I imCodes annons i Biblioteksbladet 2019 : 6 står det däremot: "Till exempel räknar Region Västmanland med att spara in ca 2 miljoner kronor på övergången till Koha." Och på sin hemsida skriver imCode: "Till exempel räknar Region Västmanland med att spara in ca 2 miljoner kronor om året på samarbetet med imCode."
Det låter konstigt att samma summa anges i bägge fallen eftersom besparingen för samarbete plus övergång till Koha bör vara större än enbart besparingen i och med en övergång till Koha.
En annan sak jag frågar mig är om summan på två miljoner räknats fram genom att genom att jämföra Bibliotek i Västmanlands kostnader för Koha med de kostnader de ingående kommunerna tidigare hade var och en för sig för respektive system (BOOK-IT och Mikromarc 3) eller genom att jämföra med vad det skulle ha kostat om Bibliotek Västmanland gemensamt gått över till ett proprietärt system.
Det står i annonsen att "imCode har leveransansvar med kundavtal, projektledning, drift och support." Vad jag förstår ingår alltså inte eventuella utvecklingskostnader, utan dessa får antingen köpas separat eller så får biblioteken själva anställa personal med de specifika kunskaper som krävs.
Jag noterar att imCode kallar Koha ett "nyare" system i jämförelse med BOOK-IT och Mikromarc 3. De har såklart rätt i den bemärkelsen att Koha är ett nytt system för de bibliotek som gått över till det, men som system betraktade är Koha och BOOK-IT ungefär jämngamla, och Mikromarc 3 är nyare än dessa. Nya bibliotekssystem i Sverige är däremot FOLIO och Quria.
Bibliotek i Västmanland och Bibliotek Mellansjö har beviljats anslag från Stärkta bibliotek för att "utveckla en webbplats och integrationsdatabas." Med dessa medel och övriga medel ska de satsa 3 615 000 kronor på att utveckla en webblösning som fungerar tillsammans med Koha.
Men när en webbplats finns på plats har man sedan också löpande kostnader för drift, support, felrättning och utveckling. I den förstudie som gjorts redovisas driftskostnader för olika alternativ, men om kostnader för felrättning och utveckling ingår är osäkert.
Stockholms stadsbibliotek, som har en egenutvecklad webblösning, ska satsa fem miljoner kronor "på en ny digital plattform för stadens bibliotek." Hela summan ska kanske inte satsas på webblösningen, men jag tycker ändå det är intressant att sätta dessa fem miljoner kronor i relation till de 3 615 000 kronor som Bibliotek i Västmanland och Bibliotek Mellansjö lägger på sin webblösning.
Ett exempel på vad utvecklingsarbete av system och webb kostar och innebär visas av den annons som Stockholms stadsbibliotek har ute nu för en tjänst som systemutvecklare till Digitala biblioteket. De ställer följande krav:
"Vi söker dig som har:
- Högskole- eller yrkesutbildning inom data- och systemutveckling, eller annan utbildning som arbetsgivaren bedömer vara likvärdig.
- Minst ett års arbetslivserfarenhet som systemutvecklare, eller annan erfarenhet som arbetsgivaren bedömer vara likvärdig.
- Mycket goda kunskaper inom systemutveckling och programmering
- Mycket goda kunskaper inom aktuella utvecklingstekniker och metoder
- Erfarenhet av utveckling av front-end såväl som back-end
- Erfarenhet av att utveckla, konsumera olika api:er
- Erfarenhet från flera separata utvecklingsprojekt
- Olika skript- och systemspråk
- Mikrotjänster
- Händelsedriven arkitektur
- DevOp-kulturen
- Container-lösningar
- Kontinuerlig integrering
- Apputveckling för mobila plattformar
- Operativsystem baserade på Linux och förtrogen med terminalen
- Agil projektmetodik, t.ex. Scrum eller Kanban
- Testdriven utveckling, enhetstester och integrationstester"
För Kohas del har såväl statliga som regionala medel avsatts, även för sådan grundläggande funktionalitet i ett system som en fjärrlånemodul. Motsvarande är svårt att tänka sig för proprietära system/lösningar.
Läs också:
Frågetecken kring Koha.
Uppdatering 2019-12-17:
Ännu ett exempel på vilka kompetenskrav som ställs för egen utveckling och öppen källkod är nedanstående två tjänster som nu är utannonserade på Stockholms universitetsbibliotek.
Systemutvecklare
vid Stockholms universitetsbibliotek. Sista ansökningsdag: 2020-01-19.
Vill du vara med och skapa system som underlättar arbetet för tusentals studenter och forskare, och hjälper dem sprida sin forskning över världen?
Stockholms universitetsbibliotek arbetar med systemutveckling utifrån ett användarnära perspektiv, vilket sker i en agil utvecklingsorganisation där vi framförallt arbetar med open source system eller egen utveckling. Vi nyutvecklar och förvaltar tjänster för våra interna system och lösningar, där vi bland annat utvecklat ett unikt boklogistik-system. Våra arbetsprocesser involverar arbete med api:er (RESTful) och webbtjänster för att integrera våra olika system.
Arbetsgruppen för systemutveckling består idag av åtta personer med kompetens inom UX, programmering och bibliotekssystem, och behöver nu förstärkning. Utvecklingen sker i första hand i .NET/C#, och vi använder oss av metoder som dependency injection, unit tester, kontinuerlig leverans och versionshantering i Git. Du kommer arbeta i nära samarbete med bibliotekets andra systemutvecklare, där klimatet är inkluderande och hjälpsamt. Vi utvecklar kontinuerligt vår utvecklingsmetodik och ser dig som en självklar del av detta.
Stockholms universitetsbibliotek erbjuder dig en heltidsanställning i en stimulerande miljö samt förmåner som flexibla arbetstider, friskvårdsersättning och generösa semestervillkor. Stockholms universitetsbibliotek är ett av landets största forskningsbibliotek med ca 110 medarbetare.
Arbetsuppgifter
Som systemutvecklare arbetar du med spännande utvecklingsprojekt utifrån verksamhetens behov, i såväl back-end som front-end. Arbetet innebär stort eget ansvar och möjligheter till kreativitet. I rollen ingår att:
- skapa och förvalta kod, identifiera och förbättra prestanda samt läsbarhet
- bygga ny funktionalitet, moduler och system, inkl. webbapplikationer och appar
- designa fungerande modeller och lösningar utifrån verksamhetens behov/krav
- dokumentera och sprida lösningar samt erfarenheter
- samarbeta med systemutvecklare, UX-strateger och bibliotekarier för att planera, utveckla, driftsätta och förvalta våra system och resurser
- säkerställa att våra lösningar är driftsäkra, välfungerande och användarvänliga.
Kvalifikationer
- Relevant eftergymnasial utbildning inom datavetenskap, systemvetenskap eller motsvarande kunskaper via relevant arbetslivserfarenhet.
- Ingående kunskaper och erfarenhet av .NET eller liknande ramverk.
Meriterande
- Goda kunskaper och erfarenhet av utveckling i C#, Java eller andra objektorienterade språk
- erfarenhet av andra programspråk eller programmeringsparadigm (gärna kunskaper inom exempelvis JavaScript, JQuery, SQL etc.)
- erfarenhet av MVC-ramverk, t.ex. ASP.NET MVC
- kunskap om api:er (RESTful) och webbtjänster
- erfarenhet av källkods- och versionshantering, gärna med Git
- några års relevant arbetslivserfarenhet
- praktisk erfarenhet av att arbeta med ett agilt arbetssätt såsom Scrum, Kanban eller Continuous Integration
- erfarenhet av bibliotekssystem.
Som person är du intresserad av utvecklingsfrågor och delar gärna med dig av dina kunskaper, är prestigelös och har lätt för att samarbeta. Det är viktigt att du tycker om att arbeta både självständigt och i grupp och är inriktad på service och problemlösning. Du har lätt att uttrycka dig i tal och skrift på både svenska och engelska.
Systemutvecklare med inriktning databas (SQL)
vid Stockholms universitetsbibliotek. Sista ansökningsdag: 2020-01-19.
Är du en systemutvecklare med specialisering mot databaser, deployment och testning? Vill du vara med och skapa system som underlättar arbetet för tusentals studenter och forskare?
Stockholms universitetsbibliotek arbetar med systemutveckling utifrån ett användarnära perspektiv, vilket sker i en agil utvecklingsorganisation där vi framförallt arbetar med open source system eller egen utveckling. Vi nyutvecklar och förvaltar tjänster för våra interna system och lösningar, där vi bland annat utvecklat ett unikt boklogistik-system. Våra arbetsprocesser involverar arbete med api:er (RESTful) och webbtjänster för att integrera våra olika system. För att förbättra våra processer söker vi dig som är specialist på relationsdatabaser (SQL), deployment och testning för att automatisera, säkerställa och optimera våra arbets- och dataflöden, gärna med ett särskilt perspektiv på IT-säkerhet och stabilitet. Du kommer vara en viktig del i att utforma det arbetet.
IT-arbetet på biblioteket stöds av två arbetsgrupper: Systemutveckling och IT-Infra. Arbetsgruppen för systemutveckling består idag av åtta personer med kompetens inom UX, programmering och bibliotekssystem. IT-Infra ansvarar för drift och säkerhet för de system biblioteket tillhandahåller, inklusive en egen serverhall, och består av sex personer. Vi arbetar både i Linux och Windows miljöer. Ditt arbete kommer bidra till samarbetet mellan de två arbetsgrupperna.
Stockholms universitetsbibliotek erbjuder dig en heltidsanställning i en stimulerande miljö samt förmåner som flexibla arbetstider, friskvårdsersättning och generösa semestervillkor. Stockholms universitetsbibliotek är ett av landets största forskningsbibliotek med ca 110 medarbetare.
Arbetsuppgifter
Du kommer tillsammans med andra kollegor att arbeta med spännande utvecklingsprojekt utifrån verksamhetens behov med möjlighet till eget ansvar och varierande arbetsuppgifter. Arbetet har ett tydligt fokus på arbete i back-end och i rollen ingår bland annat:
- Databasutveckling, inklusive optimering och klustring
- automatisera och skapa stabilitet i testning och deployment
- systemutveckling för att förbättra eller integrera våra system
- skriva och schemalägga skript
- IT-säkerhetsarbete, såväl strategiskt som operativt på brandväggsnivå.
Kvalifikationer
- Relevant eftergymnasial utbildning inom datavetenskap, systemvetenskap eller motsvarande (alternativt motsvarande arbetslivserfarenhet).
- Ingående kunskaper om databashantering och SQL.
- Goda kunskaper inom något av följande programmerings-/scriptspråk: Javascript, Python, Perl, PHP, Bash eller liknande.
- Erfarenhet av arbete och system/serveradministration i Linux-miljö.
Meriterande
- Deployment och testning (devops)
- källkods- och versionshantering med Git
- arbete med IT-säkerhet eller brandväggar
- arbete i Windows-miljö och serveradministration
- agilt arbetssätt såsom Scrum, Kanban eller Continuous Integration.
Som person är du intresserad av utvecklingsfrågor och delar gärna med dig av dina kunskaper, är prestigelös och har lätt för att samarbeta. Det är viktigt att du tycker om att arbeta både självständigt och i grupp och är inriktad på service och problemlösning. Du har lätt att uttrycka dig i tal och skrift på både svenska och engelska.
Hej, här kommer lite svar på dina funderingar.
SvaraRaderaSumman 2 miljoner som har nämnts är vad som skiljer nuvarande kostnader för licens, drift och support för de tio kommunerna i Västmanland och vad vi får vid byte till Koha. Kostnaderna stannar då på ca 500 000. Till dessa kommer vi att lägga medel för utveckling av systemet. Kostnaderna för att ha Koha som system blir alltså lägre och det finns därmed möjlighet att lägga pengar på andra saker som t ex marknadsföring, fortbildning mm som är andra projektmål i bibliotekssamarbetet.
Arbete med att skapa en gemensam webb pågår. Vilka kostnaderna blir för den, att sätta upp och sen drifta, är inte klart eftersom vi inte är helt klara över vilken teknik som ska användas. Det finns ju möjligheter att göra webbar på ett helt annat sätt än vad Axiell och OLS gjort. Det är bara att titta sig omkring på de tjänster man använder i privata sammanhang. I och med att Saga nu läggs ner så att endast Arena blir kvar, så tror jag att många bibliotek i Sverige kommer att vara intresserade av att få till en modernare bibliotekswebb. Det kan bli spännande samarbete mellan fler framöver.
Koha är inte nyare än Book-It, det är sant, men ett webbaserat system känns i jämförelse med både Book-It och Mikromarc som modernare. Det kräver inga installationer och går att använda på alla plattformar överallt, bara man internet. Folio är nyare men inte anpassat efter svensk marknad än, det kanske kommer. Quria är så nytt att det inte ens går att köpa, det blir säkert jättebra när det kommer ut på marknaden. Priset är ännu okänt.
Vinsten för Västmanland att går över till Koha är, förutom att skapa ett regionsamarbete med alla dess fördelar:
bättre ekonomi (bättre användning av skattemedel)
äga sitt system
själv kunna skapa den utveckling som behövs
bli del i en gemenskap med andra koha-bibliotek, folkbibliotek, universitetsbibliotek, företagsbibliotek m fl
inte behöva upphandla system igen men kunna byta leverantör utan att byta system alternativt drifta själva
Västmanland kommer inte att ha Koha i all evighet, dyker ett nytt webbaserat system upp till rimlig kostnad så kommer det att vara intressant att titta på det. Att som de flesta bibliotek gör idag, sitta med samma system från samma leverantör år ut och år in är inte sunt. Lagen om offentlig upphandling gäller även bibliotek! Snart har vi inga oupphandlade system kvar i Västmanland och det känns väldigt bra.
Karin Engström
Projektledare Bibliotek i Västmanland
Region Västmanland
Hej Karin!
SvaraRaderaTack för ditt svar!
Jag är både nyfiken på och positiv till att Koha växer i Sverige. Det framgår av vad jag tidigare skrivit om Koha på min blogg. Däremot har jag en del funderingar bland annat kring den modell för sådant som installationer, support och utveckling som Koha-biblioteken i Sverige valt. Jag tror inte det är realistiskt att tänka sig att det kommer finnas möjlighet att välja mellan flera olika leverantörer av Koha, åtminstone inte om vi vill ha stabila och kunniga leverantörer som kan ge support på svenska. Vi ser ju nu också att Koha i Sverige redan blivit en klart dominerande leverantör till svenska folkbibliotek. Kanske den finska modellen hade varit bättre?
Om jag tolkar ditt svar rätt så har ni fått fram summan på två miljoner genom att jämföra med kostnaden för de tidigare tio systeminstallationerna. Besparingen beror alltså dels på samarbetet, dels på övergången till Koha. Men besparingen inbegriper inte den utveckling av Koha ni tänkt er. Har jag tolkat dig rätt?
Vilken utveckling har ni tänkt er av Koha? Finns det funktionalitet ni saknar eller handlar det om utveckling av befintlig funktionalitet? Tänker ni er lokal utveckling eller räknar ni med att få med er utveckling i de officiella releaserna?
Jag är helt överens med dig om att biblioteken inte slentrianmässigt ska hålla fast vid samma system och leverantör år ut och år in. Vi behöver utveckla former för att kunna jämföra system och leverantörer med varandra och för att gemensamt bedriva utvecklingsarbete. Ett nätverk där bibliotek med olika bibliotekssystem, leverantörer och webblösningar kan mötas behövs. Vi bör vara beredda att byta leverantör/system vid utgången av varje upphandlingsperiod.
Det ska bli intressant att se den webb ni utvecklar tillsammans med Bibliotek Mellansjö. Stort lycka till både med detta arbete och med Koha!
Med vänlig hälsning
Erik Edwardson
Kommer det att blir fler leverantörer? Ja det får vi se, hittills finns det två och för det enda proprietära systemet som kvarstår nu så finns det en, dubbelt upp för Koha alltså. Skämt åsido, kanske kan vi tänka oss en marknad med flera webbaserade system som är enkla att sätta upp och med fler leverantörer och med svensk support, för det är ju det som begränsar vad som finns att tillgå mycket. Libriotech kommer nog att plocka fler bibliotek men jag tror de behöver utöka sin kapacitet, vilket väl bådar gott. Finland har ett aktiebolag som sköter drift och support, finns väl både fördelar och nackdelar med det, framför allt att då är man låst vid dem bara.
SvaraRaderaBesparingen 2 miljoner är grovt räknat och gäller system. Skulle man varit väldigt noggrann så skulle man förstås räknat på vad biblioteken tillsammans skulle ha kommit att betala under den avtalsperiod som löper framåt och jämföra med upphandlat avtal, så petiga har vi inte varit. Där finns också okända faktorer: skulle t ex biblioteken med Mikromarc och Libra ha gått över till Book-It? Troligtvis är det så och då hade kostnaden stigit ytterligare.
Vi har inte planerat klart vilken utveckling vi önskar ska ske, men det kommer troligtvis att hänga ihop med saker som vi i samarbete behöver mer än andra, t ex hantering av reservationer. Om utvecklingen gagnar fler så vill vi självklart försöka få in det i masterprogrammet, mindre justeringar kanske läggs lokalt. Vi får se helt enkelt.
Vi inte bara bör utan vi ska vara beredda att byta system. Du skriver vid utgången av varje upphandlingsperiod, där är just problemet att har man inte upphandlat så har man inte ens ett sådant datum utan något som bara löper på, i all oändlighet känns det som ibland ...
ps. vore fantastiskt spännade med ett nationellt möte kring det här med system och upphandlingar :D
Karin Engström
Region Västmanland
Hej Karin!
SvaraRaderaTack för en intressant diskussion!
Jag håller med dig om att jag borde ha skrivit "ska" istället för "bör" vara beredda att byta leverantör/system vid utgången av varje upphandlingsperiod, det var också så jag menade. Det är ett skäl till att jag inte tycker det är så lyckat att Koha ibland marknadsförs med argumentet att upphandlingar av system inte behöver göras (se till exempel denna artikel i Biblioteksbladet: http://biblioteksbladet.se/allt-fler-bibliotek-anvander-oppen-kallkod). Jag förstår vad som menas, men jag menar att alla bibliotek - även Koha-bibliotek - ska vara beredda att byta system om det visar sig att bättre system för dem avseende funktionalitet eller pris finns på marknaden. Den modell för upphandlingar som jag har erfarenhet av inbegriper en upphandlingsperiod plus möjlighet att förlänga, till exempel 4 år + 2 år + 2 år. Jag menar att biblioteken då vid utgången av upphandlingsperioden (4 år) ska känna till omvärlden, alltså konkurrerande system och leverantörer, så att de är medvetna om fördelar och nackdelar med respektive system och leverantör. Utifrån denna kunskap kan man sedan besluta om avtalet ska förlängas ytterligare (2 år). En sådan omvärldsbevakning skulle underlättas om det fanns ett nationellt nätverk för att bevaka och driva frågor kring bibliotekssystem och bibliotekswebbar. I nätverket ska då bibliotek med olika system och leverantörer finnas och även olika bibliotekstyper. I ett sådant nätverk skulle också utvecklingsfrågor kunna drivas systemoberoende. Jag upplever det som att vi nu sitter i vår egen bubbla (Arena, BOOK-IT, Koha, Mikromarc, Saga) och inte vet så mycket om vad som händer utanför den. Utan att känna till konkurrerande system och leverantörer är det svårt att göra en vettig bedömning av det egna systemet eller leverantören.
Med anledning av vår diskussion lade jag idag ut en text med tankar om hur vi kan stärka biblioteken i utvecklingsarbetet med bibliotekssystem och webblösningar: https://systembibliotekarien.blogspot.com/2019/10/stark-biblioteken-i-utvecklingsarbetet.html
Med vänlig hälsning
Erik Edwardson
Spännande diskussion! Jag tycker helt klart ett forum för att kunna diskutera systemfrågor över våra respektive "system-bubblor" är önskvärt, men anser då också att vi bör försöka undgå att fasta i andra silos - som vilken bibliotekstyp vi representerar. En av de största styrkorna med Svenska Kohanätverket är att alla möjliga bibliotek, av typ såväl som storlek, har möjlighet att mötas och diskutera gemensamma frågor. För även om många saker såklart skiljer oss åt, så är väldigt mycket gemensamt! Så jag hoppas på någon större "samling", som tar hela bibliotekssektorn i beaktning!
SvaraRaderaEr diskussion har hittills också haft ett tydligt folkbiblioteksfokus (vilket inte är så konstigt). Men om vi lyfter blicken lite och tar in såväl special-, skol- och akademiska bibliotek så ser den Svenska Koha-marknaden mer diversifierad ut, med två ungefär jämstarka aktörer (samt två utländska i periferin, och en hel mängd med egna hosting-lösningar). Finland har för övrigt också fler än en leverantör på marknaden som erbjuder Koha-tjänster. ;)
Vänligen,
Andreas Hedström Mace
Stockholms universitetsbibliotek
Hej Andreas!
SvaraRaderaTack för ditt inlägg i diskussionen!
Jag håller med dig om att det vore bra om bibliotek av olika typer diskuterar systemfrågor (se: https://systembibliotekarien.blogspot.com/2019/10/stark-biblioteken-i-utvecklingsarbetet.html) och att detta är en av styrkorna med Svenska Kohanätverket. På motsvarande sätt för katalogfrågor tycker jag det är en styrka att olika bibliotekstyper möts i Libris-samarbetet.
Framtiden får utvisa hur det kommer se ut med Koha-leverantörer till svenska folkbibliotek. För ett tag sedan såg jag en platsannons för en tjänst som systembibliotekarie på Stockholms universitetsbibliotek. På svenska folkbibliotek är det nog få systemansvariga bibliotekarier som lever upp till de kompetenskrav ni ställer. Med de krav som folkbibliotek ställer på en systemleverantör tror jag inte vi kommer få särskilt många leverantörer att välja mellan.
Med vänlig hälsning
Erik Edwardson