systembibliotekarien
2026-02-12
2026-02-11
Nationell förmedlingslösning i Norge
I Norge upphandlas nu en nationell "förmedlingsslösning", hemsida och app, för bibliotek. I nuläget finns, utöver Deichmans egenutvecklade hemsida, åtminstone tre olika leverantörer av hemsidor till bibliotek: Axiell, Biblioteksentralen och LibryContent. Minst två av dessa leverantörer lär alltså förlora Norge som marknad.
Konkurransen for felles formidlingsløsning er nå lyst ut
Norge väljer samma väg som Danmark med deras Folkebibliotekernes CMS.
Notera att biblioteken inte bygger och driver en lösning själva utan att detta överlåts till ett företag som i praktiken får ett monopol åtminstone fram tills att nästa upphandling görs. Jämför med Systematics ställning i Danmark.
2026-01-30
Webbinarium om digitala böcker
Kungliga biblioteket arrangerar ett webbinarium där de presenterar sitt "arbete med regeringsuppdraget om att verka för en gemensam tjänst för digitala böcker på folkbiblioteken."
Webbinariet hålls via Zoom torsdag 19 februari klockan 09:00-10:00.
Klicka här för mer information och länk till webbinariet
- Vad vill vi uppnå med en gemensam tjänst?
- Vad med nuvarande lösningar är vi missnöjda med?
- Vad menas med att likvärdigheten till digitala böcker ska främjas?
- Ska samma titlar erbjudas överallt?
- Hur ska urval av titlar göras?
- Vill inte folkbibliotek själva göra urval av just digitala böcker?
- Vill inte folkbibliotek själva marknadsföra (till exempel i form av tipslistor i Biblio) digitala böcker?
- Ska samma prisgränser (max kostnad per lån och max antal lån) gälla överallt?
- Vilken utlåningsmodell vill vi ha, access eller licens? Eller vill vi kunna kombinera modellerna?
- Är vi missnöjda med nuvarande leverantörers tekniska lösningar (administration och publikt gränssnitt)?
- Räknar vi med att kostnad per lån sänks med en gemensam tjänst (även trots att nästan alla folkbibliotek redan nu har samma leverantör)?
- Kommer vi med en ny gemensam tjänst även kunna erbjuda fria digitala böcker, till exempel från Litteraturbanken?
- Kommer en ny gemensam tjänst göra det möjligt för folkbibliotek att erbjuda (söka och låna) digitala böcker via samma tjänst (hemsida, OPAC) där vi erbjuder pappersböcker?
- Kommer det med den nya gemensamma lösningen vara möjligt att ta ut statistik över lån av e-böcker ur bibliotekssystemet?
- Vad uppnås med en ny gemensam tjänst som inte hade kunnat uppnås i en gemensam upphandling?
- Kommer den gemensamma tjänsten utvecklas, ägas och drivas av biblioteken eller av en kommersiell aktör?
- Ska vi eftersträva likvärdighet även angående annat - pappersböcker, andra digitala tjänster, öppettider, evenemang...?
Kommer IMMS innebära att mindre tid används åt logistik?
Kommer IMMS leda till att mindre tid används åt logistik? Batch-hantering är tidsbesparande, men mängden transporter (både antal böcker och antal lådor) lär öka. Om boklån (utlån, återlämning och avhämtning av reserverade böcker) också ska finnas "på över tusen platser i staden" lär mycket resurser behöva avsättas åt logistik.
Stockholms stadsbibliotek inför ett nytt bibliotekssystem
2026-01-16
Rapport från Svenska Förläggareföreningen: Biblioteken och bokmarknaden : folkbibliotekens bokinköp 2015-2024
Svenska Förläggareföreningens rapport Biblioteken och bokmarknaden : folkbibliotekens bokinköp 2015-2024 "handlar om bokens ställning på folkbiblioteken. Fokus är på de ekonomiska förutsättningarna för inköp av böcker, bokbeståndets komposition och vilka format som lånas ut, liksom hur allt detta har förändrats under en tioårsperiod som börjar år 2015 och slutar år 2024."
Rapporten innehåller också ett kapitel om digitala böcker.
Rapporten bygger på "Kungliga bibliotekets årliga statistik över folkbibliotekens verksamhet, WeDoBooks statistik över den digitala utlåningen samt Svenska Förläggareföreningen och Svenska Bokhandlareföreningens årliga rapport Bokförsäljningsstatistiken, som behandlar den totala svenska bokmarknaden."
Några nedslag i rapporten:
Inledningsvis sägs att det "krävs en förbättrad biblioteksstatistik för att vi ska kunna följa bibliotekens utveckling – och utvärdera det viktiga arbete som görs på landets bibliotek och hur de offentliga medlen används." Detta eftersom det inte är "möjligt att ta fram data över exempelvis genrer eller språk."
"År 2024 fanns det 1 059 folkbibliotek i Sverige. Dessa hade 49 miljoner besök under året. Det betyder i snitt 4, 6 besök per invånare, en nedgång på drygt 30 procent på tio år. Under samma period har antalet folkbibliotek minskat med 8 procent."
"Omräknat till 2024 års priser motsvarade folkbibliotekens mediekostnad 558 miljoner kronor år 2015. Justerat för inflation har därmed medieinköpen minskat med 19 procent."
"Den andel av kommunernas totala verksamhetskostnad som gått till folkbibliotekens medieinköp har minskat varje år under rapportperioden. Under 2015 stod folkbibliotekens medieinköp för 0,70 promille av kommunernas totala verksamhetskostnad. År 2024 var andelen 0,52 promille. Tårtbiten har krympt med 26 procent."
"Under 2015, rapportperiodens första år, stod e-medier för 10 procent av kostnaden för folkbibliotekens totala medieinköp. Samma år bestod 4 procent av lånen av nedladdningar av digitala böcker. År 2024 stod e-medier för 20 procent av kostnaden och 10 procent av lånevolymen."
"Det totala antalet initiala lån av fysiska böcker med skriven text har under perioden minskat från 34 ,6 miljoner år 2015 till 31,3 miljoner år 2024 , minus 10 procent. Samtidigt har beståndet av fysiska böcker minskat med 20 procent. Låntagarnas intresse för fysiska böcker har alltså svalnat något, men inte i samma takt som bokryggarna försvunnit."
"Varje invånare lånade i snitt 3,3 böcker år 2024 , en minskning med 11 procent jämfört med 2015. År 2015 stod digitala böcker för 4 procent av folkbibliotekens totala utlåning av böcker. Efter tio år hade andelen digitala lån ökat till 10 procent. Det är visserligen en uppgång men fortfarande stod alltså fysiska böcker för 90 procent av folkbibliotekens utlåningsvolym."
"I löpande priser hade folkbiblioteken år 2015 en kostnad på 378 miljoner kronor för fysiska medier. År 2024 var summan 361 miljoner kronor, en minskning med 5 procent. Justerat för inflation (KPI ) har kostnadsposten minskat med 28 procent. Räknat per invånare är minskningen därmed ännu större, minus 33 procent."
Beståndet av tryckta böcker med skriven text har minskat med 17 procent från 2015 till 2024. (s. 19)
Att beståndet minskat beror kanske inte bara på att nyinköpen minskat, stora gallringar kan också spela in. Exempel: Biblioteket ska gallra ut 25 procent av sin samling.
Klicka här för att läsa Biblioteken och bokmarknaden : folkbibliotekens bokinköp 2015-2024.
Klicka här för att ta del av Sveriges officiella Biblioteksstatistik.
Klicka här för att ta del av Svenska Svenska Förläggareföreningens Bokförsäljningsstatistik.
2025-12-23
Om Stockholms övergång från BOOK-IT till Cicero (och IMMS)
På Stockholms stadsbiblioteks hemsida står:
Tidigare har detta sagts:
IMMS kommer kanske alltså vara på plats i augusti 2026.