Nationell överblick för stärkt samverkan

Kungliga bibliotekets Nationell överblick för stärkt samverkan. Slutredovisning av uppdrag om stärkt samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet innehåller mängder av angelägen information. Jag fastnar särskilt för vad som skrivs om medieförsörjning avseende fysiska medier, s. 40-42.

Några nedslag:

• Det regionala stödet till kompletterande medieförsörjning har minskat (eller försvunnit)

• Med minskat regionalt stöd har behov av samverkan mellan kommuner ökat

• Det finns nu mediesamarbeten mellan kommuner i 15 av 21 regioner

• Flera kommuner och kommunövergripande samarbeten har begränsat möjligheten till fjärrlån av delar av deras bestånd

• Fjärrlån från universitets- och högskolebibliotek har minskat kraftigt

• Fjärrlån från Sveriges depåbibliotek och lånecentral i Umeå har ökat kraftigt

• Sveriges depåbibliotek och lånecentral i Umeå är underfinansierad: "Inom ett fåtal år går däremot inte den rent logistiska verksamheten för fjärrutlån att bedriva om inte mer verksamhetsmedel tillförs, eller omfattningen av uppdragen förändras." (s. 42)

KB skriver:

"Sammantaget ser KB att det statliga stödet för en likvärdig tillgång till fysiska medier inte är anpassat till dagens förhållanden. Det innebär att det är kostnadskrävande för framför allt mindre glesbygdskommuner att upprätthålla den nivå på biblioteksverksamhet som bibliotekslagen ställer, och förutsättningarna för en likvärdig tillgång till biblioteksverksamhet saknas. Statens stöd till bibliotekens fysiska medieförsörjning behöver därför uppdateras utifrån dagens förhållanden." (s. 42)

Men vilket ansvar har regioner och kommuner?

• Bör även regioner ha ett ansvar för medieförsörjning?

• Har kommunala folkbibliotek de medieanslag de behöver?

• Använder kommunala folkbibliotek sina medieanslag på bästa sätt?

• Agerar kommunövergripande samarbeten utifrån sin storlek eller ser varje ingående kommun endast till sina intressen?

Klicka här för att läsa om Nationell överblick för stärkt samverkan

Bokbarometern 2025

"Bokbarometern är en ny enkätundersökning av svenskarnas läsvanor och attityder till läsning, som Svenska Förläggareföreningen står bakom. Den kommer att genomföras årligen och presenteras på Världsbokdagen. Deltagarna har besvarat frågor om bland annat hur ofta de läser, vilka genrer de föredrar, och i vilken utsträckning de identifierar sig som läsare."

Rapporten innehåller många intressanta fakta för bibliotek att förhålla sig, bland annat avseende i vilka format det är vanligast att läsa samt vilka som läser vilka skönlitterära genrer.

"Den tryckta boken är det klart vanligaste formatet för bokläsning. Över en tredjedel av de tillfrågade (36 procent) anger att de läser tryckta böcker några gånger i veckan eller oftare. Motsvarande siffror för ljudböcker (16 procent), e-böcker (5,5 procent) och andra former av litteratur på internet (8 procent) är alla klart lägre. Omvänt är det få som aldrig läser tryckta böcker (10 procent), medan övriga format endast läses av hälften eller en minoritet av de tillfrågade /.../." (s. 9)

"Vad gäller ålder syns ännu mer markanta mönster. Allra starkast snedvridning har fantasy/science fiction. Det är en av de största genrerna bland unga vuxna (29 procent läser sådan litteratur ofta eller enbart) och den är även populär bland 30–49-åringar (23 procent), medan det tvärtom är väldigt få över 50 år som läser fantasy/science fiction på regelbunden basis. Även feelgood/romance och kvalitetslitteratur har ett liknande mönster, men mindre signifikant. Den stora och kommersiellt betydelsefulla deckargenren har tvärtom sina primära läsargrupper i de äldre ålderssegmenten." (s. 15f)

Jag saknar en mer utförlig undersökning av facklitteratur. Hur mycket läses i samband med studier eller arbete? Vilka ämnen läses i frivillig läsning?

Klicka här för att läsa Bokbarometern 2025

Andra undersökningar att läsa:

Mediebarometern (Nordicom)

Ungar & medier (Mediemyndigheten)

Svenska trender 1986-2024 (SOM-institutet), se t ex s. 24

Webbinarium om Koha den 14 maj

Koha-leverantören imCode arrangerar regelbundet öppna webbinarier om Koha. Nästa webbinarum hålls onsdag 14 maj med start klockan 10:30.

Klicka här för att läsa mer om webbinariet

I Sverige finns två leverantörer av Koha till folkbibliotek, imCode och Kreablo. Bägge kan drifta systemet så de folkbibliotek som går över till Koha behöver inte drifta själva, eller ha större systemexpertis än bibliotek som använder proprietära system.

Läs: Nej, du behöver inte ha egen expertis

Mycket information om Koha finns på Svenska Kohanätverkets hemsida. Kolla också deras YouTube-kanal.

Svenska Kohanätverkets hemsida

Svenska Kohanätverkets YouTube-kanal

Klicka här för att se allt jag skrivit om Koha

Webbinarium om Axiell Library App

Tisdag 29 april klockan 10:00 arrangerar Axiell ett webbinarium om deras app, som "gör det möjligt för låntagare att söka i samlingar, reservera och låna om, samt ta del av bibliotekets övriga tjänster – direkt från mobilen."

Klicka här för att läsa mer om webbinariet och anmäla dig

Klicka här för att läsa mer om Axiell Library App

Klicka här för att läsa fler nyheter från Axiell

Nationell lösning för digitala böcker även i Sverige

Kungliga biblioteket har fått i uppdrag från regeringen att "arbeta för att en nationell, folkbiblioteksgemensam lösning för digitala böcker tas fram."

Kommer den svenska lösningen bli som den danska eller som den finska?

Läs vidare:

Gemensam standard för utlån av digitala böcker – nytt uppdrag till KB

Utlåningen av digitala medier ska samordnas

Här ses biblioteken som en marknad (om Danmark)

Finland har tagit grepp om ljudet

Konkreta förslag för att utveckla mediesamarbetet (inom Bibliotek Familjen Helsingborg)

Nedanstående kan vara av intresse även för andra kommunövergripande samarbeten, oavsett vilket bibliotekssystem som används.

Inom Bibliotek Familjen Helsingborg går dagliga transporter mellan de 11 kommunernas huvudbibliotek. Det finns två saker som skulle kunna förbättra dessa transporter:

• Säkerställa att inget bibliotek får slut på transportlådor.

• Säkerställa att transportbudet varje dag kan ta med sig allt som ska transporteras.

Inom kommunerna skiljer sig transporterna åt. I vissa kommuner körs de dagligen, i andra mer sällan. Det som skulle kunna förbättras här är:

• Kan de kommuner som inte kör transporter dagligen öka antalet transporter per vecka?

• Går det att ordna så att transporterade exemplar levereras direkt till det bibliotek de ska skickas till istället för att gå via huvudbiblioteket? En möjlig lösning skulle vara mindre men fler lådor att transportera böcker i.

Övrigt som skulle kunna göras för att effektivisera mediesamarbetet är till exempel:

• Säkerställa att exemplar inte står för länge på reservationshyllor. Indragna reservationer på huvudbibliotek ska skickas med samma dags transport. De nya plocklistorna i Quria för utgångna och avbrutna reservationer är till stor hjälp här.

• Säkerställa att så mycket som möjligt kommer dagens BFH-transporter.

• Rutiner för att bevaka så inget blir liggande för länge i plocklistan. Det är smidigt att göra detta i Qurias plocklista. Statusmarkera exemplar man inte hittar.

• Systematiskt rutinarbete för att söka upp och åtgärda exemplar som har status På väg eller som endast är mottagna i systemet.

• Systematisk användning av de hjälpmedel för att bevaka efterfrågan som Quria erbjuder: (mest reserverade titlar på startsidan, efterfrågade titlar, topplistor).

• Varje kommun bestämmer vid hur lång kö de ska köpa in fler exemplar samt max antal exemplar de köper in per titel. Bevakning av reservationsköer görs på biblioteksnivå, kommunnivå och eventuellt krävs det även för hela samarbetet. I de fall man inte har centrala inköp tänker jag mig att varje inköpsansvarig/bibliotek bevakar efterfrågan för sitt bibliotek/område. Filialbibliotek/områdesbibliotek kanske inte kan köpa mer än ett exemplar av varje titel eller ens alla efterfrågade titlar, då får huvudbiblioteket träda in. Antingen meddelar de mindre biblioteken sitt huvudbibliotek vilka inköp som bör göras, eller så bevakar huvudbiblioteken på kommunnivå.

• Beståndsanalys på varje bibliotek. En lämplig början är att gallra beståndet per hylla efter gallringsunderlag. Detta ger en bild av hur beståndet används och vilka hyllplaceringar som behöver mer eller mindre utrymme.

• Undersöka/analysera hur medier skickas mellan bibliotek och kommuner.

• Varje kommun ser över sina inköpsrutiner. Skulle centrala inköp eller att allt som köps in levereras till huvudbiblioteket och läggs in i systemet där innebära en förbättring? I min kommun, Höganäs, har vi decentraliserade inköp. För vår del tror jag inte att centraliserade inköp är önskvärt, men både centrala inköp och leverans till/inläggning av exemplar på huvudbiblioteket bör utredas.

• Lära av varandra till exempel avseende hur inköp görs och efterfrågan bevakas.

• Utreda flytande bestånd inom varje kommun.

Läs även:

Bevakning av reservationsköer

Bevakning av efterfrågan, topplistor

Gallringsunderlag

Flytande bestånd i Quria

Höganäs: korslån och självförsörjningsgrad 2024

Bibliotek Familjen Helsingborg: korslån och självförsörjningsgrad 2024

Fler praktiska tips om Quria

Se webbinariet om Quria Smart Collections