daniel Forsman säger, tycker jag är ett starkt argument för att folkbibliotek själva ska katalogisera i Libris. Ett annat argument är att Libris-samarbetet kan innebära att folk- och forskningsbibliotek närmar sig varandra. Ett tredje argument - som av alla kanske inte anses så starkt - är att jag tror vi är många folkbibliotekarier som skulle tycka att det vore roligt och utvecklande att få arbeta med katalogisering i Libris.

Synpunkterna från Helsingborgs stad är givetvis värda att ta på allvar, till exempel är det viktigt att folkbiblioteken kan få katalogiserings- och förvärvsstöd för mångspråkiga medier.

Några synpunkter kring Helsingborg stads remissutlåtande:
  • Om vi nationaliserar Bibliografisk service, hur ska då finansieringen av dessa katalogisatörer förhålla sig till katalogisatörer som redan är anställda på forskningsbibliotek? Ska katalogisatörerna på BTJ ta över deras arbeten?
  • Ja, jag menar att det vore bra om "minst en medarbetare per kommun arbetar med" katalogisering/metadata. Vet Helsingborgs stad något om hur mycket varje sådan person måste arbeta med katalogisering? 
  • Även om det vore "rationellt" (åtminstone kortsiktigt) menar jag att det är bra om vi i varje kommun har bibliotekarier som får arbeta med sådant som metadata, bibliotekssystem och webblösningar eller andra digitala lösningar. Jag tror inte att centralisering är vägen framåt, däremot samarbete och samordning. Centralisering kommer leda till minskad kompetens i kommunerna, till att färre röster hörs och till att våra arbeten blir mindre intressanta och utvecklande.

Läs också: Istället för förkortad katalogisering.

Läs remissvar på rapporten Demokratins skattkammare - Förslag till en nationell biblioteksstrategi.

Uppdatering 2019-10-25
Läs också följande inlägg på BTJ-bloggen: Libris eller Bibliografisk service – både och!Vad kan en nobelpristagare säga oss om Libris kooperativa modell?

Färre och snabbare transporter av reserverade exemplar

Alla som arbetar i ett (större) reservationssamarbete är medvetna om att vi får lägga stora resurser, inte minst i form av arbetstid, på transporter av reserverade exemplar.

När vi bestämmer hur vi vill att exemplar skickas måste vi väga olika intressen mot varandra: Ska vi prioritera att låntagarna får sin beställda exemplar så snabbt som möjligt? Vill vi minimera transporterna?

Om reservationssamarbetet är ett kommunövergripande samarbete måste vi också fråga oss om vi vill att låntagares behov och önskemål i första hand ska tillgodoses inom den egna kommunen eller inte.

I Bibliotek Familjen Helsingborg fungerar reservationssamarbetet så här:

- Om titeln finns inne på avhämtningsenheten plockas den där.

- Om titeln finns inne på någon enhet inom avhämtningsenhetens kommun plockas den där och skickas till avhämtningsenheten.

- Om titeln inte finns inne på på någon enhet inom avhämtningsenhetens kommun skickas den från någon enhet, vilken som helst, inom Bibliotek Familjen Helsingborg som har exemplar inne.

I värsta fall kan detta innebära att ett exemplar får denna transportväg: filialbibliotek i en kommun - huvudbibliotek i samma kommun - Helsingborgs Stadsbibliotek (som är en nodpunkt i transportkedjan) - huvudbiblioteket i avhämtningsenhetens kommun - filialbiblioteket som är avhämtningsenhet. Ett exemplar kan alltså befinna sig under transport länge och behöva packas om tre gånger innan det aviseras på avhämtningsenheten.

Ett sätt att snabba upp transporterna vore att exemplar i första hand skickas från ett huvudbibliotek. Om en titel reserverats för avhämtning på ett filialbibliotek och finns inne på både andra filialbibliotek och huvudbiblioteket inom den egna kommunen skickas exemplar från kommunens huvudbibliotek. Om inget exemplar finns inne på någon enhet inom avhämtningsenhetens kommun skickas den i första hand från ett huvudbibliotek inom någon annan kommun.

Om vi valde att låntagares behov och önskemål inte i första hand ska tillgodoses inom den egna kommunen skulle låntagare i vissa fall få sina reservationer snabbare om boken skickas från något huvudbibliotek i en annan kommun än från ett filialbibliotek i avhämtningsenhetens kommun.

Ovanstående gäller exemplar som plockas. Om vi ser på de titlar som vi har reservationsköer på skulle vi kunna både få snabbare och färre transporter om vi i systemet kunde ange parametrar för hur exemplar skickas. Exempel: Ett exemplar återlämnas på enhet A, nästa låntagare i kö på titeln har en annan enhet som avhämtningsenhet, låntagaren därefter har enhet A som avhämtningsenhet. I detta fall skulle vi få snabbare och färre transporter om systemet valde låntagaren med enhet A som avhämtningsenhet. Om en sådan funktion fanns i bibliotekssystemet behöver vi kunna välja antal låntagare som hoppas över för att exemplaret istället ska aviseras till en låntagare som har återlämningsenheten som avhämtningsenhet.

Om vi istället ville ha en modell där vi vill minimera antalet transporter skulle vi ha systeminställningar som gör att exemplar inte skickas från andra enheter/kommuner om avhämtningsenheten/avhämtningsenhetens kommun äger exemplar av den reserverade titeln. Detta skulle innebära att det blir kö på utlånade titlar på en enhet eller i en kommun trots att det finns exemplar inne på andra enheter eller i andra kommuner.

Ovanstående är inte någon fullständig redogörelse för de olika alternativ man kan tänka sig och vilka olika parametrar som finns att ta hänsyn till. Men eftersom plockning och transporter av reserverade exemplar är ett stort arbete i ett bibliotekssamarbete som Bibliotek Familjen Helsingborg borde vi lägga tankemöda på hur och om vi kan få snabbare och färre transporter (vilket är två målsättningar som kan krocka med varandra).

Jag har heller inte tagit hänsyn till flytande bestånd eller Lyngsoes Intelligent Material Management System (IMMS).

Det vore önskvärt om vi i bibliotekssystemet hade ett antal olika modeller av reservationssamarbete att välja mellan där vi - för att uttrycka det lite förenklat - kan välja mellan att å ena sidan att ha som målsättning att minimera antalet transporter eller att å andra sidan välja att ha så många exemplar som möjligt i cirkulation för att låntagarna på så vis (förhoppningsvis) så snabbt som möjligt får sina reserverade titlar. Utifrån dessa grova modeller ska sedan olika fininställningar kunna göras, till exempel välja prioriterade enheter (huvudbibliotek) som exemplar i första hand skickas från.

Vilken modell vi än väljer för hur exemplar plockas och skickas så bör vi också både själva förstå och för våra låntagare kunna förklara hur reservationssamarbetet fungerar.

Ett annat sätt att minska transporterna är att vi i bibliotekssystemet får goda redskap för att bevaka om vi köper in det som efterfrågas på varje enhet/i varje kommun. Vi behöver snabbt och enkelt kunna få ut information om fler exemplar av en viss titel eller en viss typ av medier (barn/ungdom, ämnen/hyllplaceringar etc) behöver köpas in till en viss enhet eller kommun. Vi ska kunna se hur strömmarna av medier går mellan biblioteken/kommunerna. Har biblioteken de medieanslag de behöver för att möta efterfrågan/behov? Köper biblioteken in rätt medier? Köper de in för lite/för mycket inom ett visst ämne eller till en viss låntagargrupp (barn/vuxna)? Efterfrågan/behov måste sedan vägas mot andra prioriteringar, till exempel våra prioriterade målgrupper, allsidighet och kvalitet.