"Monopolartad ställning"

I Biblioteksbladet 2021-04-26 läser jag följande i en intervju Thord Eriksson gjort med statsvetarprofessorn Elin Wihlborg:

– Vi måste börja se biblioteken som en nationell resurs istället för en kommunal resurs. De enda som tjänar på att biblioteken i dag betalar flera gånger för samma tjänst, är det fristående företaget, säger hon diplomatiskt utan att nämna Axiell, som har en monopolartad ställning som distributör av bibliotekens e-medier.

Hur ser det ut om vi tittar närmare på detta uttalande?

SAOL 14 definierar ordet monopol så här:

"företag med rätt el. makt att utan konkurrens utöva en ekonomisk verksamhet; ​ha monopol på ngt vara ensam om ngt"

Det finns i dagsläget två leverantörer av e-böcker till svenska folkbibliotek - Axiell Media och Overdrive (numera ägt av KKR). OverDrive vann SKL Kommentus (heter numera Adda) Ramavtal för e-litteratur 2017 och ett antal folkbibliotek har valt att antingen ansluta till detta avtal eller upprätta egna avtal med Overdrive. Enligt information från ett webinarium anordnat av Svenska Kohanätverket 2021-03-26 är också fler bibliotek på väg att ansluta sig till Overdrive.

Adda arbetar nu med en ny upphandling av e-litteratur. Den beräknas annonseras och vara på plats under 2021. Därefter får vi se om vi fortsatt kommer ha två leverantörer av e-böcker och e-ljudböcker till svenska folkbibliotek eller om en av dem slås ut från eller väljer att lämna den svenska marknaden. Jämför med vad BTJ skriver om Addas upphandlingar samt med vad jag tidigare skrivit om E-litteratur 2019.

Utöver dessa två leverantörer finns också fritt tillgängliga e-böcker. Vilket intresse visar svenska folkbibliotek att tillgängliggöra dessa?

Jag undrar också vad som menas med att biblioteken inte ska behöva betala "flera gånger för samma tjänst" om det är e-böcker och e-ljudböcker som avses. Även om vi i Sverige skulle välja en lösning liknande den danska (läs om Det Digitale Folkebibliotek och eReolen) krävs en ekonomisk lösning som accepteras av förlagen. Troligt är väl också att en sådan biblioteksägd lösning skulle tas fram i samarbete med något privat företag, kanske ett konsultföretag typ Crio.

Intervjun reser också frågor om huvudmannaskap, folkbibliotekens relation till politiken, vilka uppgifter som bör prioriteras på svenska folkbibliotek samt decentralisering kontra centralisering kring exempelvis urval.

Om vi fortsätter att titta på uttalandet om "monopolartad ställning" inom det nämnda företagets verksamhetsområden (Biblioteksbladet har tidigare uppmärksammat Axiell, se denna och denna text) ser vi detta:

Bibliotekssystem/publika webblösningar

Många svenska folkbibliotek har valt Koha, som är ett open source-system. Angående webblösning framgick under webinariet anordnat av Svenska Kohanätverket 2021-03-26 att Bibliotek i Västmanland, Bibliotek Mellansjö och biblioteken på Gotland bygger egna publika webblösningar. För de bibliotek som vill gå över till open source finns också alternativet FOLIO. 

Uppdatering 2021-09-14: "Av de 38 kommuner som använder Koha är vad jag vet imCode leverantör till 35, 92% av de kommuner som använder Koha."

För de bibliotek som inte vill gå över till open source finns, utöver Axiell, i dagsläget på den svenska marknaden följande leverantörer av proprietära bibliotekssystem till folkbibliotek:

• Innovative/Ex Libris med bibliotekssystemet Sierra. Folkbiblioteken i Göteborg och Malmö har valt detta alternativ.

• Systematic med bibliotekssystemet Cicero Library Management System. Systematic har ännu inte, vad jag vet, något svenskt folkbibliotek som kund men är systemleverantör till många skolor i Sverige. Systematic är också leverantör till alla danska folkbibliotek (där kan vi möjligen tala om en reell monopolsituation) och de visar intresse av att leverera till svenska folkbibliotek, nu också tillsammans med BTJ. Tillsammans med Inlead kan de också leverera en komplett webblösning.

Utöver ovanstående leverantörer av bibliotekssystem finns givetvis andra som, om de så önskar, kan försöka ta sig in på den svenska marknaden.

Hur ser marknadsläget ut på andra områden, till exempel avseende fysiska medier, katalogiseringstjänster, inköpsvägledning, e-tidskrifter, prenumerationstjänster, självbetjäningsautomater eller digitala filmtjänster?