2021-04-28

"Monopolartad ställning"

I Biblioteksbladet 2021-04-26 läser jag följande i en intervju Thord Eriksson gjort med statsvetarprofessorn Elin Wihlborg:


Hur ser det ut om vi tittar närmare på detta uttalande?

SAOL 14 definierar ordet monopol så här:


Det finns i dagsläget två leverantörer av e-böcker till svenska folkbibliotek - Axiell Media och Overdrive (numera ägt av KKR). OverDrive vann SKL Kommentus (heter numera Adda) Ramavtal för e-litteratur 2017 och ett antal folkbibliotek har valt att antingen ansluta till detta avtal eller upprätta egna avtal med Overdrive. Enligt information från ett webinarium anordnat av Svenska Kohanätverket 2021-03-26 är också fler bibliotek på väg att ansluta sig till Overdrive.

Adda arbetar nu med en ny upphandling av e-litteratur. Den beräknas annonseras och vara på plats under 2021. Därefter får vi se om vi fortsatt kommer ha två leverantörer av e-böcker och e-ljudböcker till svenska folkbibliotek eller om en av dem slås ut från eller väljer att lämna den svenska marknaden. Jämför med vad BTJ skriver om Addas upphandlingar samt med vad jag tidigare skrivit om E-litteratur 2019.

Utöver dessa två leverantörer finns också fritt tillgängliga e-böcker. Vilket intresse visar svenska folkbibliotek att tillgängliggöra dessa?

Jag undrar också vad som menas med att biblioteken inte ska behöva betala "flera gånger för samma tjänst" om det är e-böcker och e-ljudböcker som avses. Även om vi i Sverige skulle välja en lösning liknande den danska (läs om Det Digitale Folkebibliotek och eReolen) krävs en ekonomisk lösning som accepteras av förlagen. Troligt är väl också att en sådan biblioteksägd lösning skulle tas fram i samarbete med något privat företag, kanske ett konsultföretag typ Crio.

Intervjun reser också frågor om huvudmannaskap, folkbibliotekens relation till politiken, vilka uppgifter som bör prioriteras på svenska folkbibliotek samt decentralisering kontra centralisering kring exempelvis urval.

Om vi fortsätter att titta på uttalandet om "monopolartad ställning" inom det nämnda företagets verksamhetsområden (Biblioteksbladet har tidigare uppmärksammat Axiell, se denna och denna text) ser vi detta:

Bibliotekssystem/publika webblösningar
Många svenska folkbibliotek har valt Koha, som är ett open source-system. Angående webblösning framgick under webinariet anordnat av Svenska Kohanätverket 2021-03-26 att Bibliotek i Västmanland, Bibliotek Mellansjö och biblioteken på Gotland bygger egna publika webblösningar. För de bibliotek som vill gå över till open source finns också alternativet FOLIO

För de bibliotek som inte vill gå över till open source finns i dagsläget på den svenska marknaden följande leverantörer av proprietära bibliotekssystem till folkbibliotek:
  • Innovative/Ex Libris med bibliotekssystemet Sierra. Folkbiblioteken i Göteborg och Malmö har valt detta alternativ.
  • Systematic med bibliotekssystemet Cicero Library Management System. Systematic har ännu inte, vad jag vet, något svenskt folkbibliotek som kund men är systemleverantör till många skolor i Sverige. Systematic är också leverantör till alla danska folkbibliotek (där kan vi möjligen tala om en reell monopolsituation) och de visar intresse av att leverera till svenska folkbibliotek, nu också tillsammans med BTJ. Tillsammans med Inlead kan de också leverera en komplett webblösning.
Utöver ovanstående leverantörer av bibliotekssystem finns givetvis andra som, om de så önskar, kan försöka ta sig in på den svenska marknaden.

Hur ser marknadsläget ut på andra områden, till exempel avseende fysiska medier, katalogiseringstjänster, inköpsvägledning, e-tidskrifter, prenumerationstjänster, självbetjäningsautomater eller digitala filmtjänster?

2021-04-20

Digitala låneavtal och ID-växling

 I ett tidigare blogginlägg har jag skrivit om låneavtal och om att det vore önskvärt för oss att kunna upprätta digitala låneavtal, eftersom det skulle vara arbetsbesparande.

Digitala låneavtal skulle kunna upprättas via en e-tjänst. En kravspecifikation på den tjänsten skulle då kunna se ut så här:

  • Användaren loggar in med/undertecknar med BankID
  • Inloggad ska användaren se sitt namn, folkbokföringsadress samt eventuella barn
  • Användaren fyller själv i e-postadress (obligatoriskt fält?), telefonnummer
  • Användaren anger PIN-kod i e-tjänsten, det ska endast vara möjligt att ange fyra siffror
  • Användaren ska kryssa i en ruta som anger att de godkänt våra låneregler
  • Användaren väljer vilket/vilka barn de vill skaffa bibliotekskort till
  • Utöver att kunna skaffa kort till sig själva eller sin barn ska det vara möjligt att manuellt fylla i en annan person
  • Användaren väljer utifrån en lista vilket bibliotek hen vill hämta ut kortet på - ett mejl skickas till valt bibliotek
  • De digitala låneavtalen ska vara sökbara (minst) via personnummer och namn. En bonus om det också är möjligt att söka upp via valt bibliotek
  • Låneavtalen ska gå att radera – vi måste göra det när vi raderar inaktiva/avlidna låntagare
  • Låneavtalen bör sparas på ett sådant sätt att de sedan kan vara möjliga att konvertera till en annan lösning/databas
  • Adressuppgifter i tjänsten bör uppdateras automatiskt mot folkbokföringen
  • Om personen saknar BankID ska vi kunna logga in som ombud
  • Ska ansökan om tillgång till meröppet finnas med i e-tjänsten för digitala låneavtal?

Ovanstående bygger på att vi manuellt lägger in låntagare i bibliotekssystemet och att vi manuellt gallrar digitala låneavtal i samband med att vi gallrar inaktiva/avlidna låntagare. Bäst vore det givetvis om antingen e-tjänsten och bibliotekssystemet kommunicerar direkt med varandra så att vi slipper detta manuella arbete eller att funktionalitet för att upprätta digitala låneavtal finns i bibliotekssystemet/webblösningen.

Tyvärr finns det juridiska hinder för att använda BankID för att upprätta digitala låneavtal och kanske även för att använda BankID som inloggningsförfarande i bibliotekens olika tjänster.

Det kallas ID-växling när BankID "används för att ställa ut en ny eller annan ID-metod, eller för att verifiera en användare som använder en annan ID-metod."

Svensk e-identitet förklarar ID-växling så här:

"Vi brukar förklara ID-växling med att en typ av e-identitet används för att skapa en ny – eller för höja tilliten till en annan redan befintlig – identitet. För att ta ett konkret exempel skulle det kunna innebära att en användare loggar in med BankID för att under inloggningsförfarandet skapa en helt ny identitet. Det skulle exempelvis kunna vara ett användarnamn och lösenord som sedan används vid kommande inloggningar till samma tjänst, eller för den delen en annan tjänst."

Skulle detta kunna lösas genom att istället för BankID använda Freja eID Plus eller genom att låntagaren inte kan skapa hela användaridentiten, till exempel inte ges möjlighet att välja PIN-kod, när det digitala låneavtalet upprättas?

Läs mer om ID-växling och e-legitimationer:

Vad är ID-växling?

Vanliga frågor och svar (BankID)

Elegitimation

2021-02-11

Resonemang kring upphandling av system eller systemleverantör

Ett försök till ett resonemang kring vilka alternativ som står till buds för de bibliotek som planerar att upphandla bibliotekssystem och publik webblösning eller upphandla leverantör av bibliotekssystem och publik webblösning samt hur en upphandlingsprocess kan se ut.

Proprietära lösningar
För de bibliotek som väljer att upphandla proprietärt system och webblösning finns i dagsläget två olika leverantörer (Axiell och Ex Libris/Innovative) på den svenska folkbiblioteksmarknaden samt en leverantör till svenska skolbibliotek (Systematic/BTJ) som, om de vill, borde kunna försöka ta sig in på folkbiblioteksmarknaden.

1. Leverantör: Axiell
Bibliotekssystem: BOOK-IT, Mikromarc, Quria
Webblösningar: Arena, Arena Nova, Saga
För kommande upphandlingar bör dessa lösningar vara aktuella: Quria, Arena Nova

2. Leverantör: Ex Libris/Innovative
Bibliotekssystem: Sierra (används av Göteborgs stadsbibliotek och Malmö stadsbibliotek)
Webblösning: OPAC

3. Leverantör: Systematic/Library & Learning Sverige/BTJ
Bibliotekssystem: Cicero Library Management System
Webblösning: Cicero Surf (danska folkbibliotek använder webblösningen DDB CMS)
Cicero Library Management System används av alla danska folkbibliotek så systemet bör fungera öven för svenska folkbibliotek. Leverantören har en säker inkomst från den danska marknaden och bör alltså kunna försöka ta sig in på den svenska folkbiblioteksmarknaden om de vill.

Utöver ovanstående finns andra leverantörer internationellt som, om de är villiga att avsätta de resurser som krävs för att ta sig in på en ny marknad, skulle kunna svara på svenska upphandlingar. Exempel: norska Bibliotek-systemer As med bibliotekssystemet Bibliofil.

För de bibliotek som vill ha en webblösning som innefattar katalog, lån av e-media, arrangemangskalender, öppettider med mera (alltså motsvarande Axiells produkter Arena och Saga) är i dagsläget Axiell den enda tänkbara leverantören. Men övriga leverantörer kan givetvis utveckla en sådan lösning, eller så får biblioteket välja att inte ha samma leverantör av bibliotekssystem som av webblösning. En möjlighet är också att, som Stockholms stadsbibliotek, själv utveckla en webblösning. Vad jag vet är det i dagsläget endast Stockholms stadsbibliotek som har en helhetslösning för publik webb motsvarande Axiells Arena och Saga med en annan leverantör än Axiell.

Open source-lösningar
För de bibliotek som väljer att upphandla leverantör av open source-system finns i dagsläget ett system, Koha, på den svenska folkbiblioteksmarknaden. Enligt Svenska Kohanätverket finns tre företag som levererar Koha till svenska bibliotek: BibLibre, Koha i Sverige och LibrioTech. BibLibre vet jag inget om utöver att de är ett franskt företag. LibrioTech är ett norskt företag med, enligt den information jag fått, två anställda/ägare. Koha i Sverige är leverantör till större delen av de svenska folkbibliotek som använder Koha.

Det finns ytterligare ett open source-system på den svenska biblioteksmarknaden, FOLIO. FOLIO används av Chalmers och de har EBSCO som leverantör. På den FOLIO-dag som Chalmers arrangerade 2020-03-09 visade EBSCO-representanten intresse för att leverera även till folkbibliotek.

Min bedömning är ändå att FOLIO i nuläget inte är aktuellt som bibliotekssystem för svenska folkbibliotek. Återstår alltså Koha och av leverantörerna är Koha i Sverige den som troligast vinner en upphandling och de är kanske också den i praktiken enda tänkbara eller önskvärda leverantören. Att ha en liten leverantör med ett litet antal anställda känns osäkert. Med en open source-lösning kan biblioteket också välja att inte ha någon leverantör alls utan själv drifta systemet. För de flesta folkbibliotek tror jag inte det är någon realistiskt lösning.

En tveksamhet kring att välja Koha är den publika webblösningen. I dagsläget använder de svenska folkbiblioteken Kohas OPAC som publik webblösning. Bibliotek i Västmanland har byggt en webblösning, men än så länge är inte katalogtjänsterna inkorporerade i webblösningen, utan vid en sökning skickas du till OPAC:en. Bibliotek i Västmanland och Bibliotek Mellansjö ska, med bidrag från Stärkta bibliotek, låta deras systemleverantör Koha i Sverige bygga en webblösning. Enligt en annons i Biblioteksbladet 2020 : 6, s. 40 ska discoverysystemet VuFind integreras med Koha och finska finna.fi står som förlaga. Enligt annonsen var målsättningen "att sätta systemet i drift till årsskiftet", men i skrivande stund har inte detta skett. På Bibliotek i Västmanlands webbplats har det åtminstone sedan 2020-05-05 stått: "Den här webbplatsen är en första version, där olika funktioner som information om öppettider och tjänster samt bibliotekskatalog och andra tjänster ligger på separata plattformar. Senare under våren kommer den fullständiga versionen av webbplatsen att lanseras, där du hittar all information, utbud och tjänster på ett ställe." Uppdatering 2021-02-25, nu står det: "Detta är den första versionen av webbplatsen, där vissa tjänster såsom bibliotekskatalogen ligger på en separat plattform. Under våren 2021 planeras en större uppgraderingen av webbplatsen, där bibliotekskatalogen och andra tjänster kommer att integreras med webbplatsen." Enligt den information jag fått planerar Gotland att bygga en helt egen webblösning när de går över till Koha.

Utveckling av bibliotekssystem och webblösning
De bibliotek som väljer att upphandla proprietärt system och webblösning kan påverka systemet och webblösningen genom de krav som ställs i upphandlingen, och förhoppningsvis är leverantören öppen även för annan utveckling därefter. De bibliotek som väljer att upphandla leverantör av open source-system har inte denna möjlighet. Med ett open source-system kan du däremot själv (troligast via din leverantör eller en konsult) förändra/utveckla systemet. Men är det realistiskt eller ens önskvärt med lokala förändringar av systemet? Jag tror inte det utan tror att den utveckling svenska folkbibliotek vill se, åtminstone avseende större utveckling, bör göras genom att få igenom förändringar i Kohas masterprogram. Det går då till så, vad jag förstått, att biblioteket köper önskad utveckling av sin Koha-leverantör eller av en konsult, och sedan får biblioteket hoppas på att utvecklingen tas med i masterprogrammet. Läs om Kohas utvecklingsprocess här: https://koha.se/wiki/Utveckling

Enligt information given vid FOLIO-dagen på Chalmers 2020-03-09 så använder inte Bibliotek Mellansjö den senaste versionen av Koha. Göteborgs universitetsbibliotek däremot använder den senaste versionen, och de avsätter också stora resurser till systemarbete.

Oavsett om biblioteket valt att upphandla proprietärt system eller leverantör av open source-lösning är det viktigt att ställa krav på öppna API:er som möjliggör integration/kommunikation med andra lösningar, till exempel ekonomisystem eller kommunala e-tjänster. Jag ser sådan utveckling som mer realistisk än lokal utveckling av bibliotekssystem och webblösningar.

Upphandlingsprocessen
Hur skulle då en upphandlingsprocess kunna se ut? Om den ska hållas så öppen som möjligt är nedanstående modell tänkbar.

1. Gör en första kravspecifikation kring bibliotekssystem och publik webblösning. Det viktigaste att tänka på då är vad som vill uppnås snarare än hur, men vid jämförelse mellan olika alternativ måste även hur specificerade resultat uppnås värderas. Utgå inte endast från funktionalitet, eller brist på funktionalitet, i ert nuvarande system utan tänk också på vad som kan tänkas vara krav som bör ställas på moderna lösningar som är hållbara på sikt, till exempel avseende katalogstandarder (RDA/FRBR) och utnyttjande av dem (möjlighet i såväl bibliotekssystem som publik webblösning att kunna reservera på såväl verks- som manifestationsnivå). Resonera också kring för- och nackdelar med proprietära lösningar respektive open source-lösningar avseende till exempel existerande funktionalitet, utveckling och möjlighet att påverka utveckling.

2. Bjud in leverantörer av proprietära system och webblösningar respektive open source-leverantörer (eller kunder) för visning av system och webblösningar

3. Fatta beslut om proprieterära lösningar ska upphandlas eller om leverantör(er) av open source-lösningar ska upphandlas

Fortsatt upphandlingsarbete efter tilldelningsbeslut
När ett tilldelningsbeslut är fattat så innebär inte det att upphandlingsarbetet är avslutat. Om leverantören lever upp till ställda krav måste bevakas kontinuerligt.

Prioriterade krav
Några av de krav jag prioriterar högt i ett kommande bibliotekssystem och webblösning är:

  • Webbaserat bibliotekssystem
  • Responsivt bibliotekssystem
  • Moderna katalogstandarder (RDA/FRBR)
  • Möjlighet att vid reservation utnyttja RDA/FRBR i såväl bibliotekssystem som publik webblösning
  • Möjlighet att ha de reservationsregler, inklusive plocklistor, vi önskar för att utnyttja det gemensamma beståndet så effektivt som möjligt: låntagare ska få det de efterfrågar så snabbt som möjligt med så få transporter som möjligt
  • Möjlighet att ta ut den statistik och de rapporter vi behöver för vår medieplanering: behöver någon enhet/kommun köpa in fler exemplar av en viss titel eller mer/mindre i ett visst ämne/genre/medietyp eller till en viss målgrupp
  • Möjlighet att på ett smidigt sätt ta ut så stora delar som möjligt av Sveriges officiella biblioteksstatistik direkt ur bibliotekssystemet (det borde gå att även få ut aktiviteter och öppettider)
  • Funktionalitet som underlättar rutinsysslor, till exempel avseende kravrutiner och låneavtal
  • Funktionalitet som underlättar hantering av många enheter i ett stort kommunövergripande samarbete, till exempel kommunvis gruppering och möjlighet att välja en, flera (kommunens enheter) eller alla enheter
  • En webblösning som innefattar sådant som katalog/reservationer/omlån, lån av e-media, information om arrangemang, öppettider etc
  • Support på svenska för såväl bibliotekssystem som publik webblösning
  • Utvecklingstakt av bibliotekssystem och webblösning inklusive hur snabbt leverantören kan göra rättningar
  • Driftssäkerhet
  • Snabbhet/prestanda
  • Offline-funktion i bibliotekssystemet
  • Beståndsvisning i såväl bibliotekssystem som publik webblösning som är användarvänlig för ett stort kommunövergripande samarbete
  • Öppna API:er som gör det möjligt för oss att integrera/kommunicera med andra system

Läs även:



Läs vidare:

















2021-02-02

BTJ som systemleverantör och något om finansiering och kommunalt ansvarstagande

Biblioteksbladet har i en artikel kallat Axiell och BTJ för konkurrenter. När artikeln publicerades var det inte sant, om man inte avser att både Axiell och BTJ erbjuder tjänster för omslagsbilder (Axiell/Bokinfo, BTJ/Syndetic Solutions).

Men idag har BTJ skickat ut ett pressmeddelande om att de ska börja leverera bibliotekssystem till svenska skolor i samarbete med danska Systematic. Svensk återförsäljare av Cicero är Library & Learning Sverige. Om det faller väl ut kan man väl tänka sig att de också kommer försöka börja konkurrera med andra leverantörer av bibliotekssystem även till folkbibliotek, alltså Axiell, Koha-leverantörer och Ex Libris.

Det verkar som att BTJ söker nya intäktsområden. Inte undra på med tanke på att de inte längre har någon prenumerationstjänst, att Adlibris är försteleverantör till så gott som alla kommuner och att många bibliotek lämnat Bibliografisk service (en del, som Karlstad, har också återvänt). Men de digitala förlagsdagarna verkar i alla fall ha varit en succé.

Det finns åtminstone två starka skäl till att bry sig om vad som händer med BTJ: inköpsvägledningen och katalogiseringskompetensen. Bägge sakerna kan lösas på andra sätt, men måste lösas - och finansieras.

Att folkbiblioteken behöver någon inköpsvägledning utöver förlagens reklam tycker jag är självklart och vi har en enda sådan tjänst, nämligen BTJ-häftet. Den måste finansieras.

Att BTJ:s katalogiseringskompetens behövs visas bland annat av att BTJ katalogiserar åt Mångspråkiga lånecentralen. Denna kompetens behöver biblioteksvärlden och den måste finansieras.

Folkbiblioteken är kommunala men jag får ofta intrycket av att man tycker att någon annan ska betala - ett exempel är statlig/regional finansiering av Koha-utveckling eller att helt enkelt andra bibliotek än svenska folkbibliotek finansierar utveckling av Koha, ett annat är att digitala media inte ska vara en angelägenhet för de kommunala folkbiblioteken utan ersättas av "ett 'library in the sky'" och ett tredje är att överlåta kostnader för katalogisering på andra bibliotek.

Vad händer förresten med Bibliografisk service i nationell katalog? Enligt en bloggpost som publicerades på BTJ-bloggen den 26 juni 2020 var projektet "snart i mål". Hade det inte varit klokare om BTJ och dess kunder beslutat sig för att följa Libris-standard och alltså överge den förkortade katalogiseringen?

Läs även:

Istället för förkortad katalogisering

Libris vs Bibliografisk service i nationell katalog

När ska vi sluta med förkortad katalogisering?

Förkortad katalogisering - exemplet Kapten Nemos bibliotek

Om kostnader och kompetenskrav för öppen källkod och egenutvecklade lösningar

Rättelse 2021-02-04:

Meningen "I Pronto 2020 : 7 finns en artikel om att Jönköping är pilotbibliotek i projektet" är borttagen eftersom det var en felaktig uppgift. Jönköping stadsbibliotek är inte pilotbibliotek för "det nya flödet för förkortad katalogisering", utan för BTJ:s hyllsignum-lösning.

2021-01-22

Principiellt och praktisk med anledning av IMMS

 Mina invändningar angående IMMS handlar egentligen egentligen inte främst om IMMS i sig (AI och algoritmer) utan snarare om några principiella och praktiska frågor kring flytande bestånd, centraliserade inköp, centraliserad medieplanering, centraliserad mediebudget och transporter - och särskilt då inom ett kommunövergripande samarbete.

Mina resonemang utgår från den verklighet jag arbetar i:

Jag arbetar i en kommun där biblioteken har ett decentraliserat ansvar kring inköp och medieplanering. På huvudbiblioteket är ansvaret uppdelat på ett antal bibliotekarier, exempelvis en barnbibliotekarie som har sin egna budget och själv ansvarar för inköp till barnavdelningen. Våra filialbibliotek ansvarar själva för sitt bestånd och varje filial har sin egna mediebudget. Vi ingår också i ett kommunövergripande samarbete (Bibliotek Familjen Helsingborg) där vi delar på vårt bestånd men varje kommun har sin egna, politiskt antagna, mediebudget. Vi beställer fritt från varandra, men beståndet flyter inte utan exemplaren lånas ut till andra enheter av ägande enhet.

Några frågor angående IMMS och centralisering av inköp och medieplanering:

  • Om vi centraliserar inköp och medieplanering kommer många bibliotekariers arbetsuppgifter förändras. Vill vi det, och vill de det? Vad kommer det innebära för bibliotekariernas beståndskännedom och arbetsglädje?
  • Nu är många bibliotekarier generalister, de arbetar i både inre och yttre tjänst med förmedling, olika arrangemang, inköp, medieplanering med mera. Vill vi ha det så eller vill vi se en utveckling där bibliotekariekåren i högre utsträckning blir specialister så att exempelvis vissa endast arbetar med förvärv och medieplanering medan andra endast arbetar mer utåtriktat?

  • Kommer en uppdelning av de anställda leda till större skillnader (lön, inflytande, status) - till exempel mellan "strateger" (nutidens förstebibliotekarier?) och vanliga bibliotekarier?

  • Finns det andra arbetsuppgifter vi kan "effektivisera" eller outsourca, till exempel sådant som budgetarbete och kravhantering? Ser vi nu en ökning eller minskning av det administrativa arbetet på våra bibliotek?

  • Tror vi att vi på sikt kommer få använda effektiviseringen till sådant vi själva vill, till exempel "förmedling", eller kommer effektiviseringen användas för att minska antalet anställda?

  • Hur värderar vi arbetet med våra bestånd, arbetsuppgifter som faktiskt i hög grad förknippas med att vara bibliotekarie?

  • Många verksamheter tvingas till "effektiviseringar" och förändrade arbetsvillkor, som kan innebära att yrkets innehåll blir mer enahanda. Riskerar IMMS (eller egentligen centralisering av inköp och medieplanering) att leda till detta och ska vi i så fall göra det mot oss själva? Eller är det så att de som fattar besluten inte ser till alla bibliotekariers intressen?

  • Vi vill såklart ha redskap, till exempel bibliotekssystem, som underlättar medieplaneringsarbete och optimerad medieförsörjning utifrån önskade parametrar, men vill vi verkligen ta ifrån många bibliotekarier dessa arbetsuppgifter?

  • Vill vi ha mer nischade bestånd på våra bibliotek eller vill vi fortsatt balansera mellan efterfrågan (ofta i form av bevakning av reservationsköer) och bredd, även på de mindre biblioteken?

  • Invändningar kring centralisering gäller såväl kommuner som kommunövergripande samarbeten, men i ett kommunövergripande samarbete riskerar avståndet mellan de som får arbeta med inköp och medieplanering och de som inte får det att bli stort.

  • I en kommun kanske det inte är så problematiskt att ha en gemensam mediebudget och ett i realiteten gemensamt bestånd, men vill vi och kan vi verkligen ha det i ett kommunövergripande samarbete?
Att resurser till bibliotek minskar, till exempel personalresurser, beror på politiska beslut, inte på någon naturlag. Om bibliotekarier inte får ägna sig åt sådant som inköp och medieplanering, om de så önskar, beror det på beslut våra egna ledningar fattar.

Utöver ovanstående principiella invändningar har jag mer praktiska kring transporter och återlämnings- och sorteringsautomater.

Att IMMS möjliggör "batch-återlämning", alltså att vi inte behöver återlämna/avisera exemplar utan kan göra det lådvis, skulle innebära en stor förbättring eftersom en stor mängd exemplar nu hanteras varje dag. Men för att batch-återlämning ska vara möjligt krävs att exemplaren som skickas till varje bibliotek sorteras i dels lådor med reserverade exemplar, dels lådor med exemplar som ska sättas upp på hyllorna. 

Detta innebär att mängden lådor som transporteras ökar avsevärt, vilket får praktiska konsekvenser för den som kör transporterna och vilket fordon som krävs, för de lokaler där transporterna hanteras och för personalen som hanterar transporterna.

Om batch-återlämning ska fungera kräver det också stora sorteringsautomater eftersom varje bibliotek måste ha minst två fack. Det kommer också ställa nya krav under själva transporten eftersom antingen allt material överallt måste delas upp i lådor till varje bibliotek med reserverade respektive icke-reserverade exemplar eller så måste allt gå via en sorteringsautomat.

  • Hur mycket kommer antalet lådor som transporteras öka?
  • Kommer även antalet exemplar som transporteras att öka?
  • Vilka krav på sorteringsanlägningar kommer ett införande av IMMS ställa?
  • Vilka övriga konsekvenser för transporterna kommer ett införande av IMMS få?

Läs även:


2021-01-07

Sveriges Radio uppmärksammar IMMS

Sveriges Radio uppmärksammar att Malmö bibliotek blir första svenska bibliotek att införa IMMS.

Hör reportaget här: Malmö först ut med AI på bibliotek.

En del kritiska frågor inför införandet förs, men det finns mer att diskutera.

  • Vad innebär det för folkbiblioteken och folkbibliotekarierna om vi inte längre medvetet bygger lokala bestånd?

Läs även:

Om IMMS (Intelligent Material Management System)

Om bibliotek och urval

Omvärldsbevakning 2020-03-20

Principiellt och praktisk med anledning av IMMS

...

Uppdatering

Ett längre reportage finns här: Malmö först ut med AI på bibliotek.

Malmö stad informerar här om införandet av IMMS: Biblioteken gör samlingen av medier algoritmstyrd.

De skriver bland annat: "Algoritmerna i systemet sätts och styrs av bibliotekarier, och inköp av nya medier görs också av bibliotekarier."

  • Vilka bibliotekarier styr algoritmerna och gör inköpen? Vilket inflytande kommer till exempel bibliotekarier på de mindre biblioteken ha?
Bibliotek i Samhälle uppmärksammar frågan: Malmö bibliotek gör sin mediesamling algoritmstyrd.


Information om IMMS i Helsingfors AI-registerBibliotekets smarta materialhantering.

Ledare i Barometern och Smålandsposten: Håll AI borta från litteraturenVår nya överbibliotekarie.

Annika Borg, bibliotekarie och mediestrateg i Malmö, svarar på kritiken från Barometern och Smålandsposten: Kritiken mot AI nedvärderar bibliotekarierna.
  • Vilka bibliotekarier, utöver "strateger", kommer få inflytande över inköp och medieplanering?


Anette Grönroos, vd BTJ: Om vägar, maskiner och goda intentioner.

Lyngsoe Systems har köpt P.V. Supa Group

Idag meddelas att Lyngsoe Systems köpt P.V. Supa Group. 

Läs pressmeddelandet här: LYNGSOE SYSTEMS LIBRARY BUSINESS UNIT ACQUIRES FINNISH-BASED P.V. SUPA GROUP, CREATING THE GLOBAL LEADER IN INTELLIGENT AUTOMATION SOLUTIONS FOR LIBRARIES.

Dominerande leverantörer av självbetjäning och annan teknisk utrustning till svenska är nu Bibliotheca och Lyngsoe Systems.

Läs även:

Dominerande aktörer

Om IMMS (Intelligent Material Management System)