Att
Koha växer i Sverige är positivt, men det finns ett antal frågetecken kring en övergång till Koha. Här några punkter som gör att jag är tveksam till att förespråka en övergång från BOOK-IT/Axiell Arena/Saga eller Mikromarc 3/Saga till Koha.
1. Webblösning/gränssnitt gentemot biblioteksanvändarna
Till Koha finns ännu inte, åtminstone inte i Sverige, någon integrerad webblösning motsvarande Axiell Arena eller Open Library Solutions Saga. Med Koha får du en OPAC, se
Bibliotek Mellansjös OPAC som ett exempel.
Bibliotek Mellansjö har
sökt pengar från Stärkta bibliotek för att bygga en gemensam webbplats. De har hämtat inspiration det norska projektet
Webløft. Men Webløft är inte någon fullvärdig ersättning för Axiell Arena eller Saga. Det är inte en integrerad lösning utan består av en hemsida byggd i Wordpress samt en OPAC. Om du gör en sökning via sökrutan på hemsidan skickas du vidare till en OPAC som antingen öppnas i en ny webbflik eller i en ram inom hemsidan. Exempel:
Haugesund folkebibliotek,
Ryfylkebiblioteket,
Biblioteken i Vaggeryds kommun. Även Bibliotek Västmanland har
planer på att bygga en gemensam webbplats.
En möjlig lösning på detta vore att Koha-biblioteken utvecklar en webblösning motsvarande Axiell Arena och Saga. Den skulle kunna bygga på
Stockholms stadsbiblioteks webblösning. Intressant att titta på här är Finlands
Finna.fi. En annan lösning skulle vara om Axiell utvecklar Axiell Arena och/eller Saga så att de fungerar även med Koha. Fördelen för dem att göra detta vore att de då kan få även Koha-bibliotek som kunder. Nackdelen för Axiell vore att de då inte har sina webblösningar som en konkurrensfördel gentemot Koha.
2. Leverantörer: installation, drift, support, utbildning, utveckling
Leverantörerna av Koha i Sverige är än så länge få och små. En stabil och väl fungerande organisation kring installationer, drift, support, utbildning och utveckling behövs. En lösning på detta vore om de svenska Koha-biblioteken bildar ett gemensamt företag som arbetar med dessa frågor. I Finland finns det kommunägda företaget
Koha-Suomi Oy.
3. Utveckling kring helt nya lösningar
Koha utvecklas kontinuerligt och nya versioner släpps regelbundet. Men vem/vilka ansvarar för större nyutveckling, utveckling av helt nya system.
Koha skapades 1999 och vi ser nu att
Axiell och norska
Bibliotek-Systemer As utvecklat helt nya bibliotekssystem. Att utveckla ett helt nytt bibliotekssystem har höga initialkostnader. Bibliotek-Systemer As meddelar i
Infobrev 1/2019 att de inte längre kommer utveckla "gamla" Bibliofil. Axiells starka,
och nu stärkta, ställning har uppmärksammats i media (se
Biblioteksbladet 2017-10-26 och
Computer Sweden 2019-02-23). Att en leverantör växer sig stark och får en dominerande ställning kan få negativa konsekvenser, men det kan också betyda att den leverantören får de resurser som krävs för mer omfattande utveckling.
Axiells Boris Zetterlund säger att "
Det viktiga är att all data kan hanteras öppet och delas med alla." Samma åsikt framfördes i dialogmötet med leverantörer som Rogaland fylkeskommune höll 2018-11-21:
"
Takk til Biblioteksystemer, Axiell, Systematic og Libriotech for interessante presentasjoner. Leverandørene har ulike strategier og måter å jobbe på, men er enige om at framtidens biblioteksystemer har åpne grensesnitt, snakker med hverandre og med resten av verden, og er enkle og intuitive å bruke."
Slutsatser:
1. Det är bra att Koha växer men tveksamheter kring en övergång från de proprietära systemen BOOK-IT och Mikromarc 3 finns.
2. Vi bör ställa krav på systemleverantörerna att systemen kan kommunicera med andra system och att all data är öppen.
3. Vi bör utveckla former för att stärka bibliotekens ställning gentemot leverantörer, det gäller inte bara teknikleverantörer utan även medieleverantörer (där nu Adlibris har en väldigt stark ställning).