Omvärldsbevakning 2020-06-01

Kungliga biblioteket presenterade 2020-05-20 Sveriges officiella biblioteksstatistik 2019.

Här finns mängder med siffror kring bibliotekens resurser och prioriteringar och medborgarnas tillgång till bibliotek och biblioteksresurser att resonera kring och att problematisera.

Några citat ur Rapporten Bibliotek 2019:

s. 5: "Sedan millennieskiftet har antalet folkbibliotek totalt sett minskat 25 procent."

s. 5: "De flesta biblioteksorganisationerna har sedan en längre tid minskat sina nyförvärv av tryckta böcker i förhållande till motsvarande bestånd. Istället har tillgången till titlar av e-böcker ökats."

s. 5: "Sedan 2015 har antalet fysiska medier på folkbiblioteken minskat med 10 procent. Det fysiska beståndet uppgår nu till 3,2 medier per invånare."

s. 6: "140 kommuner har nu ett eller flera meröppna folkbibliotek. Oftast är de bemannade öppettiderna förlagda under kontorstid. I 31 kommuner rapporterar inget folkbibliotek att de har bemannad öppettid efter klockan 18 eller på lördag/söndag."

s. 6f: "E-boksutlåningen på folkbiblioteken har ökat 6 procent sedan föregående mätning och uppgår nu till 2,4 miljoner e-bokslån. Folkbiblioteken tvingas ibland stänga ned eller begränsa e-boksutlåningen när budgeten för dessa överskrids. Andel e-boksutlåning av total initial bokutlåning (tryckt bok, e-bok, ljudbok, talbok) uppgår nu till 6,5 procent på folkbiblioteken, vilket är en liten ökning."

s. 12: "I nuläget finns 18 interkommunala mediesamarbeten mellan folkbibliotek. Det motsvarade 128 av landets 290 folkbiblioteksorganisationer i kommunerna år 2018."

s. 16: "Totalt sett har folkbiblioteken minskat med 360 stycken sedan millennieskiftet och uppgår nu till 1 091 öppna folkbibliotek under 2019."

s. 25: "Det har sedan länge redovisats ett samband mellan andel personal som bemannar biblioteken och höga nyckeltal för verksamheten i övrigt. Fler personal per invånare ger generellt sett fler invånare som aktivt nyttjar sitt bibliotek."

s. 29: "Kostnaderna för e-medier är totalt sett högre än kostnaderna för fysiska medier men det skiljer mycket åt mellan olika bibliotekstyper."

s. 31: "I genomsnitt kostade folkbiblioteken 444 kronor per invånare 2019. Av de 444 kronorna var 34 kronor nyförvärvskostnad för fysiska medier och närmare 7 kronor för e-medier. Kostnaden för fysiska medier har ständigt minskat i kronor per invånare trots att det samtidigt skett en kostnadsökning. 2015 redovisade folkbiblioteken att de köpt fysiska medier för 38 kronor per invånare."

s. 38: "Drygt åtta miljoner tryckta böcker har gallrats från landets folkbibliotek sedan 2009. Folkbibliotekens bestånd av tryckta böcker har minskat 20 procent på 10 år." "E-boksbeståndet har samtidigt ökat med 10 procent på folkbiblioteken sedan föregående mätning."

s. 42: "De geografiska skillnaderna i befolkningens tillgång till biblioteksverksamhet och bibliotekens bestånd är fortsatt stora."

s. 45: "På folkbiblioteken har e-boksnedladdningarna ökat med 6 procent och samtidigt minskar den initiala utlåningen av fysiska medier något."

s. 54: "Det är främst folkbiblioteken som rapporterar minskat antal fysiska besök, närmare en miljon färre."

Se Kulturanalys Nordens publikation Folkbibliotek i Norden för en jämförelse mellan de nordiska ländernas folkbiblioteksstatistik.

Se även Sveriges Kommuner och Regioners Myter om folkbibliotek och Axiell Medias rapport Bibliotekslånen första kvartalet 2020.

E-bokslånen ökar alltså, men samtidigt utgör de fortfarande en liten del av den totala utlåningen på svenska folkbibliotek.

Samtidigt i Falkenberg: E-böcker försvinner från biblioteket. Ordföranden i Kultur-, fritids- och tekniknämnden, Georgia Ferris (kd), tycker inte att biblioteken ska "acceptera sällsynt dåliga avtal" och väljer då att inte alls erbjuda Falkenbergs invånare e-böcker och e-ljudböcker.

Georgia Ferris säger: "Det finns bara två leverantörer och det kostar Falkenbergs kommun 26 kronor för varje lånad e-bok. Jämfört med inköp av en pappersbok som du kan låna hur många gånger som helst tyckte vi att det var dyrt." och "Det bästa hade varit om Sveriges kommuner hade samarbetat för att få ihop bättre avtal för sådana tjänster".

Några kommentarer kring detta:

Angående prisbilden på e-böcker så skrev @vredensbarn på Twitter (med anledning av Björn Werners text "Nu måste biblioteken lansera en gratis bokapp": "Antingen måste förlagen på något vis övertygas om att ge upp e-böckerna billigare (vilket de inte lär vara sugna på när de kan ha sina e-boksabonnemang som stadig kassako), eller så måste folkbiblioteken få ökat anslag."

Angående kostnadsjämförelse för e-bokslån och papperslån har @knihannka på Twitter framfört följande resonemang från Uppsala: "Ledningen menar att fysiska böcker kostar mer än bara inköp; distribution, logistik, lokaler, personal."

För övrigt kostar inte varje lån 26 kronor och Sveriges kommuner har e-litteraturavtal via SKL Kommentus. Biblioteken kan också, liksom Göteborg, göra egna upphandlingar.

Angående att det endast finns två leverantörer av e-böcker undrar jag om det är realistiskt att tro att vi i Sverige kommer få en uppsjö av leverantörer av e-böcker (eller för den skull bibliotekssystem) som konkurrerar med varandra. Vad kommer hända med Axiell Media om Overdrive vinner SKL Kommentus upphandling E-litteratur 2019? Och kommer Overdrive vara fortsatt intresserade av den svenska marknaden om Axiell Media vinner upphandlingen?

Nationella upphandlingar via SKL Kommentus och att folkbiblioteken bildar kommunövergripande samarbeten gör det inte lättare för nya aktörer att ta sig in på marknaden.

För att bredda synen på "monopol" bör vi också diskutera sådant som leverantörer av fysiska medier (där Adlibris har en stark ställning), e-tidskrifter, katalogiseringstjänster med mera. Själv önskar jag att vi själva arbetar mer med att stärka biblioteken gentemot leverantörer och tar ett eget ansvar för utvecklingen.

Eftersom folkbiblioteken knappast får ökade anslag för att erbjuda e-tjänster (e-böcker, e-ljudböcker, e-tidskrifter, e-film) måste dessa kostnader vägas mot andra kostnader. I vilken utsträckning används e-tjänsterna av våra prioriterade grupper? På Twitter skriver @knihannka: "Når vi utsatta och prioriterade grupper? Både Sthlm & Botkyrka har tittat på elån jmf papperslån och sett att t ex på Södermalm är både papperslån och elån högt men i utsatta områden är elån mkt lågt även om pappersböckerna lånas mycket!" Se även denna tweet av @vredensbarn: "Bristande tillgänglighet är inte att behöva besöka sitt lokala folkbibliotek och köa på en fysisk bok som andra har vidrört. Bristande tillgänglighet är att det lokala biblioteket är stängt och man är utlämnad till algoritmer för att hitta sin nästa läsupplevelse." som visar på behovet av att ha bibliotek i sin närhet med generösa öppettider och fackutbildad personal.

Mer från Halland:

Per Falk, som var bibliotekschef i Varberg 2008-2014, skriver i Hallands Nyheter 2020-04-22 angående en kommunal utställning på kulturhuset Komedianten:

"Att kommunala planer och projekt finns som en del av ett i övrigt brett och allsidigt informationsutbud på ett bibliotek är förstås helt i sin ordning. Men ett bibliotek är inte ett skyltfönster för övrig kommunal verksamhet eller en megafon för kommunens politiska ledning och dess budskap. Den makthavare (politiker eller tjänsteman i chefsställning) som tror det, är i princip inte bättre än företrädare för det parti som har kritiserats för att lägga sig i bibliotekens och andra kulturinstitutioners utbud."

Angående folkbibliotekens självständighet, se även mitt blogginlägg Omvärldsbevakning 2020-04-03.

Axiell meddelade 2020-04-26 att Sollentuna blir andra svenska folkbibliotek att välja Axiell Quria som bibliotekssystem. Svenskt pilotbibliotek för Quria är Biblioteken i Kungsbacka, vilket meddelades 2020-03-31.

BTJ har lagt ut ett nytt avsnitt av den alltid intressanta och innehållsrika Katalogiseringspodden. Ämnena för detta avsnitt är:

"Hur har katalogiseringen påverkats av corona? Katalogiseringspodden tittar också närmare på det nya postflödet för förkortad katalogisering. Flödet ska möjliggöra postleverans från Libris till folkbibliotek, för skönlitteratur på verksnivå. Varför har det tagit längre tid än beräknat? Och vad kommer det innebära för de bibliotek som går över till bibliotekssystemet Quria?"

Vid 9:31 börjar samtalet om förkortad katalogisering och det nya postflödet. Vid 20:38 talar de om Quria.