Visar inlägg med etikett Öppen källkod. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Öppen källkod. Visa alla inlägg

2026-06-26

Nacka går över till Koha

Nacka upphandlar projektledning av två IT-projekt:

"1. Upphandling av bibliotekssystem 'KOHA' (Open Source). Förberedelse för införande av systemet. Detta projekt ska tas över från avgående projektledare under augusti. 2026.

2. Upphandling av handläggarsystem för b la bygglovsärenden (ByggR/Nova). Under hösten kommer arbetet vara fokuserat på kravinsamling. Detta projekt ska startas upp under augusti 2026."

Läs mer om upphandlingen här.

Magasin K skriver:

"Samtidigt har kulturnämnden beslutat att upphandla ett nytt gemensamt bibliotekssystem för samtliga sex bibliotek i kommunen. I dag används Axiells bibliotekssystem på alla bibliotek, även de som drivs av Dieselverkstaden.

I underlaget beskriver kommunen att det nuvarande systemet har 'brister i både prestanda och funktioner för statistik och uppföljning'. Det nya systemet bygger på öppen källkod och ska skapa en 'sammanhållen och fungerande verksamhet'."

Min kommentar:

Det Nacka gör är inte att upphandla ett nytt bibliotekssystem, de upphandlar leverantör av Koha. Angående "funktioner för statistik och uppföljning" se mina inlägg om statistik i Quria via länken nedan. I källorna ovan nämns inget om vilken publik webblösning Nacka tänkt sig i framtiden.

Klicka här för att läsa mina inlägg om statistik i Quria.

Klicka här för att läsa allt jag skrivit om Koha.

2026-06-10

Implementering av BIBFRAME i Koha

Under Svenska Kohanätverkets trettonde användarmöte 5-7 maj presenterade BibLibre arbete kring implementering av BIBFRAME i Koha.

Klicka här för att se presentationen på Svenska Kohanätverkets YouTube-kanal.

På Svenska Kohanätverkets möte i Västerås den 28-30 mars 2023 höll Andreas Mace från Kungliga biblioteket i en presentation av "Koha, BIBFRAME och länkad data".

Klicka här för att se presentationen på Svenska Kohanätverkets YouTube-kanal.

Kungliga biblioteket valde FOLIO som bibliotekssystem. Deras krav var att systemet skulle vara öppen källkod, vara möjligt att drifta lokalt samt kunna hantera länkad data.

Presentation av Gotlands kommande webb

Under Svenska Kohanätverkets trettonde användarmöte 5-7 maj presenterades Gotlands kommande bibliotekswebb.

Klicka här för att se presentationen på Svenska Kohanätverkets YouTube-kanal.

Några anteckningar jag gjorde när jag såg presentationen:

Kreablo utvecklar webbplatsen.

Skapas evenemangen i webbplatsen eller hämtas de någon annanstans ifrån?

Öppettiderna är "fasta".

Webbplatsen söker direkt i Kohas index, inte i ett eget index.

Möjligt att välja ett eller flera favoritbibliotek. Deras bestånd visas sedan tydligare.

Är det möjligt att välja ett fast hämtbibliotek, eller måste hämtbibliotek väljas vid varje reserveration? Ett fast hämtbibliotek skulle kunna automatiskt bli favoritbibliotek.

Region Gotland mailserver är kopplad till webben.

CMS:et heter Plone och är öppen källkod.

Administratörer ges behörighet att redigera webbplatsen i Koha.

Exempel på webblösningar Koha-bibliotek använder:

Bibliotek Mellansjö (Koha-OPAC plus kommunala hemsidor)

Biblioteken i Norrbotten (imCodes webblösning LOTS)

Bibliotek i Västmanland (egenutvecklad webb, vid en sökning skickas du till en Koha-OPAC)

2026-05-19

Webbinarium om Koha tisdag 2/6

Kohaleverantören imCode anordnar ett webbinarium om bibliotekssystemet Koha tisdagen den 2 juni med start klockan 10:30.

Klicka här för information om webbinariet.

imCode är en av två leverantörer av Koha till folkbibliotek i Sverige. Den andra leverantören heter Kreablo.

Bibliotek i Sverige som använder Koha är anslutna till Svenska Kohanätverket. På deras hemsida kan du bland annat se vilka bibliotek i Sverige som använder Koha.

Länk till imCodes hemsida.

Länk till Kreablos hemsida.

Länk till Svenska Kohanätverkets hemsida.

2025-06-02

Dokumentation från Svenska Kohanätverkets användarmöte 1-3 april

Nu ligger dokumentation ute från Svenska Kohanätverkets tolfte användarmöte 1-3 april 2025 i Göteborg.

För den som arbetar på ett bibliotek som ingår i ett kommunövergripande samarbete är det intressant att höra Biblioteken i Norrbotten berätta om hur de lagt upp reservationssamarbetet i Koha. De har ett reservationssamarbete baserat på ägande inom avhämtningsenhetens kommun om jag förstår saken rätt.

Biblioteken på Gotland berättar om arbetet med sin kommande bibliotekswebb, som ska lanseras i höst. Även Bibliotek i Västmanland har byggt en egen bibliotekswebb, men där är katalogfunktionen inte inbyggd i hemsidan. Vid en sökning kommer du till Kohas OPAC. Stockholm däremot har en egenutvecklad bibliotekswebb som innehåller all funktionalitet i samma webb.

Det är berömvärt av Svenska Kohanätverket med denna kunskapsdelning. Mycket av informationen är relevant även för bibliotek som inte har Koha som bibliotekssystem.

Klicka här för att ta del av Svenska Kohanätverkets dokumentation (mötesanteckningar, presentationer och filmer)

Klicka här för att komma till Svenska Kohanätverkets YouTube-kanal

2025-04-17

Webbinarium om Koha den 14 maj

Koha-leverantören imCode arrangerar regelbundet öppna webbinarier om Koha. Nästa webbinarum hålls onsdag 14 maj med start klockan 10:30.

Klicka här för att läsa mer om webbinariet

I Sverige finns två leverantörer av Koha till folkbibliotek, imCode och Kreablo. Bägge kan drifta systemet så de folkbibliotek som går över till Koha behöver inte drifta själva, eller ha större systemexpertis än bibliotek som använder proprietära system.

Läs: Nej, du behöver inte ha egen expertis

Mycket information om Koha finns på Svenska Kohanätverkets hemsida. Kolla också deras YouTube-kanal.

Svenska Kohanätverkets hemsida

Svenska Kohanätverkets YouTube-kanal

Klicka här för att se allt jag skrivit om Koha

2021-08-16

imCode går samman med Libriotech

Den ledande svenska Koha-leverantören imCode meddelar idag på sin hemsida att de "går samman med norska Libriotech".

Som skäl till sammangåendet anges att företagen "nu kan hjälpa varandra med kompetens och support och kan använda varandras resurser.

Sammangåendet beskrivs så här: "Vi går nu in i ett koncernförhållande där Libriotech är 100% dotterbolag och där de norska ägarna går in som delägare av imCode."

Vad jag vet är Libriotech ett litet företag med två anställda/ägare och vad jag förstått används inte Koha av något större antal folkbibliotek i Norge. Jag känner bara till Deichman. Detta får mig att tro att orsaken till affären är att imCode behöver Libriotechs kompetens (imCode och Kreablo samarbetar inte längre) och att Libriotech behöver imCodes kundbas.

Läs även:

Om imCode, Kreablo, Koha i Sverige och webblösningar

Marknadsläge för leverantörer av bibliotekssystem till svenska folkbibliotek

2021-07-12

Om imCode, Kreablo, Koha i Sverige och webblösningar

Några rättelser och uppdateringar angående leverantörer av Koha till svenska folkbibliotek samt angående webblösningar till Koha plus frågor kring marknadsläget för leverantörer av öppen källkod-lösningar.

Jag har tidigare angett Koha i Sverige som ledande leverantör av Koha till svenska folkbibliotek. Koha i Sverige var ett samarbete mellan företagen imCode och Kreablo. Som skäl för samarbetet angavs följande:

"Det har länge saknats en svensk Koha-leverantör med kapacitet. Vi vet att många bibliotek vill gå över till Koha men inte vågar göra det pga brist på svensk support. Det är den bristen vi åtgärdar genom att bilda samarbetet Koha Sverige."

På sin hemsida skriver imCode: "Kreablos specialitet är att flytta data från äldre system till det nyare och öppna Koha. imCode har leveransansvar med projektledning, drift och support."

Kreablo meddelar att de sagt upp samarbetet med imCode: "Kreablo har den 20 maj 2021 valt att säga upp samarbetet med imCode. Vi har inte kunnat enas om alla villkor för samarbetet. Vi tar fortsatt ansvar för våra tidigare gemensamma slutkunder men tar inte längre nya affärer tillsammans."





Marknadsledande Koha-leverantör till svenska folkbibliotek är alltså imCode, inte Koha i Sverige. Enligt Svenska Kohanätverkets hemsida använder 37 folkbibliotek (kommuner) Koha, imCode är leverantör till (åtminstone) 33 av dessa - Biblioteken på Gotland, Biblioteken i Norrbotten (14 kommuner), Bibliotek Mellansjö (8 kommuner) och Bibliotek Västmanland (10 kommuner). Katrineholm har, eller har haft, "avtal med Libriotech för migrering, support och drift av Koha".

Uppdatering 2021-07-13: imCode är även leverantör till Eksjö och Katrineholm (se imCodes hemsida 2020-12-15 och Facebooksida 2020-12-18). Enligt de uppgifter jag hittat använder alltså 38 folkbibliotek (kommuner) Koha och imCode är leverantör till (åtminstone) 35 av dessa.

I en bloggpost från 2021-02-11 skrev jag: "Enligt Svenska Kohanätverket finns tre företag som levererar Koha till svenska bibliotek: BibLibre, Koha i Sverige och LibrioTech. BibLibre vet jag inget om utöver att de är ett franskt företag. LibrioTech är ett norskt företag med, enligt den information jag fått, två anställda/ägare." Läget nu är alltså att det finns fyra Koha-leverantörer i Sverige: BibLibre, imCode (i skrivande stund angivet som Koha i Sverige på Svenska Kohanätverkets hemsida), Kreablo och LibrioTech. Kreablo har, enligt vad jag kan utläsa av deras hemsida, två anställda/ägare.

  • Jag utgår från att de flesta svenska folkbibliotek vill ha en stabil leverantör som kan ge support om smått och stort på svenska. Vilka av ovanstående leverantörer lever upp till detta? Är det realistiskt att tro att den svenska folkbiblioteksmarknaden är tillräckligt stor för att bära flera leverantörer som lever upp till kraven på stabilitet och att kunna ge snabb support på svenska? De finska Koha-biblioteken har valt en annan väg, där finns det kommunägda företaget Koha-Suomi Oy som arbetar med utveckling, drift och support av Koha.

Jag har också tidigare skrivit: "Bibliotek i Västmanland och Bibliotek Mellansjö ska, med bidrag från Stärkta bibliotek, låta deras systemleverantör Koha i Sverige bygga en webblösning." Detta stämmer inte (längre). Bibliotek Mellansjö och Bibliotek i Västmanland bygger inte en webblösning tillsammans, utan har valt varsin lösning. Leverantör till Bibliotek Mellansjö är imCode, lösningen kallas LOTS (Library Open Tools Solution): "Systemet bygger på en totalintegration mellan biblioteksssystemet Koha, Discoverysystemet VuFind och publiceringsplattformen imCMS. Förlaga och inspiration kommer från Finland, genom finna.se." imCMS är, vad jag förstår, ett CMS (Content Management System) utvecklat av imCode. Västmanland använder, enligt ett webinarie anordnat av Svenska Kohanätverket 2021-03-26, WordPress som CMS.

  • Vore det inte mer rationellt och kostnadseffektivt om de svenska folkbiblioteken enats om en gemensam publik webblösning? Efter utveckling och lansering av en webblösning har man löpande kostnader för drift, support, felrättning och utveckling.

2020-05-05

Bibliotek i Västmanlands webbplats

Bibliotek i Västmanland har lanserat en första version av den webbplats som den bland svenska folkbibliotek ledande Koha-leverantören Koha i Sverige ska bygga åt dem och Bibliotek Mellansjö.

De skriver själva så här om webbplatsen:

"Den här webbplatsen är en första version, där olika funktioner som information om öppettider och tjänster samt bibliotekskatalog och andra tjänster ligger på separata plattformar. Senare under våren kommer den fullständiga versionen av webbplatsen att lanseras, där du hittar all information, utbud och tjänster på ett ställe."

Vid en sökning via hemsidans sökruta skickas man vidare till en Koha-OPAC.

Evenemangen går att filtrera på arrangerande bibliotek och kategori.

Alla bibliotek visas på en gemensam sida där bland annat dagens öppettider visas.

På respektive biblioteks sida (ex: Västerås stadsbibliotek) visas sedan veckans öppettider. Det är inte möjligt att se öppettider längre fram. På varje biblioteks sida visas också de tjänster biblioteket erbjuder, men det är inte möjligt att, som till exempel hos Stockholms stadsbibliotek, söka fram vilka bibliotek som erbjuder en viss tjänst.

E-böcker och e-ljudböcker lånas via Axiell Medias app Biblio eller Västmanlands Elib-sida.

Läs vidare:

Om kostnader och kompetenskrav för öppen källkod och egenutvecklade lösningar

Exempel på folkbiblioteks webblösningar
Uppdatering: Härryda har valt OverDrive som leverantör av e-böcker och e-ljudböcker

Marknadsläge för Kohatjänsteleverantörer till svenska folkbibliotek

2020-03-13

FOLIO-dag på Chalmers 2020-03-09

Personal från Chalmers och EBSCO presenterade bibliotekssystemet FOLIO och Chalmers övergång från Sierra till FOLIO. Chalmers har EBSCO som leverantör av FOLIO. För att göra en bedömning av FOLIO som system skulle jag behöva se mer av det och testa det mer. Det jag kan säga är att som FOLIO fungerar just nu skulle inte Bibliotek Familjen Helsingborg kunna använda det, till exempel går det i nuläget endast att reservera på exemplarnivå. Detta skulle dock ändras i en kommande version av FOLIO. Jag känner mig inte heller helt övertygad om gränssnittet och användarvänligheten, men tycker som sagt att det är svårt att ha en mer bestämd åsikt utan att ha sett och testat mer av systemet. För Bibliotek Familjen Helsingborgs del behövs också en webblösning motsvarande den vi har idag.

Chalmers övergång till FOLIO började med att de gjorde en översyn av vilka funktioner de behövde i ett bibliotekssystem och de kom fram till att de i Sierra hade många funktioner de inte använde och inte heller kunde välja bort. De betalade alltså för funktioner de inte behövde. De bestämde sig för att upphandla ett nytt system och då ville de inte ha ett överdimensionerat system. Koha tyckte de var "lite daterat avseende integration". Men de gick sedan inte ut med någon upphandling eftersom de fick ett erbjudande från EBSCO om att vara betatestare av FOLIO.

Det känns smart och modernt att kunna välja vilken funktionalitet man vill använda i ett bibliotekssystem, istället för att behöva köpa ett färdigt paket. Men utifrån min erfarenhet av Libra.SE och Mikromarc kan jag inte se några funktioner/moduler vi skulle klara oss utan i de systemen. Vad jag förstår blir det också hela moduler man kan välja utifrån, inte funktionalitet inom moduler.

I samband med migreringen från Sierra till FOLIO "flyttstädade" Chalmers ordentligt. De eftersträvar ett minimalistiskt system med enkla låneregler. Smart tänkt tycker jag, som hoppas att Bibliotek Familjen Helsingborg kommer tänka likadant när vi så småningom ska migrera från Mikromarc till något annat bibliotekssystem. Enkelhet och samordning underlättar för såväl personal som låntagare.

Efter en inledning med presentation av FOLIO och Chalmers systembyte fick vi titta närmare på FOLIO ur fyra aspekter: förvärv och katalog, cirkulation och användarperspektiv, datamigrering och integrationer, ERM och e-resurser.

Dagen avslutades med en presentation av Svenska Kohanätverket och ett panelsamtal om öppen källkod och bibliotekssystem. Mycket intressant sades under panelsamtalet, bland annat fick vi se skillnader i hur olika bibliotek med Koha arbetar. Göteborgs universitetsbibliotek, som har stora resurser, använder sig alltid av den senaste versionen av Koha och får därför jobba en del med buggrättning. Andra bibliotek, i detta fall Bibliotek Mellansjö och Högskolan Kristianstad, använder inte senaste versionen av Koha för att slippa buggar.

En, som jag tycker, bra sak med Koha är att det används av bibliotek av alla typer - folkbibliotek, forskningsbibliotek och skolbibliotek. Vad jag förstod är ambitionen med FOLIO att det inte endast ska användas av forskningsbibliotek, utan även av folkbibliotek.

Stort tack till Chalmers bibliotek, EBSCO och Svenska Kohanätverket för denna lärorika och roliga dag om FOLIO, Koha och öppen källkod!

Läs mer om Chalmers FOLIO-dag på Twitter.

Läs mer om FOLIO och testa systemet själv.

2020-02-13

Marknadsläge för Kohatjänsteleverantörer till svenska folkbibliotek

Hur ser leverantörssituationen ut bland de svenska folkbibliotek som valt Koha som bibliotekssystem?

Enligt Svenska Kohanätverkets hemsida använder 22 folkbibliotek (kommuner) Koha. Tyvärr anges inte vilken leverantör de olika biblioteken har, men eftersom Koha i Sverige är systemleverantör till Bibliotek Mellansjö (8 kommuner) och Bibliotek Västmanland (10 kommuner) vet vi att Koha i Sverige är systemleverantör åt åtminstone 18 av de 22 svenska folkbibliotek (kommuner) som använder Koha som bibliotekssystem.

Bibliotek Mellansjö och Bibliotek Västmanland har också anlitat Koha i Sverige för att bygga en webbportal.

Den som är intresserad av open source-lösningar för bibliotek har i vår två arrangemang att anmäla sig till:

FOLIO-dag på Chalmers 9 mars

Användarmöte med Svenska Kohanätverket 31 mars – 2 april

Länkar:

Svenska Kohanätverkets lista över Koha-bibliotek i Sverige

Svenska Kohanätverkets lista över Kohatjänsteleverantörer i Sverige

Läs också:

Stärk biblioteken i utvecklingsarbetet med bibliotekssystem och webblösningar

Om kostnader och kompetenskrav för öppen källkod och egenutvecklade lösningar (se diskussionen i anslutning till detta blogginlägg)

FOLIO - the Future Of Libraries Is Open

Dominerande leverantörer av bibliotekssystem

Frågetecken kring Koha

Bibliotekenes IT-senter, Bibliotekscentrum Sverige AB och Open Library Solutions ingår nu i Axiell-koncernen

Marknadsläge för bibliotekssystem i Sverige

Uppdatering 2021-09-13
Koha i Sverige var ett samarbete mellan imCode och Kreablo. De samarbetar inte längre. Däremot är nu norska Libriotech dotterbolag till imCode. Gotländska imCode är leverantör till 35 av de 38 kommuner som använder Koha.

2019-10-18

Om kostnader och kompetenskrav för öppen källkod och egenutvecklade lösningar

På Svenska Kohanätverkets sjunde användarmöte 26-28 mars 2019 i Skövde sades det om Bibliotek i Västmanland: "Man har i och med samarbetet sänkt sina årliga kostnader med två miljoner kronor."

I imCodes annons i Biblioteksbladet 2019 : 6 står det däremot: "Till exempel räknar Region Västmanland med att spara in ca 2 miljoner kronor på övergången till Koha." Och på sin hemsida skriver imCode: "Till exempel räknar Region Västmanland med att spara in ca 2 miljoner kronor om året på samarbetet med imCode."

Det låter konstigt att samma summa anges i bägge fallen eftersom besparingen för samarbete plus övergång till Koha bör vara större än enbart besparingen i och med en övergång till Koha.

En annan sak jag frågar mig är om summan på två miljoner räknats fram genom att genom att jämföra Bibliotek i Västmanlands kostnader för Koha med de kostnader de ingående kommunerna tidigare hade var och en för sig för respektive system (BOOK-IT och Mikromarc 3) eller genom att jämföra med vad det skulle ha kostat om Bibliotek Västmanland gemensamt gått över till ett proprietärt system.

Det står i annonsen att "imCode har leveransansvar med kundavtal, projektledning, drift och support." Vad jag förstår ingår alltså inte eventuella utvecklingskostnader, utan dessa får antingen köpas separat eller så får biblioteken själva anställa personal med de specifika kunskaper som krävs.

Jag noterar att imCode kallar Koha ett "nyare" system i jämförelse med BOOK-IT och Mikromarc 3. De har såklart rätt i den bemärkelsen att Koha är ett nytt system för de bibliotek som gått över till det, men som system betraktade är Koha och BOOK-IT ungefär jämngamla, och Mikromarc 3 är nyare än dessa. Nya bibliotekssystem i Sverige är däremot FOLIO och Quria.

Bibliotek i Västmanland och Bibliotek Mellansjö har beviljats anslag från Stärkta bibliotek för att "utveckla en webbplats och integrationsdatabas." Med dessa medel och övriga medel ska de satsa 3 615 000 kronor på att utveckla en webblösning som fungerar tillsammans med Koha.

Men när en webbplats finns på plats har man sedan också löpande kostnader för drift, support, felrättning och utveckling. I den förstudie som gjorts redovisas driftskostnader för olika alternativ, men om kostnader för felrättning och utveckling ingår är osäkert.

Stockholms stadsbibliotek, som har en egenutvecklad webblösning, ska satsa fem miljoner kronor "på en ny digital plattform för stadens bibliotek." Hela summan ska kanske inte satsas på webblösningen, men jag tycker ändå det är intressant att sätta dessa fem miljoner kronor i relation till de 3 615 000 kronor som Bibliotek i Västmanland och Bibliotek Mellansjö lägger på sin webblösning.

Ett exempel på vad utvecklingsarbete av system och webb kostar och innebär visas av den annons som Stockholms stadsbibliotek har ute nu för en tjänst som systemutvecklare till Digitala biblioteket. De ställer följande krav:

"Vi söker dig som har:
  • Högskole- eller yrkesutbildning inom data- och systemutveckling, eller annan utbildning som arbetsgivaren bedömer vara likvärdig.
  • Minst ett års arbetslivserfarenhet som systemutvecklare, eller annan erfarenhet som arbetsgivaren bedömer vara likvärdig.
  • Mycket goda kunskaper inom systemutveckling och programmering
  • Mycket goda kunskaper inom aktuella utvecklingstekniker och metoder
  • Erfarenhet av utveckling av front-end såväl som back-end
  • Erfarenhet av att utveckla, konsumera olika api:er
  • Erfarenhet från flera separata utvecklingsprojekt
Det är meriterande om du har erfarenhet av:
  • Olika skript- och systemspråk
  • Mikrotjänster
  • Händelsedriven arkitektur
  • DevOp-kulturen
  • Container-lösningar
  • Kontinuerlig integrering
  • Apputveckling för mobila plattformar
  • Operativsystem baserade på Linux och förtrogen med terminalen
  • Agil projektmetodik, t.ex. Scrum eller Kanban
  • Testdriven utveckling, enhetstester och integrationstester"
Digitala biblioteket har 32 anställda och ansvarar "för utveckling, drift och inköp av digitala tjänster och interna system" samt "för inköp av böcker och andra medier till alla stadens bibliotek."

För Kohas del har såväl statliga som regionala medel avsatts, även för sådan grundläggande funktionalitet i ett system som en fjärrlånemodul. Motsvarande är svårt att tänka sig för proprietära system/lösningar.

Läs också:
Frågetecken kring Koha.

Uppdatering 2019-12-17:

Ännu ett exempel på vilka kompetenskrav som ställs för egen utveckling och öppen källkod är nedanstående två tjänster som nu är utannonserade på Stockholms universitetsbibliotek.

Systemutvecklare
vid Stockholms universitetsbibliotek. Sista ansökningsdag: 2020-01-19.

Vill du vara med och skapa system som underlättar arbetet för tusentals studenter och forskare, och hjälper dem sprida sin forskning över världen?

Stockholms universitetsbibliotek arbetar med systemutveckling utifrån ett användarnära perspektiv, vilket sker i en agil utvecklingsorganisation där vi framförallt arbetar med open source system eller egen utveckling. Vi nyutvecklar och förvaltar tjänster för våra interna system och lösningar, där vi bland annat utvecklat ett unikt boklogistik-system. Våra arbetsprocesser involverar arbete med api:er (RESTful) och webbtjänster för att integrera våra olika system.

Arbetsgruppen för systemutveckling består idag av åtta personer med kompetens inom UX, programmering och bibliotekssystem, och behöver nu förstärkning. Utvecklingen sker i första hand i .NET/C#, och vi använder oss av metoder som dependency injection, unit tester, kontinuerlig leverans och versionshantering i Git. Du kommer arbeta i nära samarbete med bibliotekets andra systemutvecklare, där klimatet är inkluderande och hjälpsamt. Vi utvecklar kontinuerligt vår utvecklingsmetodik och ser dig som en självklar del av detta.

Stockholms universitetsbibliotek erbjuder dig en heltidsanställning i en stimulerande miljö samt förmåner som flexibla arbetstider, friskvårdsersättning och generösa semestervillkor. Stockholms universitetsbibliotek är ett av landets största forskningsbibliotek med ca 110 medarbetare.

Arbetsuppgifter
Som systemutvecklare arbetar du med spännande utvecklingsprojekt utifrån verksamhetens behov, i såväl back-end som front-end. Arbetet innebär stort eget ansvar och möjligheter till kreativitet. I rollen ingår att:
  • skapa och förvalta kod, identifiera och förbättra prestanda samt läsbarhet
  • bygga ny funktionalitet, moduler och system, inkl. webbapplikationer och appar
  • designa fungerande modeller och lösningar utifrån verksamhetens behov/krav
  • dokumentera och sprida lösningar samt erfarenheter
  • samarbeta med systemutvecklare, UX-strateger och bibliotekarier för att planera, utveckla, driftsätta och förvalta våra system och resurser
  • säkerställa att våra lösningar är driftsäkra, välfungerande och användarvänliga.

Kvalifikationer
  • Relevant eftergymnasial utbildning inom datavetenskap, systemvetenskap eller motsvarande kunskaper via relevant arbetslivserfarenhet.
  • Ingående kunskaper och erfarenhet av .NET eller liknande ramverk.

Meriterande
  • Goda kunskaper och erfarenhet av utveckling i C#, Java eller andra objektorienterade språk
  • erfarenhet av andra programspråk eller programmeringsparadigm (gärna kunskaper inom exempelvis JavaScript, JQuery, SQL etc.)
  • erfarenhet av MVC-ramverk, t.ex. ASP.NET MVC
  • kunskap om api:er (RESTful) och webbtjänster
  • erfarenhet av källkods- och versionshantering, gärna med Git
  • några års relevant arbetslivserfarenhet
  • praktisk erfarenhet av att arbeta med ett agilt arbetssätt såsom Scrum, Kanban eller Continuous Integration
  • erfarenhet av bibliotekssystem.

Som person är du intresserad av utvecklingsfrågor och delar gärna med dig av dina kunskaper, är prestigelös och har lätt för att samarbeta. Det är viktigt att du tycker om att arbeta både självständigt och i grupp och är inriktad på service och problemlösning. Du har lätt att uttrycka dig i tal och skrift på både svenska och engelska.

Systemutvecklare med inriktning databas (SQL)
vid Stockholms universitetsbibliotek. Sista ansökningsdag: 2020-01-19.

Är du en systemutvecklare med specialisering mot databaser, deployment och testning? Vill du vara med och skapa system som underlättar arbetet för tusentals studenter och forskare?

Stockholms universitetsbibliotek arbetar med systemutveckling utifrån ett användarnära perspektiv, vilket sker i en agil utvecklingsorganisation där vi framförallt arbetar med open source system eller egen utveckling. Vi nyutvecklar och förvaltar tjänster för våra interna system och lösningar, där vi bland annat utvecklat ett unikt boklogistik-system. Våra arbetsprocesser involverar arbete med api:er (RESTful) och webbtjänster för att integrera våra olika system. För att förbättra våra processer söker vi dig som är specialist på relationsdatabaser (SQL), deployment och testning för att automatisera, säkerställa och optimera våra arbets- och dataflöden, gärna med ett särskilt perspektiv på IT-säkerhet och stabilitet. Du kommer vara en viktig del i att utforma det arbetet.

IT-arbetet på biblioteket stöds av två arbetsgrupper: Systemutveckling och IT-Infra. Arbetsgruppen för systemutveckling består idag av åtta personer med kompetens inom UX, programmering och bibliotekssystem. IT-Infra ansvarar för drift och säkerhet för de system biblioteket tillhandahåller, inklusive en egen serverhall, och består av sex personer. Vi arbetar både i Linux och Windows miljöer. Ditt arbete kommer bidra till samarbetet mellan de två arbetsgrupperna.

Stockholms universitetsbibliotek erbjuder dig en heltidsanställning i en stimulerande miljö samt förmåner som flexibla arbetstider, friskvårdsersättning och generösa semestervillkor. Stockholms universitetsbibliotek är ett av landets största forskningsbibliotek med ca 110 medarbetare.

Arbetsuppgifter
Du kommer tillsammans med andra kollegor att arbeta med spännande utvecklingsprojekt utifrån verksamhetens behov med möjlighet till eget ansvar och varierande arbetsuppgifter. Arbetet har ett tydligt fokus på arbete i back-end och i rollen ingår bland annat:
  • Databasutveckling, inklusive optimering och klustring
  • automatisera och skapa stabilitet i testning och deployment
  • systemutveckling för att förbättra eller integrera våra system
  • skriva och schemalägga skript
  • IT-säkerhetsarbete, såväl strategiskt som operativt på brandväggsnivå.

Kvalifikationer
  • Relevant eftergymnasial utbildning inom datavetenskap, systemvetenskap eller motsvarande (alternativt motsvarande arbetslivserfarenhet).
  • Ingående kunskaper om databashantering och SQL.
  • Goda kunskaper inom något av följande programmerings-/scriptspråk: Javascript, Python, Perl, PHP, Bash eller liknande.
  • Erfarenhet av arbete och system/serveradministration i Linux-miljö.

Meriterande
  • Deployment och testning (devops)
  • källkods- och versionshantering med Git
  • arbete med IT-säkerhet eller brandväggar
  • arbete i Windows-miljö och serveradministration
  • agilt arbetssätt såsom Scrum, Kanban eller Continuous Integration.

Som person är du intresserad av utvecklingsfrågor och delar gärna med dig av dina kunskaper, är prestigelös och har lätt för att samarbeta. Det är viktigt att du tycker om att arbeta både självständigt och i grupp och är inriktad på service och problemlösning. Du har lätt att uttrycka dig i tal och skrift på både svenska och engelska.

2019-10-15

FOLIO - the Future Of Libraries Is Open

Den 30 september gick Chalmers bibliotek live med bibliotekssystemet FOLIO med support och hosting från EBSCO Information Services. Tidigare använde Chalmers Innovatives bibliotekssystem Sierra.

Så här presenteras FOLIO av Chalmers:

"De bibliotekssystem som finns på marknaden för att hantera bibliotekens resurser är väldigt stora och som användare av dem köper man hela paket. Man får de funktioner man behöver, men man betalar också för andra funktioner som man inte använder. Tanken med att byta till ett nytt system är att det anpassar sig efter verksamhetens behov och att tekniken ska följa branschens utveckling. I Chalmers fall handlar det om att både hantera de elektroniska resurserna och de tryckta materialen som finns i bibliotekets samlingar på samma plattform."

"Chalmers nya bibliotekssystem heter FOLIO – the Future Of Libraries Is Open – och är en programvara utvecklad i öppen källkod, så kallad open source. Utvecklingsarbetet är helt transparent och alla som vill kan följa processen eller delta aktivt. Bakom utvecklingen av systemet finns ett antal aktörer samlade under paraplyorganisationen Open Library Foundation som äger och förvaltar programvaran.

FOLIO drivs av medlemmar i ett internationellt forum, FOLIO Community, med intressegrupper från närmare 30 biblioteksorganisationer och ett antal IT-företag med kunskaper om biblioteksbranschen. Tillsammans tar man fram specifikationer och utvecklar funktionaliteten."

"Grundupplägget i FOLIO är ett plattformssystem med olika appar som kommunicerar med varandra. Det finns appar för grundläggande funktioner som till exempel att låna ut och lämna tillbaka böcker, men också appar med specialiserade funktioner för att hantera e-resurser från olika databasleverantörer. Som användare av systemet går det att välja vilken funktionalitet man behöver.

FOLIO byggs i öppen källkod, open source, vilket tillåter användare att utveckla egna delar till systemet. Utvecklingen sker i ett internationellt forum, FOLIO Community, med specialister från både bibliotek och IT-företag."

Nu finns två bibliotekssystem byggda i öppen källkod på den svenska marknaden - nyutvecklade FOLIO och Koha, som skapades 1999.

Läs vidare:
FOLIOS hemsida
FOLIO wiki
Chalmers först i världen med unikt bibliotekssystem
Information om FOLIO på Chalmers biblioteks blogg (här finns fler länkar, bland annat till en demosida).