2021-09-14

Proprietär vs open source-lösning i samma upphandling

Jag har trott att det vid upphandling av bibliotekssystem eller webblösning finns ett absolut vägval:

1. Upphandling av proprietär lösning

2. Upphandling av leverantör av open source-lösning

Jag har alltså trott att man måste inleda upphandlingsarbetet med att bestämma sig för något av ovanstående vägval.

Vad jag vet har inte de bibliotek som hittills gått över till Koha upphandlat system utan de har upphandlat leverantör av Koha. De har alltså först bestämt sig för Koha och sedan upphandlat leverantör av Koha.

Men nu har jag fått veta att Koha-leverantörer svarar på samma upphandlingar som leverantörer av proprietära system.

Jag tror det är positivt att leverantörer av proprietära lösningar och leverantörer av open source-lösningar kan mötas i samma upphandlingar, men ser också åtminstone en komplikation med att leverantörer av open source-lösningar, som ju inte äger systemet, svarar på dessa upphandlingar.

Om upphandlingen innebär att utveckling måste göras av Koha kan, vad jag förstår, leverantören endast utlova lokal utveckling - inte att utvecklingen kommer med i masterprogrammet.

Det upphandlande biblioteket bör alltså inför en upphandling tänka igenom för- och nackdelar med egenutvecklade lösningar i bibliotekssystem och webblösning.

Själv är jag är jag tveksam till om det är önskvärt med lokal utveckling av bibliotekssystem och webblösningar, men tror däremot att det är viktigt att vi ställer krav på att systemen kan integreras/kommunicera med externa lösningar (det gäller åt bägge håll, kravet kan inte bara ställas på bibliotekssystem/webblösningar).

De leverantörer som i nuläget kan tänkas svara på ett folkbiblioteks upphandling av bibliotekssystem och webblösning bör vara:

Bibliotekssystem: Quria
Webblösning: Arena

Bibliotekssystem: Koha
Webblösning imCode: LOTS
Webblösning Kreablo: Bibliotekswebb

Bibliotekssystem: Sierra
Webblösning: Vega Discover

Bibliotekssystem: Cicero Library Management System
Webblösning: easyOPAC (leverantör: Inlead)

Läs även:






Se även sidan Leverantörer.

2021-09-13

Svenska Kohanätverkets digitala möten hösten/vintern 2021

Programmet för Svenska Kohanätverkets kommande digitala möten är nu presenterat på Svenska Kohanätverkets hemsida. Programmet innehåller mycket intressant: Gotlands och Norrbottens övergång till Koha, Bibliotek Mellansjös och Bibliotek i Västmanlands webbplatser, Overdrive som e-boksleverantör.


Övrigt aktuellt om Koha jag känner till är att samarbetet "Koha i Sverige" mellan imCode och Kreablo är avbrutet, norska Libriotech är numera dotterbolag till imCode och att vi även inom open source ser att utvecklingen går mot få, starka aktörer. Enligt vad jag vet är imCode leverantör till 35 av de 38 kommuner som använder Koha och en av de leverantörer (Libriotech) som anges på Svenska Kohanätverkets hemsida är nu alltså dotterbolag till den största leverantören (imCode).



2021-09-06

Support och dokumentation på svenska

I blogginlägget Resonemang kring upphandling av system eller systemleverantör listade jag ett antal krav jag prioriterar högt i ett kommande bibliotekssystem och webblösning.

Ett av kraven var support på svenska för såväl bibliotekssystem som publik webblösning. Detta bör utvidgas till att gälla inte bara support utan även annan kommunikation: dokumentation, användarhjälp med mera. För viss kommunikation kan detta såklart inte krävas, till exempel om specifika positioner inte innehas av personal med svenska som modersmål.

Utan support på svenska försvåras vårt arbete med bibliotekssystem och webb, och jag menar att vi bör kräva av de företag som verkar i Sverige att de kommunicerar på svenska med sina kunder. Detta innebär en kostnad för leverantören, men om de inte är villiga att ta den så ska de heller kanske inte finnas på den svenska marknaden. Att ta sig in på en ny marknad är resurskrävande.

För större leverantörer bör heller inte detta vara någon ekonomisk omöjlighet. Se till exempel nedanstående om Clarivate, som köpt ProQuest, som i sin tur äger Ex Libris och Innovative:




Prioriterade krav
Några av de krav jag prioriterar högt i ett kommande bibliotekssystem och webblösning är:
  • Bibliotekssystem som en äkta molntjänst, SaaS (software as a service)
  • Responsivt bibliotekssystem
  • Moderna katalogstandarder (RDA/FRBR)
  • Möjlighet att vid reservation utnyttja RDA/FRBR i såväl bibliotekssystem som publik webblösning
  • Möjlighet att ha de reservationsregler, inklusive plocklistor, vi önskar för att utnyttja det gemensamma beståndet så effektivt som möjligt: låntagare ska få det de efterfrågar så snabbt som möjligt med så få transporter som möjligt
  • Möjlighet att ta ut den statistik och de rapporter vi behöver för vår medieplanering: behöver någon enhet/kommun köpa in fler exemplar av en viss titel eller mer/mindre i ett visst ämne/genre/medietyp eller till en viss målgrupp
  • Möjlighet att på ett smidigt sätt ta ut så stora delar som möjligt av Sveriges officiella biblioteksstatistik direkt ur bibliotekssystemet (det borde gå att även få ut aktiviteter och öppettider)
  • Funktionalitet som underlättar rutinsysslor, till exempel avseende kravrutiner och låneavtal
  • Funktionalitet som underlättar hantering av många enheter i ett stort kommunövergripande samarbete, till exempel kommunvis gruppering och möjlighet att välja en, flera (kommunens enheter) eller alla enheter
  • Support och dokumentation på svenska för såväl bibliotekssystem som publik webblösning
  • Utvecklingstakt av bibliotekssystem och webblösning inklusive hur snabbt leverantören kan göra rättningar
  • Driftssäkerhet
  • Snabbhet/prestanda
  • Offline-funktion i bibliotekssystemet
  • Beståndsvisning i såväl bibliotekssystem som publik webblösning som är användarvänlig för ett stort kommunövergripande samarbete
  • Öppna API:er som gör det möjligt för oss att integrera/kommunicera med andra system