Tre leverantörer har gått vidare i den danska upphandlingen av nationellt bibliotekssystem, Fælles Bibliotekssystem:
Viken fylkesbibliotek plus 28 kommuner och ett stort antal skolor upphandlar gemensamt bibliotekssystem. Tre leverantörer har anmält intresse: Axiell med bibliotekssystemet Quria, Bibliotek-Systemer As med bibliotekssystemet Bibliofil och Bibliotekservice As med bibliotekssystemet Tidemann.
Läs om upphandlingen här:
Åpen digital dialogkonferanse for felles anskaffelse av biblioteksystem i Viken
Felles anskaffelse av biblioteksystem i Viken
Upphandlingen gäller endast bibliotekssystem, inte webblösning. Avseende webblösning har Viken fylkesbibliotek anslutit sig till Deichmans upphandling av "formidlingsløsning".
Deichman har en upphandling ute som syftar till att hitta samarbetspartners till utveckling och drift av bibliotekssystem ("kjernesystem") och webblösning ("formidlingsløsning", innefattar även t ex förmedlingsskärmar) som bygger på de lösningar Deichman utvecklat.
Läs om upphandlingen/projektet här:
«Alle» vil ha Deichmans nye biblioteksystem
Tjenesteplattform for norske bibliotek
Bakgrunden till upphandlingen/projektet är att Deichman 2016 bytte bibliotekssystem från Bibliofil till Koha. De har sedan investerat över 70 miljoner NOK på att utveckla olika tekniska lösningar. Eftersom inte andra bibliotek har dessa resurser menar man nu att biblioteken måste kunna köpa tjänster knutna till drift och utveckling.
Ett citat att fundera på:
Om ovanstående citat betyder att det handlar om öppen källkod-lösningar förstår jag tanken. Om det inte handlar om öppen källkod riskerar Norge, eller åtminstone stora delar av biblioteks-Norge, gå i riktning mot en dansk lösning. I Danmark är Systematic systemleverantör till samtliga folkbibliotek (där kan det, till skillnad från i Sverige, finnas fog för att tala om monopol). Den danska lösningen innebär att folkbiblioteken gått samman med en privat aktör, som sedan kan sälja lösningen vidare till bibliotek i andra länder. Det känns som en osund sammanblandning mellan offentliga och privata intressen.
En annan synpunkt jag har är att stora upphandlingar som de som nu genomförs i Norge riskerar att helt slå ut aktörer, i värsta fall som i Danmark där det nu endast finns en leverantör av bibliotekssystem.
Ytterligare en intressant utveckling i Norge är detta: "Nasjonalbiblioteket skal i samarbeid med Unit etablere en nasjonal metadatabrønn som sikrer én autorisert kilde til metadata for norske bibliotek, og som muliggjør gjenbruk av metadata både mellom bibliotekene og mellom bibliotekene og andre aktører."
Jämför också ovanstående med dessa inlägg:
Om kostnader och kompetenskrav för öppen källkod och egenutvecklade lösningar
Läs mer om den danska modellen:
Ett försök till ett resonemang kring vilka alternativ som står till buds för de bibliotek som planerar att upphandla bibliotekssystem och publik webblösning eller upphandla leverantör av bibliotekssystem och publik webblösning samt hur en upphandlingsprocess kan se ut.
Proprietära lösningar
För de bibliotek som väljer att upphandla proprietärt system och webblösning finns i dagsläget två olika leverantörer (Axiell och Ex Libris/Innovative) på den svenska folkbiblioteksmarknaden samt en leverantör till svenska skolbibliotek (Systematic/BTJ) som, om de vill, borde kunna försöka ta sig in på folkbiblioteksmarknaden.
1. Leverantör: Axiell
Bibliotekssystem: BOOK-IT, Mikromarc, Quria
Webblösningar: Arena, Arena Nova, Saga
För kommande upphandlingar bör dessa lösningar vara aktuella: Quria, Arena Nova
2. Leverantör: Ex Libris/Innovative
Bibliotekssystem: Sierra (används av Göteborgs stadsbibliotek och Malmö stadsbibliotek)
Webblösning: OPAC
3. Leverantör: Systematic/Library & Learning Sverige/BTJ
Bibliotekssystem: Cicero Library Management System
Webblösning: Cicero Surf (danska folkbibliotek använder webblösningen DDB CMS)
Cicero Library Management System används av alla danska folkbibliotek så systemet bör fungera öven för svenska folkbibliotek. Leverantören har en säker inkomst från den danska marknaden och bör alltså kunna försöka ta sig in på den svenska folkbiblioteksmarknaden om de vill.
Utöver ovanstående finns andra leverantörer internationellt som, om de är villiga att avsätta de resurser som krävs för att ta sig in på en ny marknad, skulle kunna svara på svenska upphandlingar. Exempel: norska Bibliotek-systemer As med bibliotekssystemet Bibliofil.
För de bibliotek som vill ha en webblösning som innefattar katalog, lån av e-media, arrangemangskalender, öppettider med mera (alltså motsvarande Axiells produkter Arena och Saga) är i dagsläget Axiell den enda tänkbara leverantören. Men övriga leverantörer kan givetvis utveckla en sådan lösning, eller så får biblioteket välja att inte ha samma leverantör av bibliotekssystem som av webblösning. En möjlighet är också att, som Stockholms stadsbibliotek, själv utveckla en webblösning. Vad jag vet är det i dagsläget endast Stockholms stadsbibliotek som har en helhetslösning för publik webb motsvarande Axiells Arena och Saga med en annan leverantör än Axiell.
Open source-lösningar
För de bibliotek som väljer att upphandla leverantör av open source-system finns i dagsläget ett system, Koha, på den svenska folkbiblioteksmarknaden. Enligt Svenska Kohanätverket finns tre företag som levererar Koha till svenska bibliotek: BibLibre, Koha i Sverige och LibrioTech. BibLibre vet jag inget om utöver att de är ett franskt företag. LibrioTech är ett norskt företag med, enligt den information jag fått, två anställda/ägare. Koha i Sverige är leverantör till större delen av de svenska folkbibliotek som använder Koha.
Uppdatering 2021-09-14: Samarbetet "Koha i Sverige" mellan imCode och Kreablo är avbrutet. Norska Libriotech är numera dotterbolag till imCode. Gotländska imCode är leverantör till 35 av de 38 kommuner som använder Koha.
Det finns ytterligare ett open source-system på den svenska biblioteksmarknaden, FOLIO. FOLIO används av Chalmers och de har EBSCO som leverantör. På den FOLIO-dag som Chalmers arrangerade 2020-03-09 visade EBSCO-representanten intresse för att leverera även till folkbibliotek.
Min bedömning är ändå att FOLIO i nuläget inte är aktuellt som bibliotekssystem för svenska folkbibliotek. Återstår alltså Koha och av leverantörerna är Koha i Sverige den som troligast vinner en upphandling och de är kanske också den i praktiken enda tänkbara eller önskvärda leverantören. Att ha en liten leverantör med ett litet antal anställda känns osäkert. Med en open source-lösning kan biblioteket också välja att inte ha någon leverantör alls utan själv drifta systemet. För de flesta folkbibliotek tror jag inte det är någon realistiskt lösning.
En tveksamhet kring att välja Koha är den publika webblösningen. I dagsläget använder de svenska folkbiblioteken Kohas OPAC som publik webblösning. Bibliotek i Västmanland har byggt en webblösning, men än så länge är inte katalogtjänsterna inkorporerade i webblösningen, utan vid en sökning skickas du till OPAC:en. Bibliotek i Västmanland och Bibliotek Mellansjö ska, med bidrag från Stärkta bibliotek, låta deras systemleverantör Koha i Sverige bygga en webblösning. Enligt en annons i Biblioteksbladet 2020 : 6, s. 40 ska discoverysystemet VuFind integreras med Koha och finska finna.fi står som förlaga. Enligt annonsen var målsättningen "att sätta systemet i drift till årsskiftet", men i skrivande stund har inte detta skett. På Bibliotek i Västmanlands webbplats har det åtminstone sedan 2020-05-05 stått: "Den här webbplatsen är en första version, där olika funktioner som information om öppettider och tjänster samt bibliotekskatalog och andra tjänster ligger på separata plattformar. Senare under våren kommer den fullständiga versionen av webbplatsen att lanseras, där du hittar all information, utbud och tjänster på ett ställe." Uppdatering 2021-02-25, nu står det: "Detta är den första versionen av webbplatsen, där vissa tjänster såsom bibliotekskatalogen ligger på en separat plattform. Under våren 2021 planeras en större uppgraderingen av webbplatsen, där bibliotekskatalogen och andra tjänster kommer att integreras med webbplatsen." Uppdatering 2021-09-13, nu står det: "Detta är den första versionen av webbplatsen, där vissa tjänster såsom bibliotekskatalogen ligger på en separat plattform. Under hösten 2021 planeras en större uppgraderingen av webbplatsen, där bibliotekskatalogen och andra tjänster kommer att integreras med webbplatsen."
Enligt den information jag fått planerar Gotland att bygga en helt egen webblösning när de går över till Koha.
Utveckling av bibliotekssystem och webblösning
De bibliotek som väljer att upphandla proprietärt system och webblösning kan påverka systemet och webblösningen genom de krav som ställs i upphandlingen, och förhoppningsvis är leverantören öppen även för annan utveckling därefter. De bibliotek som väljer att upphandla leverantör av open source-system har inte denna möjlighet. Med ett open source-system kan du däremot själv (troligast via din leverantör eller en konsult) förändra/utveckla systemet. Men är det realistiskt eller ens önskvärt med lokala förändringar av systemet? Jag tror inte det utan tror att den utveckling svenska folkbibliotek vill se, åtminstone avseende större utveckling, bör göras genom att få igenom förändringar i Kohas masterprogram. Det går då till så, vad jag förstått, att biblioteket köper önskad utveckling av sin Koha-leverantör eller av en konsult, och sedan får biblioteket hoppas på att utvecklingen tas med i masterprogrammet. Läs om Kohas utvecklingsprocess här: https://koha.se/wiki/Utveckling
Enligt information given vid FOLIO-dagen på Chalmers 2020-03-09 så använder inte Bibliotek Mellansjö den senaste versionen av Koha. Göteborgs universitetsbibliotek däremot använder den senaste versionen, och de avsätter också stora resurser till systemarbete.
Oavsett om biblioteket valt att upphandla proprietärt system eller leverantör av open source-lösning är det viktigt att ställa krav på öppna API:er som möjliggör integration/kommunikation med andra lösningar, till exempel ekonomisystem eller kommunala e-tjänster. Jag ser sådan utveckling som mer realistisk än lokal utveckling av bibliotekssystem och webblösningar.
Upphandlingsprocessen
Hur skulle då en upphandlingsprocess kunna se ut? Om den ska hållas så öppen som möjligt är nedanstående modell tänkbar.
1. Gör en första kravspecifikation kring bibliotekssystem och publik webblösning. Det viktigaste att tänka på då är vad som vill uppnås snarare än hur, men vid jämförelse mellan olika alternativ måste även hur specificerade resultat uppnås värderas. Utgå inte endast från funktionalitet, eller brist på funktionalitet, i ert nuvarande system utan tänk också på vad som kan tänkas vara krav som bör ställas på moderna lösningar som är hållbara på sikt, till exempel avseende katalogstandarder (RDA/FRBR) och utnyttjande av dem (möjlighet i såväl bibliotekssystem som publik webblösning att kunna reservera på såväl verks- som manifestationsnivå). Resonera också kring för- och nackdelar med proprietära lösningar respektive open source-lösningar avseende till exempel existerande funktionalitet, utveckling och möjlighet att påverka utveckling.
2. Bjud in leverantörer av proprietära system och webblösningar respektive open source-leverantörer (eller kunder) för visning av system och webblösningar
3. Fatta beslut om proprieterära lösningar ska upphandlas eller om leverantör(er) av open source-lösningar ska upphandlas
Fortsatt upphandlingsarbete efter tilldelningsbeslut
När ett tilldelningsbeslut är fattat så innebär inte det att upphandlingsarbetet är avslutat. Om leverantören lever upp till ställda krav måste bevakas kontinuerligt.
Prioriterade krav
Några av de krav jag prioriterar högt i ett kommande bibliotekssystem och webblösning är: