Proprietär vs open source-lösning i samma upphandling

Jag har trott att det vid upphandling av bibliotekssystem eller webblösning finns ett absolut vägval:

1. Upphandling av proprietär lösning

2. Upphandling av leverantör av open source-lösning

Jag har alltså trott att man måste inleda upphandlingsarbetet med att bestämma sig för något av ovanstående vägval.

Vad jag vet har inte de bibliotek som hittills gått över till Koha upphandlat system utan de har upphandlat leverantör av Koha. De har alltså först bestämt sig för Koha och sedan upphandlat leverantör av Koha.

Men nu har jag fått veta att Koha-leverantörer svarar på samma upphandlingar som leverantörer av proprietära system.

Jag tror det är positivt att leverantörer av proprietära lösningar och leverantörer av open source-lösningar kan mötas i samma upphandlingar, men ser också åtminstone en komplikation med att leverantörer av open source-lösningar, som ju inte äger systemet, svarar på dessa upphandlingar.

Om upphandlingen innebär att utveckling måste göras av Koha kan, vad jag förstår, leverantören endast utlova lokal utveckling - inte att utvecklingen kommer med i masterprogrammet.

Det upphandlande biblioteket bör alltså inför en upphandling tänka igenom för- och nackdelar med egenutvecklade lösningar i bibliotekssystem och webblösning.

Själv är jag är jag tveksam till om det är önskvärt med lokal utveckling av bibliotekssystem och webblösningar, men tror däremot att det är viktigt att vi ställer krav på att systemen kan integreras/kommunicera med externa lösningar (det gäller åt bägge håll, kravet kan inte bara ställas på bibliotekssystem/webblösningar).

De leverantörer som i nuläget kan tänkas svara på ett folkbiblioteks upphandling av bibliotekssystem och webblösning bör vara:

Axiell

Bibliotekssystem: Quria

Webblösning: Arena

Kohatjänsteleverantörer i Sverige - BibLibre (franskt företag), imCode (ledande Koha-leverantör till svenska folkbibliotek) eller Kreablo

Bibliotekssystem: Koha

Webblösning imCode: LOTS

Webblösning Kreablo: Bibliotekswebb

Innovative (ägs av Clarivate)

Bibliotekssystem: Sierra

Webblösning: Vega Discover

Systematic

Bibliotekssystem: Cicero Library Management System

Webblösning: easyOPAC (leverantör: Inlead)

Läs även:

Om kostnader och kompetenskrav för öppen källkod och egenutvecklade lösningar

Stärk biblioteken i utvecklingsarbetet med bibliotekssystem och webblösningar

Resonemang kring upphandling av system eller systemleverantör

"Monopolartad ställning"

Marknadsläge för leverantörer av bibliotekssystem till svenska folkbibliotek

Se även sidan Leverantörer.

Svenska Kohanätverkets digitala möten hösten/vintern 2021

Programmet för Svenska Kohanätverkets kommande digitala möten är nu presenterat på Svenska Kohanätverkets hemsida. Programmet innehåller mycket intressant: Gotlands och Norrbottens övergång till Koha, Bibliotek Mellansjös och Bibliotek i Västmanlands webbplatser, Overdrive som e-boksleverantör.

Klicka här för att läsa programmet

Övrigt aktuellt om Koha jag känner till är att samarbetet "Koha i Sverige" mellan imCode och Kreablo är avbrutet, norska Libriotech är numera dotterbolag till imCode och att vi även inom open source ser att utvecklingen går mot få, starka aktörer. Enligt vad jag vet är imCode leverantör till 35 av de 38 kommuner som använder Koha och en av de leverantörer (Libriotech) som anges på Svenska Kohanätverkets hemsida är nu alltså dotterbolag till den största leverantören (imCode).

Om imCode, Kreablo, Koha i Sverige och webblösningar

Marknadsläge för leverantörer av bibliotekssystem till svenska folkbibliotek

imCode går samman med Libriotech

Support och dokumentation på svenska

I blogginlägget Resonemang kring upphandling av system eller systemleverantör listade jag ett antal krav jag prioriterar högt i ett kommande bibliotekssystem och webblösning.

Ett av kraven var support på svenska för såväl bibliotekssystem som publik webblösning. Detta bör utvidgas till att gälla inte bara support utan även annan kommunikation: dokumentation, användarhjälp med mera. För viss kommunikation kan detta såklart inte krävas, till exempel om inte specifika positioner inte innehas av personal med svenska som modersmål.

Utan support på svenska försvåras vårt arbete med bibliotekssystem och webb, och jag menar att vi bör kräva av de företag som verkar i Sverige att de kommunicerar på svenska med sina kunder. Detta innebär en kostnad för leverantören, men om de inte är villiga att ta den så ska de heller kanske inte finnas på den svenska marknaden. Att ta sig in på en ny marknad är resurskrävande.

För större leverantörer bör heller inte detta vara någon ekonomisk omöjlighet. Se till exempel nedanstående om Clarivate, som köpt ProQuest, som i sin tur äger Ex Libris och Innovative:

Källa: Library Technology Guides

Se även: Clarivate köper ProQuest

Prioriterade krav

Några av de krav jag prioriterar högt i ett kommande bibliotekssystem och webblösning är:

• Bibliotekssystem som en äkta molntjänst, SaaS (software as a service)
• Responsivt bibliotekssystem
• Moderna katalogstandarder (RDA/FRBR)
• Möjlighet att vid reservation utnyttja RDA/FRBR i såväl bibliotekssystem som publik webblösning
• Möjlighet att ha de reservationsregler, inklusive plocklistor, vi önskar för att utnyttja det gemensamma beståndet så effektivt som möjligt: låntagare ska få det de efterfrågar så snabbt som möjligt med så få transporter som möjligt
• Möjlighet att ta ut den statistik och de rapporter vi behöver för vår medieplanering: behöver någon enhet/kommun köpa in fler exemplar av en viss titel eller mer/mindre i ett visst ämne/genre/medietyp eller till en viss målgrupp
• Möjlighet att på ett smidigt sätt ta ut så stora delar som möjligt av Sveriges officiella biblioteksstatistik direkt ur bibliotekssystemet (det borde gå att även få ut aktiviteter och öppettider)
• Funktionalitet som underlättar rutinsysslor, till exempel avseende kravrutiner och låneavtal
• Funktionalitet som underlättar hantering av många enheter i ett stort kommunövergripande samarbete, till exempel kommunvis gruppering och möjlighet att välja en, flera (kommunens enheter) eller alla enheter
• Support och dokumentation på svenska för såväl bibliotekssystem som publik webblösning
• Utvecklingstakt av bibliotekssystem och webblösning inklusive hur snabbt leverantören kan göra rättningar
• Driftssäkerhet
• Snabbhet/prestanda
• Offline-funktion i bibliotekssystemet
• Beståndsvisning i såväl bibliotekssystem som publik webblösning som är användarvänlig för ett stort kommunövergripande samarbete
• Öppna API:er som gör det möjligt för oss att integrera/kommunicera med andra system

Fyra webbinarier om Quria

 Igår höll Axiell ett webbinarium om Quria som nu finns att se på Axiells hemsida:

Nyheter i Quria och en blick fram

Se tidigare webbinarier om Quria:

Aktuellt Quria och Arena

Quria – Från katalogkort till framtidens metadatastruktur

Vi berättar allt om när Sollentuna gick över till Quria

imCode går samman med Libriotech

Den ledande svenska Koha-leverantören imCode meddelar idag på sin hemsida att de "går samman med norska Libriotech".

Som skäl till sammangåendet anges att företagen "nu kan hjälpa varandra med kompetens och support och kan använda varandras resurser." 

Sammangåendet beskrivs så här: "Vi går nu in i ett koncernförhållande där Libriotech är 100% dotterbolag och där de norska ägarna går in som delägare av imCode."

Vad jag vet är Libriotech ett litet företag med två anställda/ägare och vad jag förstått används inte Koha av något större antal folkbibliotek i Norge. Jag känner bara till Deichman. Detta får mig att tro att orsaken till affären är att imCode behöver Libriotechs kompetens (imCode och Kreablo samarbetar inte längre) och att Libriotech behöver imCodes kundbas.

Läs även:

Om imCode, Kreablo, Koha i Sverige och webblösningar

Marknadsläge för leverantörer av bibliotekssystem till svenska folkbibliotek

Marknadsläge för leverantörer av bibliotekssystem till svenska folkbibliotek

 2018-03-04 skrev jag blogginlägget "Marknadsläge för bibliotekssystem i Sverige". Här en uppdatering av detta inlägg.

Koha används vad jag vet av 38 kommuner, 13% av alla kommuner. De kommuner som använder Koha är: Alingsås, Eksjö, Gotland, Hylte,  Katrineholm, Vaggeryd, Bibliotek i Västmanland (Arboga, Fagersta, Hallstahammar, Kungsör, Köping, Norberg, Sala, Skinnskatteberg, Surahammar, Västerås), Bibliotek Mellansjö (Gullspång, Hjo, Karlsborg, Mariestad, Skövde, Tidaholm, Tibro, Töreboda) Biblioteken i Norrbotten (Arjeplog, Arvidjaur, Boden, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk, Kalix, Kiruna, Luleå, Pajala, Piteå, Älvsbyn, Överkalix, Övertorneå).

Innovatives Sierra används vad jag vet av två kommuner (Göteborg och Malmö).

Eftersom inga andra bibliotekssystem mig veterligen används av svenska folkbibliotek betyder detta att Axiells BOOK-IT, Mikromarc eller Quria används av 250 kommuner, 86% av alla kommuner.

Av de 38 kommuner som använder Koha är vad jag vet imCode leverantör till 35, 92% av de kommuner som använder Koha. Följande kommuner har imCode som leverantör: Eksjö, Gotland, Katrineholm, Bibliotek i Västmanland (Arboga, Fagersta, Hallstahammar, Kungsör, Köping, Norberg, Sala, Skinnskatteberg, Surahammar, Västerås), Bibliotek Mellansjö (Gullspång, Hjo, Karlsborg, Mariestad, Skövde, Tidaholm, Tibro, Töreboda), Biblioteken i Norrbotten (Arjeplog, Arvidjaur, Boden, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk, Kalix, Kiruna, Luleå, Pajala, Piteå, Älvsbyn, Överkalix, Övertorneå).

Utöver imCode finns följande Kohatjänsteleverantörer i Sverige: BibLibre (franskt företag), Kreablo, Libriotech (norskt företag).

Uppdatering 2021-09-14: Libriotech är numera dotterbolag till imCode.

Köpet av Bibliotekenes IT-senter, Bibliotekscentrum Sverige AB och Open Library Solutions stärkte Axiells position på den svenska folkbiblioteksmarknaden men de har därefter förlorat kunder till Koha-leverantören imCode. Att Mikromarc läggs ned kan vara en bidragande orsak till detta (exempelvis går Biblioteken i Norrbotten över från Mikromarc till Koha). Tidigare kan nedläggningen av Libra.SE bidragit till att exempelvis Bibliotek Mellansjö gick över till Koha.

Innovative har visat intresse av att leverera till fler svenska folkbibliotek.

Danska Systematic (svensk återförsäljare) visar intresse av att leverera till svenska folkbibliotek. De samarbetar nu med BTJ.

Många kommuner ingår i kommunövergripande samarbeten, vilket leder till färre och större upphandlingar, vilket i sin tur kan tänkas innebära att det är svårare för nya och/eller mindre aktörer att ta sig in på den svenska folkbiblioteksmarknaden.

Digitala möten om Koha och Quria

Under våren 2021 anordnade Svenska Kohanätverket ett antal digitala möten.

Nu utannonseras på Svenska Kohanätverkets hemsida datum och tider för digitala möten under hösten 2021. Innehåll för mötena kommer presenteras i början av september.

Klicka här för information om Svenska Kohanätverkets digitala möten hösten 2021.

Axiell håller 2021-08-25 ett webbinarium om Quria.

Klicka här för att anmäla dig till Axiells webbinarium om Quria 2021-08-25.

Se tidigare webbinarier om Quria:

Aktuellt Quria och Arena.

Quria – Från katalogkort till framtidens metadatastruktur.

Vi berättar allt om när Sollentuna gick över till Quria.