2020-05-05

Bibliotek i Västmanlands webbplats

Bibliotek i Västmanland har lanserat en första version av den webbplats som den bland svenska folkbibliotek ledande Koha-leverantören Koha i Sverige ska bygga åt dem och Bibliotek Mellansjö.

De skriver själva så här om webbplatsen:

"Den här webbplatsen är en första version, där olika funktioner som information om öppettider och tjänster samt bibliotekskatalog och andra tjänster ligger på separata plattformar. Senare under våren kommer den fullständiga versionen av webbplatsen att lanseras, där du hittar all information, utbud och tjänster på ett ställe."

Vid en sökning via hemsidans sökruta skickas man vidare till en Koha-OPAC.

Evenemangen går att filtrera på arrangerande bibliotek och kategori.

Alla bibliotek visas på en gemensam sida där bland annat dagens öppettider visas.

På respektive biblioteks sida (ex: Västerås stadsbibliotek) visas sedan veckans öppettider. Det är inte möjligt att se öppettider längre fram. På varje biblioteks sida visas också de tjänster biblioteket erbjuder, men det är inte möjligt att, som till exempel hos Stockholms stadsbibliotek, söka fram vilka bibliotek som erbjuder en viss tjänst.

E-böcker och e-ljudböcker lånas via Axiell Medias app Biblio eller Västmanlands Elib-sida.

Läs vidare:

Om kostnader och kompetenskrav för öppen källkod och egenutvecklade lösningar

Exempel på folkbiblioteks webblösningar
Uppdatering: Härryda har valt OverDrive som leverantör av e-böcker och e-ljudböcker

Marknadsläge för Kohatjänsteleverantörer till svenska folkbibliotek

2020-05-04

Låneavtal

I boken Biblioteken och juridiken (ISBN: 9789144054162) skriver Susanna Broms i kapitel 2.4.1 (s. 54ff) om låneavtalet:

"För att ett låneavtal ska anses ha ingåtts måste låntagaren formellt acceptera bibliotekets anbud, dvs. erbjudandet att låna böcker på de villkor som anges i standardavtalet. Accepten kan i och för sig göras muntligen, men av flera skäl är det mindre lämpligt. Det bästa är att låntagaren, under själva lånevillkoren, intygar att han tagit del av samtliga lånevillkor och lovar att följa dem. Handlingen sparas sedan av biblioteket.

Många bibliotek tycker emellertid att det är otympligt att spara kanske tusentals undertecknade lånehandlingar. Själva tillvägagångssättet betraktas som otidsenligt och lagringen är platskrävande; det finns inte resurser, vare sig personellt eller ekonomiskt, att administrera och spara pappershandlingar. På en del bibliotek får därför låntagaren förvisso bekräfta lånevillkoren och kvittera sitt lånekort, men när låntagaren har gått ut genom dörren åker handlingen i papperskorgen. Många bibliotek hoppar helt över pappershandlingen och låter istället låntagaren, som kvittens, skriva sin namnteckning på baksidan av lånekortet. Det är numera också vanligt att man kan ansöka om lånekort via internet. För att ansökan rent tekniskt ska kunna skickas iväg måste man klicka i en ruta som en bekräftelse på att man tagit del av bibliotekets låneregler.

Biblioteket måste givetvis självt avgöra vilken säkerhetsnivå man vill ha, men ur juridisk synvinkel är inget av dessa förfaranden godtagbart."

Inom Bibliotek Familjen Helsingborg måste låntagare skriva under ett låneavtal som sedan sparas. Om bibliotekskort görs åt barn under 18 år, ska låneavtalet skrivas under av målsman. När låntagaren sedan fyller 18 ska hen skriva under ett eget låneavtal och låneavtalet som är underskrivet av målsman ska rivas och slängas. Vi gallrar regelbundet ut inaktiva låntagare och då ska deras låneavtal letas fram, rivas och slängas.

  • Detta är en tids- och platskrävande hantering, så önskvärt vore att vi kunde upprätta digitala låneavtal med hjälp av e-legitimation, till exempel bank-ID.
  • I vissa fall, till exempel för låntagare som inte har bank-ID, institutionskort, lärarkort, kommer vi ändå behöva låneavtal i pappersform.
  • De digitala låneavtalen ska vara kopplade till låntagarregistret så att låneavtal gallras i samband med att låntagare gallras (inaktiva, avlidna eller de som själva meddelat att de vill strykas ur registret).
  • Låntagare med skyddad identitet måste hanteras korrekt även avseende låneavtal.
  • Om låntagare som gallras har undertecknat låneavtal på papper ska vi kunna ta ut en lista över dessa för att manuellt gallra låneavtalen.
  • Vi ska kunna se om låntagaren har digitalt låneavtal eller låneavtal på papper, dels direkt på låntagarens uppgifter men också kunna söka fram låntagare med digitala respektive pappersavtal i låntagarregistret.
  • När en låntagare blir vuxen och skriver under eget låneavtal ska samtidigt det digitala låneavtal som underskrivits av målsman automatiskt gallras.
  • Låntagare ska själva kunna se låneavtalet de undertecknat.
  • Låntagare ska själva enkelt kunna radera sin uppgifter hos biblioteket förutsatt att de inte har några lån eller skulder. Om de då har låneavtal på papper ska vi få information om detta så att vi manuellt kan gallra låneavtalet.