Libris vs Bibliografisk service i nationell katalog

Sveriges folkbibliotek väljer nu mellan att antingen katalogisera själva i Libris eller att köpa katalogiseringen som en tjänst av Bibliotekstjänst (BTJ). Tjänsten kallas Bibliografisk service i nationell katalog. Om biblioteket valt att köpa katalogisering som en tjänst av BTJ katalogiserar BTJ i Libris.

Två olika synsätt på detta visas här:

Stockholms stadsbibliotek:
"– Librissamarbetet gör att vi inom biblioteksväsendet kan samverka för att skapa tjänster som kommer alla till nytta. Det är rationellt, det är effektivt och tillgängliggör bibliotekens resurser för fler. För Stockholms stadsbibliotek blir det också ett sätt att stärka kompetensen i metadatafrågor, säger Daniel Forsman, stadsbibliotekarie i Stockholm."

Helsingborgs stad:
"En annan lösning som kräver nationell centralisering är försörjningen av metadata (både katalogisering och uppdatering av metadata). Idag sprids detta arbete allt mer ut bland folkbiblioteken vilket gör att kvaliteten försämras, dubbelarbete uppstår och fler och fler kommuner väljer att bara göra sina ändringar tillgängliga lokalt. Den bibliografiska service som många bibliotek köper in via Btj (Bibliotekstjänst) bör centraliseras och hanteras från den gemensamma biblioteksmyndigheten och därmed bekostas nationellt. Detta för att skapa en funktionell, effektiv och kostnadseffektiv lösning. Att ett fåtal personer centralt hanterar metadatan är att föredra framför att minst en medarbetare per kommun arbetar med detta."

Att stärka folkbibliotekens kompetens i metadatafrågor, som Daniel Forsman säger, tycker jag är ett starkt argument för att folkbibliotek själva ska katalogisera i Libris. Ett annat argument är att Libris-samarbetet kan innebära att folk- och forskningsbibliotek närmar sig varandra. Ett tredje argument - som av alla kanske inte anses så starkt - är att jag tror vi är många folkbibliotekarier som skulle tycka att det vore roligt och utvecklande att få arbeta med katalogisering i Libris.

Synpunkterna från Helsingborgs stad är givetvis värda att ta på allvar, till exempel är det viktigt att folkbiblioteken kan få katalogiserings- och förvärvsstöd för mångspråkiga medier.

Några synpunkter kring Helsingborg stads remissutlåtande:

• Om vi nationaliserar Bibliografisk service, hur ska då finansieringen av dessa katalogisatörer förhålla sig till katalogisatörer som redan är anställda på forskningsbibliotek? Ska katalogisatörerna på BTJ ta över deras arbeten?

• Ja, jag menar att det vore bra om "minst en medarbetare per kommun arbetar med" katalogisering/metadata. Vet Helsingborgs stad något om hur mycket varje sådan person måste arbeta med katalogisering? 

• Även om det vore "rationellt" (åtminstone kortsiktigt) menar jag att det är bra om vi i varje kommun har bibliotekarier som får arbeta med sådant som metadata, bibliotekssystem och webblösningar eller andra digitala lösningar. Jag tror inte att centralisering är vägen framåt, däremot samarbete och samordning. Centralisering kommer leda till minskad kompetens i kommunerna, till att färre röster hörs och till att våra arbeten blir mindre intressanta och utvecklande.

Läs också: Istället för förkortad katalogisering.

Läs remissvar på rapporten Demokratins skattkammare - Förslag till en nationell biblioteksstrategi.

Uppdatering 2019-10-25
Läs också följande inlägg på BTJ-bloggen: Libris eller Bibliografisk service – både och!, Vad kan en nobelpristagare säga oss om Libris kooperativa modell?

Om Biblio

Göteborgs stadsbibliotek säger sig ha haft så stora problem med Axiell Medias tjänster att de under en dryg månad (11/3-17/4) helt stängde av lån av e-böcker och e-ljudböcker. Det är nu möjligt att låna via Göteborgs Elib-sida igen, men utlån via Biblio är fortfarande inte igång.

Vad problemen beror på har varken Göteborgs stadsbibliotek eller Axiell Media förklarat. Själv har jag inte upplevt några större problem vare sig via bibliotekets hemsida eller via appen Biblio. Om Göteborgs problem beror på att de använder Innovatives Sierra borde Malmö stadsbibliotek ha samma problem, men de tillåter lån via Biblio.

Även om jag inte upplevt samma problem med Biblio som Göteborgs stadsbibliotek så har jag några synpunkter på appen.

• Sökfunktion och träfflista/relevansrankning måste utvecklas. I nuvarande version (3.1.5) ger en sökning på en författares förnamn plus efternamn träff på alla författare med dessa för- och efternamn.

• Om en titel har flera författare anges nu endast en av dem (som klickbar länk).

• Översyn av kategorier. Böcker hamnar nu i fel kategori. Kategorierna måste också överensstämma med biblioteksstandard (gäller till exempel lättläst).

• Vi ska själva enkelt kunna skapa listor/kategorier. Om detta inte är möjligt ska vi själva kunna välja listor/kategorier utifrån ett stort urval färdiga listor/kategorier.

Hos Axiell bör kompetens hos de som arbetar med BOOK-IT, Mikromarc 3, Arena och Saga finnas för att skapa väl fungerande sök- och kategorifunktioner i Biblio.

En nackdel med en app är att de bibliotek som har webblösningar som kan hantera lån av e-böcker och e-ljudböcker (Arena eller Saga) tappar besökare till sina webbplatser. Låntagare av e-böcker/e-ljudböcker behöver inte längre besöka bibliotekets webbplats utan kanske endast använder appen Biblio, vilket bland annat leder till att vi får svårare att nå ut med information om arrangemang och annat till dessa låntagare.

Jag menar att beståndet av e-böcker och e-ljudböcker bör ingå som en naturlig beståndsdel i bibliotekets övriga bestånd. Därför bör låntagare kunna låna även e-böcker och e-ljudböcker via bibliotekets egna hemsida (inte via en Elib-sida eller, som föreslås i den nationella biblioteksstrategin, någon nationell e-bokssida) och om lånen görs via en app ska vi själva kunna styra över hur beståndet presenteras i appen. Idealet vore att biblioteken själva äger och driver en app som kan hantera e-böcker och e-ljudböcker från flera leverantörer. Men de bibliotek som valt webblösningar som inte kan hantera e-böcker och e-ljudböcker kanske inte upplever det som något problem att låntagarna inte behöver besöka bibliotekets egen hemsida för att låna?

En annan nackdel med en app är att den inte har samma goda sökfunktioner, till exempel möjligheten att filtrera ett sökresultat med hjälp av facetter, som bibliotekens webblösningar, vare sig det är Arena, Saga eller en OPAC.

Länkar: Biblioteken i Göteborg stoppar utlåning av e-böcker, Flera bibliotek pekar på brister hos e-boksleverantör, Tillfälligt stopp för utlåning av e-böcker på Göteborgs folkbibliotek, E-böckerna tillbaka!, Göteborgs stadsbiblioteks Elib-sida, Malmö stadsbiblioteks Elib-sida.

Se även: Om bibliotek och urval.