2020-12-23

Dominerande aktörer

2020-10-30 publicerades nyheten att Prenax köpt LM. Prenax köpte 2017 Prennet av BTJ. LM vann SKL Kommentus upphandling Prenumerationstjänster 2016. Enligt information från LM ska två andra aktörer på marknaden för prenumerationstjänster till bibliotek finnas.

Enligt den information som gavs under Adlibris möte med bibliotek 2020-10-20 är de förstaleverantör till 279 kommuner av 290 samt till nästan alla universitet, regioner och statliga myndigheter.

Axiell meddelar nya bibliotek som går över till Quria: Norra Bohusläns Biblioteksförbund (NBBF)  och Oxelösund. Men samtidigt tappar de kunder (Gotland och Norrbotten) till Koha. Vilken leverantör av Koha som vinner Gotland och Norrbotten är vad jag vet inte klart än, men en inte alltför djärv gissning är väl att Koha i Sverige ytterligare kommer stärka sin position som dominerande Koha-leverantör i Sverige.

I Norge hoppas Axiell på att ha 100 Quria-bibliotek under en fyraårsperiod.

Läs också:

E-litteratur 2019: ny upphandling av e-böcker och e-ljudböcker

Rakuten säljer OverDrive

Ex Libris köper Innovative

Stärk biblioteken i utvecklingsarbetet med bibliotekssystem och webblösningar

Om kostnader och kompetenskrav för öppen källkod och egenutvecklade lösningar

Dominerande leverantörer av bibliotekssystem

Bibliotekenes IT-senter, Bibliotekscentrum Sverige AB och Open Library Solutions ingår nu i Axiell-koncernen

Marknadsläge för bibliotekssystem i Sverige

2020-12-15

Om IMMS (Intelligent Material Management System)

Den tredje december 2020 hölls webinaret "Helsinki Libraries – first year with IMMS™". Det är nu möjligt att se i efterhand här: https://register.gotowebinar.com/recording/7946220423353304843

IMMS (Intelligent Material Management System) är ett system utvecklat av danska Lyngsoe Systems. Lyngsoe Systems utvecklar logistikteknologi för olika brancher och för bibliotek har de, utöver IMMS, sorterings- och självbetjäningsautomater.

Vad jag vet används IMMS på följande bibliotek: Aalborg, Aarhus, Helsingfors, Köpenhamn, Liverpool University Library och Sacramento Public Library. I Sverige är Malmö stadsbibliotek första bibliotek att implementera IMMS.

  • IMMS kan ses som en utveckling av flytande bestånd. Med flytande bestånd kan det bli tomt eller överfullt på hyllor, med IMMS säkerställs att hyllorna alltid är lagom fyllda. Vid återlämning av material som inte är reserverat känner IMMS av om det finns plats för exemplaret på något bibliotek. Om det inte finns plats skickas exemplaret till ett mediahotell. Om det finns plats på ett bibliotek så skickas exemplaret till det mest passande biblioteket. Algoritmer (IDA, Intelligent DistributionsAlgoritm) för att beräkna vilket bibliotek som är mest passande har angetts i IMMS.
  • IMMS underlättar mediearbetet genom att förslag på inköp ges om vi har få exemplar av en viss titel och förslag på gallring ges av titlar som inte längre lånas så mycket.
  • IMMS är arbetsbesparande bland annat eftersom batchåterlämning används. Batchåterlämning innebär till exempel att böcker som skickas till ett filialbibliotek delas upp i exemplar som ska aviseras och exemplar som ska sättas upp på hyllorna. Varje låda med böcker är försedd med RFID och så behöver personalen bara läsa av lådan, inte varje exemplar i lådan.
  • Exemplar som inte får plats på något bibliotek eller som inte behövs på något bibliotek eftersom tillräckligt många exemplar finns av titeln placeras i ett mediahotell. I mediahotellet tillämpas "kaotisk förvaring", IMMS vet på vilken hylla varje exemplar står.
  • IMMS möjliggör papperslös drift.
  • En bakgrund till införande av IMMS är att det finns en internationell trend av minskade personalstyrkor på bibliotek, särskilt av utbildad personal, samtidigt som antalet arrangemang ökar. Med IMMS kan personalresurser frigöras från hantering av medier till arrangemang eller annan utåtriktad verksamhet.

Några principiella frågetecken kring IMMS:

  • Vill vi ha flytande bestånd inom ett kommunövergripande samarbete, där varje kommun har sin egen politiskt antagna mediebudget?
  • Att resurser till bibliotek minskar, till exempel personalresurser, beror på politiska beslut, inte på någon naturlag. Det är en utveckling som inte behöver accepteras och som kan brytas.
Ett praktiskt frågetecken kring IMMS:
  • I samarbetet Bibliotek Familjen Helsingborg levereras lådor med böcker till huvudbiblioteket i varje kommun. Där gås lådorna igenom och exemplaren sorteras för vidare transport till filial/områdesbibliotek. Om vi ska kunna använda oss av batchåterlämning på respektive huvudbibliotek måste, vad jag förstår, exemplaren delas upp i lådor med reserverade exemplar respektive exemplar som ska sättas upp på hyllorna. Detta bör innebära att antalet lådor som transporteras ökar.
Istället för IMMS?
  • Istället för att direkt fråga oss om vi ska införa IMMS eller inte bör vi fråga oss vad vi vill uppnå till exempel avseende logistiken. Kan vi uppnå förbättringar genom utveckling av bibliotekssystemet och/eller rutiner? Kan vi förbättra reservationsreglerna? Har personalen de verktyg (statistik och rapporter i bibliotekssystemet), den tid och kunskap som krävs för att arbeta med strategisk medieplanering?
Länkar:

Mer för pengarna i Helsingfors (Biblioteksbladet 2020-03-19)






Läs även:




2020-06-01

Omvärldsbevakning 2020-06-01

Kungliga biblioteket presenterade 2020-05-20 Sveriges officiella biblioteksstatistik 2019.

Här finns mängder med siffror kring bibliotekens resurser och prioriteringar och medborgarnas tillgång till bibliotek och biblioteksresurser att resonera kring och att problematisera.

Några citat ur Rapporten Bibliotek 2019:

s. 5: "Sedan millennieskiftet har antalet folkbibliotek totalt sett minskat 25 procent."

s. 5: "De flesta biblioteksorganisationerna har sedan en längre tid minskat sina nyförvärv av tryckta böcker i förhållande till motsvarande bestånd. Istället har tillgången till titlar av e-böcker ökats."

s. 5: "Sedan 2015 har antalet fysiska medier på folkbiblioteken minskat med 10 procent. Det fysiska beståndet uppgår nu till 3,2 medier per invånare."

s. 6: "140 kommuner har nu ett eller flera meröppna folkbibliotek. Oftast är de bemannade öppettiderna förlagda under kontorstid. I 31 kommuner rapporterar inget folkbibliotek att de har bemannad öppettid efter klockan 18 eller på lördag/söndag."

s. 6f: "E-boksutlåningen på folkbiblioteken har ökat 6 procent sedan föregående mätning och uppgår nu till 2,4 miljoner e-bokslån. Folkbiblioteken tvingas ibland stänga ned eller begränsa e-boksutlåningen när budgeten för dessa överskrids. Andel e-boksutlåning av total initial bokutlåning (tryckt bok, e-bok, ljudbok, talbok) uppgår nu till 6,5 procent på folkbiblioteken, vilket är en liten ökning."

s. 12: "I nuläget finns 18 interkommunala mediesamarbeten mellan folkbibliotek. Det motsvarade 128 av landets 290 folkbiblioteksorganisationer i kommunerna år 2018."

s. 16: "Totalt sett har folkbiblioteken minskat med 360 stycken sedan millennieskiftet och uppgår nu till 1 091 öppna folkbibliotek under 2019."

s. 25: "Det har sedan länge redovisats ett samband mellan andel personal som bemannar biblioteken och höga nyckeltal för verksamheten i övrigt. Fler personal per invånare ger generellt sett fler invånare som aktivt nyttjar sitt bibliotek."

s. 29: "Kostnaderna för e-medier är totalt sett högre än kostnaderna för fysiska medier men det skiljer mycket åt mellan olika bibliotekstyper."

s. 31: "I genomsnitt kostade folkbiblioteken 444 kronor per invånare 2019. Av de 444 kronorna var 34 kronor nyförvärvskostnad för fysiska medier och närmare 7 kronor för e-medier. Kostnaden för fysiska medier har ständigt minskat i kronor per invånare trots att det samtidigt skett en kostnadsökning. 2015 redovisade folkbiblioteken att de köpt fysiska medier för 38 kronor per invånare."

s. 38: "Drygt åtta miljoner tryckta böcker har gallrats från landets folkbibliotek sedan 2009. Folkbibliotekens bestånd av tryckta böcker har minskat 20 procent på 10 år." "E-boksbeståndet har samtidigt ökat med 10 procent på folkbiblioteken sedan föregående mätning."

s. 42: "De geografiska skillnaderna i befolkningens tillgång till biblioteksverksamhet och bibliotekens bestånd är fortsatt stora."

s. 45: "På folkbiblioteken har e-boksnedladdningarna ökat med 6 procent och samtidigt minskar den initiala utlåningen av fysiska medier något."

s. 54: "Det är främst folkbiblioteken som rapporterar minskat antal fysiska besök, närmare en miljon färre."

Se Kulturanalys Nordens publikation Folkbibliotek i Norden för en jämförelse mellan de nordiska ländernas folkbiblioteksstatistik.

Se även Sveriges Kommuner och Regioners Myter om folkbibliotek och Axiell Medias rapport Bibliotekslånen första kvartalet 2020.

E-bokslånen ökar alltså, men samtidigt utgör de fortfarande en liten del av den totala utlåningen på svenska folkbibliotek.

Samtidigt i Falkenberg: E-böcker försvinner från biblioteket. Ordföranden i Kultur-, fritids- och tekniknämnden, Georgia Ferris (kd), tycker inte att biblioteken ska "acceptera sällsynt dåliga avtal" och väljer då att inte alls erbjuda Falkenbergs invånare e-böcker och e-ljudböcker.

Georgia Ferris säger: "Det finns bara två leverantörer och det kostar Falkenbergs kommun 26 kronor för varje lånad e-bok. Jämfört med inköp av en pappersbok som du kan låna hur många gånger som helst tyckte vi att det var dyrt." och "Det bästa hade varit om Sveriges kommuner hade samarbetat för att få ihop bättre avtal för sådana tjänster".

Några kommentarer kring detta:

Angående prisbilden på e-böcker så skrev @vredensbarn på Twitter (med anledning av Björn Werners text "Nu måste biblioteken lansera en gratis bokapp": "Antingen måste förlagen på något vis övertygas om att ge upp e-böckerna billigare (vilket de inte lär vara sugna på när de kan ha sina e-boksabonnemang som stadig kassako), eller så måste folkbiblioteken få ökat anslag."

Angående kostnadsjämförelse för e-bokslån och papperslån har @knihannka på Twitter framfört följande resonemang från Uppsala: "Ledningen menar att fysiska böcker kostar mer än bara inköp; distribution, logistik, lokaler, personal."

För övrigt kostar inte varje lån 26 kronor och Sveriges kommuner har e-litteraturavtal via SKL Kommentus. Biblioteken kan också, liksom Göteborg, göra egna upphandlingar.

Angående att det endast finns två leverantörer av e-böcker undrar jag om det är realistiskt att tro att vi i Sverige kommer få en uppsjö av leverantörer av e-böcker (eller för den skull bibliotekssystem) som konkurrerar med varandra. Vad kommer hända med Axiell Media om Overdrive vinner SKL Kommentus upphandling E-litteratur 2019? Och kommer Overdrive vara fortsatt intresserade av den svenska marknaden om Axiell Media vinner upphandlingen?

Nationella upphandlingar via SKL Kommentus och att folkbiblioteken bildar kommunövergripande samarbeten gör det inte lättare för nya aktörer att ta sig in på marknaden.

För att bredda synen på "monopol" bör vi också diskutera sådant som leverantörer av fysiska medier (där Adlibris har en stark ställning), e-tidskrifter, katalogiseringstjänster med mera. Själv önskar jag att vi själva arbetar mer med att stärka biblioteken gentemot leverantörer och tar ett eget ansvar för utvecklingen.

Eftersom folkbiblioteken knappast får ökade anslag för att erbjuda e-tjänster (e-böcker, e-ljudböcker, e-tidskrifter, e-film) måste dessa kostnader vägas mot andra kostnader. I vilken utsträckning används e-tjänsterna av våra prioriterade grupper? På Twitter skriver @knihannka: "Når vi utsatta och prioriterade grupper? Både Sthlm & Botkyrka har tittat på elån jmf papperslån och sett att t ex på Södermalm är både papperslån och elån högt men i utsatta områden är elån mkt lågt även om pappersböckerna lånas mycket!" Se även denna tweet av @vredensbarn: "Bristande tillgänglighet är inte att behöva besöka sitt lokala folkbibliotek och köa på en fysisk bok som andra har vidrört. Bristande tillgänglighet är att det lokala biblioteket är stängt och man är utlämnad till algoritmer för att hitta sin nästa läsupplevelse." som visar på behovet av att ha bibliotek i sin närhet med generösa öppettider och fackutbildad personal.

Mer från Halland:

Per Falk, som var bibliotekschef i Varberg 2008-2014, skriver i Hallands Nyheter 2020-04-22 angående en kommunal utställning på kulturhuset Komedianten:

"Att kommunala planer och projekt finns som en del av ett i övrigt brett och allsidigt informationsutbud på ett bibliotek är förstås helt i sin ordning. Men ett bibliotek är inte ett skyltfönster för övrig kommunal verksamhet eller en megafon för kommunens politiska ledning och dess budskap. Den makthavare (politiker eller tjänsteman i chefsställning) som tror det, är i princip inte bättre än företrädare för det parti som har kritiserats för att lägga sig i bibliotekens och andra kulturinstitutioners utbud."

Angående folkbibliotekens självständighet, se även mitt blogginlägg Omvärldsbevakning 2020-04-03.

Axiell meddelade 2020-04-26 att Sollentuna blir andra svenska folkbibliotek att välja Axiell Quria som bibliotekssystem. Svenskt pilotbibliotek för Quria är Biblioteken i Kungsbacka, vilket meddelades 2020-03-31.

BTJ har lagt ut ett nytt avsnitt av den alltid intressanta och innehållsrika Katalogiseringspodden. Ämnena för detta avsnitt är:

"Hur har katalogiseringen påverkats av corona? Katalogiseringspodden tittar också närmare på det nya postflödet för förkortad katalogisering. Flödet ska möjliggöra postleverans från Libris till folkbibliotek, för skönlitteratur på verksnivå. Varför har det tagit längre tid än beräknat? Och vad kommer det innebära för de bibliotek som går över till bibliotekssystemet Quria?"

Vid 9:31 börjar samtalet om förkortad katalogisering och det nya postflödet. Vid 20:38 talar de om Quria.

2020-05-05

Bibliotek i Västmanlands webbplats

Bibliotek i Västmanland har lanserat en första version av den webbplats som den bland svenska folkbibliotek ledande Koha-leverantören Koha i Sverige ska bygga åt dem och Bibliotek Mellansjö.

De skriver själva så här om webbplatsen:

"Den här webbplatsen är en första version, där olika funktioner som information om öppettider och tjänster samt bibliotekskatalog och andra tjänster ligger på separata plattformar. Senare under våren kommer den fullständiga versionen av webbplatsen att lanseras, där du hittar all information, utbud och tjänster på ett ställe."

Vid en sökning via hemsidans sökruta skickas man vidare till en Koha-OPAC.

Evenemangen går att filtrera på arrangerande bibliotek och kategori.

Alla bibliotek visas på en gemensam sida där bland annat dagens öppettider visas.

På respektive biblioteks sida (ex: Västerås stadsbibliotek) visas sedan veckans öppettider. Det är inte möjligt att se öppettider längre fram. På varje biblioteks sida visas också de tjänster biblioteket erbjuder, men det är inte möjligt att, som till exempel hos Stockholms stadsbibliotek, söka fram vilka bibliotek som erbjuder en viss tjänst.

E-böcker och e-ljudböcker lånas via Axiell Medias app Biblio eller Västmanlands Elib-sida.

Läs vidare:

Om kostnader och kompetenskrav för öppen källkod och egenutvecklade lösningar

Exempel på folkbiblioteks webblösningar
Uppdatering: Härryda har valt OverDrive som leverantör av e-böcker och e-ljudböcker

Marknadsläge för Kohatjänsteleverantörer till svenska folkbibliotek

2020-05-04

Låneavtal

I boken Biblioteken och juridiken (ISBN: 9789144054162) skriver Susanna Broms i kapitel 2.4.1 (s. 54ff) om låneavtalet:

"För att ett låneavtal ska anses ha ingåtts måste låntagaren formellt acceptera bibliotekets anbud, dvs. erbjudandet att låna böcker på de villkor som anges i standardavtalet. Accepten kan i och för sig göras muntligen, men av flera skäl är det mindre lämpligt. Det bästa är att låntagaren, under själva lånevillkoren, intygar att han tagit del av samtliga lånevillkor och lovar att följa dem. Handlingen sparas sedan av biblioteket.

Många bibliotek tycker emellertid att det är otympligt att spara kanske tusentals undertecknade lånehandlingar. Själva tillvägagångssättet betraktas som otidsenligt och lagringen är platskrävande; det finns inte resurser, vare sig personellt eller ekonomiskt, att administrera och spara pappershandlingar. På en del bibliotek får därför låntagaren förvisso bekräfta lånevillkoren och kvittera sitt lånekort, men när låntagaren har gått ut genom dörren åker handlingen i papperskorgen. Många bibliotek hoppar helt över pappershandlingen och låter istället låntagaren, som kvittens, skriva sin namnteckning på baksidan av lånekortet. Det är numera också vanligt att man kan ansöka om lånekort via internet. För att ansökan rent tekniskt ska kunna skickas iväg måste man klicka i en ruta som en bekräftelse på att man tagit del av bibliotekets låneregler.

Biblioteket måste givetvis självt avgöra vilken säkerhetsnivå man vill ha, men ur juridisk synvinkel är inget av dessa förfaranden godtagbart."

Inom Bibliotek Familjen Helsingborg måste låntagare skriva under ett låneavtal som sedan sparas. Om bibliotekskort görs åt barn under 18 år, ska låneavtalet skrivas under av målsman. När låntagaren sedan fyller 18 ska hen skriva under ett eget låneavtal och låneavtalet som är underskrivet av målsman ska rivas och slängas. Vi gallrar regelbundet ut inaktiva låntagare och då ska deras låneavtal letas fram, rivas och slängas.

  • Detta är en tids- och platskrävande hantering, så önskvärt vore att vi kunde upprätta digitala låneavtal med hjälp av e-legitimation, till exempel bank-ID.
  • I vissa fall, till exempel för låntagare som inte har bank-ID, institutionskort, lärarkort, kommer vi ändå behöva låneavtal i pappersform.
  • De digitala låneavtalen ska vara kopplade till låntagarregistret så att låneavtal gallras i samband med att låntagare gallras (inaktiva, avlidna eller de som själva meddelat att de vill strykas ur registret).
  • Låntagare med skyddad identitet måste hanteras korrekt även avseende låneavtal.
  • Om låntagare som gallras har undertecknat låneavtal på papper ska vi kunna ta ut en lista över dessa för att manuellt gallra låneavtalen.
  • Vi ska kunna se om låntagaren har digitalt låneavtal eller låneavtal på papper, dels direkt på låntagarens uppgifter men också kunna söka fram låntagare med digitala respektive pappersavtal i låntagarregistret.
  • När en låntagare blir vuxen och skriver under eget låneavtal ska samtidigt det digitala låneavtal som underskrivits av målsman automatiskt gallras.
  • Låntagare ska själva kunna se låneavtalet de undertecknat.
  • Låntagare ska själva enkelt kunna radera sin uppgifter hos biblioteket förutsatt att de inte har några lån eller skulder. Om de då har låneavtal på papper ska vi få information om detta så att vi manuellt kan gallra låneavtalet.



2020-04-03

Omvärldsbevakning 2020-04-03

I Biblioteksbladet publicerade Johannes Soldal den 26/3 en principiellt intressant debattartikel om folkbibliotekens roll inom den kommunala organisationen. Johannes Soldal hade på bibliotekets Facebook-sida lagt upp en länk till Nuri Kinos kampanj #tellcorona. Kommunens kommunikationsavdelning krävde sedan att länken skulle tas bort eftersom all kommunikation måste "gå genom kommunens kommunikationsavdelning." Johannes Soldal skriver: "I slutändan handlar det om huruvida bibliotekets kommunikation ska betraktas som en förlängning av kommunens kommunikationsarbete eller om vi kan ta egna beslut om vad som ska eller bör kommuniceras."

Läs artikeln här: Kommunala kommunikatörer stryper vår självständighet

Se även denna tweet av Johannes Soldal

  • Vad innebär en händelse som denna för tanken på biblioteken som "den femte statsmakten"?
  • När vi talar om pressen som den tredje statsmakten bygger det på att massmedia ska granska den första (regeringen) och andra (riksdagen) statsmakten och att den ska vara oberoende gentemot den första och andra statsmakten. Kan folkbiblioteken ha samma roll gentemot kommunerna?

I Lessebo är biblioteken/bibliotekarierna en del av kommunens krisberedskap och hjälper till med kommunens omvärldsbevakning.

Lär artikeln här: Här är biblioteken del av krisberedskapen

Vidare läsning:

Nationell biblioteksstrategi

Den femte statsmakten är viktigare än någonsin

Den 31/3 meddelade Axiell att Biblioteken i Kungsbacka blir pilotbibliotek för Axiells nyutvecklade bibliotekssystem Quria.

Axiell Norge har lagt ut några instruktionsfilmer som ger en inblick i hur Quria fungerar:

Quria del 1
Quria del 2
Quria del 3
Quria del 4

Läs mer om Quria här:

Biblioteken i Kungsbacka väljer Axiell Quria®

Tjänsteplattformen för moderna bibliotek

Framtidens digitala bibliotek

Varför bygger vi ett nytt bibliotekssystem?

Om du vill jämföra Quria med FOLIO och Koha kan du testa FOLIO och Koha via dessa länkar:

Demoversion av FOLIO (logga in med diku_admin / admin)
Demoversion av Koha

Svenska Kohanätverket har lagt ut några instruktionsfilmer på YouTube:

Lägg till låntagare
Omlån
Utlån
Återlämning

I och med Axiells lansering av Quria har vi nu två nyutvecklade bibliotekssystem på den svenska marknaden: FOLIO och Quria.

Några frågor kring det framtida marknadsläget för bibliotekssystem för svenska folkbibliotek:

  • Kommer danska Systematic försöka ta sig in på den svenska folkbiblioteksmarknaden?
  • Kommer Ex Libris försöka växa bland svenska folkbibliotek (i nuläget använder Göteborg och Malmö deras bibliotekssystem Sierra)?
  • Kommer Göteborg och Malmö upphandla bibliotekssystem och vilken leverantör kommer då vinna respektive upphandling?
  • Kommer Koha fortsätta växa bland svenska folkbibliotek?
  • Kommer Koha i Sverige fortsatt vara den klart dominerande Koha-leverantören till svenska folkbibliotek?
  • Kommer FOLIO användas även av folkbibliotek i Sverige?

2020-03-20

Omvärldsbevakning 2020-03-20

Några nedslag i den senaste tidens biblioteksnyheter.

SVT uppmärksammar Västmanlands folkbiblioteks sammangående i Bibliotek i Västmanland och övergången till Koha:

Jobbig period för bibliotekspersonal: ”En stor omställning”

Nytt system ska stärka biblioteken i Västmanland

Så ofta besöker västeråsarna biblioteket

Författarförbundet startar kampanjen "Rusta biblioteken för det demokratiska uppdraget". Budskapet är:
  • Skapa likvärdiga bibliotek. I Sverige ska alla ha tillgång till innehållsrika bibliotek med generösa öppettider och kunniga bibliotekarier där litteraturen står i centrum.
  • En skola, ett bibliotek. Alla elever ska ha daglig tillgång till ett skolbibliotek med för ändamålet utbildad personal.
  • Biblioteken – den femte statsmakten. Biblioteken är inte ämnade för privat företagande. Det är kommuner, regioner och stat som ska axla ansvaret.

Det är sant att vi inte nu kan se kommande satsningar i Sveriges officiella biblioteksstatistik, men vi kan se om en filial öppnar och vi kan se resurstilldelning i form av anställda/årsverken och anslag för inköp av medier.

Här några exempel på läsning som ger anledning till "alarmism":




Att nya bibliotek planeras i flera kommuner säger ingenting om resurstilldelning i form av personal och medieanslag. 

I Helsingfors säger de sig klara sig utan ökade personalresurser med hjälp av arbetsprocessutveckling och logistiksystemet IMMS, Intelligent Material Management System:



Jag instämmer i Tobias Willstedts tweet: "'lean' 'effektivisera'".

Karin Linder, Svensk biblioteksförening, och Brit Stakston, mediestrateg har publicerat en debattartikel i Dagens Samhälle:


Jag har svårt att koppla den här artikeln till mitt arbete. Vad tänker sig artikelförfattarna att vi ska göra konkret?

Axiell inleder ett samarbete med ett företag som heter Demco för att stärka sin position i USA:

Förkortad katalogisering - exemplet Kapten Nemos bibliotek

Norstedts har återutgivit ett antal av Per Olov Enquists verk. Samtliga nyutgåvor har kommentarer av Per Svensson och nyskrivna förord av olika författare, till exempel har Karolina Ramqvist skrivit förordet till Kapten Nemos bibliotek (nyutgåvan i Libris).

Om jag söker upp Kapten Nemos bibliotek hos Bibliotek Familjen Helsingborg får jag denna träff:

Kapten Nemos bibliotek

Det går inte att urskilja vilka bibliotek som köpt in nyutgåvan och vid reservation vet man inte vilken utgåva man får.

Det går heller inte att söka på Karolina Ramqvist och hitta nytutgåvan av Kapten Nemos bibliotek.

Den låntagare som vill läsa nyutgåvan av Kapten Nemos bibliotek kan alltså inte beställa den via vår hemsida. Om låntagaren då vänder sig till personalen är det heller inte helt enkelt för dem att hitta nyutgåvan. De då måste gå in och kolla de olika exemplarens historik och sedan göra en exemplarreservation.

Detta problem beror på att Bibliotek Familjen Helsingborg, liksom många folkbibliotek i Sverige, valt att använda sig av förkortad katalogisering. Förkortad katalogisering innebär att samma katalogpost beskriver flera upplagor av samma titel.

Fördelarna med förkortad katalogisering är att vi får överskådligare träfflistor och att det blir enklare att reservera om låntagaren endast efterfrågar en titel, inte en specifik utgåva av en titel.

Är det verkligen vettigt att vi använt och använder oss av en katalogstandard som gör det omöjligt att i en bibliotekskatalog kunna särskilja olika utgåvor av en titel? Inom en snar framtid kommer inte heller förkortad katalogisering fylla någon funktion eftersom moderna bibliotekssystem kan hantera beståndsvisning och reservationer på verksnivå. De publika webblösningarna måste då också kunna göra det. Hur vi sedan ska kunna lösa det så att de förkortade katalogposter vi redan har i våra bibliotekssystem inte ska omöjliggöra den funktionalitet som finns i moderna bibliotekssystem förstår jag inte.

Att svenska folkbibliotek valt att fortsätta använda sig av förkortad katalogisering, trots att det bryter mot Libris standard och inte kommer behövas i framtida bibliotekssystem, har försenat folkbibliotekens anslutning till Libris. Ett särskilt postflöde har konstruerats som innebär att de förkortade katalogposterna, till skillnad från övriga katalogposter, inte kommer skapas i Libris utan i BTJ:s databas, BURK.

Jag hoppas att alla bibliotek som av BTJ köper tjänsten Bibliografisk service via Libris överväger om de ska fortsätta eller sluta med förkortad katalogisering samt att alla bibliotek i kommande upphandlingar kräver att bibliotekssystem och publika webblösningar ska kunna hantera beståndsvisning och reservationer på verksnivå.

Länkar:

Slutfas för nytt postflöde för förkortad katalogisering (BTJ)

BTJ förkortad katalogisering (KB)

Istället för förkortad katalogisering

Libris vs Bibliografisk service i nationell katalog

När ska vi sluta med förkortad katalogisering?

2020-03-13

FOLIO-dag på Chalmers 2020-03-09

Personal från Chalmers och EBSCO presenterade bibliotekssystemet FOLIO och Chalmers övergång från Sierra till FOLIO. Chalmers har EBSCO som leverantör av FOLIO. För att göra en bedömning av FOLIO som system skulle jag behöva se mer av det och testa det mer. Det jag kan säga är att som FOLIO fungerar just nu skulle inte Bibliotek Familjen Helsingborg kunna använda det, till exempel går det i nuläget endast att reservera på exemplarnivå. Detta skulle dock ändras i en kommande version av FOLIO. Jag känner mig inte heller helt övertygad om gränssnittet och användarvänligheten, men tycker som sagt att det är svårt att ha en mer bestämd åsikt utan att ha sett och testat mer av systemet. För Bibliotek Familjen Helsingborgs del behövs också en webblösning motsvarande den vi har idag.

Chalmers övergång till FOLIO började med att de gjorde en översyn av vilka funktioner de behövde i ett bibliotekssystem och de kom fram till att de i Sierra hade många funktioner de inte använde och inte heller kunde välja bort. De betalade alltså för funktioner de inte behövde. De bestämde sig för att upphandla ett nytt system och då ville de inte ha ett överdimensionerat system. Koha tyckte de var "lite daterat avseende integration". Men de gick sedan inte ut med någon upphandling eftersom de fick ett erbjudande från EBSCO om att vara betatestare av FOLIO.

Det känns smart och modernt att kunna välja vilken funktionalitet man vill använda i ett bibliotekssystem, istället för att behöva köpa ett färdigt paket. Men utifrån min erfarenhet av Libra.SE och Mikromarc kan jag inte se några funktioner/moduler vi skulle klara oss utan i de systemen. Vad jag förstår blir det också hela moduler man kan välja utifrån, inte funktionalitet inom moduler.

I samband med migreringen från Sierra till FOLIO "flyttstädade" Chalmers ordentligt. De eftersträvar ett minimalistiskt system med enkla låneregler. Smart tänkt tycker jag, som hoppas att Bibliotek Familjen Helsingborg kommer tänka likadant när vi så småningom ska migrera från Mikromarc till något annat bibliotekssystem. Enkelhet och samordning underlättar för såväl personal som låntagare.

Efter en inledning med presentation av FOLIO och Chalmers systembyte fick vi titta närmare på FOLIO ur fyra aspekter: förvärv och katalog, cirkulation och användarperspektiv, datamigrering och integrationer, ERM och e-resurser.

Dagen avslutades med en presentation av Svenska Kohanätverket och ett panelsamtal om öppen källkod och bibliotekssystem. Mycket intressant sades under panelsamtalet, bland annat fick vi se skillnader i hur olika bibliotek med Koha arbetar. Göteborgs universitetsbibliotek, som har stora resurser, använder sig alltid av den senaste versionen av Koha och får därför jobba en del med buggrättning. Andra bibliotek, i detta fall Bibliotek Mellansjö och Högskolan Kristianstad, använder inte senaste versionen av Koha för att slippa buggar.

En, som jag tycker, bra sak med Koha är att det används av bibliotek av alla typer - folkbibliotek, forskningsbibliotek och skolbibliotek. Vad jag förstod är ambitionen med FOLIO att det inte endast ska användas av forskningsbibliotek, utan även av folkbibliotek.

Stort tack till Chalmers bibliotek, EBSCO och Svenska Kohanätverket för denna lärorika och roliga dag om FOLIO, Koha och öppen källkod!

Läs mer om Chalmers FOLIO-dag på Twitter.

Läs mer om FOLIO och testa systemet själv.

2020-02-13

Marknadsläge för Kohatjänsteleverantörer till svenska folkbibliotek

Hur ser leverantörssituationen ut bland de svenska folkbibliotek som valt Koha som bibliotekssystem?

Enligt Svenska Kohanätverkets hemsida använder 22 folkbibliotek (kommuner) Koha. Tyvärr anges inte vilken leverantör de olika biblioteken har, men eftersom Koha i Sverige är systemleverantör till Bibliotek Mellansjö (8 kommuner) och Bibliotek Västmanland (10 kommuner) vet vi att Koha i Sverige är systemleverantör åt åtminstone 18 av de 22 svenska folkbibliotek (kommuner) som använder Koha som bibliotekssystem.

Bibliotek Mellansjö och Bibliotek Västmanland har också anlitat Koha i Sverige för att bygga en webbportal.

Den som är intresserad av open source-lösningar för bibliotek har i vår två arrangemang att anmäla sig till:

FOLIO-dag på Chalmers 9 mars

Användarmöte med Svenska Kohanätverket 31 mars – 2 april

Länkar:

Svenska Kohanätverkets lista över Koha-bibliotek i Sverige

Svenska Kohanätverkets lista över Kohatjänsteleverantörer i Sverige

Läs också:

Stärk biblioteken i utvecklingsarbetet med bibliotekssystem och webblösningar

Om kostnader och kompetenskrav för öppen källkod och egenutvecklade lösningar (se diskussionen i anslutning till detta blogginlägg)

FOLIO - the Future Of Libraries Is Open

Dominerande leverantörer av bibliotekssystem

Frågetecken kring Koha

Bibliotekenes IT-senter, Bibliotekscentrum Sverige AB och Open Library Solutions ingår nu i Axiell-koncernen

Marknadsläge för bibliotekssystem i Sverige

Uppdatering 2021-09-13
Koha i Sverige var ett samarbete mellan imCode och Kreablo. De samarbetar inte längre. Däremot är nu norska Libriotech dotterbolag till imCode. Gotländska imCode är leverantör till 35 av de 38 kommuner som använder Koha.

2020-02-03

Exempel på folkbiblioteks webblösningar

Exempel på webblösningar som svenska folkbibliotek använder:

Alingsås
Bibliotekssystem: Koha
Webblösning: delar webblösning med övriga verksamheter i Alingsås Kulturhus plus OPAC
E-litteratur: OverDrive-sida, OverDrives app Libby

Bibliotek Dalsland
Bibliotekssystem: BOOK-IT (Axiell)
Webblösning: Arena Nova (Axiell)
E-litteratur: Axiell Media-sida, Axiell Medias app Biblio

Bibliotek Familjen Helsingborg
Bibliotekssystem: Mikromarc 3 (Axiell)
Webblösning: Saga
E-litteratur: bibliotekens webblösning, Axiell Medias app Biblio

Bibliotek i Västmanland
Bibliotekssystem: Koha (leverantör: Koha i Sverige)
Webblösning: kommunala hemsidor, exempel Västerås stadsbibliotek, plus OPAC
E-litteratur: Axiell Media-sida, Axiell Medias app Biblio
Bibliotek i Västmanland ska tillsammans med Bibliotek Mellansjö och Koha-leverantören Koha i Sverige utveckla en webbportal.

Bibliotek Mellansjö
Bibliotekssystem: Koha (leverantör: Koha i Sverige)
Webblösning: kommunala hemsidor, exempel Skövde stadsbibliotek, plus OPAC
E-litteratur: Axiell Media-sida, Axiell Medias app Biblio
Bibliotek Mellansjö ska tillsammans med Bibliotek i Västmanland och Koha-leverantören Koha i Sverige utveckla en webbportal.

Eskilstuna
Bibliotekssystem: BOOK-IT (Axiell)
Webblösning: Arena Nova (Axiell)
E-litteratur: bibliotekens webblösning, Axiell Medias app Biblio

Götabiblioteken
Bibliotekssystem: BOOK-IT (Axiell)
Webb: Arena (Axiell)
E-litteratur: bibliotekens webblösning, Axiell Medias app Biblio

Göteborg
Bibliotekssystem: Sierra (Ex Libris)
Webblösning: kommunens hemsida, blogg, OPAC
E-litteratur: OverDrive-sida, OverDrives app Libby

Herrljunga
Bibliotekssystem: BOOK-IT (Axiell)
Webblösning: Saga (Axiell)
E-litteratur: bibliotekens webblösning, Axiell Medias app Biblio

Härryda
Bibliotekssystem: BOOK-IT (Axiell)
Webb: Saga (Axiell)
E-litteratur: ett nytt e-boksavtal är på gång

Malmö
Bibliotekssystem: Sierra (Ex Libris)
Webblösning: kommunens hemsida, OPAC
E-litteratur: Axiell Media-sida, Axiell Medias app Biblio, OverDrive-sida för engelska titlar, OverDrives app Libby

Mölndal
Bibliotekssystem: BOOK-IT (Axiell)
Webblösning: Saga (Axiell)
E-litteratur: bibliotekens webblösning, Axiell Medias app Biblio

Stockholm
Bibliotekssystem: BOOK-IT (Axiell)
Webblösning: egenutvecklad lösning byggd i Drupal
E-litteratur: bibliotekens webblösning, Axiell Medias app Biblio

Sundsvall
Bibliotekssystem: BOOK-IT (Axiell)
Webblösning: Arena (Axiell)
E-litteratur: bibliotekens webblösning, Axiell Medias app Biblio

Svedala
Bibliotekssystem: BOOK-IT (Axiell)
Webblösning: Arena Nova
E-litteratur: bibliotekens webblösning, Axiell Medias app Biblio

Södertälje
Bibliotekssystem: BOOK-IT (Axiell)
Webblösning: Arena Nova (Axiell)
E-litteratur: bibliotekens webblösning, Axiell Medias app Biblio

Trollhättan
Bibliotekssystem: BOOK-IT (Axiell)
Webblösning: Arena Nova (Axiell)
E-litteratur: bibliotekens webblösning, Axiell Medias app Biblio

Umeå
Bibliotekssystem: BOOK-IT (Axiell)
Webblösning: Saga (Axiell)
E-litteratur: bibliotekens webblösning, Axiell Medias app Biblio

Uppsala
Bibliotekssystem: BOOK-IT (Axiell)
Webblösning: Arena (Axiell)
E-litteratur: bibliotekens webblösning, Axiell Medias app Biblio

Vaggeryd
Bibliotekssystem: Koha
Webblösning: hemsida byggd i WordPress plus OPAC
E-litteratur: Axiell Media-sida, Axiell Medias app Biblio

Nordiska exempel:

Deichman (Norge)
Bibliotekssystem: Koha
Webblösning: egenutvecklad lösning byggd i Drupal

Drammen (Norge)
Bibliotekssystem: Quria (Axiell)
Webblösning: Arena (Axiell)

Sølvberget bibliotek og kulturhus (Norge)
Bibliotekssystem: Bibliofil (Bibliotek-Systemer As)
Webblösning: webbplats plus OPAC

Danmark: DDB CMS

Finland: finna.fi

Länkar:

Information om Arena Nova

Information om Bibliotek i Västmanland och Bibliotek Mellansjös webbportal

Under Svenska Kohanätverkets nionde användarmöte 31 mars – 2 april 2020 i Karlskrona kommer Bibliotek i Västmanland och Bibliotek Mellansjös arbete med en webbportal presenteras

Jenny Lagensjö (Bibliotek Uppsala) ger praktiska tips på hur man bygger en webbplats

Omslagsbilder via Bokinfo och Axiell

Omslagsbilder, innehållsbeskrivningar och innehållsförteckningar via Syndetic Solutions (BTJ)


2020-01-30

E-litteratur 2019: ny upphandling av e-böcker och e-ljudböcker

SKL Kommentus har påbörjat arbetet med en kommande upphandling av e-böcker och e-ljudböcker. En förstudie pågår under 2020. SKL Kommentus räknar med att upphandlingen utannonseras 2021 och att ett avtal ska vara på plats under tredje kvartalet 2021.

Nuvarande avtal med OverDrive gäller till 2021-09-30 och går som längst att förlänga till 2022-09-30.

Det finns möjlighet att delta i en referensgrupp om man vill vara med och påverka upphandlingen och det går även att lämna synpunkter utan att ingå i referensgruppen. Förhoppningsvis vill många vara med och bidra till att det blir en upphandling som leder oss framåt i frågan om tillgången på e-böcker och e-ljudböcker på svenska (folk)bibliotek och skolbibliotek. Det finns så mycket annat än kostnader att ta hänsyn till, till exempel:

  • Vilket utbud av e-böcker och e-ljudböcker kan leverantören erbjuda?
  • Vilka möjligheter finns att erbjuda e-böckerna och e-ljudböckerna via bibliotekens egna hemsidor?
  • Funktionalitet i leverantörens administrationsgränsnitt, det är till exempel viktigt att vi smidigt kan göra manuella inval
  • Funktionalitet och användarvänlighet hos leverantörens webblösning för lån av e-böcker och e-ljudböcker
  • Funktionalitet och användarvänlighet hos leverantörens app för lån av e-böcker och e-ljudböcker
  • Vilka möjligheter finns för biblioteken att administrera leverantörens webblösning och app, till exempel avseende vilka titlar som lyfts fram?
  • Finns möjlighet för låntagarna att provläsa e-böcker och provlyssna e-ljudböcker?

Jag har ännu inte någonstans sett att vi för diskussioner kring de två olika leverantörernas utbud eller tekniska lösningar. Förs några sådana diskussioner till exempel i Svensk biblioteksförenings expertnätverk för digitala bibliotekstjänster?

Utöver ovanstående rent tekniska och ekonomiska frågor håller jag med Björn Waller i detta:

"Vi behöver lyfta diskussionen runt hur vi vill arbeta med digitala böcker, och vi behöver skapa en konstruktiv dialog mellan bibliotek och förlag, hellre än teknikleverantörer. När bokbranschen hänger på en så sårbar affärsmodell som abonnemangstjänsterna bör bibliotek kunna erbjuda ett bättre och stabilare samarbete."

Några frågor jag ställer mig är:

  • Är det viktigare med nationell likvärdighet avseende e-böcker och e-ljudböcker än det är avseende pappersböcker och annat de kommunala biblioteken tillhandahåller?

Länkar:

E-litteratur 2019 (SKL Kommentus)

E-litteratur 2017 (SKL Kommentus)

Björn Wallers blogg Boken år noll : tankar om bokbranschens utveckling

Om bibliotek och urval

Stärk biblioteken i utvecklingsarbetet med bibliotekssystem och webblösningar

Rakuten säljer OverDrive

Gemensamt e-bibliotek för Finland planeras i ett omfattande projekt

Bibliotek med OverDrive som leverantör: Alingsås bibliotek, Göteborgs stadsbibliotek, Lerums bibliotek

2020-01-09

Rakuten säljer OverDrive

2019-12-24 meddelades att japanska Rakuten säljer OverDrive till KKR. Rakuten köpte OverDrive 2015. Rakuten äger även Kobo. KKR äger även e-ljudboksleverantören RB Media.

OverDrive har över 43 000 bibliotek som kunder i fler än 75 länder. Mer än 95% av folkbiblioteken i USA har OverDrive som e-boksleverantör.

Boktugg skriver följande om affären:

"Vad innebär detta för svenska bibliotek och den svenska bokbranschen? Kanske ingenting eftersom Overdrive trots sin storlek är ett litet bolag i det stora KKR. Eller så är det en signal om ytterligare investeringar för att göra Overdrive än mer dominanta globalt. I så fall är det dåliga nyheter för konkurrenter som Axiell Media.

På den amerikanska marknaden har det stormat en del kring biblioteksutlåningen under året sedan flera stora förlag velat höja priserna och förändra villkoren. Något som bubblar även i Sverige. Det är en utmaning att hitta bra modeller för att å ena sidan ge alla möjlighet att låna alla böcker digitalt men att å andra sidan inte döda den kommersiella marknaden."

Med anledning  av ovanstående, se artikeln "Biblioteken konkurrerar med bokförlagen" i Biblioteksbladet.

OverDrive vann SKL Kommentus Ramavtal för e-litteratur 2017. Det går nu att anmäla sitt intresse i referensgruppen för den kommande upphandling där ett avtal beräknas vara på plats under tredje kvartalet 2021.

Göteborgs stadsbibliotek har OverDrive som leverantör av e-böcker. Om det finns fler folkbibliotek som gått över, eller planerar att gå över, från Axiell Media till OverDrive vet jag inte.

Stockholms stad skriver följande i sitt remissvar till Demokratins skattkammare - Förslag till en nationell biblioteksstrategi:

"Förvaltningen instämmer i rapportens förslag att biblioteken bör ges möjlighet att konkurrensutsätta upphandlingen av e-bokstjänster och bredda utbudet genom nationell samordning. Samtidigt kan förvaltningen konstatera att antalet aktörer på marknaden är få. Nationell upphandling av e-boksaggregator och leverantör kan få stark utslagningseffekt på marknaden vilket långsiktigt kan begränsa marknaden ytterligare. Oavsett behöver bibliotekens organisation och kompetens rörande avtalslicenser stärkas och samordnas via den nationella biblioteksmyndigheten."

Notera denna mening: "Nationell upphandling av e-boksaggregator och leverantör kan få stark utslagningseffekt på marknaden vilket långsiktigt kan begränsa marknaden ytterligare." Detta gäller inte endast upphandlingar av e-boksleverantörer utan även övriga upphandlingar.

Läs vidare:

Overdrive får ny ägare – Rakuten säljer till investmentbolaget KKR (Boktugg).

KKR to acquire leading digital reading platform OverDrive (Library Technology Guides).

KKR to Acquire Leading Digital Reading Platform OverDrive (KKR:s hemsida).

David Rothman: Toxic for libraries? KKR investment firm to buy OverDrive, biggest library ebook company (TeleRead).

Rakuten Sells Overdrive to Private Investment Firm (The Digital Reader).

Michael Kozlowski: Rakuten sells Overdrive to KKR (Good e-Reader).