Gallringsbehov inom Bibliotek Familjen Helsingborg

Efter att ha gjort olika beståndsanalyser ville jag kolla hur gallringsbehovet ser ut inom Bibliotek Familjen Helsingborg. Jag valde att ta rapporter över exemplar på avdelning vuxen med exemplartyp Normlallån som varit inaktiva efter 2022-12-31. Detta för att inte ta med sådant som exemplar placerade i magasin eller lokalsamlingar.

Bjuv vuxen: 3977
Båstad vuxen: 6302
Helsingborg vuxen: 386
Medielager vuxen (Helsingborg): 7701
Höganäs vuxen: 2071
Klippan vuxen: 5352
Landskrona vuxen: 8770
Perstorp vuxen: 3987
Svalöv vuxen: 4034
Åstorp vuxen: 2416
Ängelholm vuxen: 1201
Örkelljunga vuxen: 2332

Se även: Gallringsunderlag

...

Mer om statistik i Quria

Exemplar under transport som tillhör annan enhet

 Gör så här för att ta ut en lista över exemplar som tillhör andra bibliotek och som återlämnats på ditt bibliotek och sedan antingen inte kommit fram till ägande bibliotek eller inte återlämnats i bibliotekssystemet hos ägande bibliotek.

• Klicka på Samlingar

• Klicka på Exemplar

• Välj Förfina sökning

• Välj din enhet under Användning av exemplar – Senaste återlämningsenhet

• Välj följande statusar under Status – Automatisk status: På väg, Infångad, på väg och Infångad, på väg (avbruten)

• Välj lämpligt datum (förslagsvis två veckor bakåt) i högra rutan under Automatisk status angiven (period)

• Klicka på Sök

• Klicka på Ladda ner CSV för att spara hem en lista i Excelformat

• Om inte exemplaret finns på din enhet så kontakta ägande enhet.  I Bibliotek Familjen Helsingborg finns e-postadresser till alla bibliotek på vår gemensamma hemsida. Du kan också använda Ärenden i Quria

• Om inte ägande enhet hittar exemplaret så statusmärk med Saknas - efterforskas

Se även: Exemplar under transport som tillhör din enhet

…

Fler praktiska tips om Quria

Två tjänster som systembibliotekarie

Gotland och Trollhättan söker systembibliotekarier. Trollhättan ingår i samarbetet Biblioteken i Fyrstad med gemensamt bibliotekssystem och webb.

Platsannons för tjänsten på Gotland

Ur annonsen:

"Du förvaltar och utvecklar folkbibliotekens IT-system (bibliotekssystemet Koha och externa e-medietjänster, självbetjäningsautomater och bokningssystem för datorer och grupprum). Du är med och driftar bibliotekens nya webblösning som är under framtagande. Du har kontakt med Region Gotlands IT-avdelning och leverantörer vid förändringar, uppdateringar och beställningar. Du genomför mindre lokala förbättringsåtgärder. Du ansvarar för insamling och rapportering av statistik från t ex Kungliga Biblioteket och Sveriges Författarfond. Du hjälper till med att tillsammans med extern leverantör bygga upp folkbibliotekens nya webbplats."

Gotlands nya webblösning presenterades på Svenska Kohanätverkets trettonde användarmöte 5 – 7 maj 2026. Dokumentation från det mötet finns ännu inte på Svenska Kohanätverkets hemsida. Men det finns information om Gotlands nya webblösning i dokumentationen från Svenska Kohanätverkets tolfte användarmöte 1-3 april 2025.

Klicka här för att läsa dokumentation från Svenska Kohanätverkets tolfte användarmöte 1-3 april 2025

Klicka här för att se en presentation av Gotlands nya webblösning

Platsannons för tjänsten i Trollhättan

Ur annonsen:

"Driva arbetet tillsammans med  Fyrstads systemgrupp i samband med implementering av nytt biblioteksdatasystem."

Beståndets ålder: bibliotek i Höganäs kommun

Jag har tidigare tagit fram uppgifter om beståndets ålder hos biblioteken i Höganäs kommun, på de olika avdelningarna på biblioteken i Höganäs kommun samt i de kommuner som ingår i Bibliotek Familjen Helsingborg.

Klicka här för att se dessa uppgifter.

Vi har nu två nya åldersgrupper för exemplar: Över 10 år och Över 20 år. Jag har därför tagit fram nya uppgifter, men nu bara för biblioteken i Höganäs kommun.

Höganäs bibliotek

Ny: 9,5%

Över 1 år: 28,8%

Över 5 år: 23,9%

Över 10 år: 18,7%

Över 20 år: 19,2%

Jonstorps bibliotek

Ny: 8,1%

Över 1 år: 30,3%

Över 5 år: 34,6%

Över 10 år: 22,1%

Över 20 år: 4,9%

Lerbergets bibliotek

Ny: 11,7%

Över 1 år: 26,2%

Över 5 år: 27%

Över 10 år: 28%

Över 20 år: 7,2%

Nyhamnsläge bibliotek

Ny: 8,8%

Över 1 år: 25,4%

Över 5 år: 24,2%

Över 10 år: 32%

Över 20 år: 9,6%

Vikens bibliotek

Ny: 9%

Över 1 år: 26,2%

Över 5 år: 29,2%

Över 10 år: 23,2%

Över 20 år: 12,5%

Vikenskolans bibliotek

Ny: 5,8%

Över 1 år: 28,8%

Över 5 år: 23,9%

Över 10 år: 16,7%

Över 20 år: 24,7%

Ur Strategisk medieplanering för folkbibliotek av Anna-Lena Höglund och Christer Klingberg, ISBN 9163117568, s. 87f:

"Den genomsnittliga utnyttjandegraden för de svenska folkbibliotekens böcker i de öppna hyllorna ligger 1.6 enligt en uträkning för SCB:s senaste siffror från 1999. Det betyder att en bok i genomsnitt inte blir utlånad ens två gånger per år.

Dessa siffror anger ett genomsnitt. Skulle vi göra en mätning av utnyttjandegraden utefter en tidsaxel med utgivningsår som parameter - som vi visat ovan - skulle bilden bli en helt annan. De senaste årens utgivning skulle för många avdelningar ha ett högre tal, medan de äldre skulle ha ett betydligt lägre tal. Vi ger ett fiktivt exempel: Om utnyttjandegraden i snitt är 2 för en avdelning med 500 böcker och 100 av dessa är de senaste årens utgivning med 3 i utnyttjandegrad blir de övriga 400 böckernas utnyttjande grad 1.

Med tanke på den låga genomsnittliga utnyttjandegraden vid de svenska folkbiblioteken och vetskapen om att merparten av lånen ligger på de senaste årens utgivning är det lätt att konstatera att många böcker lånas väldigt sällan eller inte alls från de öppna hyllorna. De står där döda och skymmer sikten för de nya böckerna som köps in och som skulle bli mer lånade - liksom många äldre böcker - om de inte drunknade i ett hav av gamla böcker som inte är attraktiva längre."

Min kommentar:

Äldre böcker ska såklart finnas på ett folkbibliotek, men sparar vi rätt äldre böcker?

...

Mer om statistik i Quria

Exemplar under transport som tillhör din enhet

I ett bibliotekssamarbete där en massa böcker skickas mellan biblioteken händer det att böcker antingen inte skickas till ägande bibliotek, eller att de inte återlämnats i bibliotekssystemet vid hemkomst till ägande bibliotek. Det första fallet beror ofta på att boken återlämnats i en automat och sedan satts upp på hyllan på det bibliotek där boken återlämnats istället för att skickas till ägande bibliotek. Det andra fallet beror nog oftast helt enkelt på att vi hanterar stora mängder böcker.

Så här tar du ut en lista över exemplar som tillhör ditt bibliotek, men ännu inte kommit fram (åtminstone inte i bibliotekssystemet):

• Klicka på Samlingar

• Klicka på Exemplar

• Välj Förfina sökning

• Välj din enhet under Ägande lokalisering – Organisation

• Välj följande statusar under Status – Automatisk status: På väg, Infångad, på väg och Infångad, på väg (avbruten)

• Välj lämpligt datum (förslagsvis två veckor bakåt) i högra rutan under Automatisk status angiven (period)

• Klicka på Sök

• Klicka på Ladda ner CSV för att spara hem en lista i Excelformat

• Om du hittar exemplaret så återlämna i Quria. Om inte exemplaret finns på din enhet så kontakta den enhet där det senast återlämnades enligt transaktionsloggen. I Bibliotek Familjen Helsingborg finns e-postadresser till alla bibliotek på vår gemensamma hemsida. Du kan också använda Ärenden i Quria

• Om exemplaret inte hittas så sätt status Saknas - efterforskas

• Om du vill ta fram en lista över exemplar som tillhör din enhet och återlämnats på en specifik enhet så välj enhet under Användning av exemplar – Senaste återlämningsenhet

...

Fler praktiska tips om Quria

Om arbetsvillkor för biblioteksanställda

Nummer 1/2026 av tidskriften bis presenteras så här:

"Målet med numret är att skildra en vardag men också ett arbete. Hur känner vi inför vårt arbete? Vad tycke vi om, vad oroar vi oss för? Vet vi ens ordentligt vad arbetet på biblioteket egentligen går ut på?"

Läs texterna, fundera och diskutera med dina kollegor!

Annat att läsa:

"Samtidigt har bibliotekspersonalen blivit mer utbytbar även på ett annat sätt. I min text från 2021 betonar jag hur tekniken, genom att externalisera professionens kunskap till ett system snarare än att behålla den i personalens kontroll, skapar möjligheter att göra bibliotekspersonal utbytbar. Detta omvandlande av bibliotekarier till ett flöde av resurser (med ett nyliberalt språkbruk) måste dock även ha en juridisk och organisatorisk sida. Delvis genomförs detta genom pooler av prekära gig-bibliotekarier, som Lagerlöf beskriver i Stockholm. I Malmö har samma effekt även åstadkommits genom att personalen inom BiM inte längre är anställda vid ett specifikt bibliotek. De är istället anställda inom organisationen som helhet, och kan flöda fritt (ur chefens perspektiv)." (Olof Risberg: "Åter till maskinen", bis 2025 : 4)

"I praksis innebærer dette tynnere relasjoner mellom ledere og ansatte. Ledere er sjeldnere til stede i det faglige hverdagsarbeidet, og rommet for løpende dialog, faglig uenighet og korrigering snevres inn. Samtidig belønnes drift, koordinering og administrativt ansvar i større grad enn faglig ekspertise, som i mindre grad gir tilsvarende handlingsrom, ansvar eller utviklingsmuligheter.

Flere ansatte gir uttrykk for at ytringsklimaet er blitt trangere. Medvirkningsstrukturer eksisterer formelt, men oppleves i praksis ofte som symbolske. Kartlegginger og arbeidsgrupper opprettes, men avgjørelser tas andre steder. Over tid kan dette føre til resignasjon, selvsensur og lavere vilje til å si ifra." ("Ansatte gir uttrykk for at ytringsklimaet er blitt trangere", Bok & bibliotek 18.02.2026)

"Andelen bibliotekarer blant de ansatte på Deichmanske bibliotek i Oslo har gått dramatisk ned de siste årene. I 2014 var 60 % av de ansatte fagutdannede bibliotekarer. I 2017 er dette redusert til 39 %. I samme periode har andelen ansatte med annen høyere utdanning økt fra 22 % til 48 %."

Läs även: Ljus framtid för bibliotekarier?

Källor/vidare läsning:

bis nr 1/2026

Ansatte gir uttrykk for at ytringsklimaet er blitt trangere

Svarer på kritikken: – Takk for at dere løfter en viktig diskusjon

Biblioteket er ikke mer robust enn kommunikasjonen som knytter de ansatte sammen

Det store personalskiftet på Deichman

Ellika Lagerlöf: "Att jobba på biblioteket är lite som att jobba på Foodora" (Dagens Nyheter 2025-06-01)

IMMS - vet någon vad ett införande innebär konkret?

Corina Kläpp skriver i artikeln "Rummet genom algoritmens gränssnitt" (bis 2025 : 3):

"När biblioteken i Malmö (BiM) som först i Sverige 2021 gick ut med beslutet att implementera mediehanteringssystemet Intelligent Material Management System (IMMS) uteblev inte reaktionerna. Nyheten uppmärksammades både medialt och inom biblioteksvärlden. Det spekulerades friskt om IMMS var ett hot mot bibliotekarieprofessionens utveckling och kompetens. Samtidigt lyftes sparad tid för bibliotekarierna och pengar för biblioteken fram som argument för den nya teknikens förtjänster. Sedan 2021 har det mediala intresset successivt svalnat, vilket gjort att beslutets egentliga konsekvenser fallit ur fokus."

Krävs ett medialt intresse för att vi ska veta vilka konsekvenser införande av IMMS innebär? Har de bibliotek som infört IMMS undersökt vilka konsekvenser ett så stort beslut fått och har de anställda på biblioteken informerats om konsekvenserna?

Olof Risberg skriver i artikeln "Åter till maskinen" (bis 2025 : 4):

"Efter att ha intervjuat åtta bibliotekarier inom biblioteken i Malmö om deras arbete under införandet av IMMS konstaterar Grundström Nyberg och Krögerström att förutsättningarna för arbetet, och själva arbetet, har förändrats. Den kanske viktigaste slutsatsen är att bibliotekariernas beståndskunskap, kunskapen om vilka böcker som faktiskt finns inne på hyllan, har försämrats. Samtidigt tar de mekaniska arbetsuppgifterna mer tid i anspråk, medan flera av de intervjuade inte längre har kreativa arbetsuppgifter som inköp och omvärldsbevakning som del av sitt arbete. Intressant är att en av de intervjuade bibliotekarierna gör en jämförelse mellan sitt arbete och arbete på ett lager."

Vad jag sett saknas hittills konkretion i diskussionerna kring IMMS. En början skulle kunna vara att följande besvaras:

• Hur har antalet exemplar som transporteras förändrats?

• Hur har antalet lådor med böcker som transporteras förändrats?

• Hur har transporttider av exemplar förändrats?

• Hur har arbetstid och arbetsuppgifter förändrats?

Klicka här för att läsa allt jag skrivit om IMMS.