2020-01-30

E-litteratur 2019: ny upphandling av e-böcker och e-ljudböcker

SKL Kommentus har påbörjat arbetet med en kommande upphandling av e-böcker och e-ljudböcker. En förstudie pågår under 2020. SKL Kommentus räknar med att upphandlingen utannonseras 2021 och att ett avtal ska vara på plats under tredje kvartalet 2021.

Nuvarande avtal med OverDrive gäller till 2021-09-30 och går som längst att förlänga till 2022-09-30.

Det finns möjlighet att delta i en referensgrupp om man vill vara med och påverka upphandlingen och det går även att lämna synpunkter utan att ingå i referensgruppen. Förhoppningsvis vill många vara med och bidra till att det blir en upphandling som leder oss framåt i frågan om tillgången på e-böcker och e-ljudböcker på svenska (folk)bibliotek och skolbibliotek. Det finns så mycket annat än kostnader att ta hänsyn till, till exempel:

  • Vilket utbud av e-böcker och e-ljudböcker kan leverantören erbjuda?
  • Vilka möjligheter finns att erbjuda e-böckerna och e-ljudböckerna via bibliotekens egna hemsidor?
  • Funktionalitet i leverantörens administrationsgränsnitt, det är till exempel viktigt att vi smidigt kan göra manuella inval
  • Funktionalitet och användarvänlighet hos leverantörens webblösning för lån av e-böcker och e-ljudböcker
  • Funktionalitet och användarvänlighet hos leverantörens app för lån av e-böcker och e-ljudböcker
  • Vilka möjligheter finns för biblioteken att administrera leverantörens webblösning och app, till exempel avseende vilka titlar som lyfts fram?
  • Finns möjlighet för låntagarna att provläsa e-böcker och provlyssna e-ljudböcker?

Jag har ännu inte någonstans sett att vi för diskussioner kring de två olika leverantörernas utbud eller tekniska lösningar. Förs några sådana diskussioner till exempel i Svensk biblioteksförenings expertnätverk för digitala bibliotekstjänster?

Utöver ovanstående rent tekniska och ekonomiska frågor håller jag med Björn Waller i detta:

"Vi behöver lyfta diskussionen runt hur vi vill arbeta med digitala böcker, och vi behöver skapa en konstruktiv dialog mellan bibliotek och förlag, hellre än teknikleverantörer. När bokbranschen hänger på en så sårbar affärsmodell som abonnemangstjänsterna bör bibliotek kunna erbjuda ett bättre och stabilare samarbete."

Några frågor jag ställer mig är:

  • Är det viktigare med nationell likvärdighet avseende e-böcker och e-ljudböcker än det är avseende pappersböcker och annat de kommunala biblioteken tillhandahåller?

Länkar:

E-litteratur 2019 (SKL Kommentus)

E-litteratur 2017 (SKL Kommentus)

Björn Wallers blogg Boken år noll : tankar om bokbranschens utveckling

Om bibliotek och urval

Stärk biblioteken i utvecklingsarbetet med bibliotekssystem och webblösningar

Rakuten säljer OverDrive

Gemensamt e-bibliotek för Finland planeras i ett omfattande projekt

Bibliotek med OverDrive som leverantör: Alingsås bibliotek, Göteborgs stadsbibliotek, Lerums bibliotek

2020-01-09

Rakuten säljer OverDrive

2019-12-24 meddelades att japanska Rakuten säljer OverDrive till KKR. Rakuten köpte OverDrive 2015. Rakuten äger även Kobo. KKR äger även e-ljudboksleverantören RB Media.

OverDrive har över 43 000 bibliotek som kunder i fler än 75 länder. Mer än 95% av folkbiblioteken i USA har OverDrive som e-boksleverantör.

Boktugg skriver följande om affären:

"Vad innebär detta för svenska bibliotek och den svenska bokbranschen? Kanske ingenting eftersom Overdrive trots sin storlek är ett litet bolag i det stora KKR. Eller så är det en signal om ytterligare investeringar för att göra Overdrive än mer dominanta globalt. I så fall är det dåliga nyheter för konkurrenter som Axiell Media.

På den amerikanska marknaden har det stormat en del kring biblioteksutlåningen under året sedan flera stora förlag velat höja priserna och förändra villkoren. Något som bubblar även i Sverige. Det är en utmaning att hitta bra modeller för att å ena sidan ge alla möjlighet att låna alla böcker digitalt men att å andra sidan inte döda den kommersiella marknaden."

Med anledning  av ovanstående, se artikeln "Biblioteken konkurrerar med bokförlagen" i Biblioteksbladet.

OverDrive vann SKL Kommentus Ramavtal för e-litteratur 2017. Det går nu att anmäla sitt intresse i referensgruppen för den kommande upphandling där ett avtal beräknas vara på plats under tredje kvartalet 2021.

Göteborgs stadsbibliotek har OverDrive som leverantör av e-böcker. Om det finns fler folkbibliotek som gått över, eller planerar att gå över, från Axiell Media till OverDrive vet jag inte.

Stockholms stad skriver följande i sitt remissvar till Demokratins skattkammare - Förslag till en nationell biblioteksstrategi:

"Förvaltningen instämmer i rapportens förslag att biblioteken bör ges möjlighet att konkurrensutsätta upphandlingen av e-bokstjänster och bredda utbudet genom nationell samordning. Samtidigt kan förvaltningen konstatera att antalet aktörer på marknaden är få. Nationell upphandling av e-boksaggregator och leverantör kan få stark utslagningseffekt på marknaden vilket långsiktigt kan begränsa marknaden ytterligare. Oavsett behöver bibliotekens organisation och kompetens rörande avtalslicenser stärkas och samordnas via den nationella biblioteksmyndigheten."

Notera denna mening: "Nationell upphandling av e-boksaggregator och leverantör kan få stark utslagningseffekt på marknaden vilket långsiktigt kan begränsa marknaden ytterligare." Detta gäller inte endast upphandlingar av e-boksleverantörer utan även övriga upphandlingar.

Läs vidare:

Overdrive får ny ägare – Rakuten säljer till investmentbolaget KKR (Boktugg).

KKR to acquire leading digital reading platform OverDrive (Library Technology Guides).

KKR to Acquire Leading Digital Reading Platform OverDrive (KKR:s hemsida).

David Rothman: Toxic for libraries? KKR investment firm to buy OverDrive, biggest library ebook company (TeleRead).

Rakuten Sells Overdrive to Private Investment Firm (The Digital Reader).

Michael Kozlowski: Rakuten sells Overdrive to KKR (Good e-Reader).

2019-12-10

När ska vi sluta med förkortad katalogisering?

Glädjande nog förs nu en del diskussioner kring katalogfrågor. Till stor del handlar de om huruvida folkbiblioteken själva ska katalogisera i Libris eller om de ska köpa katalogisering som en tjänst (Bibliografisk service) från BTJ eller om de ska både katalogisera själva i Libris och köpa viss katalogisering av BTJ - så kallad uppdragskatalogisering.

Ett argument för folkbiblioteken att själva katalogisera i Libris är att det stärker den egna, lokala kompetensen i katalog- och metadatafrågor.

BTJ svarade så här på mitt blogginlägg Libris vs Bibliografisk service i nationell katalog:


Mot ovanstående kan detta ställas, som en bibliotekarie i Karlstad säger angående deras övergång till Libris:


I poddavsnitt #2 Libris XL och förkortad katalogisering av BTJ:s lyssningsvärda Katalogiseringspodden säger också Emma Tennevall ungefär så här om förkortad katalogisering (lyssna från 1:45): "När vi skickar ut våra nyhetsbrev brukar vi länka till vad förkortad katalogisering är eftersom vi behövt berätta om det och det är väldigt klickat och det är för att det här med förkortad inte är helt självklart vad det är trots att man har det i den egna katalogen."

Man kan alltså fråga sig hur det egentligen står till med kunskaper kring katalogisering och metadata på de svenska folkbiblioteken.

Emma Tennevall redogör i podden för att förkortad katalogisering inte längre kommer behövas när verksfunktionen i Libris XL är utvecklad och vi har bibliotekssystem som kan hantera sökresultat och reservationer på verksnivå (lyssna från 15:00). Axiells Quria är ett system som klarar detta, men det har ännu inte lanserats i Sverige. BTJ:s inställning är att det kommer dröja "ganska lång tid" innan förkortad katalogisering kan ersättas av en utvecklad verksfunktion i Libris XL och bibliotekssystem som kan hantera verksfunktion. De menar att alla svenska folkbibliotek ska ha ett sådant bibliotekssystem innan det är aktuellt att lägga ned förkortad katalogisering.

När BTJ säger att förkortad katalogisering är något som efterfrågas av folkbibliotek är det väl snarare så att funktionalitet som möjliggör sökresultat och reservation på verksnivå är vad som efterfrågas? Nackdelen med förkortad katalogisering är att vi inte har möjlighet att se eller reservera specifika utgåvor som är kopplade till en förkortad katalogpost. Det är något som även folkbibliotek och dess användare behöver kunna göra. Läs mitt blogginlägg Istället för förkortad katalogisering angående detta.

Daniel Forsman, stadsbibliotek på Stockholms stadsbibliotek, medverkade under rubriken Ny i Libris under Libris användardag 2019-11-14. Hans presentation finns utlagd på YouTube.

Om förkortad katalogisering säger Daniel Forsman ungefär så här (se från 19:32):

"En sak som vi tidigt konstaterade i det här projektet det är att förkortad katalogisering är ingenting att ha. Så vi la ner det. Det följer inte arbetsflödet i Libris XL. Jag tycker ingen behöver gå med på konceptet förkortad katalogisering eller låta det stå i vägen för att gå med i Libris. Om det finns en standard och arbetsflöde som gäller för hur man ska arbeta i det här systemet så följ den. Det kommer att underlätta återvinnningen och FRBR-iseringen av de här titlarna."

Axiell skriver så här på sin blogg om Daniel Forsmans presentation:

"Eftermiddagspasset inleddes med ett föredrag av Daniel Forsman, chef för Stockholms stadsbibliotek. SSB har varit Libris-bibliotek sedan 1 januari i år och övergången från BURK har i stort varit positiv. Inledningsvis försökte SSB upprätthålla en lokal rutin för förkortad katalogisering men insåg efter en kort tid att det var både för arbetskrävande och onödigt. Daniel Forsman menar att förkortad katalogisering kan läggas ner helt då det inte fungerar vid den FRBR-isering av metadata som görs i Libris och framtida bibliotekssystem. Axiell Quria har exempelvis en RDA-baserad datamodell där katalogdatat struktureras och presenteras enligt FRBR och där förkortad katalogisering är snarare ett hinder än en tillgång."

På BTJ:s hemsida står: "Bibliotek som varit Librisbibliotek sedan tidigare och som frångått förkortad katalogisering omfattas inte, utan startar Bibliografisk service i Libris enligt överenskommen tidplan."

Jag utgår från att alla folkbibliotek i sina kommande upphandlingar av bibliotekssystem och webblösningar kommer ställa krav på att systemet och webblösningen kan hantera sökresultat och reservationer på verksnivå. När vi går över till sådana system och webblösningar kommer de förkortade katalogposterna ställa till med problem.

  • Är det verkligen klokt av biblioteken att fortsätta med förkortad katalogisering med tanke på att det inte kommer behövas i framtiden och att folkbiblioteks anslutning till Libris försenats på grund av att ett speciellt postflöde krävs för dessa katalogposter?
  • Är de folkbibliotek som nu använder sig av förkortad katalogisering medvetna om att vi inom en en inte alltför avlägsen framtid har en mycket bättre lösning på de problem som förkortad katalogisering varit en bristfällig lösning på? 
  • Är de folkbibliotek som nu använder sig av förkortad katalogisering medvetna om att de förkortade katalogposterna är ett hinder vid en övergång till ett bibliotekssystem som hanterar sökresultat och reservationer på verksnivå?
  • Hur ska vi kunna urskilja de olika utgåvor/upplagor som är kopplade till en och samma förkortade katalogpost vid en övergång till ett bibliotekssystem som hanterar visning och reservation på verksnivå?
  • Hur ska vi kunna visa bestånd i Libris för de exemplar som är kopplade till förkortade katalogposter?
  • Kort sagt - borde inte folkbiblioteken i och med anslutning till Libris ha slutat med förkortad katalogisering och istället, som Daniel Forsman säger, följt den standard och de flöden som gäller i Libris?

Länkar:
Katalogiseringsspodden #1 BTJ, Libris och RDA (BTJ)
Katalogiseringspodden #2 Libris XL och förkortad katalogisering (BTJ)
Daniel Forsman: Ny i Libris (Kungliga biblioteket)
AI och framtiden – En rapport från Libris användardag 2019 (Axiell)
Pronto #5 Kvalitetssäkra bibliotekskatalogen (BTJ)
Karlstads bibliotek: Därför gick vi tillbaka till Bibliografisk service (BTJ)
Intensivt arbete med Bibliografisk service i Libris (BTJ)
Anette Grönroos (BTJ): För vem katalogiserar biblioteken? (Läs även kommentarerna till artikeln)
Libris eller Bibliografisk service - både och! (BTJ)
Presentationerna från Libris användardag 2019 (Kungliga biblioteket)
Libris användardag 2019 på YouTube (Kungliga biblioteket)
Libris vs Bibliografisk service i nationell katalog
Istället för förkortad katalogisering

Uppdatering 2020-01-10
Stockholms stadsbibliotek: ”BTJ bör anpassa sig till marknaden” (Biblioteksbladet)

2019-12-06

Ex Libris köper Innovative

Igår meddelades att Ex Libris köper Innovative. Enligt pressmeddelandet ska Innovatives bibliotekssystem fortsatt supporteras och utvecklas. Affären ska avslutas i början av 2020.

Läs vidare:
Ex Libris Signs Definitive Agreement to Acquire Innovative (pressmeddelande på Innovatives hemsida)
Ex Libris Signs Definitive Agreement to Acquire Innovative (pressmeddelande på Ex Libris hemsida)
Ex Libris signs definitive agreement to acquire Innovative (pressmeddelande på Library Technology Guides)
Ex Libris to Acquire Innovative: A Perspective from Bar Veinstein
FAQ om affären
Email from Innovative CEO: Innovative Signs Agreement to be Acquired by Ex Libris
Grafik som visar köp/sammangåenden av företag som driver/utvecklar bibliotekssystem
Roger C. Schonfeld: What Are the Larger Implications of Ex Libris Buying Innovative?
Roger C. Schonfeld: Tråd på Twitter
Marshall Breeding: ProQuest to Acquire Innovative Interfaces : What it means for the library technology industry
A Message from EBSCO to the Library Community

Se även:
Dominerande leverantörer av bibliotekssystem
Leverantörer

Folkbiblioteken i Göteborg och Malmö använder Innovatives bibliotekssystem Sierra. Det ska bli spännande att se vad som händer när de upphandlar bibliotekssystem.

2019-10-30

Stärk biblioteken i utvecklingsarbetet med bibliotekssystem och webblösningar

För att stärka biblioteken i utvecklingsarbetet med bibliotekssystem och webblösningar för bibliotek skulle vi behöva en organisation (ett nationellt nätverk) som arbetar med dessa frågor. I organisationen ska olika bibliotekstyper som använder olika bibliotekssystem och webblösningar finnas. I ett sådant nätverk kan vi jämföra de olika systemen/webblösningarna/leverantörerna med varandra och även driva systemoberoende utvecklingskrav. Utan att känna till konkurrerande system och leverantörer är det svårt att göra en vettig bedömning av det egna systemet eller leverantören.

Några punkter kring utvecklingsarbete och att stärka biblioteken gentemot leverantörerna:
  • Basen är ett utvecklat lokalt arbete i kommunen/det kommunövergripande samarbetet med system och webb. Ta (systematiskt) in synpunkter och förslag från användare och personal och driv dessa gentemot leverantörer, gärna tillsammans med andra bibliotek.
  • Öppenhet kring upphandlingar och kostnader.
  • Internationell utblick.
  • Bevaka konkurrerande system/webblösningar/leverantörer.
  • Förnya aldrig ett avtal utan att veta vilka fördelar respektive nackdelar som finns med befintligt system/webb/leverantör jämfört med konkurrerande system/webb/leverantörer.
  • Delta aktivt i de olika typer av referensgrupper och forum för utveckling som leverantörerna driver, till exempel Axiells referensgrupper och idéportaler.
Skulle detta arbete kunna bedrivas inom Svensk biblioteksförenings expertnätverk för digitala bibliotekstjänster eller krävs en ny organisation?

I Norge finns gruppen Biblioteksystemleverandørene i Norge men det är en grupp endast för leverantörerna där Nasjonalbiblioteket deltar som observatör på mötena.

2019-10-18

Om kostnader och kompetenskrav för öppen källkod och egenutvecklade lösningar

På Svenska Kohanätverkets sjunde användarmöte 26-28 mars 2019 i Skövde sades det om Bibliotek i Västmanland: "Man har i och med samarbetet sänkt sina årliga kostnader med två miljoner kronor."

I imCodes annons i Biblioteksbladet 2019 : 6 står det däremot: "Till exempel räknar Region Västmanland med att spara in ca 2 miljoner kronor på övergången till Koha." Och på sin hemsida skriver imCode: "Till exempel räknar Region Västmanland med att spara in ca 2 miljoner kronor om året på samarbetet med imCode."

Det låter konstigt att samma summa anges i bägge fallen eftersom besparingen för samarbete plus övergång till Koha bör vara större än enbart besparingen i och med en övergång till Koha.

En annan sak jag frågar mig är om summan på två miljoner räknats fram genom att genom att jämföra Bibliotek i Västmanlands kostnader för Koha med de kostnader de ingående kommunerna tidigare hade var och en för sig för respektive system (BOOK-IT och Mikromarc 3) eller genom att jämföra med vad det skulle ha kostat om Bibliotek Västmanland gemensamt gått över till ett proprietärt system.

Det står i annonsen att "imCode har leveransansvar med kundavtal, projektledning, drift och support." Vad jag förstår ingår alltså inte eventuella utvecklingskostnader, utan dessa får antingen köpas separat eller så får biblioteken själva anställa personal med de specifika kunskaper som krävs.

Jag noterar att imCode kallar Koha ett "nyare" system i jämförelse med BOOK-IT och Mikromarc 3. De har såklart rätt i den bemärkelsen att Koha är ett nytt system för de bibliotek som gått över till det, men som system betraktade är Koha och BOOK-IT ungefär jämngamla, och Mikromarc 3 är nyare än dessa. Nya bibliotekssystem i Sverige är däremot FOLIO och Quria.

Bibliotek i Västmanland och Bibliotek Mellansjö har beviljats anslag från Stärkta bibliotek för att "utveckla en webbplats och integrationsdatabas." Med dessa medel och övriga medel ska de satsa 3 615 000 kronor på att utveckla en webblösning som fungerar tillsammans med Koha.

Men när en webbplats finns på plats har man sedan också löpande kostnader för drift, support, felrättning och utveckling. I den förstudie som gjorts redovisas driftskostnader för olika alternativ, men om kostnader för felrättning och utveckling ingår är osäkert.

Stockholms stadsbibliotek, som har en egenutvecklad webblösning, ska satsa fem miljoner kronor "på en ny digital plattform för stadens bibliotek." Hela summan ska kanske inte satsas på webblösningen, men jag tycker ändå det är intressant att sätta dessa fem miljoner kronor i relation till de 3 615 000 kronor som Bibliotek i Västmanland och Bibliotek Mellansjö lägger på sin webblösning.

Ett exempel på vad utvecklingsarbete av system och webb kostar och innebär visas av den annons som Stockholms stadsbibliotek har ute nu för en tjänst som systemutvecklare till Digitala biblioteket. De ställer följande krav:

"Vi söker dig som har:
  • Högskole- eller yrkesutbildning inom data- och systemutveckling, eller annan utbildning som arbetsgivaren bedömer vara likvärdig.
  • Minst ett års arbetslivserfarenhet som systemutvecklare, eller annan erfarenhet som arbetsgivaren bedömer vara likvärdig.
  • Mycket goda kunskaper inom systemutveckling och programmering
  • Mycket goda kunskaper inom aktuella utvecklingstekniker och metoder
  • Erfarenhet av utveckling av front-end såväl som back-end
  • Erfarenhet av att utveckla, konsumera olika api:er
  • Erfarenhet från flera separata utvecklingsprojekt
Det är meriterande om du har erfarenhet av:
  • Olika skript- och systemspråk
  • Mikrotjänster
  • Händelsedriven arkitektur
  • DevOp-kulturen
  • Container-lösningar
  • Kontinuerlig integrering
  • Apputveckling för mobila plattformar
  • Operativsystem baserade på Linux och förtrogen med terminalen
  • Agil projektmetodik, t.ex. Scrum eller Kanban
  • Testdriven utveckling, enhetstester och integrationstester"
Digitala biblioteket har 32 anställda och ansvarar "för utveckling, drift och inköp av digitala tjänster och interna system" samt "för inköp av böcker och andra medier till alla stadens bibliotek."

För Kohas del har såväl statliga som regionala medel avsatts, även för sådan grundläggande funktionalitet i ett system som en fjärrlånemodul. Motsvarande är svårt att tänka sig för proprietära system/lösningar.

Läs också:
Frågetecken kring Koha.

Uppdatering 2019-12-17:

Ännu ett exempel på vilka kompetenskrav som ställs för egen utveckling och öppen källkod är nedanstående två tjänster som nu är utannonserade på Stockholms universitetsbibliotek.

Systemutvecklare
vid Stockholms universitetsbibliotek. Sista ansökningsdag: 2020-01-19.

Vill du vara med och skapa system som underlättar arbetet för tusentals studenter och forskare, och hjälper dem sprida sin forskning över världen?

Stockholms universitetsbibliotek arbetar med systemutveckling utifrån ett användarnära perspektiv, vilket sker i en agil utvecklingsorganisation där vi framförallt arbetar med open source system eller egen utveckling. Vi nyutvecklar och förvaltar tjänster för våra interna system och lösningar, där vi bland annat utvecklat ett unikt boklogistik-system. Våra arbetsprocesser involverar arbete med api:er (RESTful) och webbtjänster för att integrera våra olika system.

Arbetsgruppen för systemutveckling består idag av åtta personer med kompetens inom UX, programmering och bibliotekssystem, och behöver nu förstärkning. Utvecklingen sker i första hand i .NET/C#, och vi använder oss av metoder som dependency injection, unit tester, kontinuerlig leverans och versionshantering i Git. Du kommer arbeta i nära samarbete med bibliotekets andra systemutvecklare, där klimatet är inkluderande och hjälpsamt. Vi utvecklar kontinuerligt vår utvecklingsmetodik och ser dig som en självklar del av detta.

Stockholms universitetsbibliotek erbjuder dig en heltidsanställning i en stimulerande miljö samt förmåner som flexibla arbetstider, friskvårdsersättning och generösa semestervillkor. Stockholms universitetsbibliotek är ett av landets största forskningsbibliotek med ca 110 medarbetare.

Arbetsuppgifter
Som systemutvecklare arbetar du med spännande utvecklingsprojekt utifrån verksamhetens behov, i såväl back-end som front-end. Arbetet innebär stort eget ansvar och möjligheter till kreativitet. I rollen ingår att:
  • skapa och förvalta kod, identifiera och förbättra prestanda samt läsbarhet
  • bygga ny funktionalitet, moduler och system, inkl. webbapplikationer och appar
  • designa fungerande modeller och lösningar utifrån verksamhetens behov/krav
  • dokumentera och sprida lösningar samt erfarenheter
  • samarbeta med systemutvecklare, UX-strateger och bibliotekarier för att planera, utveckla, driftsätta och förvalta våra system och resurser
  • säkerställa att våra lösningar är driftsäkra, välfungerande och användarvänliga.

Kvalifikationer
  • Relevant eftergymnasial utbildning inom datavetenskap, systemvetenskap eller motsvarande kunskaper via relevant arbetslivserfarenhet.
  • Ingående kunskaper och erfarenhet av .NET eller liknande ramverk.

Meriterande
  • Goda kunskaper och erfarenhet av utveckling i C#, Java eller andra objektorienterade språk
  • erfarenhet av andra programspråk eller programmeringsparadigm (gärna kunskaper inom exempelvis JavaScript, JQuery, SQL etc.)
  • erfarenhet av MVC-ramverk, t.ex. ASP.NET MVC
  • kunskap om api:er (RESTful) och webbtjänster
  • erfarenhet av källkods- och versionshantering, gärna med Git
  • några års relevant arbetslivserfarenhet
  • praktisk erfarenhet av att arbeta med ett agilt arbetssätt såsom Scrum, Kanban eller Continuous Integration
  • erfarenhet av bibliotekssystem.

Som person är du intresserad av utvecklingsfrågor och delar gärna med dig av dina kunskaper, är prestigelös och har lätt för att samarbeta. Det är viktigt att du tycker om att arbeta både självständigt och i grupp och är inriktad på service och problemlösning. Du har lätt att uttrycka dig i tal och skrift på både svenska och engelska.

Systemutvecklare med inriktning databas (SQL)
vid Stockholms universitetsbibliotek. Sista ansökningsdag: 2020-01-19.

Är du en systemutvecklare med specialisering mot databaser, deployment och testning? Vill du vara med och skapa system som underlättar arbetet för tusentals studenter och forskare?

Stockholms universitetsbibliotek arbetar med systemutveckling utifrån ett användarnära perspektiv, vilket sker i en agil utvecklingsorganisation där vi framförallt arbetar med open source system eller egen utveckling. Vi nyutvecklar och förvaltar tjänster för våra interna system och lösningar, där vi bland annat utvecklat ett unikt boklogistik-system. Våra arbetsprocesser involverar arbete med api:er (RESTful) och webbtjänster för att integrera våra olika system. För att förbättra våra processer söker vi dig som är specialist på relationsdatabaser (SQL), deployment och testning för att automatisera, säkerställa och optimera våra arbets- och dataflöden, gärna med ett särskilt perspektiv på IT-säkerhet och stabilitet. Du kommer vara en viktig del i att utforma det arbetet.

IT-arbetet på biblioteket stöds av två arbetsgrupper: Systemutveckling och IT-Infra. Arbetsgruppen för systemutveckling består idag av åtta personer med kompetens inom UX, programmering och bibliotekssystem. IT-Infra ansvarar för drift och säkerhet för de system biblioteket tillhandahåller, inklusive en egen serverhall, och består av sex personer. Vi arbetar både i Linux och Windows miljöer. Ditt arbete kommer bidra till samarbetet mellan de två arbetsgrupperna.

Stockholms universitetsbibliotek erbjuder dig en heltidsanställning i en stimulerande miljö samt förmåner som flexibla arbetstider, friskvårdsersättning och generösa semestervillkor. Stockholms universitetsbibliotek är ett av landets största forskningsbibliotek med ca 110 medarbetare.

Arbetsuppgifter
Du kommer tillsammans med andra kollegor att arbeta med spännande utvecklingsprojekt utifrån verksamhetens behov med möjlighet till eget ansvar och varierande arbetsuppgifter. Arbetet har ett tydligt fokus på arbete i back-end och i rollen ingår bland annat:
  • Databasutveckling, inklusive optimering och klustring
  • automatisera och skapa stabilitet i testning och deployment
  • systemutveckling för att förbättra eller integrera våra system
  • skriva och schemalägga skript
  • IT-säkerhetsarbete, såväl strategiskt som operativt på brandväggsnivå.

Kvalifikationer
  • Relevant eftergymnasial utbildning inom datavetenskap, systemvetenskap eller motsvarande (alternativt motsvarande arbetslivserfarenhet).
  • Ingående kunskaper om databashantering och SQL.
  • Goda kunskaper inom något av följande programmerings-/scriptspråk: Javascript, Python, Perl, PHP, Bash eller liknande.
  • Erfarenhet av arbete och system/serveradministration i Linux-miljö.

Meriterande
  • Deployment och testning (devops)
  • källkods- och versionshantering med Git
  • arbete med IT-säkerhet eller brandväggar
  • arbete i Windows-miljö och serveradministration
  • agilt arbetssätt såsom Scrum, Kanban eller Continuous Integration.

Som person är du intresserad av utvecklingsfrågor och delar gärna med dig av dina kunskaper, är prestigelös och har lätt för att samarbeta. Det är viktigt att du tycker om att arbeta både självständigt och i grupp och är inriktad på service och problemlösning. Du har lätt att uttrycka dig i tal och skrift på både svenska och engelska.

2019-10-15

FOLIO - the Future Of Libraries Is Open

Den 30 september gick Chalmers bibliotek live med bibliotekssystemet FOLIO med support och hosting från EBSCO Information Services. Tidigare använde Chalmers Innovatives bibliotekssystem Sierra.

Så här presenteras FOLIO av Chalmers:

"De bibliotekssystem som finns på marknaden för att hantera bibliotekens resurser är väldigt stora och som användare av dem köper man hela paket. Man får de funktioner man behöver, men man betalar också för andra funktioner som man inte använder. Tanken med att byta till ett nytt system är att det anpassar sig efter verksamhetens behov och att tekniken ska följa branschens utveckling. I Chalmers fall handlar det om att både hantera de elektroniska resurserna och de tryckta materialen som finns i bibliotekets samlingar på samma plattform."

"Chalmers nya bibliotekssystem heter FOLIO – the Future Of Libraries Is Open – och är en programvara utvecklad i öppen källkod, så kallad open source. Utvecklingsarbetet är helt transparent och alla som vill kan följa processen eller delta aktivt. Bakom utvecklingen av systemet finns ett antal aktörer samlade under paraplyorganisationen Open Library Foundation som äger och förvaltar programvaran.

FOLIO drivs av medlemmar i ett internationellt forum, FOLIO Community, med intressegrupper från närmare 30 biblioteksorganisationer och ett antal IT-företag med kunskaper om biblioteksbranschen. Tillsammans tar man fram specifikationer och utvecklar funktionaliteten."

"Grundupplägget i FOLIO är ett plattformssystem med olika appar som kommunicerar med varandra. Det finns appar för grundläggande funktioner som till exempel att låna ut och lämna tillbaka böcker, men också appar med specialiserade funktioner för att hantera e-resurser från olika databasleverantörer. Som användare av systemet går det att välja vilken funktionalitet man behöver.

FOLIO byggs i öppen källkod, open source, vilket tillåter användare att utveckla egna delar till systemet. Utvecklingen sker i ett internationellt forum, FOLIO Community, med specialister från både bibliotek och IT-företag."

Nu finns två bibliotekssystem byggda i öppen källkod på den svenska marknaden - nyutvecklade FOLIO och Koha, som skapades 1999.

Läs vidare:
FOLIOS hemsida
FOLIO wiki
Chalmers först i världen med unikt bibliotekssystem
Information om FOLIO på Chalmers biblioteks blogg (här finns fler länkar, bland annat till en demosida).