Om bibliotek och urval

Då och då väcks frågan om urvalsprinciper på folkbibliotek till liv och varje gång ger biblioteken ett yrvaket intryck.

Just nu har boken Healing the symptoms known as autism skapat rubriker. Malmö stadsbibliotek har tagit bort boken ur sitt bestånd av e-böcker, men Borås stadsbibliotek har bestämt sig för att ha den kvar. Beslutet i Borås grundas i att de tar in "alla e-böcker under ett visst pris som biblioteket bestämt".

Urvalsprinciper i sig kan och bör vi ständigt diskutera, men jag kan tycka att vi åtminstone borde kunna vara överens om att biblioteken faktiskt själva ska göra ett urval och att denna princip ska vara formatoberoende, och alltså gälla såväl pappersböcker som e-böcker. Att endast ha ett högsta pris som urvalspolicy av e-böcker är inte acceptabelt.

2016 hade vi ett fall där ett förlag masslånade sina egna titlar. Flera bibliotekschefer gick då snabbt ut och lade hela skulden på leverantören. Vad de inte verkade tänka på var sådant som bibliotekssekretess och att biblioteken givetvis själva måste ta ansvar för vad de erbjuder. Det fanns till och med bibliotekschefer som hade den märkliga åsikten att kommersiella förlag inte ska få ge ut böcker med fri upphovsrätt.

Jag menar att varje titel som köps in till ett bibliotek eller erbjuds via biblioteket oavsett format bör vara resultatet av ett medvetet urval och kunna motiveras utifrån en formulerad inköpspolisy baserad på de dokument som styr bibliotekens verksamhet (till exempel Bibliotekslagen och IFLA:s förklaring om bibliotek och intellektuell frihet) . Ingrid Atlestam har formulerat detta klokt: "Vad biblioteket står för är vad man aktivt köper in, skyltar med, vägleder till och propagerar för."

Urvalsarbetet bör göras så nära användarna som möjligt, alltså helst lokalt, även på filialnivå. Jag tror också vi har mycket att vinna på om urvalsarbetet görs kollektivt. På många bibliotek har de regelbundet återkommande inköpsmötena avskaffats. I och med detta har ett forum för kontinuerlig diskussion kring urval försvunnit.

Vi behöver diskutera vilka verktyg vi behöver för att kunna göra vårt urvalsarbete effektivt och enligt de principer vi bestämt oss för och hur vi ska göra med tjänster som till exempel PressReader, där vi ju överlåtit åt leverantören att göra vårt urval.

Länkar:
Peter Alsbjer: Malmö stadsbibliotek tar bort kontroversiell e-bok
Ingrid Atlestam: Bibliotek är att välja och visa vad som valts och varför!
Ingrid Atlestam: Bibliotek är att välja
Skånska biblioteken polisanmäler Frondörförlaget för bedrägeri i ebokshärvan
Kontroversiell autism-bok finns att låna på svenska bibliotek
Bibliotek Uppsala tipsar om hur man bygger en bra e-bokskatalog
Thord Eriksson: Efter inköpsdebatten : konsten att välja det rätta
Rasmus Fleischer: Hur ska biblioteken bekämpa lögner?, De här böckerna är rena barnmisshandeln
Tobias Willstedt: Malmö stadsbibliotek tar bort kontroversiell e-bok

Frågetecken kring Koha

Att Koha växer i Sverige är positivt, men det finns ett antal frågetecken kring en övergång till Koha. Här några punkter som gör att jag är tveksam till att förespråka en övergång från BOOK-IT/Axiell Arena/Saga eller Mikromarc 3/Saga till Koha.

1. Webblösning/gränssnitt gentemot biblioteksanvändarna
Till Koha finns ännu inte, åtminstone inte i Sverige, någon integrerad webblösning motsvarande Axiell Arena eller Open Library Solutions Saga. Med Koha får du en OPAC, se Bibliotek Mellansjös OPAC som ett exempel.

Bibliotek Mellansjö har sökt pengar från Stärkta bibliotek för att bygga en gemensam webbplats. De har hämtat inspiration det norska projektet Webløft. Men Webløft är inte någon fullvärdig ersättning för Axiell Arena eller Saga. Det är inte en integrerad lösning utan består av en hemsida byggd i Wordpress samt en OPAC. Om du gör en sökning via sökrutan på hemsidan skickas du vidare till en OPAC som antingen öppnas i en ny webbflik eller i en ram inom hemsidan. Exempel: Haugesund folkebibliotek, Ryfylkebiblioteket, Biblioteken i Vaggeryds kommun. Även Bibliotek Västmanland har planer på att bygga en gemensam webbplats.

En möjlig lösning på detta vore att Koha-biblioteken utvecklar en webblösning motsvarande Axiell Arena och Saga. Den skulle kunna bygga på Stockholms stadsbiblioteks webblösning. Intressant att titta på här är Finlands Finna.fi. En annan lösning skulle vara om Axiell utvecklar Axiell Arena och/eller Saga så att de fungerar även med Koha. Fördelen för dem att göra detta vore att de då kan få även Koha-bibliotek som kunder. Nackdelen för Axiell vore att de då inte har sina webblösningar som en konkurrensfördel gentemot Koha.

2. Leverantörer: installation, drift, support, utbildning, utveckling
Leverantörerna av Koha i Sverige är än så länge få och små. En stabil och väl fungerande organisation kring installationer, drift, support, utbildning och utveckling behövs. En lösning på detta vore om de svenska Koha-biblioteken bildar ett gemensamt företag som arbetar med dessa frågor. I Finland finns det kommunägda företaget Koha-Suomi Oy.

3. Utveckling kring helt nya lösningar
Koha utvecklas kontinuerligt och nya versioner släpps regelbundet. Men vem/vilka ansvarar för större nyutveckling, utveckling av helt nya system. Koha skapades 1999 och vi ser nu att Axiell och norska Bibliotek-Systemer As utvecklat helt nya bibliotekssystem. Att utveckla ett helt nytt bibliotekssystem har höga initialkostnader. Bibliotek-Systemer As meddelar i Infobrev 1/2019 att de inte längre kommer utveckla "gamla" Bibliofil. Axiells starka, och nu stärkta, ställning har uppmärksammats i media (se Biblioteksbladet 2017-10-26 och Computer Sweden 2019-02-23). Att en leverantör växer sig stark och får en dominerande ställning kan få negativa konsekvenser, men det kan också betyda att den leverantören får de resurser som krävs för mer omfattande utveckling.

Axiells Boris Zetterlund säger att "Det viktiga är att all data kan hanteras öppet och delas med alla." Samma åsikt framfördes i dialogmötet med leverantörer som Rogaland fylkeskommune höll 2018-11-21:

"Takk til Biblioteksystemer, Axiell, Systematic og Libriotech for interessante presentasjoner. Leverandørene har ulike strategier og måter å jobbe på, men er enige om at framtidens biblioteksystemer har åpne grensesnitt, snakker med hverandre og med resten av verden, og er enkle og intuitive å bruke."

Slutsatser:

1. Det är bra att Koha växer men tveksamheter kring en övergång från de proprietära systemen BOOK-IT och Mikromarc 3 finns.

2. Vi bör ställa krav på systemleverantörerna att systemen kan kommunicera med andra system och att all data är öppen.

3. Vi bör utveckla former för att stärka bibliotekens ställning gentemot leverantörer, det gäller inte bara teknikleverantörer utan även medieleverantörer (där nu Adlibris har en väldigt stark ställning).