Om imCode, Kreablo, Koha i Sverige och webblösningar

Några rättelser och uppdateringar angående leverantörer av Koha till svenska folkbibliotek samt angående webblösningar till Koha plus frågor kring marknadsläget för leverantörer av öppen källkod-lösningar.

Jag har tidigare angett Koha i Sverige som ledande leverantör av Koha till svenska folkbibliotek. Koha i Sverige var ett samarbete mellan företagen imCode och Kreablo. Som skäl för samarbetet angavs följande:

"Det har länge saknats en svensk Koha-leverantör med kapacitet. Vi vet att många bibliotek vill gå över till Koha men inte vågar göra det pga brist på svensk support. Det är den bristen vi åtgärdar genom att bilda samarbetet Koha Sverige."

På sin hemsida skriver imCode: "Kreablos specialitet är att flytta data från äldre system till det nyare och öppna Koha. imCode har leveransansvar med projektledning, drift och support."

Kreablo meddelar att de sagt upp samarbetet med imCode: "Kreablo har den 20 maj 2021 valt att säga upp samarbetet med imCode. Vi har inte kunnat enas om alla villkor för samarbetet. Vi tar fortsatt ansvar för våra tidigare gemensamma slutkunder men tar inte längre nya affärer tillsammans."

Marknadsledande Koha-leverantör till svenska folkbibliotek är alltså imCode, inte Koha i Sverige. Enligt Svenska Kohanätverkets hemsida använder 37 folkbibliotek (kommuner) Koha, imCode är leverantör till (åtminstone) 33 av dessa - Biblioteken på Gotland, Biblioteken i Norrbotten (14 kommuner), Bibliotek Mellansjö (8 kommuner) och Bibliotek Västmanland (10 kommuner). Katrineholm har, eller har haft, "avtal med Libriotech för migrering, support och drift av Koha".

Uppdatering 2021-07-13: imCode är även leverantör till Eksjö och Katrineholm (se imCodes hemsida 2020-12-15 och Facebooksida 2020-12-18). Enligt de uppgifter jag hittat använder alltså 38 folkbibliotek (kommuner) Koha och imCode är leverantör till (åtminstone) 35 av dessa.

I en bloggpost från 2021-02-11 skrev jag: "Enligt Svenska Kohanätverket finns tre företag som levererar Koha till svenska bibliotek: BibLibre, Koha i Sverige och LibrioTech. BibLibre vet jag inget om utöver att de är ett franskt företag. LibrioTech är ett norskt företag med, enligt den information jag fått, två anställda/ägare." Läget nu är alltså att det finns fyra Koha-leverantörer i Sverige: BibLibre, imCode (i skrivande stund angivet som Koha i Sverige på Svenska Kohanätverkets hemsida), Kreablo och LibrioTech. Kreablo har, enligt vad jag kan utläsa av deras hemsida, två anställda/ägare.

• Jag utgår från att de flesta svenska folkbibliotek vill ha en stabil leverantör som kan ge support om smått och stort på svenska. Vilka av ovanstående leverantörer lever upp till detta? Är det realistiskt att tro att den svenska folkbiblioteksmarknaden är tillräckligt stor för att bära flera leverantörer som lever upp till kraven på stabilitet och att kunna ge snabb support på svenska? De finska Koha-biblioteken har valt en annan väg, där finns det kommunägda företaget Koha-Suomi Oy som arbetar med utveckling, drift och support av Koha.

Jag har också tidigare skrivit: "Bibliotek i Västmanland och Bibliotek Mellansjö ska, med bidrag från Stärkta bibliotek, låta deras systemleverantör Koha i Sverige bygga en webblösning." Detta stämmer inte (längre). Bibliotek Mellansjö och Bibliotek i Västmanland bygger inte en webblösning tillsammans, utan har valt varsin lösning. Leverantör till Bibliotek Mellansjö är imCode, lösningen kallas LOTS (Library Open Tools Solution): "Systemet bygger på en totalintegration mellan biblioteksssystemet Koha, Discoverysystemet VuFind och publiceringsplattformen imCMS. Förlaga och inspiration kommer från Finland, genom finna.se." imCMS är, vad jag förstår, ett CMS (Content Management System) utvecklat av imCode. Västmanland använder, enligt ett webinarie anordnat av Svenska Kohanätverket 2021-03-26, WordPress som CMS.

• Vore det inte mer rationellt och kostnadseffektivt om de svenska folkbiblioteken enats om en gemensam publik webblösning? Efter utveckling och lansering av en webblösning har man löpande kostnader för drift, support, felrättning och utveckling.

• Bland leverantörerna av proprietära lösningar ser vi en utveckling mot ökad koncentration och färre aktörer (exempel: Clarivate köper ProQuest, Bibliotekenes IT-senter, Bibliotekscentrum Sverige AB och Open Library Solutions ingår nu i Axiell-koncernen, Lyngsoe Systems har köpt P.V. Supa Group). Kan svenska folkbibliotek och leverantörer av öppen källkod-lösningar stå emot denna utveckling (särskilt om svenska folkbibliotek ska bidra till utveckling av Koha)?