Korslån Vikens bibliotek: exemplartyper och litterär form

Eftersom Vikens bibliotek under 2025 var det bibliotek i Höganäs kommun som lånade in mest från andra bibliotek i förhållande till det totala antalet utlån har jag tittat lite närmare på vad som lånas in. Det går att lägga till nivåer till den rapport jag använt för att ta fram uppgifter om korslån avseende antal exemplar och ägande enhet. I dessa exempel har jag valt att lägga till ytterligare en nivå. 

Datagruppen Exemplar, typ visar vilken exemplartyp de utlånade exemplaren har. I Bibliotek Familjen Helsingborg har barn- och ungdomsmedier oftast exemplartyp Barnmedier. Vuxenmedier har oftast exemplartyp Normallån.

Barnmedier: 1109

Normallån: 4502

Övriga: 309

Datagruppen Manifestation, litterär form visar just litterär form, förutsatt att detta är angett i metadatan.

Facklitteratur: 1824

Skönlitteratur: 3686

Litterär form saknas: 468

Resultatet får sägas vara det väntade. Skönlitteratur för vuxna är det som lånas in mest.

Så här har jag tagit fram rapporterna:

Korslån Exemplar, typ:

Korslån Manifestation, Litterär form:

Klicka här för att se de siffror diagram för Korslån Exemplar, typ bygger på.

Klicka här för att se de siffror diagram för Korslån Manifestation, Litterär form bygger på.

Klicka här för att se Höganäs: korslån och självförsörjningsrad 2025.

Höganäs: korslån och självförsörjningsgrad 2025

Höganäs bibliotek

Inlån från övriga kommuner: 9873

har lånat ut 3341 exemplar till övriga bibliotek i Höganäs

har lånat in 3594 exemplar från övriga bibliotek i kommunen

har lånat in 253 exemplar fler än vad som lånats in = -253

Självförsörjningsgrad (antal utlån av egna exemplar delat med det totala antalet utlånade exemplar): 81%

Jonstorps bibliotek

Inlån från övriga kommuner: 2696

har lånat ut 1658 exemplar till övriga bibliotek i Höganäs

har lånat in 1766 exemplar från övriga bibliotek i kommunen

har lånat in 108 exemplar fler än vad som lånats ut = -108

Självförsörjningsgrad (antal utlån av egna exemplar delat med det totala antalet utlånade exemplar): 87%

Lerbergets bibliotek

Inlån från övriga kommuner: 1626

har lånat ut 1421 exemplar till övriga bibliotek i Höganäs

har lånat in 999 exemplar från övriga bibliotek i kommunen

har lånat ut 422 exemplar fler än vad som lånats in = +422

Självförsörjningsgrad (antal utlån av egna exemplar delat med det totala antalet utlånade exemplar): 90%

Nyhamnsläge bibliotek

Inlån från övriga kommuner: 634

har lånat ut 1171 exemplar till övriga bibliotek i Höganäs

har lånat in 675 exemplar från övriga bibliotek i kommunen

har lånat ut 496 exemplar fler än vad som lånats in = +496

Självförsörjningsgrad (antal utlån av egna exemplar delat med det totala antalet utlånade exemplar): 91%

Vikens bibliotek

Inlån från övriga kommuner: 3659

har lånat ut 1612 exemplar till övriga bibliotek i Höganäs

har lånat in 2319 exemplar från övriga bibliotek i kommunen

har lånat in 707 exemplar fler än vad som lånats ut = -707

Självförsörjningsgrad (antal utlån av egna exemplar delat med det totala antalet utlånade exemplar): 72%

Vikenskolans bibliotek

Inlån från övriga kommuner: 85

har lånat ut 273 exemplar till övriga bibliotek i Höganäs

har lånat in 141 exemplar från övriga bibliotek i kommunen

har lånat ut 132 exemplar fler än vad som lånats in = +132

Självförsörjningsgrad (antal utlån av egna exemplar delat med det totala antalet utlånade exemplar): 98%

Klicka här för att se de siffror ovanstående bygger på.

Klicka här för att se motsvarande siffror för 2024 samt hur rapporten tagit ut i Quria.

Vårens möten med Svenska Kohanätverket

Svenska Kohanätverket anordnar digitala möten följande datum våren 2026:

Fredag 27 februari 2026 09:00-11:00

Fredag 27 mars 2026 09:00-11:00

Fredag 29 maj 2026 09:00-11:00

Klicka här för att läsa om Svenska Kohanätverkets digitala möten.

Den 5-7 maj anordnas det trettonde användarmötet i Svenska Kohanätverket. Bland programpunkterna noterar jag särskilt dessa:

5 maj 13:15-13:45: Implementing bibframe in Koha – Laurence Rault, Biblibre

6 maj 11:10-11:35: Gotlands nya OPAC – Nic Olsson

Information om Gotlands kommande bibliotekswebb finns i dokumentationen från Svenska Kohanätverkets tolfte användarmöte 1-3 april 2025.

Klicka här för att läsa om Svenska Kohanätverkets trettonde användarmöte.

Under 2025 har följande folkbibliotek gått över till Koha: Falkenbergs bibliotek, Mullsjö bibliotek.

Den 20 november 2025 bjöd Bibliotek Mellansjö in till ett möte för folkbibliotek som använder Koha. Det är beundransvärt hur de svenska Koha-biblioteken samarbetar.

Tilldelning har skett av Förmedling av e-litteratur 2025-2

Se: Förmedling av e-litteratur 2025-2

Uppdatering 2026-02-13. Statusen är nu ändrad till Utvärderas.

Uppdatering 2026-02-21. Planerad avtalsstart är nu framflyttad från den 2/3 till den 24/3.

Nationell förmedlingslösning i Norge

I Norge upphandlas nu en nationell "förmedlingsslösning", hemsida och app, för bibliotek. I nuläget finns, utöver Deichmans egenutvecklade hemsida, åtminstone tre olika leverantörer av hemsidor till bibliotek: Axiell, Biblioteksentralen och LibryContent. Minst två av dessa leverantörer lär alltså förlora Norge som marknad.

Konkurransen for felles formidlingsløsning er nå lyst ut 

Norge väljer samma väg som Danmark med deras Folkebibliotekernes CMS.

Notera att biblioteken inte bygger och driver en lösning själva utan att detta överlåts till ett företag som i praktiken får ett monopol åtminstone fram tills att nästa upphandling görs. Jämför med Systematics ställning i Danmark.

Klicka här för att läsa allt jag skrivit om Norge.

Uppdatering 2026-02-17:

Ovanstående skrevs snabbt och fel. De leverantörer av webblösningar i Norge jag känner till är: Axiell med produkten Axiell Arena och Biblioteksentralen med produkten Libry Content.

Jag tror Sølvberget bibliotek og kulturhus använder Libry Content och de har Bibliofil som bibliotekssystem. Katalogen är inte integrerad med webblösningen. Om du söker upp en titel och sedan klickar på den skickas du till en OPAC.

Minst en av dessa leverantörer riskerar alltså att förlora Norge som marknad.

Deichman, som har Systematics Cicero som bibliotekssystem, har en egenutvecklad webblösning. Vad för webblösningar övriga bibliotek som har Cicero som bibliotekssystem använder vet jag inte.

Kommer Deichman ansluta sig till en "nationell" förmedlingslösning? Är det för att fixa en förmedlingslösning till övriga bibliotek med Cicero som upphandlingen görs (Axiells och Bibliotek-Systemers kunder har ju redan tillgång till webblösningar)?

Webbinarium om digitala böcker

Kungliga biblioteket arrangerar ett webbinarium där de presenterar sitt "arbete med regeringsuppdraget om att verka för en gemensam tjänst för digitala böcker på folkbiblioteken."

Webbinariet hålls via Zoom torsdag 19 februari klockan 09:00-10:00.

Klicka här för mer information och länk till webbinariet

• Vad vill vi uppnå med en gemensam tjänst? 

• Vad med nuvarande lösningar är vi missnöjda med?

• Vad menas med att likvärdigheten till digitala böcker ska främjas?

• Ska samma titlar erbjudas överallt?

• Hur ska urval av titlar göras?

• Vill inte folkbibliotek själva göra urval av just digitala böcker?

• Vill inte folkbibliotek själva marknadsföra (till exempel i form av tipslistor i Biblio) digitala böcker?

• Ska samma prisgränser (max kostnad per lån och max antal lån) gälla överallt?

• Vilken utlåningsmodell vill vi ha, access eller licens? Eller vill vi kunna kombinera modellerna?

• Är vi missnöjda med nuvarande leverantörers tekniska lösningar (administration och publikt gränssnitt)?

• Räknar vi med att kostnad per lån sänks med en gemensam tjänst (även trots att nästan alla folkbibliotek redan nu har samma leverantör)?

• Kommer vi med en ny gemensam tjänst även kunna erbjuda fria digitala böcker, till exempel från Litteraturbanken?

• Kommer en ny gemensam tjänst göra det möjligt för folkbibliotek att erbjuda (söka och låna) digitala böcker via samma tjänst (hemsida, OPAC) där vi erbjuder pappersböcker?

• Kommer det med den nya gemensamma lösningen vara möjligt att ta ut statistik över lån av e-böcker ur bibliotekssystemet?

• Vad uppnås med en ny gemensam tjänst som inte hade kunnat uppnås i en gemensam upphandling?

• Kommer den gemensamma tjänsten utvecklas, ägas och drivas av biblioteken eller av en kommersiell aktör?

• Ska vi eftersträva likvärdighet även angående annat - pappersböcker, andra digitala tjänster, öppettider, evenemang...?

Kommer IMMS innebära att mindre tid används åt logistik?

"Stockholms stadsbibliotek inför ett nytt bibliotekssystem under 2026. Syftet är att skapa en mer effektiv och användarvänlig verksamhet, där vi kan ägna mer tid åt litteraturen och mindre tid åt logistik."

Kommer IMMS leda till att mindre tid används åt logistik? Batch-hantering är tidsbesparande, men mängden transporter (både antal böcker och antal lådor) lär öka. Om boklån (utlån, återlämning och avhämtning av reserverade böcker) också ska finnas "på över tusen platser i staden" lär mycket resurser behöva avsättas åt logistik.

Stockholms stadsbibliotek inför ett nytt bibliotekssystem

Målet: Över tusen utlåningsplatser i Stockholm

Klicka här för att läsa allt jag skrivit om IMMS