Nationell överblick för stärkt samverkan

Kungliga bibliotekets Nationell överblick för stärkt samverkan. Slutredovisning av uppdrag om stärkt samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet innehåller mängder av angelägen information. Jag fastnar särskilt för vad som skrivs om medieförsörjning avseende fysiska medier, s. 40-42.

Några nedslag:

• Det regionala stödet till kompletterande medieförsörjning har minskat (eller försvunnit)

• Med minskat regionalt stöd har behov av samverkan mellan kommuner ökat

• Det finns nu mediesamarbeten mellan kommuner i 15 av 21 regioner

• Flera kommuner och kommunövergripande samarbeten har begränsat möjligheten till fjärrlån av delar av deras bestånd

• Fjärrlån från universitets- och högskolebibliotek har minskat kraftigt

• Fjärrlån från Sveriges depåbibliotek och lånecentral i Umeå har ökat kraftigt

• Sveriges depåbibliotek och lånecentral i Umeå är underfinansierad: "Inom ett fåtal år går däremot inte den rent logistiska verksamheten för fjärrutlån att bedriva om inte mer verksamhetsmedel tillförs, eller omfattningen av uppdragen förändras." (s. 42)

KB skriver:

"Sammantaget ser KB att det statliga stödet för en likvärdig tillgång till fysiska medier inte är anpassat till dagens förhållanden. Det innebär att det är kostnadskrävande för framför allt mindre glesbygdskommuner att upprätthålla den nivå på biblioteksverksamhet som bibliotekslagen ställer, och förutsättningarna för en likvärdig tillgång till biblioteksverksamhet saknas. Statens stöd till bibliotekens fysiska medieförsörjning behöver därför uppdateras utifrån dagens förhållanden." (s. 42)

Men vilket ansvar har regioner och kommuner?

• Bör även regioner ha ett ansvar för medieförsörjning?

• Har kommunala folkbibliotek de medieanslag de behöver?

• Använder kommunala folkbibliotek sina medieanslag på bästa sätt?

• Agerar kommunövergripande samarbeten utifrån sin storlek eller ser varje ingående kommun endast till sina intressen?

Klicka här för att läsa om Nationell överblick för stärkt samverkan

Ny webbadress för Bibliotek i Samhälle

Föreningen Bibliotek i Samhälle hittas nu på webbadress https://foreningenbis.se, så uppdatera eventuella bokmärken för att följa denna viktiga röst i svensk biblioteksdebatt.

Bibliotek i Samhälle finns såklart med i min lista över webbplatser för omvärldsbevakning. Hör gärna av dig om jag missat någon webbplats!

Mediekonferensen 2023 och Bibliotopia

Två bra tips jag fått via nyhetsbrev från Västra Götalandsregionen Kulturutveckling:

Mediekonferensen 2023 - digital konferens

"Biblioteken spelar en viktig roll i det demokratiska samhället genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Utbudet av såväl fysiska som digitala medier ska stå för allsidighet och kvalitet. Årets mediekonferens ställer frågor om hur ny teknik, nya rum och nya läspraktiker påverkar bibliotekens samlingar och besökare."

Innehåller bland annat en punkt om IMMS. Lovisa Liljegren, som skrivit uppsatsen "Smarta bibliotek[arier] : samspelet mellan IMMS och och folkbibliotekarier på folkbiblioteken i Köpenhamn" medverkar.

Klicka här för att läsa vad jag skrivit om IMMS.

Bibliotopia – en dag om bibliotekens framtid

"Bibliotopia är en mötesplats för alla som har intresse av biblioteksutveckling. Syftet är att inspirera och öppna upp för diskussion kring bibliotekens demokratiska uppdrag, framtida möjligheter och utmaningar. Dagen riktar sig i första hand till politiker, biblioteksmedarbetare, kommunutvecklare, kultur-och bibliotekschefer och övriga intresserade."

Omvärldsbevakning 2020-06-01

Kungliga biblioteket presenterade 2020-05-20 Sveriges officiella biblioteksstatistik 2019.

Här finns mängder med siffror kring bibliotekens resurser och prioriteringar och medborgarnas tillgång till bibliotek och biblioteksresurser att resonera kring och att problematisera.

Några citat ur Rapporten Bibliotek 2019:

s. 5: "Sedan millennieskiftet har antalet folkbibliotek totalt sett minskat 25 procent."

s. 5: "De flesta biblioteksorganisationerna har sedan en längre tid minskat sina nyförvärv av tryckta böcker i förhållande till motsvarande bestånd. Istället har tillgången till titlar av e-böcker ökats."

s. 5: "Sedan 2015 har antalet fysiska medier på folkbiblioteken minskat med 10 procent. Det fysiska beståndet uppgår nu till 3,2 medier per invånare."

s. 6: "140 kommuner har nu ett eller flera meröppna folkbibliotek. Oftast är de bemannade öppettiderna förlagda under kontorstid. I 31 kommuner rapporterar inget folkbibliotek att de har bemannad öppettid efter klockan 18 eller på lördag/söndag."

s. 6f: "E-boksutlåningen på folkbiblioteken har ökat 6 procent sedan föregående mätning och uppgår nu till 2,4 miljoner e-bokslån. Folkbiblioteken tvingas ibland stänga ned eller begränsa e-boksutlåningen när budgeten för dessa överskrids. Andel e-boksutlåning av total initial bokutlåning (tryckt bok, e-bok, ljudbok, talbok) uppgår nu till 6,5 procent på folkbiblioteken, vilket är en liten ökning."

s. 12: "I nuläget finns 18 interkommunala mediesamarbeten mellan folkbibliotek. Det motsvarade 128 av landets 290 folkbiblioteksorganisationer i kommunerna år 2018."

s. 16: "Totalt sett har folkbiblioteken minskat med 360 stycken sedan millennieskiftet och uppgår nu till 1 091 öppna folkbibliotek under 2019."

s. 25: "Det har sedan länge redovisats ett samband mellan andel personal som bemannar biblioteken och höga nyckeltal för verksamheten i övrigt. Fler personal per invånare ger generellt sett fler invånare som aktivt nyttjar sitt bibliotek."

s. 29: "Kostnaderna för e-medier är totalt sett högre än kostnaderna för fysiska medier men det skiljer mycket åt mellan olika bibliotekstyper."

s. 31: "I genomsnitt kostade folkbiblioteken 444 kronor per invånare 2019. Av de 444 kronorna var 34 kronor nyförvärvskostnad för fysiska medier och närmare 7 kronor för e-medier. Kostnaden för fysiska medier har ständigt minskat i kronor per invånare trots att det samtidigt skett en kostnadsökning. 2015 redovisade folkbiblioteken att de köpt fysiska medier för 38 kronor per invånare."

s. 38: "Drygt åtta miljoner tryckta böcker har gallrats från landets folkbibliotek sedan 2009. Folkbibliotekens bestånd av tryckta böcker har minskat 20 procent på 10 år." "E-boksbeståndet har samtidigt ökat med 10 procent på folkbiblioteken sedan föregående mätning."

s. 42: "De geografiska skillnaderna i befolkningens tillgång till biblioteksverksamhet och bibliotekens bestånd är fortsatt stora."

s. 45: "På folkbiblioteken har e-boksnedladdningarna ökat med 6 procent och samtidigt minskar den initiala utlåningen av fysiska medier något."

s. 54: "Det är främst folkbiblioteken som rapporterar minskat antal fysiska besök, närmare en miljon färre."

Se Kulturanalys Nordens publikation Folkbibliotek i Norden för en jämförelse mellan de nordiska ländernas folkbiblioteksstatistik.

Se även Sveriges Kommuner och Regioners Myter om folkbibliotek och Axiell Medias rapport Bibliotekslånen första kvartalet 2020.

E-bokslånen ökar alltså, men samtidigt utgör de fortfarande en liten del av den totala utlåningen på svenska folkbibliotek.

Samtidigt i Falkenberg: E-böcker försvinner från biblioteket. Ordföranden i Kultur-, fritids- och tekniknämnden, Georgia Ferris (kd), tycker inte att biblioteken ska "acceptera sällsynt dåliga avtal" och väljer då att inte alls erbjuda Falkenbergs invånare e-böcker och e-ljudböcker.

Georgia Ferris säger: "Det finns bara två leverantörer och det kostar Falkenbergs kommun 26 kronor för varje lånad e-bok. Jämfört med inköp av en pappersbok som du kan låna hur många gånger som helst tyckte vi att det var dyrt." och "Det bästa hade varit om Sveriges kommuner hade samarbetat för att få ihop bättre avtal för sådana tjänster".

Några kommentarer kring detta:

Angående prisbilden på e-böcker så skrev @vredensbarn på Twitter (med anledning av Björn Werners text "Nu måste biblioteken lansera en gratis bokapp": "Antingen måste förlagen på något vis övertygas om att ge upp e-böckerna billigare (vilket de inte lär vara sugna på när de kan ha sina e-boksabonnemang som stadig kassako), eller så måste folkbiblioteken få ökat anslag."

Angående kostnadsjämförelse för e-bokslån och papperslån har @knihannka på Twitter framfört följande resonemang från Uppsala: "Ledningen menar att fysiska böcker kostar mer än bara inköp; distribution, logistik, lokaler, personal."

För övrigt kostar inte varje lån 26 kronor och Sveriges kommuner har e-litteraturavtal via SKL Kommentus. Biblioteken kan också, liksom Göteborg, göra egna upphandlingar.

Angående att det endast finns två leverantörer av e-böcker undrar jag om det är realistiskt att tro att vi i Sverige kommer få en uppsjö av leverantörer av e-böcker (eller för den skull bibliotekssystem) som konkurrerar med varandra. Vad kommer hända med Axiell Media om Overdrive vinner SKL Kommentus upphandling E-litteratur 2019? Och kommer Overdrive vara fortsatt intresserade av den svenska marknaden om Axiell Media vinner upphandlingen?

Nationella upphandlingar via SKL Kommentus och att folkbiblioteken bildar kommunövergripande samarbeten gör det inte lättare för nya aktörer att ta sig in på marknaden.

För att bredda synen på "monopol" bör vi också diskutera sådant som leverantörer av fysiska medier (där Adlibris har en stark ställning), e-tidskrifter, katalogiseringstjänster med mera. Själv önskar jag att vi själva arbetar mer med att stärka biblioteken gentemot leverantörer och tar ett eget ansvar för utvecklingen.

Eftersom folkbiblioteken knappast får ökade anslag för att erbjuda e-tjänster (e-böcker, e-ljudböcker, e-tidskrifter, e-film) måste dessa kostnader vägas mot andra kostnader. I vilken utsträckning används e-tjänsterna av våra prioriterade grupper? På Twitter skriver @knihannka: "Når vi utsatta och prioriterade grupper? Både Sthlm & Botkyrka har tittat på elån jmf papperslån och sett att t ex på Södermalm är både papperslån och elån högt men i utsatta områden är elån mkt lågt även om pappersböckerna lånas mycket!" Se även denna tweet av @vredensbarn: "Bristande tillgänglighet är inte att behöva besöka sitt lokala folkbibliotek och köa på en fysisk bok som andra har vidrört. Bristande tillgänglighet är att det lokala biblioteket är stängt och man är utlämnad till algoritmer för att hitta sin nästa läsupplevelse." som visar på behovet av att ha bibliotek i sin närhet med generösa öppettider och fackutbildad personal.

Mer från Halland:

Per Falk, som var bibliotekschef i Varberg 2008-2014, skriver i Hallands Nyheter 2020-04-22 angående en kommunal utställning på kulturhuset Komedianten:

"Att kommunala planer och projekt finns som en del av ett i övrigt brett och allsidigt informationsutbud på ett bibliotek är förstås helt i sin ordning. Men ett bibliotek är inte ett skyltfönster för övrig kommunal verksamhet eller en megafon för kommunens politiska ledning och dess budskap. Den makthavare (politiker eller tjänsteman i chefsställning) som tror det, är i princip inte bättre än företrädare för det parti som har kritiserats för att lägga sig i bibliotekens och andra kulturinstitutioners utbud."

Angående folkbibliotekens självständighet, se även mitt blogginlägg Omvärldsbevakning 2020-04-03.

Axiell meddelade 2020-04-26 att Sollentuna blir andra svenska folkbibliotek att välja Axiell Quria som bibliotekssystem. Svenskt pilotbibliotek för Quria är Biblioteken i Kungsbacka, vilket meddelades 2020-03-31.

BTJ har lagt ut ett nytt avsnitt av den alltid intressanta och innehållsrika Katalogiseringspodden. Ämnena för detta avsnitt är:

"Hur har katalogiseringen påverkats av corona? Katalogiseringspodden tittar också närmare på det nya postflödet för förkortad katalogisering. Flödet ska möjliggöra postleverans från Libris till folkbibliotek, för skönlitteratur på verksnivå. Varför har det tagit längre tid än beräknat? Och vad kommer det innebära för de bibliotek som går över till bibliotekssystemet Quria?"

Vid 9:31 börjar samtalet om förkortad katalogisering och det nya postflödet. Vid 20:38 talar de om Quria.

Omvärldsbevakning 2020-04-03

I Biblioteksbladet publicerade Johannes Soldal den 26/3 en principiellt intressant debattartikel om folkbibliotekens roll inom den kommunala organisationen. Johannes Soldal hade på bibliotekets Facebook-sida lagt upp en länk till Nuri Kinos kampanj #tellcorona. Kommunens kommunikationsavdelning krävde sedan att länken skulle tas bort eftersom all kommunikation måste "gå genom kommunens kommunikationsavdelning." Johannes Soldal skriver: "I slutändan handlar det om huruvida bibliotekets kommunikation ska betraktas som en förlängning av kommunens kommunikationsarbete eller om vi kan ta egna beslut om vad som ska eller bör kommuniceras."

Läs artikeln här: Kommunala kommunikatörer stryper vår självständighet

Se även denna tweet av Johannes Soldal

• Vad innebär en händelse som denna för tanken på biblioteken som "den femte statsmakten"?

• När vi talar om pressen som den tredje statsmakten bygger det på att massmedia ska granska den första (regeringen) och andra (riksdagen) statsmakten och att den ska vara oberoende gentemot den första och andra statsmakten. Kan folkbiblioteken ha samma roll gentemot kommunerna?

I Lessebo är biblioteken/bibliotekarierna en del av kommunens krisberedskap och hjälper till med kommunens omvärldsbevakning.

Lär artikeln här: Här är biblioteken del av krisberedskapen

Vidare läsning:

Nationell biblioteksstrategi

Den femte statsmakten är viktigare än någonsin

Den 31/3 meddelade Axiell att Biblioteken i Kungsbacka blir pilotbibliotek för Axiells nyutvecklade bibliotekssystem Quria.

Axiell Norge har lagt ut några instruktionsfilmer som ger en inblick i hur Quria fungerar:

Quria del 1
Quria del 2
Quria del 3
Quria del 4

Läs mer om Quria här:

Biblioteken i Kungsbacka väljer Axiell Quria®

Tjänsteplattformen för moderna bibliotek

Framtidens digitala bibliotek

Varför bygger vi ett nytt bibliotekssystem?

Om du vill jämföra Quria med FOLIO och Koha kan du testa FOLIO och Koha via dessa länkar:

Demoversion av FOLIO (logga in med diku_admin / admin)
Demoversion av Koha

Svenska Kohanätverket har lagt ut några instruktionsfilmer på YouTube:

Lägg till låntagare
Omlån
Utlån
Återlämning

I och med Axiells lansering av Quria har vi nu två nyutvecklade bibliotekssystem på den svenska marknaden: FOLIO och Quria.

Några frågor kring det framtida marknadsläget för bibliotekssystem för svenska folkbibliotek:

• Kommer norska Bibliotek-Systemer As försöka ta sig in på den svenska marknaden?

• Kommer danska Systematic försöka ta sig in på den svenska folkbiblioteksmarknaden?

• Kommer Ex Libris försöka växa bland svenska folkbibliotek (i nuläget använder Göteborg och Malmö deras bibliotekssystem Sierra)?

• Kommer Göteborg och Malmö upphandla bibliotekssystem och vilken leverantör kommer då vinna respektive upphandling?

• Kommer Koha fortsätta växa bland svenska folkbibliotek?

• Kommer Koha i Sverige fortsatt vara den klart dominerande Koha-leverantören till svenska folkbibliotek?

• Kommer FOLIO användas även av folkbibliotek i Sverige?

Omvärldsbevakning 2020-03-20

Några nedslag i den senaste tidens biblioteksnyheter.

SVT uppmärksammar Västmanlands folkbiblioteks sammangående i Bibliotek i Västmanland och övergången till Koha:

Jobbig period för bibliotekspersonal: ”En stor omställning”

Nytt system ska stärka biblioteken i Västmanland

Så ofta besöker västeråsarna biblioteket

Författarförbundet startar kampanjen "Rusta biblioteken för det demokratiska uppdraget". Budskapet är:

• Skapa likvärdiga bibliotek. I Sverige ska alla ha tillgång till innehållsrika bibliotek med generösa öppettider och kunniga bibliotekarier där litteraturen står i centrum.

• En skola, ett bibliotek. Alla elever ska ha daglig tillgång till ett skolbibliotek med för ändamålet utbildad personal.

• Biblioteken – den femte statsmakten. Biblioteken är inte ämnade för privat företagande. Det är kommuner, regioner och stat som ska axla ansvaret.

"Karin Linder, generalsekreterare i Svensk Biblioteksförening välkomnar kampanjen men vill inte vara alarmistisk. Hon framhåller att det görs satsningar som inte syns i de nedåtgående kurvorna i biblioteksstatistiken: i en femtedel av landets kommuner öppnar ett nytt bibliotek de kommande fem åren.

– I statistiken syns om man lägger ner en filial men samtidigt kanske man öppnar eller utökar någon annanstans, det är svårt att se sammanhangen."

Det är sant att vi inte nu kan se kommande satsningar i Sveriges officiella biblioteksstatistik, men vi kan se om en filial öppnar och vi kan se resurstilldelning i form av anställda/årsverken och anslag för inköp av medier.

Här några exempel på läsning som ger anledning till "alarmism":

Minskad budget för tre av tio folkbibliotek

Radikala förslag när Åstorp måste spara

Var femte krona försvinner i Surahammar

Att nya bibliotek planeras i flera kommuner säger ingenting om resurstilldelning i form av personal och medieanslag. 

I Helsingfors säger de sig klara sig utan ökade personalresurser med hjälp av arbetsprocessutveckling och logistiksystemet IMMS, Intelligent Material Management System:

Mer för pengarna i Helsingfors

Helsingfors stadsbibliotek tar i bruk ett AI-baserat system för flytande samlingar och logistik

Jag instämmer i Tobias Willstedts tweet: "'lean' 'effektivisera'".

Karin Linder, Svensk biblioteksförening, och Brit Stakston, mediestrateg har publicerat en debattartikel i Dagens Samhälle:

Låt folkbiblioteken bygga medborgarnas digitala bildning och förmåga

Jag har svårt att koppla den här artikeln till mitt arbete. Vad tänker sig artikelförfattarna att vi ska göra konkret?

Axiell inleder ett samarbete med ett företag som heter Demco för att stärka sin position i USA:

Axiell partners with Demco and enters the U.S with next-generation library services platform