Omvärldsbevakning 2020-03-20

Några nedslag i den senaste tidens biblioteksnyheter.

SVT uppmärksammar Västmanlands folkbiblioteks sammangående i Bibliotek i Västmanland och övergången till Koha:

Jobbig period för bibliotekspersonal: ”En stor omställning”

Nytt system ska stärka biblioteken i Västmanland

Så ofta besöker västeråsarna biblioteket

Författarförbundet startar kampanjen "Rusta biblioteken för det demokratiska uppdraget". Budskapet är:

• Skapa likvärdiga bibliotek. I Sverige ska alla ha tillgång till innehållsrika bibliotek med generösa öppettider och kunniga bibliotekarier där litteraturen står i centrum.

• En skola, ett bibliotek. Alla elever ska ha daglig tillgång till ett skolbibliotek med för ändamålet utbildad personal.

• Biblioteken – den femte statsmakten. Biblioteken är inte ämnade för privat företagande. Det är kommuner, regioner och stat som ska axla ansvaret.

"Karin Linder, generalsekreterare i Svensk Biblioteksförening välkomnar kampanjen men vill inte vara alarmistisk. Hon framhåller att det görs satsningar som inte syns i de nedåtgående kurvorna i biblioteksstatistiken: i en femtedel av landets kommuner öppnar ett nytt bibliotek de kommande fem åren.

– I statistiken syns om man lägger ner en filial men samtidigt kanske man öppnar eller utökar någon annanstans, det är svårt att se sammanhangen."

Det är sant att vi inte nu kan se kommande satsningar i Sveriges officiella biblioteksstatistik, men vi kan se om en filial öppnar och vi kan se resurstilldelning i form av anställda/årsverken och anslag för inköp av medier.

Här några exempel på läsning som ger anledning till "alarmism":

Minskad budget för tre av tio folkbibliotek

Radikala förslag när Åstorp måste spara

Var femte krona försvinner i Surahammar

Att nya bibliotek planeras i flera kommuner säger ingenting om resurstilldelning i form av personal och medieanslag. 

I Helsingfors säger de sig klara sig utan ökade personalresurser med hjälp av arbetsprocessutveckling och logistiksystemet IMMS, Intelligent Material Management System:

Mer för pengarna i Helsingfors

Helsingfors stadsbibliotek tar i bruk ett AI-baserat system för flytande samlingar och logistik

Jag instämmer i Tobias Willstedts tweet: "'lean' 'effektivisera'".

Karin Linder, Svensk biblioteksförening, och Brit Stakston, mediestrateg har publicerat en debattartikel i Dagens Samhälle:

Låt folkbiblioteken bygga medborgarnas digitala bildning och förmåga

Jag har svårt att koppla den här artikeln till mitt arbete. Vad tänker sig artikelförfattarna att vi ska göra konkret?

Axiell inleder ett samarbete med ett företag som heter Demco för att stärka sin position i USA:

Axiell partners with Demco and enters the U.S with next-generation library services platform

Förkortad katalogisering - exemplet Kapten Nemos bibliotek

Norstedts har återutgivit ett antal av Per Olov Enquists verk. Samtliga nyutgåvor har kommentarer av Per Svensson och nyskrivna förord av olika författare, till exempel har Karolina Ramqvist skrivit förordet till Kapten Nemos bibliotek (nyutgåvan i Libris).

Om jag söker upp Kapten Nemos bibliotek hos Bibliotek Familjen Helsingborg får jag denna träff:

Kapten Nemos bibliotek

Det går inte att urskilja vilka bibliotek som köpt in nyutgåvan och vid reservation vet man inte vilken utgåva man får.

Det går heller inte att söka på Karolina Ramqvist och hitta nytutgåvan av Kapten Nemos bibliotek.

Den låntagare som vill läsa nyutgåvan av Kapten Nemos bibliotek kan alltså inte beställa den via vår hemsida. Om låntagaren då vänder sig till personalen är det heller inte helt enkelt för dem att hitta nyutgåvan. De då måste gå in och kolla de olika exemplarens historik och sedan göra en exemplarreservation.

Detta problem beror på att Bibliotek Familjen Helsingborg, liksom många folkbibliotek i Sverige, valt att använda sig av förkortad katalogisering. Förkortad katalogisering innebär att samma katalogpost beskriver flera upplagor av samma titel.

Fördelarna med förkortad katalogisering är att vi får överskådligare träfflistor och att det blir enklare att reservera om låntagaren endast efterfrågar en titel, inte en specifik utgåva av en titel.

Är det verkligen vettigt att vi använt och använder oss av en katalogstandard som gör det omöjligt att i en bibliotekskatalog kunna särskilja olika utgåvor av en titel? Inom en snar framtid kommer inte heller förkortad katalogisering fylla någon funktion eftersom moderna bibliotekssystem kan hantera beståndsvisning och reservationer på verksnivå. De publika webblösningarna måste då också kunna göra det. Hur vi sedan ska kunna lösa det så att de förkortade katalogposter vi redan har i våra bibliotekssystem inte ska omöjliggöra den funktionalitet som finns i moderna bibliotekssystem förstår jag inte.

Att svenska folkbibliotek valt att fortsätta använda sig av förkortad katalogisering, trots att det bryter mot Libris standard och inte kommer behövas i framtida bibliotekssystem, har försenat folkbibliotekens anslutning till Libris. Ett särskilt postflöde har konstruerats som innebär att de förkortade katalogposterna, till skillnad från övriga katalogposter, inte kommer skapas i Libris utan i BTJ:s databas, BURK.

Jag hoppas att alla bibliotek som av BTJ köper tjänsten Bibliografisk service via Libris överväger om de ska fortsätta eller sluta med förkortad katalogisering samt att alla bibliotek i kommande upphandlingar kräver att bibliotekssystem och publika webblösningar ska kunna hantera beståndsvisning och reservationer på verksnivå.

Länkar:

Slutfas för nytt postflöde för förkortad katalogisering (BTJ)

BTJ förkortad katalogisering (KB)

Istället för förkortad katalogisering

Libris vs Bibliografisk service i nationell katalog

När ska vi sluta med förkortad katalogisering?

FOLIO-dag på Chalmers 2020-03-09

Personal från Chalmers och EBSCO presenterade bibliotekssystemet FOLIO och Chalmers övergång från Sierra till FOLIO. Chalmers har EBSCO som leverantör av FOLIO. För att göra en bedömning av FOLIO som system skulle jag behöva se mer av det och testa det mer. Det jag kan säga är att som FOLIO fungerar just nu skulle inte Bibliotek Familjen Helsingborg kunna använda det, till exempel går det i nuläget endast att reservera på exemplarnivå. Detta skulle dock ändras i en kommande version av FOLIO. Jag känner mig inte heller helt övertygad om gränssnittet och användarvänligheten, men tycker som sagt att det är svårt att ha en mer bestämd åsikt utan att ha sett och testat mer av systemet. För Bibliotek Familjen Helsingborgs del behövs också en webblösning motsvarande den vi har idag.

Chalmers övergång till FOLIO började med att de gjorde en översyn av vilka funktioner de behövde i ett bibliotekssystem och de kom fram till att de i Sierra hade många funktioner de inte använde och inte heller kunde välja bort. De betalade alltså för funktioner de inte behövde. De bestämde sig för att upphandla ett nytt system och då ville de inte ha ett överdimensionerat system. Koha tyckte de var "lite daterat avseende integration". Men de gick sedan inte ut med någon upphandling eftersom de fick ett erbjudande från EBSCO om att vara betatestare av FOLIO.

Det känns smart och modernt att kunna välja vilken funktionalitet man vill använda i ett bibliotekssystem, istället för att behöva köpa ett färdigt paket. Men utifrån min erfarenhet av Libra.SE och Mikromarc kan jag inte se några funktioner/moduler vi skulle klara oss utan i de systemen. Vad jag förstår blir det också hela moduler man kan välja utifrån, inte funktionalitet inom moduler.

I samband med migreringen från Sierra till FOLIO "flyttstädade" Chalmers ordentligt. De eftersträvar ett minimalistiskt system med enkla låneregler. Smart tänkt tycker jag, som hoppas att Bibliotek Familjen Helsingborg kommer tänka likadant när vi så småningom ska migrera från Mikromarc till något annat bibliotekssystem. Enkelhet och samordning underlättar för såväl personal som låntagare.

Efter en inledning med presentation av FOLIO och Chalmers systembyte fick vi titta närmare på FOLIO ur fyra aspekter: förvärv och katalog, cirkulation och användarperspektiv, datamigrering och integrationer, ERM och e-resurser.

Dagen avslutades med en presentation av Svenska Kohanätverket och ett panelsamtal om öppen källkod och bibliotekssystem. Mycket intressant sades under panelsamtalet, bland annat fick vi se skillnader i hur olika bibliotek med Koha arbetar. Göteborgs universitetsbibliotek, som har stora resurser, använder sig alltid av den senaste versionen av Koha och får därför jobba en del med buggrättning. Andra bibliotek, i detta fall Bibliotek Mellansjö och Högskolan Kristianstad, använder inte senaste versionen av Koha för att slippa buggar.

En, som jag tycker, bra sak med Koha är att det används av bibliotek av alla typer - folkbibliotek, forskningsbibliotek och skolbibliotek. Vad jag förstod är ambitionen med FOLIO att det inte endast ska användas av forskningsbibliotek, utan även av folkbibliotek.

Stort tack till Chalmers bibliotek, EBSCO och Svenska Kohanätverket för denna lärorika och roliga dag om FOLIO, Koha och öppen källkod!

Läs mer om Chalmers FOLIO-dag på Twitter.

Läs mer om FOLIO och testa systemet själv.