När ska vi sluta med förkortad katalogisering?

Glädjande nog förs nu en del diskussioner kring katalogfrågor. Till stor del handlar de om huruvida folkbiblioteken själva ska katalogisera i Libris eller om de ska köpa katalogisering som en tjänst (Bibliografisk service) från BTJ eller om de ska både katalogisera själva i Libris och köpa viss katalogisering av BTJ - så kallad uppdragskatalogisering.

Ett argument för folkbiblioteken att själva katalogisera i Libris är att det stärker den egna, lokala kompetensen i katalog- och metadatafrågor.

BTJ svarade så här på mitt blogginlägg Libris vs Bibliografisk service i nationell katalog:

"Systembibliotekarien menar att 'det vore bra om minst en medarbetare per kommun arbetar med katalogisering/metadata.' Så ser det vanligen ut i redan idag, oavsett om kommunen köper in tjänsten från BTJ eller inte. Även om biblioteken får kataloginformationen levererad från BTJ arbetar bibliotekarierna med sina kataloger. Skillnaden är att vår tjänst ger mer tid över åt det som ligger närmast bibliotekens huvuduppdrag: att tillhandahålla kunskap till medborgarna och uppmuntra till läsning."

Mot ovanstående kan detta ställas, som en bibliotekarie i Karlstad säger angående deras övergång till Libris:

– Vi var inte vana vid att se på katalogposterna och upptäcka om det var rätt eller fel, berättar Inger Sundström.

I poddavsnitt #2 Libris XL och förkortad katalogisering av BTJ:s lyssningsvärda Katalogiseringspodden säger också Emma Tennevall ungefär så här om förkortad katalogisering (lyssna från 1:45): "När vi skickar ut våra nyhetsbrev brukar vi länka till vad förkortad katalogisering är eftersom vi behövt berätta om det och det är väldigt klickat och det är för att det här med förkortad inte är helt självklart vad det är trots att man har det i den egna katalogen."

Man kan alltså fråga sig hur det egentligen står till med kunskaper kring katalogisering och metadata på de svenska folkbiblioteken.

Emma Tennevall redogör i podden för att förkortad katalogisering inte längre kommer behövas när verksfunktionen i Libris XL är utvecklad och vi har bibliotekssystem som kan hantera sökresultat och reservationer på verksnivå (lyssna från 15:00). Axiells Quria är ett system som klarar detta, men det har ännu inte lanserats i Sverige. BTJ:s inställning är att det kommer dröja "ganska lång tid" innan förkortad katalogisering kan ersättas av en utvecklad verksfunktion i Libris XL och bibliotekssystem som kan hantera verksfunktion. De menar att alla svenska folkbibliotek ska ha ett sådant bibliotekssystem innan det är aktuellt att lägga ned förkortad katalogisering.

När BTJ säger att förkortad katalogisering är något som efterfrågas av folkbibliotek är det väl snarare så att funktionalitet som möjliggör sökresultat och reservation på verksnivå är vad som efterfrågas? Nackdelen med förkortad katalogisering är att vi inte har möjlighet att se eller reservera specifika utgåvor som är kopplade till en förkortad katalogpost. Det är något som även folkbibliotek och dess användare behöver kunna göra. Läs mitt blogginlägg Istället för förkortad katalogisering angående detta.

Daniel Forsman, stadsbibliotek på Stockholms stadsbibliotek, medverkade under rubriken Ny i Libris under Libris användardag 2019-11-14. Hans presentation finns utlagd på YouTube.

Om förkortad katalogisering säger Daniel Forsman ungefär så här (se från 19:32):

"En sak som vi tidigt konstaterade i det här projektet det är att förkortad katalogisering är ingenting att ha. Så vi la ner det. Det följer inte arbetsflödet i Libris XL. Jag tycker ingen behöver gå med på konceptet förkortad katalogisering eller låta det stå i vägen för att gå med i Libris. Om det finns en standard och arbetsflöde som gäller för hur man ska arbeta i det här systemet så följ den. Det kommer att underlätta återvinnningen och FRBR-iseringen av de här titlarna."

Axiell skriver så här på sin blogg om Daniel Forsmans presentation:

"Eftermiddagspasset inleddes med ett föredrag av Daniel Forsman, chef för Stockholms stadsbibliotek. SSB har varit Libris-bibliotek sedan 1 januari i år och övergången från BURK har i stort varit positiv. Inledningsvis försökte SSB upprätthålla en lokal rutin för förkortad katalogisering men insåg efter en kort tid att det var både för arbetskrävande och onödigt. Daniel Forsman menar att förkortad katalogisering kan läggas ner helt då det inte fungerar vid den FRBR-isering av metadata som görs i Libris och framtida bibliotekssystem. Axiell Quria har exempelvis en RDA-baserad datamodell där katalogdatat struktureras och presenteras enligt FRBR och där förkortad katalogisering är snarare ett hinder än en tillgång."

På BTJ:s hemsida står: "Bibliotek som varit Librisbibliotek sedan tidigare och som frångått förkortad katalogisering omfattas inte, utan startar Bibliografisk service i Libris enligt överenskommen tidplan."

Jag utgår från att alla folkbibliotek i sina kommande upphandlingar av bibliotekssystem och webblösningar kommer ställa krav på att systemet och webblösningen kan hantera sökresultat och reservationer på verksnivå. När vi går över till sådana system och webblösningar kommer de förkortade katalogposterna ställa till med problem.

• Är det verkligen klokt av biblioteken att fortsätta med förkortad katalogisering med tanke på att det inte kommer behövas i framtiden och att folkbiblioteks anslutning till Libris försenats på grund av att ett speciellt postflöde krävs för dessa katalogposter?

• Är de folkbibliotek som nu använder sig av förkortad katalogisering medvetna om att vi inom en en inte alltför avlägsen framtid har en mycket bättre lösning på de problem som förkortad katalogisering varit en bristfällig lösning på? 

• Är de folkbibliotek som nu använder sig av förkortad katalogisering medvetna om att de förkortade katalogposterna är ett hinder vid en övergång till ett bibliotekssystem som hanterar sökresultat och reservationer på verksnivå?

• Hur ska vi kunna urskilja de olika utgåvor/upplagor som är kopplade till en och samma förkortade katalogpost vid en övergång till ett bibliotekssystem som hanterar visning och reservation på verksnivå?

• Hur ska vi kunna visa bestånd i Libris för de exemplar som är kopplade till förkortade katalogposter?

• Kort sagt - borde inte folkbiblioteken i och med anslutning till Libris ha slutat med förkortad katalogisering och istället, som Daniel Forsman säger, följt den standard och de flöden som gäller i Libris?

Länkar:
Katalogiseringsspodden #1 BTJ, Libris och RDA (BTJ)
Katalogiseringspodden #2 Libris XL och förkortad katalogisering (BTJ)
Daniel Forsman: Ny i Libris (Kungliga biblioteket)
AI och framtiden – En rapport från Libris användardag 2019 (Axiell)
Pronto #5 Kvalitetssäkra bibliotekskatalogen (BTJ)
Karlstads bibliotek: Därför gick vi tillbaka till Bibliografisk service (BTJ)
Intensivt arbete med Bibliografisk service i Libris (BTJ)
Anette Grönroos (BTJ): För vem katalogiserar biblioteken? (Läs även kommentarerna till artikeln)
Libris eller Bibliografisk service - både och! (BTJ)
Presentationerna från Libris användardag 2019 (Kungliga biblioteket)
Libris användardag 2019 på YouTube (Kungliga biblioteket)
Libris vs Bibliografisk service i nationell katalog
Istället för förkortad katalogisering

Uppdatering 2020-01-10
Stockholms stadsbibliotek: ”BTJ bör anpassa sig till marknaden” (Biblioteksbladet)