Vad ingår i begreppet "E-tjänst för bibliotek"?

Biblioteksbladets artikel "Knappt var femte använder bibliotekens e-tjänster" väcker en del frågor, till exempel:

• Vad ingår i begreppet "E-tjänst för bibliotek"? Ingår sådant som att söka efter en bok, reservera en bok, göra omlån, kolla bibliotekets öppettider eller arrangemang?

Den enda definition jag hittar i "Svenskarna och internet 2021" är: "E-tjänst för bibliotek (t ex låna en digital bok)". Följande citat tyder på att det är just lån av e-böcker som avses: "Exempelvis anger 8 procent att de behöver hjälp med att skaffa en digital brevlåda och 6 procent att de har behov av hjälp när de ska logga in på ett bibliotek och låna en digital bok." (s 46f)

• Är det rimligt att jämföra bibliotekens e-tjänster, som det ju är helt frivilligt att använda sig av, med Skatteverkets och vårdens e-tjänster, digitala brevlådor och e-tjänster för kollektivtrafik eller allmänna transportmedel? Till skillnad från många andra upprätthåller biblioteken alternativ för de som inte vill eller kan använda sig av digitala tjänster.

Läs:

Knappt var femte använder bibliotekens e-tjänster

Svenskarna och internet 2021

Läs också:

Biblioteksärenden är den mest använda kommunala e-tjänsten

Uppdatering 2022-02-17

Internetstiftelsen har nu svarat på frågan om hur de definierat "e-tjänst för bibliotek": 

"I de siffror som artikeln främst tar upp (där biblioteken jämförs med t ex Skatteverkets och vårdens e-tjänster) menas att använda bibliotekens e-tjänster för att göra vad som helst. Mångas första tanke kan nog dock vara att låna böcker."