Presentation av Gotlands kommande webb

Under Svenska Kohanätverkets trettonde användarmöte 5-7 maj presenterades Gotlands kommande bibliotekswebb.

Klicka här för att se presentationen på Svenska Kohanätverkets YouTube-kanal.

Några anteckningar jag gjorde när jag såg presentationen:

Kreablo utvecklar webbplatsen.

Skapas evenemangen i webbplatsen eller hämtas de någon annanstans ifrån?

Öppettiderna är "fasta".

Webbplatsen söker direkt i Kohas index, inte i ett eget index.

Möjligt att välja ett eller flera favoritbibliotek. Deras bestånd visas sedan tydligare.

Är det möjligt att välja ett fast hämtbibliotek, eller måste hämtbibliotek väljas vid varje reserveration? Ett fast hämtbibliotek skulle kunna automatiskt bli favoritbibliotek.

Region Gotland mailserver är kopplad till webben.

CMS:et heter Plone och är öppen källkod.

Administratörer ges behörighet att redigera webbplatsen i Koha.

Exempel på webblösningar Koha-bibliotek använder:

Bibliotek Mellansjö (Koha-OPAC plus kommunala hemsidor)

Biblioteken i Norrbotten (imCodes webblösning LOTS)

Bibliotek i Västmanland (egenutvecklad webb, vid en sökning skickas du till en Koha-OPAC)

Webbinarium om Koha tisdag 2/6

Kohaleverantören imCode anordnar ett webbinarium om bibliotekssystemet Koha tisdagen den 2 juni med start klockan 10:30.

Klicka här för information om webbinariet.

imCode är en av två leverantörer av Koha till folkbibliotek i Sverige. Den andra leverantören heter Kreablo.

Bibliotek i Sverige som använder Koha är anslutna till Svenska Kohanätverket. På deras hemsida kan du bland annat se vilka bibliotek i Sverige som använder Koha.

Länk till imCodes hemsida.

Länk till Kreablos hemsida.

Länk till Svenska Kohanätverkets hemsida.

Webbinarium om Koha den 14 maj

Koha-leverantören imCode arrangerar regelbundet öppna webbinarier om Koha. Nästa webbinarum hålls onsdag 14 maj med start klockan 10:30.

Klicka här för att läsa mer om webbinariet

I Sverige finns två leverantörer av Koha till folkbibliotek, imCode och Kreablo. Bägge kan drifta systemet så de folkbibliotek som går över till Koha behöver inte drifta själva, eller ha större systemexpertis än bibliotek som använder proprietära system.

Läs: Nej, du behöver inte ha egen expertis

Mycket information om Koha finns på Svenska Kohanätverkets hemsida. Kolla också deras YouTube-kanal.

Svenska Kohanätverkets hemsida

Svenska Kohanätverkets YouTube-kanal

Klicka här för att se allt jag skrivit om Koha

Kreablo är Koha-leverantör till Biblioteken i Norrbotten och Bibliotek i Västmanland

Av följande presentationer från Svenska Koha-nätverkets användarmöte 2024 framgår att Kreablo är Koha-leverantör till Biblioteken i Norrbotten och Bibliotek i Västmanland.

Kreablo berättar om sitt säkerhetsarbete - Anna Bauer och Andreas Jonsson

Samarbetet i Norrbotten - Birgitta Markusson, Regionbibliotek Norrbotten

Jag behöver uppdatera de uppgifter jag gett om leverantörer. Utöver ovanstående kommer Stockholms stadsbibliotek gå från Axiells BOOK-IT till Systematics Cicero och Katrineholm går från Koha till Axiells Quria.

Läs också:

Om imCode, Kreablo, Koha i Sverige och webblösningar 

Marknadsläge för Kohatjänsteleverantörer till svenska folkbibliotek

Marknadsläge för leverantörer av bibliotekssystem till svenska folkbibliotek

Bibliotekens egna ansvar för hur marknader ser ut

Daniel Forsman i Biblioteksbladet efter att Systematic vunnit Stockholms stadsbiblioteks upphandling av bibliotekssystem och logistiksystem:

– Det är extra roligt att vi får en ny leverantör på den svenska marknaden. Många har upplevt att det har funnits begränsad konkurrens för bibliotekssystem för folkbibliotek.

Varje upphandling innebär en möjlighet för leverantörer att vinna nya kunder. Om leverantörerna inte lämnar anbud kan det bero på flera saker: 

1. De är inte särskilt intresserade av att få oss som kunder.

2. De bedömer att det är för kostsamt för dem att leva upp till ställda upphandlingskrav.

3. De bedömer att upphandlingskraven inte motsvarar den utveckling de vill se av sitt/sina system.

Jag har hört representanter för leverantörer (Bibliotekscentrum och Systematic) säga att svenska folkbibliotek gör upphandlingar som är anpassade efter en leverantörs (Axiell) bibliotekssystem (BOOK-IT). Om så har varit fallet ser marknaden ut som den gör delvis beroende på hur vi själva utformat våra upphandlingar. Det är kanske heller inte realistiskt att tro att vi kan ha en uppsjö av leverantörer av bibliotekssystem (se "Nordiskt perspektiv på Marshall Breedings '2022 Library Systems Report : an industry disrupted'".

Ett konkret exempel på en upphandling:

Bibliotek Familjen Helsingborg har upphandlat bibliotekssystem och webblösning. I RFI:n deltog följande leverantörer: Axiell, imCode, Innovative och Systematic. Kreablo deltog i leverantörsvisningarna. Endast Axiell lämnade anbud på upphandlingen.

Om vi vill veta varför endast en leverantör lämnade anbud kan vi göra två saker:

1. Fråga leverantörerna varför de inte lämnade anbud. 

2. Jämföra ställda upphandlingskrav med leverantörernas produkter. Vilka krav gjorde det svårare för leverantörer att lämna in anbud. Hade vi krav som gjorde det omöjligt för leverantörer att lämna anbud? Var i så fall dessa krav tillräckligt viktiga att ställa?

Exempel på krav som helt stänger dörren för vissa leverantörer:

1. Upphandla leverantör av Koha, istället för att upphandla bibliotekssystem. Detta stänger dörren för alla leverantörer av proprietära system. 

2. Ställa krav på att leverantören ska ansvara för utveckling av systemet. Detta utestänger leverantörer av open source-lösningar.

Det är givetvis inte orimligt eller felaktigt att ställa krav som gör det svårare eller omöjligt för vissa leverantörer att lämna anbud, men man bör vara medveten om konsekvenserna. Ett exempel på ett sådant krav kan vara att bibliotekssystemet ska kunna hantera och utnyttja RDA/FRBR. Att ställa krav på detta försvårar för de leverantörer som ännu inte har bibliotekssystem anpassade efter moderna metadatastandarder, men att inte ställa sådana krav straffar i praktiken leverantörer som utvecklat sådan grundläggande funktionalitet i bibliotekssystem, som också alla system så småningom måste leva upp till. Vi bör uppmuntra utveckling av sådan grundläggande funktionalitet.

Ett annat exempel på vårt eget ansvar för hur marknaden ser ut är om vi väljer att göra stora, kanske till och med nationella, upphandlingar eller inte. Att både önska flera leverantörer och göra stora upphandlingar är motsägelsefullt. Tills nästa upphandling görs är marknaden (i Danmark nationen, i Sverige kommunen eller gruppen av kommuner) stängd. Leverantörer måste då kunna förlita sig på andra marknader (andra länder om nationell upphandling gjorts) eller helt andra produkter/tjänster. Jämför med de upphandlingar vi gör via SKR/Adda av e-media, tryckt litteratur och prenumerationstjänster.

Ett exempel på en leverantör som är helt beroende av ett land som marknad är norska Bibliotek-Systemer As. Systematic är ett exempel på en leverantör som har flera andra produkter/tjänster att  falla tillbaka på.

Information om Systematic:

Systematic is Denmark's largest privately owned software company and has been developing IT solutions since 1985. Our software is used to manage complex data and to make critical decisions in sectors such as defence, healthcare, and utilities. With over 1 million daily users globally and customers in more than 50 countries, we deliver software that makes a difference.

Our solutions include the defence software SitaWare, which is used by over 50 nations and NATO for communication, coordination, and mission planning. Our healthcare solutions, like Columna, are used in the care sector and in hospitals worldwide.

We are headquartered in Aarhus, Denmark, and have 1,100+ employees across 13 international offices.

Läs också:

Om risken med stora upphandlingar

Två exempel på krav på metadatastandard

imCode går samman med Libriotech

Den ledande svenska Koha-leverantören imCode meddelar idag på sin hemsida att de "går samman med norska Libriotech".

Som skäl till sammangåendet anges att företagen "nu kan hjälpa varandra med kompetens och support och kan använda varandras resurser." 

Sammangåendet beskrivs så här: "Vi går nu in i ett koncernförhållande där Libriotech är 100% dotterbolag och där de norska ägarna går in som delägare av imCode."

Vad jag vet är Libriotech ett litet företag med två anställda/ägare och vad jag förstått används inte Koha av något större antal folkbibliotek i Norge. Jag känner bara till Deichman. Detta får mig att tro att orsaken till affären är att imCode behöver Libriotechs kompetens (imCode och Kreablo samarbetar inte längre) och att Libriotech behöver imCodes kundbas.

Läs även:

Om imCode, Kreablo, Koha i Sverige och webblösningar

Marknadsläge för leverantörer av bibliotekssystem till svenska folkbibliotek

Marknadsläge för leverantörer av bibliotekssystem till svenska folkbibliotek

 2018-03-04 skrev jag blogginlägget "Marknadsläge för bibliotekssystem i Sverige". Här en uppdatering av detta inlägg.

Koha används vad jag vet av 38 kommuner, 13% av alla kommuner. De kommuner som använder Koha är: Alingsås, Eksjö, Gotland, Hylte,  Katrineholm, Vaggeryd, Bibliotek i Västmanland (Arboga, Fagersta, Hallstahammar, Kungsör, Köping, Norberg, Sala, Skinnskatteberg, Surahammar, Västerås), Bibliotek Mellansjö (Gullspång, Hjo, Karlsborg, Mariestad, Skövde, Tidaholm, Tibro, Töreboda) Biblioteken i Norrbotten (Arjeplog, Arvidjaur, Boden, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk, Kalix, Kiruna, Luleå, Pajala, Piteå, Älvsbyn, Överkalix, Övertorneå).

Uppdatering 2023-01-09: Antalet kommuner som använder Koha är nu 40.

Innovatives Sierra används vad jag vet av två kommuner (Göteborg och Malmö).

Eftersom inga andra bibliotekssystem mig veterligen används av svenska folkbibliotek betyder detta att Axiells BOOK-IT, Mikromarc eller Quria används av 250 kommuner, 86% av alla kommuner.

Av de 38 kommuner som använder Koha är vad jag vet imCode leverantör till 35, 92% av de kommuner som använder Koha. Följande kommuner har imCode som leverantör: Eksjö, Gotland, Katrineholm, Bibliotek i Västmanland (Arboga, Fagersta, Hallstahammar, Kungsör, Köping, Norberg, Sala, Skinnskatteberg, Surahammar, Västerås), Bibliotek Mellansjö (Gullspång, Hjo, Karlsborg, Mariestad, Skövde, Tidaholm, Tibro, Töreboda), Biblioteken i Norrbotten (Arjeplog, Arvidjaur, Boden, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk, Kalix, Kiruna, Luleå, Pajala, Piteå, Älvsbyn, Överkalix, Övertorneå).

Utöver imCode finns följande Kohatjänsteleverantörer i Sverige: BibLibre (franskt företag), Kreablo, Libriotech (norskt företag).

Uppdatering 2021-09-14: Libriotech är numera dotterbolag till imCode.

Köpet av Bibliotekenes IT-senter, Bibliotekscentrum Sverige AB och Open Library Solutions stärkte Axiells position på den svenska folkbiblioteksmarknaden men de har därefter förlorat kunder till Koha-leverantören imCode. Att Mikromarc läggs ned kan vara en bidragande orsak till detta (exempelvis går Biblioteken i Norrbotten över från Mikromarc till Koha). Tidigare kan nedläggningen av Libra.SE bidragit till att exempelvis Bibliotek Mellansjö gick över till Koha.

Innovative har visat intresse av att leverera till fler svenska folkbibliotek.

Danska Systematic (svensk återförsäljare) visar intresse av att leverera till svenska folkbibliotek. De samarbetar nu med BTJ.

Många kommuner ingår i kommunövergripande samarbeten, vilket leder till färre och större upphandlingar, vilket i sin tur kan tänkas innebära att det är svårare för nya och/eller mindre aktörer att ta sig in på den svenska folkbiblioteksmarknaden.

Om imCode, Kreablo, Koha i Sverige och webblösningar

Några rättelser och uppdateringar angående leverantörer av Koha till svenska folkbibliotek samt angående webblösningar till Koha plus frågor kring marknadsläget för leverantörer av öppen källkod-lösningar.

Jag har tidigare angett Koha i Sverige som ledande leverantör av Koha till svenska folkbibliotek. Koha i Sverige var ett samarbete mellan företagen imCode och Kreablo. Som skäl för samarbetet angavs följande:

"Det har länge saknats en svensk Koha-leverantör med kapacitet. Vi vet att många bibliotek vill gå över till Koha men inte vågar göra det pga brist på svensk support. Det är den bristen vi åtgärdar genom att bilda samarbetet Koha Sverige."

På sin hemsida skriver imCode: "Kreablos specialitet är att flytta data från äldre system till det nyare och öppna Koha. imCode har leveransansvar med projektledning, drift och support."

Kreablo meddelar att de sagt upp samarbetet med imCode: "Kreablo har den 20 maj 2021 valt att säga upp samarbetet med imCode. Vi har inte kunnat enas om alla villkor för samarbetet. Vi tar fortsatt ansvar för våra tidigare gemensamma slutkunder men tar inte längre nya affärer tillsammans."

Marknadsledande Koha-leverantör till svenska folkbibliotek är alltså imCode, inte Koha i Sverige. Enligt Svenska Kohanätverkets hemsida använder 37 folkbibliotek (kommuner) Koha, imCode är leverantör till (åtminstone) 33 av dessa - Biblioteken på Gotland, Biblioteken i Norrbotten (14 kommuner), Bibliotek Mellansjö (8 kommuner) och Bibliotek Västmanland (10 kommuner). Katrineholm har, eller har haft, "avtal med Libriotech för migrering, support och drift av Koha".

Uppdatering 2021-07-13: imCode är även leverantör till Eksjö och Katrineholm (se imCodes hemsida 2020-12-15 och Facebooksida 2020-12-18). Enligt de uppgifter jag hittat använder alltså 38 folkbibliotek (kommuner) Koha och imCode är leverantör till (åtminstone) 35 av dessa.

I en bloggpost från 2021-02-11 skrev jag: "Enligt Svenska Kohanätverket finns tre företag som levererar Koha till svenska bibliotek: BibLibre, Koha i Sverige och LibrioTech. BibLibre vet jag inget om utöver att de är ett franskt företag. LibrioTech är ett norskt företag med, enligt den information jag fått, två anställda/ägare." Läget nu är alltså att det finns fyra Koha-leverantörer i Sverige: BibLibre, imCode (i skrivande stund angivet som Koha i Sverige på Svenska Kohanätverkets hemsida), Kreablo och LibrioTech. Kreablo har, enligt vad jag kan utläsa av deras hemsida, två anställda/ägare.

• Jag utgår från att de flesta svenska folkbibliotek vill ha en stabil leverantör som kan ge support om smått och stort på svenska. Vilka av ovanstående leverantörer lever upp till detta? Är det realistiskt att tro att den svenska folkbiblioteksmarknaden är tillräckligt stor för att bära flera leverantörer som lever upp till kraven på stabilitet och att kunna ge snabb support på svenska? De finska Koha-biblioteken har valt en annan väg, där finns det kommunägda företaget Koha-Suomi Oy som arbetar med utveckling, drift och support av Koha.

Jag har också tidigare skrivit: "Bibliotek i Västmanland och Bibliotek Mellansjö ska, med bidrag från Stärkta bibliotek, låta deras systemleverantör Koha i Sverige bygga en webblösning." Detta stämmer inte (längre). Bibliotek Mellansjö och Bibliotek i Västmanland bygger inte en webblösning tillsammans, utan har valt varsin lösning. Leverantör till Bibliotek Mellansjö är imCode, lösningen kallas LOTS (Library Open Tools Solution): "Systemet bygger på en totalintegration mellan biblioteksssystemet Koha, Discoverysystemet VuFind och publiceringsplattformen imCMS. Förlaga och inspiration kommer från Finland, genom finna.se." imCMS är, vad jag förstår, ett CMS (Content Management System) utvecklat av imCode. Västmanland använder, enligt ett webinarie anordnat av Svenska Kohanätverket 2021-03-26, WordPress som CMS.

• Vore det inte mer rationellt och kostnadseffektivt om de svenska folkbiblioteken enats om en gemensam publik webblösning? Efter utveckling och lansering av en webblösning har man löpande kostnader för drift, support, felrättning och utveckling.

• Bland leverantörerna av proprietära lösningar ser vi en utveckling mot ökad koncentration och färre aktörer (exempel: Clarivate köper ProQuest, Bibliotekenes IT-senter, Bibliotekscentrum Sverige AB och Open Library Solutions ingår nu i Axiell-koncernen, Lyngsoe Systems har köpt P.V. Supa Group). Kan svenska folkbibliotek och leverantörer av öppen källkod-lösningar stå emot denna utveckling (särskilt om svenska folkbibliotek ska bidra till utveckling av Koha)?