Göteborgs stadsbiblioteks nya OPAC

Göteborgs stadsbibliotek använder sig nu av Innovatives nyaste webblösning, Vega Discover.

Göteborgs Stadsbibliotek launches Vega Discover

Göteborg har enligt libraries.org använt sig av Innovatives bibliotekssystem Sierra sedan 2013. Dessförinnan använde de Innovatives bibliotekssystem Millennium. Göteborg har alltså använt samma bibliotekssystem i 13 år och samma leverantör längre än så.

Malmö använder också Vega Discover. De har använt Innovatives bibliotekssystem Sierra sedan 2016. Dessförinnan använde de Innovatives bibliotekssystem Millennium (från 1999). Malmö har alltså haft samma bibliotekssystem i 10 år och samma leverantör i 27 år.

Vega Discover är en OPAC. Göteborg och Malmö har information om evenemang och annat på sina kommunala hemsidor.

Information om Innovatives Polaris, Sierra och Vega

Innovative är en av tre leverantörer av proprietära bibliotekssystem till svenska folkbibliotek. Övriga är Axiell och Systematic.

Information om Innovatives produkter Polaris, Sierra och Vega finns att hitta via länkarna nedan:

Support

Polaris

Sierra

Vega Discover

Innovative Documentation Portal

Film om Polaris ILS

Läs också:

Clarivate köper ProQuest

...

Information om Axiells produkter Arena och Quria

Information om Systematics Cicero

...

Leverantörer till svenska folkbibliotek

Webblösningar utöver Axiells Arena

Varken Innovative eller Systematic levererar en webblösning motsvarande Axiells Arena till någon av sina nedanstående kunder.

Danmark
Leverantör: Systematic
Bibliotekssystem: Cicero
Logistiksystem: inget, IMMS
Webblösning: Folkebibliotekernes CMS

Göteborg
Leverantör: Innovative
Bibliotekssystem: Sierra
Logistiksystem: IMMS
Webblösning: OPAC

Helsingfors
Leverantör: Innovative
Bibliotekssystem: Sierra
Logistiksystem: IMMS
Webblösning: Finna.fi

Malmö
Leverantör: Innovative
Bibliotekssystem: Sierra
Logistiksystem: IMMS
Webblösning: OPAC

Oslo
Leverantör: Systematic
Bibliotekssystem: Cicero
Logistiksystem: inget
Webblösning: egenutvecklad
I Norge tas nu en gemensam webblösning (Felles formidlingsløsning) fram, att jämföra med danska Folkebibliotekernes CMS och finska Finna.fi.

Stockholm
Leverantör: Systematic (kommande)
Bibliotekssystem: Cicero (kommande)
Logistiksystem: IMMS (kommande)
Webblösning: egenutvecklad

Bibliotekens egna ansvar för hur marknader ser ut

Daniel Forsman i Biblioteksbladet efter att Systematic vunnit Stockholms stadsbiblioteks upphandling av bibliotekssystem och logistiksystem:

– Det är extra roligt att vi får en ny leverantör på den svenska marknaden. Många har upplevt att det har funnits begränsad konkurrens för bibliotekssystem för folkbibliotek.

Varje upphandling innebär en möjlighet för leverantörer att vinna nya kunder. Om leverantörerna inte lämnar anbud kan det bero på flera saker: 

1. De är inte särskilt intresserade av att få oss som kunder.

2. De bedömer att det är för kostsamt för dem att leva upp till ställda upphandlingskrav.

3. De bedömer att upphandlingskraven inte motsvarar den utveckling de vill se av sitt/sina system.

Jag har hört representanter för leverantörer (Bibliotekscentrum och Systematic) säga att svenska folkbibliotek gör upphandlingar som är anpassade efter en leverantörs (Axiell) bibliotekssystem (BOOK-IT). Om så har varit fallet ser marknaden ut som den gör delvis beroende på hur vi själva utformat våra upphandlingar. Det är kanske heller inte realistiskt att tro att vi kan ha en uppsjö av leverantörer av bibliotekssystem (se "Nordiskt perspektiv på Marshall Breedings '2022 Library Systems Report : an industry disrupted'".

Ett konkret exempel på en upphandling:

Bibliotek Familjen Helsingborg har upphandlat bibliotekssystem och webblösning. I RFI:n deltog följande leverantörer: Axiell, imCode, Innovative och Systematic. Kreablo deltog i leverantörsvisningarna. Endast Axiell lämnade anbud på upphandlingen.

Om vi vill veta varför endast en leverantör lämnade anbud kan vi göra två saker:

1. Fråga leverantörerna varför de inte lämnade anbud. 

2. Jämföra ställda upphandlingskrav med leverantörernas produkter. Vilka krav gjorde det svårare för leverantörer att lämna in anbud. Hade vi krav som gjorde det omöjligt för leverantörer att lämna anbud? Var i så fall dessa krav tillräckligt viktiga att ställa?

Exempel på krav som helt stänger dörren för vissa leverantörer:

1. Upphandla leverantör av Koha, istället för att upphandla bibliotekssystem. Detta stänger dörren för alla leverantörer av proprietära system. 

2. Ställa krav på att leverantören ska ansvara för utveckling av systemet. Detta utestänger leverantörer av open source-lösningar.

Det är givetvis inte orimligt eller felaktigt att ställa krav som gör det svårare eller omöjligt för vissa leverantörer att lämna anbud, men man bör vara medveten om konsekvenserna. Ett exempel på ett sådant krav kan vara att bibliotekssystemet ska kunna hantera och utnyttja RDA/FRBR. Att ställa krav på detta försvårar för de leverantörer som ännu inte har bibliotekssystem anpassade efter moderna metadatastandarder, men att inte ställa sådana krav straffar i praktiken leverantörer som utvecklat sådan grundläggande funktionalitet i bibliotekssystem, som också alla system så småningom måste leva upp till. Vi bör uppmuntra utveckling av sådan grundläggande funktionalitet.

Ett annat exempel på vårt eget ansvar för hur marknaden ser ut är om vi väljer att göra stora, kanske till och med nationella, upphandlingar eller inte. Att både önska flera leverantörer och göra stora upphandlingar är motsägelsefullt. Tills nästa upphandling görs är marknaden (i Danmark nationen, i Sverige kommunen eller gruppen av kommuner) stängd. Leverantörer måste då kunna förlita sig på andra marknader (andra länder om nationell upphandling gjorts) eller helt andra produkter/tjänster. Jämför med de upphandlingar vi gör via SKR/Adda av e-media, tryckt litteratur och prenumerationstjänster.

Ett exempel på en leverantör som är helt beroende av ett land som marknad är norska Bibliotek-Systemer As. Systematic är ett exempel på en leverantör som har flera andra produkter/tjänster att  falla tillbaka på.

Information om Systematic:

Systematic is Denmark's largest privately owned software company and has been developing IT solutions since 1985. Our software is used to manage complex data and to make critical decisions in sectors such as defence, healthcare, and utilities. With over 1 million daily users globally and customers in more than 50 countries, we deliver software that makes a difference.

Our solutions include the defence software SitaWare, which is used by over 50 nations and NATO for communication, coordination, and mission planning. Our healthcare solutions, like Columna, are used in the care sector and in hospitals worldwide.

We are headquartered in Aarhus, Denmark, and have 1,100+ employees across 13 international offices.

Läs också:

Om risken med stora upphandlingar

Två exempel på krav på metadatastandard

Nordiska huvudstäders systemleverantörer

Helsingfors
Leverantör: Innovative
Bibliotekssystem: Sierra
Logistiksystem: IMMS
Webblösning: Finna

Helsingfors ingår i nätverket Helmet: "Helmet är ett nätverk för de allmänna biblioteken i huvudstadsregionen (Helsinki Metropolitan Area Libraries). Till nätverket hör Helsingfors, Esbo, Grankulla och Vanda stadsbibliotek." Helsingfors och Vanda kommer under 2026 byta bibliotekssystem: "Helsingfors anser att nuvarande system har kommit till vägs ände." Läs om IMMS i Helsingfors: "Bibliotekets smarta materialhantering".

Oslo
Leverantör: Systematic
Bibliotekssystem: Cicero
Logistiksystem: inget
Webblösning: egenutvecklad

Stockholm
Leverantör: Systematic (kommande)
Bibliotekssystem: Cicero (kommande)
Logistiksystem: IMMS (kommande)
Webblösning: egenutvecklad

I Sverige använder Göteborg och Malmö Sierra. Anser de, liksom Helsingfors, att "nuvarande system har kommit till vägs ände"?

Läs även:

Stockholms stadsbibliotek inför Systematics bibliotekssystem Cicero och Lyngsoe Systems logistiksystem IMMS

Stockholms stadsbibliotek inför Systematics bibliotekssystem Cicero och Lyngsoe Systems logistiksystem IMMS

Systematic meddelar att de vunnit Stockholms stadsbibliotek upphandling av nytt bibliotekssystem och logistiksystem. Det betyder att Stockholms stadsbibliotek lämnar Axiell som leverantör och BOOK-IT som bibliotekssystem.

De tre största kommunerna i Sverige har nu följande leverantörer och system:

Stockholm
Leverantör: Systematic
Bibliotekssystem: Cicero
Logistiksystem: IMMS (Lyngsoe Systems)
Webblösning: egenutvecklad

Göteborg
Leverantör: Innovative
Bibliotekssystem: Sierra
Logistiksystem: IMMS (Lyngsoe Systems)
Webblösning: OPAC (Innovative)

Malmö
Leverantör: Innovative
Bibliotekssystem: Sierra
Logistiksystem: IMMS (Lyngsoe Systems)
Webblösning: OPAC (Innovative)

Jag har ännu inte läst Stockholms stadsbiblioteks upphandling, men har fått informationen att de upphandlade bibliotekssystem och logistiksystem från samma part.

Stockholms stadsbibliotek har en egenutvecklad bibliotekswebb så jag utgår från att de inte också upphandlat det. Annars är det vanligt att bibliotekssystem och webblösning upphandlas gemensamt, så modellen att upphandla mer än en lösning från samma part är ingen nyhet.

Stockholms stadsbibliotek är vad jag vet det första svenska folkbibliotek som går över till Cicero, men de har redan många svenska skolor som kunder (Norrköping, Södertälje, Kungsbacka).

I Danmark och Norge är Systematic redan en stor leverantör, vilket jag informerat om i tidigare blogginlägg. Systematic skriver själva:

"Med avtalet tar Systematic ytterligare en stor bit av den skandinaviska marknaden. Redan nu innehåller kundlistan alla danska folk- och skolbibliotek, Oslos huvudbibliotek Deichman Bjørvika och dess 22 filialer, samt närmare 100 andra norska kommuner."

Systematic är ett exempel på att det inte räcker med ett nationellt perspektiv för att bedöma en leverantör och det räcker heller inte alltid med att endast titta på antal bibliotek/kommuner de har som kunder. Systematic är ett stort företag som bedriver många olika sorters verksamheter.

Läs också:

Stockholms stadsbibliotek inför IMMS

Nordiskt perspektiv på Marshall Breedings "2022 Library Systems Report : an industry disrupted"

Marshall Breeding: 2024 Library Systems Report : Companies focus on developing practical solutions

Marknadsläge för bibliotekssystem i Sverige

Marknadsläge för leverantörer av bibliotekssystem till svenska folkbibliotek

Läs vad jag tidigare skrivit om Systematic

Läs vad jag tidigare skrivit om IMMS

Läs vad jag tidigare skrivit om upphandlingar

Marshall Breeding: 2024 Library Systems Report : Companies focus on developing practical solutions

Marshall Breeding har publicerat sin Library Systems Report för 2024 i American Libraries Magazine.

2024 Library Systems Report : Companies focus on developing practical solutions

Citat om de tre leverantörer av proprietära system som är aktuella för svenska folkbibliotek:

Axiell

"Axiell, one of the largest companies in the global library technology space, has grown over the last three decades through business acquisitions and organic product development. Based in Lund, Sweden, the company does business throughout Scandinavia and other parts of Europe and offers multiple ILS products. Axiell employs 415 people, an increase of 44 staffers from 2022.

Effective January 1, Maria Wasing was promoted to president and CEO of Axiell Group; Joel Sommerfeldt, former president and CEO, is now chairman of the board. Henrik Béen joined the company last October as chief product officer. In 2023, Axiell agreed to sell its media division—which provides ebooks and other digital content to libraries in Sweden and Finland—to Nordic distributor Publizon.

Axiell’s LSP for public libraries, Quria, saw its first implementation in 2017 and continues to gain customers. Ninety-five libraries signed contracts for Quria last year, bringing total installations to 178. Libraries using Quria include Bibliotek Familjen Helsingborg, which spans 11 municipalities in Sweden, and the Bochum City Library, the first installation in Germany.

Axiell continues to expand in the UK. Libraries NI, which includes all public libraries in Northern Ireland, completed its migration to OpenGalaxy, another strategic ILS from Axiell. The East Midlands Libraries Consortium, which represents more than 200 library locations, also selected OpenGalaxy in 2023."

Information om Axiell i Library Technology Guides

Innovative

"Innovative, also part of Clarivate, positions the Polaris ILS as its strategic product for public libraries. The brand’s Sierra ILS, still used by many academic libraries, continues to be supported but is not actively marketed for new sales. Last year, Innovative completed versions 6.0 and 6.1 of Sierra, which includes Security Assertion Markup Language and multifactor authentication features. Many libraries using the Sierra ILS are opting to move to the Alma LSP—among them, OhioLINK, Middlebury (Vt.) College, and University of San Diego—reflecting a larger trend of academic libraries moving toward LSPs.

Under Clarivate, Innovative has expanded globally. Prior to 2022, Polaris was marketed exclusively in North America. That year, Newcastle Libraries in Australia selected Polaris, marking the company’s first sale outside the continent. In 2023, the Central Coast Council Library Service, also in New South Wales, became the second Australian library to select Polaris. In a complex implementation, Singapore’s National Library Board implemented Polaris and Vega Discover for its network of 28 libraries, including the flagship National Library of Singapore.

Innovative has strengthened its offerings for public libraries—and its competitive position—through the development of Vega, a suite of customer-facing applications inter­operable with Sierra and Polaris. The company is also working to modernize its INN-Reach direct consortial borrowing environment, a longstanding product for resource sharing within and between large consortia."

Information om Innovative i Library Technology Guides

Systematic

"Systematic is an outlier. Its ILS, now known as Cicero, hit the market only eight years ago and is currently used in 3,047 libraries. Though the product is new, the company isn’t. Founded in 1985, Systematic is a global developer of enterprise software for multiple industries."

[Uppdatering 2025-02-15: Är det Cicero LMS (klient) eller Cicero Mobile (webb) som avses?]

"Systematic is a large information technology company that operates across many sectors. Its Library and Learning division developed the Cicero ILS, originally created to provide a common automation system for all public and school libraries in Denmark. At 2,428 installations, this shared implementation is widely considered the largest single implementation of a library management system in the world.

[Uppdatering 2025-02-15: Ett exempel på sektorer Systematic är verksamma inom är krigsmateriel.]

In March 2023, the public library system of Oslo, Norway, completed its migration to Cicero, and another nearly 100 municipalities in Norway have signed contracts to implement the platform. Altogether, Systematic signed 160 contracts for Cicero in 2023, spanning 543 library locations. Systematic reported 3,047 total installations of Cicero, an impressive figure for a product that saw its first implementation only eight years ago. The platform seems well positioned for further global expansion."

Information om Systematic i Library Technology Guides

Att, som jag gjort, enbart titta på antal kommuner som använder ett visst bibliotekssystem räcker inte för att bedöma en leverantörs storlek. Av leverantörerna ovan är Systematic intressant eftersom de är verksamma inom många olika brancher.

Tre tänkbara leverantörer av Fælles Bibliotekssystem 2.0?

Tre leverantörer har gått vidare i den danska upphandlingen av nationellt bibliotekssystem, Fælles Bibliotekssystem:

• Axiell
• Redia (tillsammans med Bibliotek-Systemer A/S)
• Systematic

Det som inte är förvånande med denna nyhet är att Systematic gått vidare. Däremot hade jag trott att Innovative, antagligen med systemet Polaris, skulle gått vidare i upphandlingen - om någon annan leverantör än Systematic alls gått vidare.

Läs vidare:

Prækvalifikation til Fælles Bibliotekssystem 2.0

Fælles Bibliotekssystem er sendt i udbud

Läs också:

Nordiskt perspektiv på Marshall Breedings "2022 Library Systems Report : an industry disrupted"

Om risken med stora upphandlingar

Stockholms stadsbibliotek inför IMMS

Ur dokumentet Etablering av logistikcentral för Stockholms stadsbibliotek:

"Stockholms stadsbibliotek arbetar utifrån den strategiska inriktningen att alla i Stockholm skall ha lika möjligheter att ta del av bibliotek, läsning och litteratur. När Stockholm växer behöver bibliotekets infrastruktur utvecklas i takt med de nya behov som uppstår och med fokus på att alla skall ha möjlighet att ta del av stadens bibliotek. Digitaliseringen medger nya möjligheter att ta del av bibliotekets tjänster oavsett lokalisering och gör biblioteket tillgängligt där man befinner sig. En tydlig trend i samhället är förväntan om att kunna få tillgång till tjänster och varor i sitt närområde En för stadsbiblioteket avgörande förutsättning för att möta detta är att med en logistikcentral som nod ytterligare binda samman de fysiska biblioteksadresserna med bibliotekens digitala verksamheter, tjänster och utbud till en för stockholmarna lättillgänglig helhet."

"Upprättandet av en logistiknod medför ett samutnyttjande av lagerhållning för medier som inte cirkulerar. Detta underlättar beståndsarbetet på varje enskilt bibliotek som gör det möjligt att aktivt arbeta för att synliggöra böckerna vilket leder till ökade cirkulationstal. Genom att samordna de olika magasinsytor som idag finns kan expedieringstider kortas och det samlade beståndet snabbare göras tillgängligt över hela bibliotekssystemet. Samtidigt frigörs förhyrd yta som kan omdisponeras för verksamhetsutveckling med fokus på medskapande, läsfrämjande och aktivitet. Ett mål i Biblioteksplanen är att betrakta mediebeståndet som ett gemensamt bestånd, att effektivisera och modernisera transportlogistiken, för att skapa utrymme för mer interaktion mellan biblioteksmedarbetare och besökare och därmed möjliggöra mer tid för kärnuppdraget.

En förutsättning att likt Helsingfors, Köpenhamn, Oslo och Malmö införa ett system för intelligent materialstyrning (IMMS) är att det finns en utpekad logistikcentral genom vilken medierna hanteras. Intelligent materialstyrning innebär att ett lokalt biblioteks bestånd anpassas efter demografiska profiler, användning och personalens parametrar. Utöver att etablera arbetsflöden för materialstyrning medger en central hantering av medier utvecklingen av nya, innovativa, leveranssätt av medier till stockholmarna via ombud eller hemleverans."

Läs också: Mer relevant än någonsin : biblioteksplan 2022-2025

Läs vad jag tidigare skrivit om IMMS

Bibliotekssystem som i nuläget har integration med IMMS är Innovatives Sierra och Systematics Cicero.

Uppdatering 2024-10-23, läs också:

Stockholms stadsbibliotek inför Systematics bibliotekssystem Cicero och Lyngsoe Systems logistiksystem IMMS

Proprietär vs open source-lösning i samma upphandling

Jag har trott att det vid upphandling av bibliotekssystem eller webblösning finns ett absolut vägval:

1. Upphandling av proprietär lösning

2. Upphandling av leverantör av open source-lösning

Jag har alltså trott att man måste inleda upphandlingsarbetet med att bestämma sig för något av ovanstående vägval.

Vad jag vet har inte de bibliotek som hittills gått över till Koha upphandlat system utan de har upphandlat leverantör av Koha. De har alltså först bestämt sig för Koha och sedan upphandlat leverantör av Koha.

Men nu har jag fått veta att Koha-leverantörer svarar på samma upphandlingar som leverantörer av proprietära system.

Jag tror det är positivt att leverantörer av proprietära lösningar och leverantörer av open source-lösningar kan mötas i samma upphandlingar, men ser också åtminstone en komplikation med att leverantörer av open source-lösningar, som ju inte äger systemet, svarar på dessa upphandlingar.

Om upphandlingen innebär att utveckling måste göras av Koha kan, vad jag förstår, leverantören endast utlova lokal utveckling - inte att utvecklingen kommer med i masterprogrammet.

Det upphandlande biblioteket bör alltså inför en upphandling tänka igenom för- och nackdelar med egenutvecklade lösningar i bibliotekssystem och webblösning.

Själv är jag är jag tveksam till om det är önskvärt med lokal utveckling av bibliotekssystem och webblösningar, men tror däremot att det är viktigt att vi ställer krav på att systemen kan integreras/kommunicera med externa lösningar (det gäller åt bägge håll, kravet kan inte bara ställas på bibliotekssystem/webblösningar).

De leverantörer som i nuläget kan tänkas svara på ett folkbiblioteks upphandling av bibliotekssystem och webblösning bör vara:

Axiell

Bibliotekssystem: Quria

Webblösning: Arena

Kohatjänsteleverantörer i Sverige - BibLibre (franskt företag), imCode (ledande Koha-leverantör till svenska folkbibliotek) eller Kreablo

Bibliotekssystem: Koha

Webblösning imCode: LOTS

Webblösning Kreablo: Bibliotekswebb

Innovative (ägs av Clarivate)

Bibliotekssystem: Sierra

Webblösning: Vega Discover

Systematic

Bibliotekssystem: Cicero Library Management System

Webblösning: easyOPAC (leverantör: Inlead)

Läs även:

Om kostnader och kompetenskrav för öppen källkod och egenutvecklade lösningar

Stärk biblioteken i utvecklingsarbetet med bibliotekssystem och webblösningar

Resonemang kring upphandling av system eller systemleverantör

"Monopolartad ställning"

Marknadsläge för leverantörer av bibliotekssystem till svenska folkbibliotek

Se även sidan Leverantörer.

Support och dokumentation på svenska

I blogginlägget Resonemang kring upphandling av system eller systemleverantör listade jag ett antal krav jag prioriterar högt i ett kommande bibliotekssystem och webblösning.

Ett av kraven var support på svenska för såväl bibliotekssystem som publik webblösning. Detta bör utvidgas till att gälla inte bara support utan även annan kommunikation: dokumentation, användarhjälp med mera. För viss kommunikation kan detta såklart inte krävas, till exempel om specifika positioner inte innehas av personal med svenska som modersmål.

Utan support på svenska försvåras vårt arbete med bibliotekssystem och webb, och jag menar att vi bör kräva av de företag som verkar i Sverige att de kommunicerar på svenska med sina kunder. Detta innebär en kostnad för leverantören, men om de inte är villiga att ta den så ska de heller kanske inte finnas på den svenska marknaden. Att ta sig in på en ny marknad är resurskrävande.

För större leverantörer bör heller inte detta vara någon ekonomisk omöjlighet. Se till exempel nedanstående om Clarivate, som köpt ProQuest, som i sin tur äger Ex Libris och Innovative:

Källa: Library Technology Guides

Se även: Clarivate köper ProQuest

Prioriterade krav

Några av de krav jag prioriterar högt i ett kommande bibliotekssystem och webblösning är:

• Bibliotekssystem som en äkta molntjänst, SaaS (software as a service)
• Responsivt bibliotekssystem
• Moderna katalogstandarder (RDA/FRBR)
• Möjlighet att vid reservation utnyttja RDA/FRBR i såväl bibliotekssystem som publik webblösning
• Möjlighet att ha de reservationsregler, inklusive plocklistor, vi önskar för att utnyttja det gemensamma beståndet så effektivt som möjligt: låntagare ska få det de efterfrågar så snabbt som möjligt med så få transporter som möjligt
• Möjlighet att ta ut den statistik och de rapporter vi behöver för vår medieplanering: behöver någon enhet/kommun köpa in fler exemplar av en viss titel eller mer/mindre i ett visst ämne/genre/medietyp eller till en viss målgrupp
• Möjlighet att på ett smidigt sätt ta ut så stora delar som möjligt av Sveriges officiella biblioteksstatistik direkt ur bibliotekssystemet (det borde gå att även få ut aktiviteter och öppettider)
• Funktionalitet som underlättar rutinsysslor, till exempel avseende kravrutiner och låneavtal
• Funktionalitet som underlättar hantering av många enheter i ett stort kommunövergripande samarbete, till exempel kommunvis gruppering och möjlighet att välja en, flera (kommunens enheter) eller alla enheter
• Support och dokumentation på svenska för såväl bibliotekssystem som publik webblösning
• Utvecklingstakt av bibliotekssystem och webblösning inklusive hur snabbt leverantören kan göra rättningar
• Driftssäkerhet
• Snabbhet/prestanda
• Offline-funktion i bibliotekssystemet
• Beståndsvisning i såväl bibliotekssystem som publik webblösning som är användarvänlig för ett stort kommunövergripande samarbete
• Öppna API:er som gör det möjligt för oss att integrera/kommunicera med andra system

Marknadsläge för leverantörer av bibliotekssystem till svenska folkbibliotek

 2018-03-04 skrev jag blogginlägget "Marknadsläge för bibliotekssystem i Sverige". Här en uppdatering av detta inlägg.

Koha används vad jag vet av 38 kommuner, 13% av alla kommuner. De kommuner som använder Koha är: Alingsås, Eksjö, Gotland, Hylte,  Katrineholm, Vaggeryd, Bibliotek i Västmanland (Arboga, Fagersta, Hallstahammar, Kungsör, Köping, Norberg, Sala, Skinnskatteberg, Surahammar, Västerås), Bibliotek Mellansjö (Gullspång, Hjo, Karlsborg, Mariestad, Skövde, Tidaholm, Tibro, Töreboda) Biblioteken i Norrbotten (Arjeplog, Arvidjaur, Boden, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk, Kalix, Kiruna, Luleå, Pajala, Piteå, Älvsbyn, Överkalix, Övertorneå).

Uppdatering 2023-01-09: Antalet kommuner som använder Koha är nu 40.

Innovatives Sierra används vad jag vet av två kommuner (Göteborg och Malmö).

Eftersom inga andra bibliotekssystem mig veterligen används av svenska folkbibliotek betyder detta att Axiells BOOK-IT, Mikromarc eller Quria används av 250 kommuner, 86% av alla kommuner.

Av de 38 kommuner som använder Koha är vad jag vet imCode leverantör till 35, 92% av de kommuner som använder Koha. Följande kommuner har imCode som leverantör: Eksjö, Gotland, Katrineholm, Bibliotek i Västmanland (Arboga, Fagersta, Hallstahammar, Kungsör, Köping, Norberg, Sala, Skinnskatteberg, Surahammar, Västerås), Bibliotek Mellansjö (Gullspång, Hjo, Karlsborg, Mariestad, Skövde, Tidaholm, Tibro, Töreboda), Biblioteken i Norrbotten (Arjeplog, Arvidjaur, Boden, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk, Kalix, Kiruna, Luleå, Pajala, Piteå, Älvsbyn, Överkalix, Övertorneå).

Utöver imCode finns följande Kohatjänsteleverantörer i Sverige: BibLibre (franskt företag), Kreablo, Libriotech (norskt företag).

Uppdatering 2021-09-14: Libriotech är numera dotterbolag till imCode.

Köpet av Bibliotekenes IT-senter, Bibliotekscentrum Sverige AB och Open Library Solutions stärkte Axiells position på den svenska folkbiblioteksmarknaden men de har därefter förlorat kunder till Koha-leverantören imCode. Att Mikromarc läggs ned kan vara en bidragande orsak till detta (exempelvis går Biblioteken i Norrbotten över från Mikromarc till Koha). Tidigare kan nedläggningen av Libra.SE bidragit till att exempelvis Bibliotek Mellansjö gick över till Koha.

Innovative har visat intresse av att leverera till fler svenska folkbibliotek.

Danska Systematic (svensk återförsäljare) visar intresse av att leverera till svenska folkbibliotek. De samarbetar nu med BTJ.

Många kommuner ingår i kommunövergripande samarbeten, vilket leder till färre och större upphandlingar, vilket i sin tur kan tänkas innebära att det är svårare för nya och/eller mindre aktörer att ta sig in på den svenska folkbiblioteksmarknaden.

Clarivate köper ProQuest

2021-05-17 meddelades att Clarivate köper ProQuest. ProQuest äger Ex Libris och Innovative.

Läs vidare:

Information på Library Technology Guides

Information på Clarivates hemsida

Information på ProQuests hemsida

Information på Ex Libris hemsida

Library Technology Guides information om Clarivate

Clarivate: mergers and acquisitions (Library Technology Guides)

Library Technology Guides information om ProQuest

ProQuest: mergers and acquisitions (Library Technology Guides)

Se även sidan Leverantörer för information om olika teknik- och tjänsteleverantörer till svenska bibliotek

...

Uppdatering 2021-05-25:

Marshall Breeding: Clarivate to Acquire ProQuest : $5.3 billion deal expands academic library workflows

"Monopolartad ställning"

I Biblioteksbladet 2021-04-26 läser jag följande i en intervju Thord Eriksson gjort med statsvetarprofessorn Elin Wihlborg:

– Vi måste börja se biblioteken som en nationell resurs istället för en kommunal resurs. De enda som tjänar på att biblioteken i dag betalar flera gånger för samma tjänst, är det fristående företaget, säger hon diplomatiskt utan att nämna Axiell, som har en monopolartad ställning som distributör av bibliotekens e-medier.

Hur ser det ut om vi tittar närmare på detta uttalande?

SAOL 14 definierar ordet monopol så här:

"företag med rätt el. makt att utan konkurrens utöva en ekonomisk verksamhet; ​ha monopol på ngt vara ensam om ngt"

Det finns i dagsläget två leverantörer av e-böcker till svenska folkbibliotek - Axiell Media och Overdrive (numera ägt av KKR). OverDrive vann SKL Kommentus (heter numera Adda) Ramavtal för e-litteratur 2017 och ett antal folkbibliotek har valt att antingen ansluta till detta avtal eller upprätta egna avtal med Overdrive. Enligt information från ett webinarium anordnat av Svenska Kohanätverket 2021-03-26 är också fler bibliotek på väg att ansluta sig till Overdrive.

Adda arbetar nu med en ny upphandling av e-litteratur. Den beräknas annonseras och vara på plats under 2021. Därefter får vi se om vi fortsatt kommer ha två leverantörer av e-böcker och e-ljudböcker till svenska folkbibliotek eller om en av dem slås ut från eller väljer att lämna den svenska marknaden. Jämför med vad BTJ skriver om Addas upphandlingar samt med vad jag tidigare skrivit om E-litteratur 2019.

Utöver dessa två leverantörer finns också fritt tillgängliga e-böcker. Vilket intresse visar svenska folkbibliotek att tillgängliggöra dessa?

Jag undrar också vad som menas med att biblioteken inte ska behöva betala "flera gånger för samma tjänst" om det är e-böcker och e-ljudböcker som avses. Även om vi i Sverige skulle välja en lösning liknande den danska (läs om Det Digitale Folkebibliotek och eReolen) krävs en ekonomisk lösning som accepteras av förlagen. Troligt är väl också att en sådan biblioteksägd lösning skulle tas fram i samarbete med något privat företag, kanske ett konsultföretag typ Crio.

Intervjun reser också frågor om huvudmannaskap, folkbibliotekens relation till politiken, vilka uppgifter som bör prioriteras på svenska folkbibliotek samt decentralisering kontra centralisering kring exempelvis urval.

Om vi fortsätter att titta på uttalandet om "monopolartad ställning" inom det nämnda företagets verksamhetsområden (Biblioteksbladet har tidigare uppmärksammat Axiell, se denna och denna text) ser vi detta:

Bibliotekssystem/publika webblösningar

Många svenska folkbibliotek har valt Koha, som är ett open source-system. Angående webblösning framgick under webinariet anordnat av Svenska Kohanätverket 2021-03-26 att Bibliotek i Västmanland, Bibliotek Mellansjö och biblioteken på Gotland bygger egna publika webblösningar. För de bibliotek som vill gå över till open source finns också alternativet FOLIO. 

Uppdatering 2021-09-14: "Av de 38 kommuner som använder Koha är vad jag vet imCode leverantör till 35, 92% av de kommuner som använder Koha."

För de bibliotek som inte vill gå över till open source finns, utöver Axiell, i dagsläget på den svenska marknaden följande leverantörer av proprietära bibliotekssystem till folkbibliotek:

• Innovative/Ex Libris med bibliotekssystemet Sierra. Folkbiblioteken i Göteborg och Malmö har valt detta alternativ.

• Systematic med bibliotekssystemet Cicero Library Management System. Systematic har ännu inte, vad jag vet, något svenskt folkbibliotek som kund men är systemleverantör till många skolor i Sverige. Systematic är också leverantör till alla danska folkbibliotek (där kan vi möjligen tala om en reell monopolsituation) och de visar intresse av att leverera till svenska folkbibliotek, nu också tillsammans med BTJ. Tillsammans med Inlead kan de också leverera en komplett webblösning.

Utöver ovanstående leverantörer av bibliotekssystem finns givetvis andra som, om de så önskar, kan försöka ta sig in på den svenska marknaden.

Hur ser marknadsläget ut på andra områden, till exempel avseende fysiska medier, katalogiseringstjänster, inköpsvägledning, e-tidskrifter, prenumerationstjänster, självbetjäningsautomater eller digitala filmtjänster?

Resonemang kring upphandling av system eller systemleverantör

Ett försök till ett resonemang kring vilka alternativ som står till buds för de bibliotek som planerar att upphandla bibliotekssystem och publik webblösning eller upphandla leverantör av bibliotekssystem och publik webblösning samt hur en upphandlingsprocess kan se ut.

Proprietära lösningar
För de bibliotek som väljer att upphandla proprietärt system och webblösning finns i dagsläget två olika leverantörer (Axiell och Ex Libris/Innovative) på den svenska folkbiblioteksmarknaden samt en leverantör till svenska skolbibliotek (Systematic/BTJ) som, om de vill, borde kunna försöka ta sig in på folkbiblioteksmarknaden.

1. Leverantör: Axiell
Bibliotekssystem: BOOK-IT, Mikromarc, Quria
Webblösningar: Arena, Arena Nova, Saga
För kommande upphandlingar bör dessa lösningar vara aktuella: Quria, Arena Nova

2. Leverantör: Ex Libris/Innovative
Bibliotekssystem: Sierra (används av Göteborgs stadsbibliotek och Malmö stadsbibliotek)
Webblösning: OPAC

3. Leverantör: Systematic/Library & Learning Sverige/BTJ
Bibliotekssystem: Cicero Library Management System
Webblösning: Cicero Surf (danska folkbibliotek använder webblösningen DDB CMS)
Cicero Library Management System används av alla danska folkbibliotek så systemet bör fungera öven för svenska folkbibliotek. Leverantören har en säker inkomst från den danska marknaden och bör alltså kunna försöka ta sig in på den svenska folkbiblioteksmarknaden om de vill.

Utöver ovanstående finns andra leverantörer internationellt som, om de är villiga att avsätta de resurser som krävs för att ta sig in på en ny marknad, skulle kunna svara på svenska upphandlingar. Exempel: norska Bibliotek-systemer As med bibliotekssystemet Bibliofil.

För de bibliotek som vill ha en webblösning som innefattar katalog, lån av e-media, arrangemangskalender, öppettider med mera (alltså motsvarande Axiells produkter Arena och Saga) är i dagsläget Axiell den enda tänkbara leverantören. Men övriga leverantörer kan givetvis utveckla en sådan lösning, eller så får biblioteket välja att inte ha samma leverantör av bibliotekssystem som av webblösning. En möjlighet är också att, som Stockholms stadsbibliotek, själv utveckla en webblösning. Vad jag vet är det i dagsläget endast Stockholms stadsbibliotek som har en helhetslösning för publik webb motsvarande Axiells Arena och Saga med en annan leverantör än Axiell.

Open source-lösningar
För de bibliotek som väljer att upphandla leverantör av open source-system finns i dagsläget ett system, Koha, på den svenska folkbiblioteksmarknaden. Enligt Svenska Kohanätverket finns tre företag som levererar Koha till svenska bibliotek: BibLibre, Koha i Sverige och LibrioTech. BibLibre vet jag inget om utöver att de är ett franskt företag. LibrioTech är ett norskt företag med, enligt den information jag fått, två anställda/ägare. Koha i Sverige är leverantör till större delen av de svenska folkbibliotek som använder Koha.

Uppdatering 2021-09-14: Samarbetet "Koha i Sverige" mellan imCode och Kreablo är avbrutet. Norska Libriotech är numera dotterbolag till imCode. Gotländska imCode är leverantör till 35 av de 38 kommuner som använder Koha.

Det finns ytterligare ett open source-system på den svenska biblioteksmarknaden, FOLIO. FOLIO används av Chalmers och de har EBSCO som leverantör. På den FOLIO-dag som Chalmers arrangerade 2020-03-09 visade EBSCO-representanten intresse för att leverera även till folkbibliotek.

Min bedömning är ändå att FOLIO i nuläget inte är aktuellt som bibliotekssystem för svenska folkbibliotek. Återstår alltså Koha och av leverantörerna är Koha i Sverige den som troligast vinner en upphandling och de är kanske också den i praktiken enda tänkbara eller önskvärda leverantören. Att ha en liten leverantör med ett litet antal anställda känns osäkert. Med en open source-lösning kan biblioteket också välja att inte ha någon leverantör alls utan själv drifta systemet. För de flesta folkbibliotek tror jag inte det är någon realistiskt lösning.

En tveksamhet kring att välja Koha är den publika webblösningen. I dagsläget använder de svenska folkbiblioteken Kohas OPAC som publik webblösning. Bibliotek i Västmanland har byggt en webblösning, men än så länge är inte katalogtjänsterna inkorporerade i webblösningen, utan vid en sökning skickas du till OPAC:en. Bibliotek i Västmanland och Bibliotek Mellansjö ska, med bidrag från Stärkta bibliotek, låta deras systemleverantör Koha i Sverige bygga en webblösning. Enligt en annons i Biblioteksbladet 2020 : 6, s. 40 ska discoverysystemet VuFind integreras med Koha och finska finna.fi står som förlaga. Enligt annonsen var målsättningen "att sätta systemet i drift till årsskiftet", men i skrivande stund har inte detta skett. På Bibliotek i Västmanlands webbplats har det åtminstone sedan 2020-05-05 stått: "Den här webbplatsen är en första version, där olika funktioner som information om öppettider och tjänster samt bibliotekskatalog och andra tjänster ligger på separata plattformar. Senare under våren kommer den fullständiga versionen av webbplatsen att lanseras, där du hittar all information, utbud och tjänster på ett ställe." Uppdatering 2021-02-25, nu står det: "Detta är den första versionen av webbplatsen, där vissa tjänster såsom bibliotekskatalogen ligger på en separat plattform. Under våren 2021 planeras en större uppgraderingen av webbplatsen, där bibliotekskatalogen och andra tjänster kommer att integreras med webbplatsen." Uppdatering 2021-09-13, nu står det: "Detta är den första versionen av webbplatsen, där vissa tjänster såsom bibliotekskatalogen ligger på en separat plattform. Under hösten 2021 planeras en större uppgraderingen av webbplatsen, där bibliotekskatalogen och andra tjänster kommer att integreras med webbplatsen."

Enligt den information jag fått planerar Gotland att bygga en helt egen webblösning när de går över till Koha.

Utveckling av bibliotekssystem och webblösning
De bibliotek som väljer att upphandla proprietärt system och webblösning kan påverka systemet och webblösningen genom de krav som ställs i upphandlingen, och förhoppningsvis är leverantören öppen även för annan utveckling därefter. De bibliotek som väljer att upphandla leverantör av open source-system har inte denna möjlighet. Med ett open source-system kan du däremot själv (troligast via din leverantör eller en konsult) förändra/utveckla systemet. Men är det realistiskt eller ens önskvärt med lokala förändringar av systemet? Jag tror inte det utan tror att den utveckling svenska folkbibliotek vill se, åtminstone avseende större utveckling, bör göras genom att få igenom förändringar i Kohas masterprogram. Det går då till så, vad jag förstått, att biblioteket köper önskad utveckling av sin Koha-leverantör eller av en konsult, och sedan får biblioteket hoppas på att utvecklingen tas med i masterprogrammet. Läs om Kohas utvecklingsprocess här: https://koha.se/wiki/Utveckling

Enligt information given vid FOLIO-dagen på Chalmers 2020-03-09 så använder inte Bibliotek Mellansjö den senaste versionen av Koha. Göteborgs universitetsbibliotek däremot använder den senaste versionen, och de avsätter också stora resurser till systemarbete.

Oavsett om biblioteket valt att upphandla proprietärt system eller leverantör av open source-lösning är det viktigt att ställa krav på öppna API:er som möjliggör integration/kommunikation med andra lösningar, till exempel ekonomisystem eller kommunala e-tjänster. Jag ser sådan utveckling som mer realistisk än lokal utveckling av bibliotekssystem och webblösningar.

Upphandlingsprocessen
Hur skulle då en upphandlingsprocess kunna se ut? Om den ska hållas så öppen som möjligt är nedanstående modell tänkbar.

1. Gör en första kravspecifikation kring bibliotekssystem och publik webblösning. Det viktigaste att tänka på då är vad som vill uppnås snarare än hur, men vid jämförelse mellan olika alternativ måste även hur specificerade resultat uppnås värderas. Utgå inte endast från funktionalitet, eller brist på funktionalitet, i ert nuvarande system utan tänk också på vad som kan tänkas vara krav som bör ställas på moderna lösningar som är hållbara på sikt, till exempel avseende katalogstandarder (RDA/FRBR) och utnyttjande av dem (möjlighet i såväl bibliotekssystem som publik webblösning att kunna reservera på såväl verks- som manifestationsnivå). Resonera också kring för- och nackdelar med proprietära lösningar respektive open source-lösningar avseende till exempel existerande funktionalitet, utveckling och möjlighet att påverka utveckling.

2. Bjud in leverantörer av proprietära system och webblösningar respektive open source-leverantörer (eller kunder) för visning av system och webblösningar

3. Fatta beslut om proprieterära lösningar ska upphandlas eller om leverantör(er) av open source-lösningar ska upphandlas

Fortsatt upphandlingsarbete efter tilldelningsbeslut
När ett tilldelningsbeslut är fattat så innebär inte det att upphandlingsarbetet är avslutat. Om leverantören lever upp till ställda krav måste bevakas kontinuerligt.

Prioriterade krav
Några av de krav jag prioriterar högt i ett kommande bibliotekssystem och webblösning är:

• Bibliotekssystem som en äkta molntjänst, SaaS (software as a service)
• Responsivt bibliotekssystem
• Moderna katalogstandarder (RDA/FRBR)
• Möjlighet att vid reservation utnyttja RDA/FRBR i såväl bibliotekssystem som publik webblösning
• Möjlighet att ha de reservationsregler, inklusive plocklistor, vi önskar för att utnyttja det gemensamma beståndet så effektivt som möjligt: låntagare ska få det de efterfrågar så snabbt som möjligt med så få transporter som möjligt
• Möjlighet att ta ut den statistik och de rapporter vi behöver för vår medieplanering: behöver någon enhet/kommun köpa in fler exemplar av en viss titel eller mer/mindre i ett visst ämne/genre/medietyp eller till en viss målgrupp
• Möjlighet att på ett smidigt sätt ta ut så stora delar som möjligt av Sveriges officiella biblioteksstatistik direkt ur bibliotekssystemet (det borde gå att även få ut aktiviteter och öppettider)
• Funktionalitet som underlättar rutinsysslor, till exempel avseende kravrutiner och låneavtal
• Funktionalitet som underlättar hantering av många enheter i ett stort kommunövergripande samarbete, till exempel kommunvis gruppering och möjlighet att välja en, flera (kommunens enheter) eller alla enheter
• En webblösning som innefattar sådant som katalog/reservationer/omlån, lån av e-media, information om arrangemang, öppettider etc
• Support på svenska för såväl bibliotekssystem som publik webblösning
• Utvecklingstakt av bibliotekssystem och webblösning inklusive hur snabbt leverantören kan göra rättningar
• Driftssäkerhet
• Snabbhet/prestanda
• Offline-funktion i bibliotekssystemet
• Beståndsvisning i såväl bibliotekssystem som publik webblösning som är användarvänlig för ett stort kommunövergripande samarbete
• Öppna API:er som gör det möjligt för oss att integrera/kommunicera med andra system

Uppdatering 2021-09-15: Jag har nu fått veta att leverantörer av open source-lösningar svarar på samma upphandlingar som leverantörer av proprietära lösningar, se: Proprietär vs open source-lösning i samma upphandling.

Läs även:

Om kostnader och kompetenskrav för öppen källkod och egenutvecklade lösningar

Exempel på folkbiblioteks webblösningar

Läs vidare:

BTJ som systemleverantör och något om finansiering och kommunalt ansvarstagande

Bibliotek i Västmanlands webbplats

FOLIO-dag på Chalmers 2020-03-09

Marknadsläge för Kohatjänsteleverantörer till svenska folkbibliotek

Ex Libris köper Innovative

Stärk biblioteken i utvecklingsarbetet med bibliotekssystem och webblösningar

FOLIO - the Future Of Libraries Is Open

Dominerande leverantörer av bibliotekssystem

Kort om bibliotekssystem i Norge, Danmark och Finland

Frågetecken kring Koha

Kort om Axiell Quria

Bibliotekenes IT-senter, Bibliotekscentrum Sverige AB och Open Library Solutions ingår nu i Axiell-koncernen

Nationellt bibliotekssystem på Island

Nationellt bibliotekssystem i Norge?

Bibliotekssystem i Norge

Marknadsläge för bibliotekssystem i Sverige

Skaraborgsbiblioteken väljer Koha

Ex Libris köper Innovative

Igår meddelades att Ex Libris köper Innovative. Enligt pressmeddelandet ska Innovatives bibliotekssystem fortsatt supporteras och utvecklas. Affären ska avslutas i början av 2020.

Läs vidare:
Ex Libris Signs Definitive Agreement to Acquire Innovative (pressmeddelande på Innovatives hemsida)
Ex Libris Signs Definitive Agreement to Acquire Innovative (pressmeddelande på Ex Libris hemsida)
Ex Libris signs definitive agreement to acquire Innovative (pressmeddelande på Library Technology Guides)
Ex Libris to Acquire Innovative: A Perspective from Bar Veinstein
FAQ om affären
Email from Innovative CEO: Innovative Signs Agreement to be Acquired by Ex Libris
Grafik som visar köp/sammangåenden av företag som driver/utvecklar bibliotekssystem
Roger C. Schonfeld: What Are the Larger Implications of Ex Libris Buying Innovative?
Roger C. Schonfeld: Tråd på Twitter
Marshall Breeding: ProQuest to Acquire Innovative Interfaces : What it means for the library technology industry
A Message from EBSCO to the Library Community

Se även:
Dominerande leverantörer av bibliotekssystem
Leverantörer

Folkbiblioteken i Göteborg och Malmö använder Innovatives bibliotekssystem Sierra. Det ska bli spännande att se vad som händer när de upphandlar bibliotekssystem.

Digital transformation av Storbritanniens bibliotek

British Library har gett ut en rapport som beskriver och diskuterar fem möjliga alternativ till digital transformation av biblioteken i Storbritannien.

De fem punkterna är:

1. Deep Shared Infrastructure – a common, centralised Library Management System, procured at a UK wide level and run as a single piece of technology serving all libraries.

2. UK wide Content Discovery – an aggregator at UK national level of free-to-view digital content from libraries, archives and other public collections.

3. Unified Digital Lending – a single, publicly-run service devoted to the free digital ‘lending’ of books and other copyright content that would otherwise only be available on a commercial basis.

4. Safe Social Space – a user-led digital platform for the people who love libraries, replicating the community spaces they visit and work in as a complementary alternative to commercial social media services.

5. One Library Brand – an intervention to create and promote a single ‘library brand’ at cross-UK scale: potentially applicable in both the digital and physical realms and consistent with any of the above propositions.

Mellan juni och oktober 2018 har åtta workshops hållits. Några av de önskemål som framfördes var (s. 12):

"/.../  online registration was identified as a key gap for some authorities, as the vast majority of library authorities still require users to physically visit the library before their account becomes fully active, even for access to e-content."

"Online events booking and improved promotion of events across the whole public library system was another opportunity identified as being desirable."

"The ability to provide event booking without being directed to a third-party site was something very frequently brought forward by public library staff."

"The most popular potential digital service identified by library professionals by quite some margin in these workshops was a centralised payment platform."

"Another widely-supported suggestion was the creation of online reading groups: supporting and augmenting physical reading groups instead of simply replacing them with a digital format."

"Some groups we spoke to also debated the possibility of a self-publishing platform, mediated by local libraries to share work by local authors and to increase the diversity of voices and experiences represented."

I diskussionen kring ett gemensamt bibliotekssystem för alla bibliotek i Storbritannien hänvisas till Irland (Libraries Ireland), där alla folkbibliotek använder Innovatives bibliotekssystem Sierra (se information från Innovative).

Några citat från avsnittet "Deep Shared Infrastructure" (s. 16):

"In the United Kingdom, three companies held a 67.8% share of the LMS public library market, according to a review conducted by independent consultant Ken Chad in 2015. At the time of writing, this review showed Axiell and Capita each providing LMS solutions for 24.5% of UK public libraries, with Sirsi Dynix the third largest supplier, providing solutions to 18.8% of public library authorities. However Sirsi Dynix have since increased their market share since 2015, following their successful bid for the London Libraries Consortium’s new framework agreement, which brings together a growing number of library authorities within Greater London. Additionally, the framework agreement in place with Sirsi Dynix in Wales already integrates six library authorities, with the remaining authorities scheduled to move over to this shared platform in 2019."

"Issues would also be raised over the scale of monopoly power that a single selected provider would provide, albeit subject to the usual mitigations that a public procurement process would provide. This is to some extent a common risk-type with any kind of a “single digital presence” intervention – single centralised offer brings with it dangers of over-concentrated influence and lack of competition – but our judgement is that the risk is especially acute in this instance because of the sheer scale and complexity of any service that was put in place, with its need to interface with some 200+ adjacent IT systems."

Rapporten innehåller information om flera internationella exempel på intressanta digitala lösningar, bland annat framhålls danska eReolen och finska Finna.fi.

Klicka här för att läsa rapporten Digital transformation for UK libraries : five approaches to a 'single digital presence' : a report by the  British Library for Arts Council England and Carnegie UK Trust.

Klicka här för att läsa pressmeddelandet om rapporten 2019-06-06.

Läs gärna också:

Nationellt bibliotekssystem på Island. Liksom Irland använder de isländska biblioteken Innovatives bibliotekssystem Sierra.

Nationellt bibliotekssystem i Norge? Rogaland fylkeskommune vill ha ett nationellt bibliotekssystem men samtidigt flera systemleverantörer.

Biblioteket i skyn : nationella digitala bibliotekstjänster

Nyheten om rapporten "Digital transformation for UK libraries" hittade jag via Library Technology Guides.

Om Biblio

Göteborgs stadsbibliotek säger sig ha haft så stora problem med Axiell Medias tjänster att de under en dryg månad (11/3-17/4) helt stängde av lån av e-böcker och e-ljudböcker. Det är nu möjligt att låna via Göteborgs Elib-sida igen, men utlån via Biblio är fortfarande inte igång.

Vad problemen beror på har varken Göteborgs stadsbibliotek eller Axiell Media förklarat. Själv har jag inte upplevt några större problem vare sig via bibliotekets hemsida eller via appen Biblio. Om Göteborgs problem beror på att de använder Innovatives Sierra borde Malmö stadsbibliotek ha samma problem, men de tillåter lån via Biblio.

Även om jag inte upplevt samma problem med Biblio som Göteborgs stadsbibliotek så har jag några synpunkter på appen.

• Sökfunktion och träfflista/relevansrankning måste utvecklas. I nuvarande version (3.1.5) ger en sökning på en författares förnamn plus efternamn träff på alla författare med dessa för- och efternamn.

• Om en titel har flera författare anges nu endast en av dem (som klickbar länk).

• Översyn av kategorier. Böcker hamnar nu i fel kategori. Kategorierna måste också överensstämma med biblioteksstandard (gäller till exempel lättläst).

• Vi ska själva enkelt kunna skapa listor/kategorier. Om detta inte är möjligt ska vi själva kunna välja listor/kategorier utifrån ett stort urval färdiga listor/kategorier.

Hos Axiell bör kompetens hos de som arbetar med BOOK-IT, Mikromarc 3, Arena och Saga finnas för att skapa väl fungerande sök- och kategorifunktioner i Biblio.

En nackdel med en app är att de bibliotek som har webblösningar som kan hantera lån av e-böcker och e-ljudböcker (Arena eller Saga) tappar besökare till sina webbplatser. Låntagare av e-böcker/e-ljudböcker behöver inte längre besöka bibliotekets webbplats utan kanske endast använder appen Biblio, vilket bland annat leder till att vi får svårare att nå ut med information om arrangemang och annat till dessa låntagare.

Jag menar att beståndet av e-böcker och e-ljudböcker bör ingå som en naturlig beståndsdel i bibliotekets övriga bestånd. Därför bör låntagare kunna låna även e-böcker och e-ljudböcker via bibliotekets egna hemsida (inte via en Elib-sida eller, som föreslås i den nationella biblioteksstrategin, någon nationell e-bokssida) och om lånen görs via en app ska vi själva kunna styra över hur beståndet presenteras i appen. Idealet vore att biblioteken själva äger och driver en app som kan hantera e-böcker och e-ljudböcker från flera leverantörer. Men de bibliotek som valt webblösningar som inte kan hantera e-böcker och e-ljudböcker kanske inte upplever det som något problem att låntagarna inte behöver besöka bibliotekets egen hemsida för att låna?

En annan nackdel med en app är att den inte har samma goda sökfunktioner, till exempel möjligheten att filtrera ett sökresultat med hjälp av facetter, som bibliotekens webblösningar, vare sig det är Arena, Saga eller en OPAC.

Länkar: Biblioteken i Göteborg stoppar utlåning av e-böcker, Flera bibliotek pekar på brister hos e-boksleverantör, Tillfälligt stopp för utlåning av e-böcker på Göteborgs folkbibliotek, E-böckerna tillbaka!, Göteborgs stadsbiblioteks Elib-sida, Malmö stadsbiblioteks Elib-sida.

Se även: Om bibliotek och urval.

Bibliotekenes IT-senter, Bibliotekscentrum Sverige AB och Open Library Solutions ingår nu i Axiell-koncernen

Måndagen den 28 januari nåddes vi av nyheten att Bibliotekenens IT-senter inklusive Bibliotekscentrum och Open Library Solutions är sålt till Axiell.

Varför Axiell köpt en av sina främsta konkurrenter är inte svårt att förstå. De stärker sin position på den nordiska marknaden och i pressmeddelandena uttrycks klart att de vill få fler bibliotek att använda Axiell Quria och WeLib.

Men varför säljs Bibliotekenes IT-senter, Bibliotekscentrum och Open Library Solutions till Axiell? Utifrån vad jag sett om aktuella upphandlingar i Norge kan försäljningen bero på att Bibliotekenes IT-senter inte kan konkurrera med Bibliotek-Systemer As (med nya webbaserade systemet Bibliofil), Axiell (med systemet Quria), Systematic (med systemet Cicero) och Libriotech (med systemet Koha). De bibliotekssystem som efterfrågas nu i norska upphandlingar är molnbaserade.

I Norge är nu de två ledande leverantörerna av bibliotekssystem Bibliotek-Systemer As och Axiell, men i den kommande upphandlingen i Rogaland fylkeskommune deltar än så så länge även danska Systematic och Koha-leverantören Libriotech.

I Sverige har Axiell genom köpet av Bibliotekscentrum och Open Library Solutions stärkt sin ledande marknadsställning som leverantör av bibliotekssystem och webblösningar till folkbibliotek. Den främsta konkurrenten nu är Koha, som växt avsevärt i Sverige i och med att både Bibliotek Mellansjö och Bibliotek Västmanland valt Koha som bibliotekssystem. Än så länge har endast två folkbibliotek, Göteborg och Malmö, Innovative som leverantör av bibliotekssystem, men kanske Innovative kommer försöka stärka sin ställning på den svenska marknaden. Frågan är också om norska Bibliotek-Systemer As och danska Systematic kommer försöka ta sig in på den svenska marknaden.

Axiell har genom köpet även stärkt sin ställning på den finska marknaden, men där är Koha en än större konkurrent än vad det är i Sverige.

Frågor för oss i Sverige att ställa oss efter Axiells köp av Bibliotekenens IT-senter inklusive Bibliotekscentrum och Open Library Solutions:

• När kommer Quria lanseras i Sverige?
• Hur länge kommer Mikromarc 3 utvecklas och supporteras?
• Hur länge kommer BOOK-IT utvecklas och supporteras?
• Kommer både Saga och Axiell Arena finnas kvar eller kommer en av dem att läggas ned? Eller kommer en ny webblösning utvecklas?
• Vad innebär Axiells köp av Bibliotekscentrum för de svenska folkbibliotekens kostnader för bibliotekssystem? Mikromarc 3 har varit ett billigare system än BOOK-IT.

Källor: Axiell förvärvar norskt bolag (pressmeddelande från Axiell), Axiell acquires Bibliotekenes IT-senter and becomes leading library vendor in Norway (pressmeddelande från Axiell), Axiell kjøper Bibliotekenes IT-senter (pressmeddelande från Bibliotekens IT-senter), Bibliotekssystem i Norge, Nationellt bibliotekssystem i Norge?, Skaraborgsbiblioteken väljer Koha, Koha + Västmanland = Sant.

Uppdatering 2019-12-18:
Kjetil Hillestad, CEO Bibliotekenes IT-senter, säger så här 2019-12-16 om att Bibliotekenes IT-senter sålts till Axiell:

"Denne omleggingen er Hillestad helt trygg på at de fikser uten problemer. Å ha blitt kjøpt opp av Axiell har gitt Bibits trygghet og stabilitet i et marked som, ifølge Hillestad, bærer preg av at nettopp store aktører kjøper opp mindre selskap.

— Det koster veldig mye å utvikle systemer for små aktører med små kundebaser, så det har vært veldig hyggelig for oss å bli kjøpt opp av en stor internasjonal aktør som Axiell som har framtiden foran seg, avslutter Hillestad."

Nationellt bibliotekssystem på Island

Sedan 2001 har de isländska biblioteken samarbetat nationellt genom företaget Landskerfi bókasafna hf., Consortium of Icelandic Libraries (CIL). Företaget ägs av den isländska staten och några isländska kommuner. Dess syfte är att driva ett centralt webbaserat bibliotekssystem.

Den 30 januari 2019 meddelades att Consortium of Icelandic Libraries valt Innovative som leverantör av sitt gemensamma bibliotekssystem. Tidigare har de använt Ex Libris Aleph ILS.

Sveinbjörg Sveinsdóttir (Consortium of Icelandic Libraries) säger:

"By working on a nationwide level, we streamline library functions through one central system while leaving content and subscription control to our member institutions."

Källor: Pressmeddelande från Innovative, kortfattad information om Consortium of Icelandic Libraries, mer ingående information om Consortium of Icelandic Libraries.

Följ Library Technology Guides för att bevaka den internationella utvecklingen av biblioteksteknologi.