"Bokbarometern är en ny enkätundersökning av svenskarnas läsvanor och attityder till läsning, som Svenska Förläggareföreningen står bakom. Den genomförs årligen och presenteras på Världsbokdagen. Deltagarna har besvarat frågor om bland annat hur ofta de läser, vilka genrer de föredrar, och i vilken utsträckning de identifierar sig som läsare."
Några nedslag i den läsvärda undersökningen:
"Vad Bokbarometern 2026 framför allt visar är att människors läsvanor och uppfattningar om böcker ter sig stabila. Tryckta böcker är det klart vanligaste formatet för bokläsning och böcker och läsning värderas generellt högt av de flesta människor. Vid sidan av detta kan två resultat lyftas fram. Dels är de flesta bokläsare genremässigt breda och läser böcker av många olika slag. Samtidigt finns stora skillnader på genrenivå, där vissa är mycket populära i mer nischade läsargrupper medan andra läses mer utspätt i bredare folklager." (s. 5)
"Den tryckta boken är fortsatt det klart vanligaste formatet för att läsa böcker i Sverige, både bland dem som läser ofta och dem som läser mer sällan. Drygt 16 procent anger att de läser tryckta böcker dagligen, ungefär dubbelt så många (33 %) gör det minst några gånger i veckan och en majoritet av svenskarna (52 %) minst några gånger i månaden. Endast 10 procent anger att de aldrig läser tryckta böcker. Ljudböcker är det näst mest populära formatet, vilket särskilt märks genom att en hög andel lyssnar dagligen (10 %). Däremot är formatet inte lika utbrett i befolkningen för bokläsning som den tryckta boken. Omkring en fjärdedel (26 %) lyssnar påljudböcker minst några gånger i månaden medan knappt hälften (48 %) anger att de aldrig gör det". (s. 6)
"Olika grupper i samhället läser i olika hög utsträckning, och det finns dessutom skillnader på demografisk nivå mellan de två huvudsakliga formaten för bokläsning idag: tryckta böcker och ljudböcker. Kvinnor läser klart mer tryckta böcker än män – en femtedel (20 %) av kvinnorna läser dagligen och ytterligare knappt 21 procent läser minst några gånger i veckan. Motsvarande siffror för männen är drygt 12 procent dagliga läsare och ytterligare drygt 12 procent veckovisa läsare. Andelen män som aldrig läser tryckta böcker (15 %) är nästan tre gånger så stor som motsvarande siffra för kvinnor (6 %) (se diagram 3). Könsgapet mellan mäns och kvinnors bokläsning är stabilt och har varit ungefär lika stort under mycket lång tid, åtminstone sedan 1980-talet då läsvanor började kartläggas mer systematiskt i Sverige." (s. 8f)
"Vad gäller ålder sticker den allra äldsta gruppen ut då de läser klart mer tryckta böcker än genomsnittet – 28 procent av respondenterna mellan 65 och 84 år läser dagligen och ytterligare 20 procent varje vecka. De unga vuxna (18–29 år) är den grupp som läser allra minst på daglig basis (10 %)." (s. 9)
"Deckare och spänningslitteratur är fortsatt den mest populära genren för bokläsning i Sverige." (s. 10)
"Av övriga typer av litteratur finns flest frekventa läsare av feelgood och romance (15 %), följt av fantasy och science fiction (12 %), biografier (9 %) och klassiker (drygt 8%). (s. 11)
"E-boken är ett mer marginellt format för svenska bokläsare. Drygt 3 procent anger att de läser e-böcker varje dag medan en dryg tiondel (11 %) läser e-böcker minst några gånger i månaden. Närmare två tredjedelar (66 %) läser aldrig e-böcker. Andelen som anger att de ofta läser andra former av digital litteratur på internet är faktiskt högre än andelen som läser e-böcker ofta – knappt 4 procent anger att de gör det dagligen och knappt 7 procent minst några gånger i veckan". (s. 6f)
"Hur människor får tag på den litteratur de läser och vad som påverkar vad de väljer att läsa är två viktiga faktorer för att förstå dagens läspraktiker. De tre främsta källorna är via bokhandeln (38 %), internetbokhandeln (37 %) och biblioteken (32 %)." (s. 12)
"Även på frågan vilka de viktigaste källorna är för vilken litteratur man väljer att läsa eller lyssna på är svaren relativt stabila jämfört med föregående år. Vänner och bekanta är fortfarande klart vanligast (50 %) följt av recensioner och kulturjournalistik (36 %) och bokhandeln (29 %), därefter sociala medier (22 %), bibliotek (22 %) och bokströmningstjänster (20 %). (s. 12)
