"Monopolartad ställning"

I Biblioteksbladet 2021-04-26 läser jag följande i en intervju Thord Eriksson gjort med statsvetarprofessorn Elin Wihlborg:

– Vi måste börja se biblioteken som en nationell resurs istället för en kommunal resurs. De enda som tjänar på att biblioteken i dag betalar flera gånger för samma tjänst, är det fristående företaget, säger hon diplomatiskt utan att nämna Axiell, som har en monopolartad ställning som distributör av bibliotekens e-medier.

Hur ser det ut om vi tittar närmare på detta uttalande?

SAOL 14 definierar ordet monopol så här:

"företag med rätt el. makt att utan konkurrens utöva en ekonomisk verksamhet; ​ha monopol på ngt vara ensam om ngt"

Det finns i dagsläget två leverantörer av e-böcker till svenska folkbibliotek - Axiell Media och Overdrive (numera ägt av KKR). OverDrive vann SKL Kommentus (heter numera Adda) Ramavtal för e-litteratur 2017 och ett antal folkbibliotek har valt att antingen ansluta till detta avtal eller upprätta egna avtal med Overdrive. Enligt information från ett webinarium anordnat av Svenska Kohanätverket 2021-03-26 är också fler bibliotek på väg att ansluta sig till Overdrive.

Adda arbetar nu med en ny upphandling av e-litteratur. Den beräknas annonseras och vara på plats under 2021. Därefter får vi se om vi fortsatt kommer ha två leverantörer av e-böcker och e-ljudböcker till svenska folkbibliotek eller om en av dem slås ut från eller väljer att lämna den svenska marknaden. Jämför med vad BTJ skriver om Addas upphandlingar samt med vad jag tidigare skrivit om E-litteratur 2019.

Utöver dessa två leverantörer finns också fritt tillgängliga e-böcker. Vilket intresse visar svenska folkbibliotek att tillgängliggöra dessa?

Jag undrar också vad som menas med att biblioteken inte ska behöva betala "flera gånger för samma tjänst" om det är e-böcker och e-ljudböcker som avses. Även om vi i Sverige skulle välja en lösning liknande den danska (läs om Det Digitale Folkebibliotek och eReolen) krävs en ekonomisk lösning som accepteras av förlagen. Troligt är väl också att en sådan biblioteksägd lösning skulle tas fram i samarbete med något privat företag, kanske ett konsultföretag typ Crio.

Intervjun reser också frågor om huvudmannaskap, folkbibliotekens relation till politiken, vilka uppgifter som bör prioriteras på svenska folkbibliotek samt decentralisering kontra centralisering kring exempelvis urval.

Om vi fortsätter att titta på uttalandet om "monopolartad ställning" inom det nämnda företagets verksamhetsområden (Biblioteksbladet har tidigare uppmärksammat Axiell, se denna och denna text) ser vi detta:

Bibliotekssystem/publika webblösningar

Många svenska folkbibliotek har valt Koha, som är ett open source-system. Angående webblösning framgick under webinariet anordnat av Svenska Kohanätverket 2021-03-26 att Bibliotek i Västmanland, Bibliotek Mellansjö och biblioteken på Gotland bygger egna publika webblösningar. För de bibliotek som vill gå över till open source finns också alternativet FOLIO. 

Uppdatering 2021-09-14: "Av de 38 kommuner som använder Koha är vad jag vet imCode leverantör till 35, 92% av de kommuner som använder Koha."

För de bibliotek som inte vill gå över till open source finns, utöver Axiell, i dagsläget på den svenska marknaden följande leverantörer av proprietära bibliotekssystem till folkbibliotek:

• Innovative/Ex Libris med bibliotekssystemet Sierra. Folkbiblioteken i Göteborg och Malmö har valt detta alternativ.

• Systematic med bibliotekssystemet Cicero Library Management System. Systematic har ännu inte, vad jag vet, något svenskt folkbibliotek som kund men är systemleverantör till många skolor i Sverige. Systematic är också leverantör till alla danska folkbibliotek (där kan vi möjligen tala om en reell monopolsituation) och de visar intresse av att leverera till svenska folkbibliotek, nu också tillsammans med BTJ. Tillsammans med Inlead kan de också leverera en komplett webblösning.

Utöver ovanstående leverantörer av bibliotekssystem finns givetvis andra som, om de så önskar, kan försöka ta sig in på den svenska marknaden.

Hur ser marknadsläget ut på andra områden, till exempel avseende fysiska medier, katalogiseringstjänster, inköpsvägledning, e-tidskrifter, prenumerationstjänster, självbetjäningsautomater eller digitala filmtjänster?

Digitala låneavtal och ID-växling

 I ett tidigare blogginlägg har jag skrivit om låneavtal och om att det vore önskvärt för oss att kunna upprätta digitala låneavtal, eftersom det skulle vara arbetsbesparande.

Digitala låneavtal skulle kunna upprättas via en e-tjänst. En kravspecifikation på den tjänsten skulle då kunna se ut så här:

• Användaren loggar in med/undertecknar med BankID
• Inloggad ska användaren se sitt namn, folkbokföringsadress samt eventuella barn
• Användaren fyller själv i e-postadress (obligatoriskt fält?), telefonnummer
• Användaren anger PIN-kod i e-tjänsten, det ska endast vara möjligt att ange fyra siffror
• Användaren ska kryssa i en ruta som anger att de godkänt våra låneregler
• Användaren väljer vilket/vilka barn de vill skaffa bibliotekskort till
• Utöver att kunna skaffa kort till sig själva eller sin barn ska det vara möjligt att manuellt fylla i en annan person
• Användaren väljer utifrån en lista vilket bibliotek hen vill hämta ut kortet på - ett mejl skickas till valt bibliotek
• De digitala låneavtalen ska vara sökbara (minst) via personnummer och namn. En bonus om det också är möjligt att söka upp via valt bibliotek
• Låneavtalen ska gå att radera – vi måste göra det när vi raderar inaktiva/avlidna låntagare
• Låneavtalen bör sparas på ett sådant sätt att de sedan kan vara möjliga att konvertera till en annan lösning/databas
• Adressuppgifter i tjänsten bör uppdateras automatiskt mot folkbokföringen
• Om personen saknar BankID ska vi kunna logga in som ombud
• Ska ansökan om tillgång till meröppet finnas med i e-tjänsten för digitala låneavtal?

Ovanstående bygger på att vi manuellt lägger in låntagare i bibliotekssystemet och att vi manuellt gallrar digitala låneavtal i samband med att vi gallrar inaktiva/avlidna låntagare. Bäst vore det givetvis om antingen e-tjänsten och bibliotekssystemet kommunicerar direkt med varandra så att vi slipper detta manuella arbete eller att funktionalitet för att upprätta digitala låneavtal finns i bibliotekssystemet/webblösningen.

Tyvärr finns det juridiska hinder för att använda BankID för att upprätta digitala låneavtal och kanske även för att använda BankID som inloggningsförfarande i bibliotekens olika tjänster.

Det kallas ID-växling när BankID "används för att ställa ut en ny eller annan ID-metod, eller för att verifiera en användare som använder en annan ID-metod."

Svensk e-identitet förklarar ID-växling så här:

"Vi brukar förklara ID-växling med att en typ av e-identitet används för att skapa en ny – eller för höja tilliten till en annan redan befintlig – identitet. För att ta ett konkret exempel skulle det kunna innebära att en användare loggar in med BankID för att under inloggningsförfarandet skapa en helt ny identitet. Det skulle exempelvis kunna vara ett användarnamn och lösenord som sedan används vid kommande inloggningar till samma tjänst, eller för den delen en annan tjänst."

Skulle detta kunna lösas genom att istället för BankID använda Freja eID Plus eller genom att låntagaren inte kan skapa hela användaridentiten, till exempel inte ges möjlighet att välja PIN-kod, när det digitala låneavtalet upprättas?

Läs mer om ID-växling och e-legitimationer:

Vad är ID-växling?

Vanliga frågor och svar (BankID)

Elegitimation