Jag ska försöka bidra till en mer nyanserad diskussion kring IMMS genom att ställa kritiska frågor om IMMS i några kommande blogginlägg. Förhoppningsvis kommer detta underlätta för bibliotek att ställa fördelar gentemot nackdelar. Om man sedan finner fördelarna överväga nackdelarna får då nyttan vägas gentemot kostnaden för en övergång till IMMS. Jag önskar också att bibliotek istället för att fråga sig om IMMS ska införas eller inte istället frågar sig konkret vad man vill uppnå avseende exempelvis logistik och därefter ser vilka möjligheter som finns att uppnå vad man önskar. Det kan kanske finnas andra sätt att nå önskat resultat. Att utgå från IMMS och inte utifrån konkreta mål är att sätta sig i leverantörens knä.
I detta blogginlägg har jag läst en uppsats om IMMS och utifrån den dragit några slutsatser.
Jag inleder med slutsatserna utifrån redigeringsprincipen att börja med det viktigaste.
- IMMS är arbetskrävande. Alla hyllor måste mätas och uppgifterna föras in i IMMS. Detta måste göras om vid varje förändring på ett biblioteks hyllor.
- IMMS är stelbent. Se ovan. Ju mer finfördelade hyllorna är desto bättre fungerar IMMS. Om IMMS ska hantera skönlitteratur på ett bra sätt krävs genreindelningar. Varje förändring i hylluppställning måste föras in i IMMS.
- IMMS ökar mängden transporter, både antal exemplar och antal lådor. Även om batch-hantering är arbetsbesparande innebär en ökad transportmängd en ökad fysisk påfrestning. Batch-hantering kräver också central sortering i ett sorteringsverk.
- IMMS kräver centralisering, både avseende inköp och den information som måste föras in i IMMS
Ida Grundström Nyberg & Nora Krögerström: "Det finns inget system som är så magnifikt att det bländar": En intervjustudie om bibliotekariers jurisdiktion efter införandet av IMMS, flytande bestånd och centraliserade inköp vid Biblioteken i Malmö
"Bibliotekarierna kan genom hyllmätningar styra vilka böcker som skickas till deras bibliotek. Gällande facklitteratur går detta att styra utifrån klassifikationskoder, där det t.ex. går att bestämma att biblioteket ska ha en meter böcker på hyllan 746.434, dvs klassifikationskoden för virkning. Gällande skönlitteratur bestäms i stället kategorierna utifrån författarnas efternamn och här kan bibliotekarierna bestämma att det t.ex. ska finnas en meter böcker av författare vars efternamn börjar på A-B. På vissa av biblioteken finns särskilda utbrytningar för t.ex. deckare eller fantastik och där kan hyllmätningarna specificeras ytterligare." (s. 7f.)
"Innan IMMS kunde appliceras på det flytande beståndet behövde alla bibliotek mäta in sina hyllor för att IMMS skulle kunna räkna ut hur många medier som skulle skickas till varje bibliotek. Hyllorna mäts i faktiska centimeter som sedan omvandlas till hur många centimeter böcker som får plats. Detta var ett omfattande förarbete för samtliga bibliotek." (s. 26)
"Kritik som riktats mot IMMS har kretsat mycket kring hur synen på böckerna har förändrats och det kopplat till bland annat hyllmätningarna. Det blir ett mekaniskt sätt att se på litteraturen då det inte längre spelar någon roll vilken titel det är som sorteras av IMMS ut på hyllan utan det är storleken på boken som spelar roll. I förhållande till facklitteraturen gäller det en viss klassifikation och i förhållande till skönlitteraturen handlar det om författarnas efternamn, t.ex. en viss mätning för författare vars efternamn börjar på A-E." (s. 26)
"Att mäta om hyllorna och mata in nya mått är i mångt och mycket det sätt som bibliotekarierna kan styra algoritmerna i IMMS på. Flera berättar att de fått mäta om sina hyllor flera gånger och att det är något som de kommer fortsätta med löpande." (s. 26)
"IMMS har påverkat den dagliga hanteringen av medierna på biblioteken på flera sätt. Detta tillsammans med det flytande beståndet har gjort att de flesta vi pratat med upplever det som att de hanterar större kvantiteter med medier idag än tidigare. En utlånad bok ersätter IMMS snabbt med en ny. Men trots de ofta större volymerna med medier så upplever de flesta att processen går smidigare med IMMS än det gjorde med den tidigare manuella hanteringen som gjordes i disken." (s. 26)
"För att IMMS ska kunna veta var de olika medierna befinner sig är det viktigt att de lånas och lämnas tillbaka på rätt sätt i de automater som tagits fram för ändamålet. För att IMMS ska veta att en bok är återlämnad och för att den ska kunna sorteras till rätt plats måste den lämnas tillbaka i återlämningsmaskinen, något som förr även kunde göras av en bibliotekarie i informationsdisken." (s. 27)
"De cirkulerande böckerna kommer varje morgon till biblioteken i en budvagn. Varje budvagn som kommer räknas som en egen enhet. När RFID-taggen på budvagnen skannas vet IMMS vilka medier som vagnen innehåller och de markeras då som tillgängliga hos biblioteket. Samma gäller för den separata lådan med reservationer. Detta har sparat både tid och ett ganska krävande fysiskt moment för bibliotekarierna." (s. 27)
"Den ökade hanteringen av medier har påverkat de olika biblioteken olika beroende på deras storlek, både kvadratmetermässigt men också på hur mycket utlån de har. Intervjuperson F arbetar på ett mellanstort bibliotek med ganska så mycket utlån och har med den ständiga cirkulationen märkt en stor skillnad i mängden böcker de hanterar och menar att det har blivit fysiskt mer slitsamt." (s. 28)
"Det råder delade meningar om hur IMMS egentligen underlättat för bibliotekarierna i deras dagliga arbete. Framför allt när det kommer till att minska ner på de fasta, ofta statiska arbetsuppgifterna, något som ändå var ett av det tyngre argumentet för implementeringen. Detta verkar variera mellan de olika biblioteken, de som har många utlån hanterar fler böcker än innan eftersom IMMS alltid ersätter en utlånad bok med en ny." (s. 29)
"Den fysiska aspekten tas av de flesta andra upp som någonting som har blivit bättre i och med införandet av IMMS, när varje bok inte behöver läsas av för sig. Ett av argumenten för IMMS är att det ska underlätta i det fysiska arbetet med medier, eftersom medierna ska kunna batch-hanteras. Om det däremot är så att ett bibliotek får en stor ökning i cirkulation på grund av det flytande beståndet i kombination med IMMS är det oundvikligt att också den fysiska mediehanteringen ökar, vilket innebär en större fysisk påfrestning lik den deltagare F beskriver." (s. 30)
"Efter införandet av IMMS går det inte längre att styra sitt bestånd på titelnivå. I förberedelserna inför IMMS, som nämns i 5.1.1, genomfördes hyllmätningar för att bestämma hur många cm av varje klassifikationskod, bland facklitteraturen, eller av varje skönlitteraturkategori och författarnamn som börjar på t.ex. A-C som skulle finnas på hyllan. Utifrån dessa uppgifter skickar IMMS rätt mängd böcker till biblioteken, för att hyllorna alltid ska vara lagom fyllda. Deltagare E beskriver ingående problematiken med att urvalet baseras på hyllmätningar. Hen tar upp som exempel att det kan finnas specifika författare eller titlar som användare alltid frågar efter som i och med den mätning som IMMS utgår ifrån kan bytas ut mot andra böcker inom samma kategori, vilket gör att biblioteket inte längre har de böcker som användarna vill ha. Inför att pek- och bilderböcker börjar flyta i april 2024 har denna fråga diskuterats och det ska läggas in en algoritm som styr att pek- och bilderböcker som cirkulerar mycket, dvs är populära och ofta utlånade, ska få en egen kategori i IMMS, där varje bibliotek ska kunna bestämma hur många exemplar de minst, och mest, vill ha av dessa böcker." (s. 35)
"Under intervjuerna tog samtliga bibliotekarier upp en rapport som skrevs 2019 (Ädel, 2019). Rapporten var en medieöversyn som utvärderade BiM:s mediehantering, där personal i olika delar av organisationen fick komma till tals. En av slutsatserna i rapporten var att områdesbibliotekens medieförsörjning var effektiv och kvalitativ." (s. 38)
"Utifrån studiens resultat kan vi konstatera att arbetsuppgifterna har förändrats efter införandet av IMMS, flytande bestånd och gemensamma inköp, samt att beståndskunskapen har försämrats. Denna minskning i beståndskunskap, tillsammans med förändringen av arbetsuppgifter till mer mekaniska sådana, har vi tolkat som ett exempel på försvagad jurisdiktion hos bibliotekarieprofessionen." (s. 42)
"I och med att IMMS finns till för att fördela medierna och är programmerat för att ständigt ha samma mängd böcker på hyllorna cirkulerar fler böcker än tidigare, vilket har lett till ökad fysisk ansträngning för vissa." (s. 42)
"Utifrån vår studie kan vi se att arbetet har blivit mindre repetitivt i och med att medierna kan batch-hanteras. Däremot har den ökade cirkulationen som det flytande beståndet i kombination med IMMS har inneburit bidragit till ökad fysisk påfrestning enligt studiens deltagare." (s. 43)
"I och med införandet av IMMS och flytande bestånd har medieflödet förändrats. Medier cirkulerar i högre grad och de bibliotek med större mängder utlån har fått mer att göra, eftersom en utlånad bok ersätts med en ny för att fylla ut hyllan. Den nya, ökade cirkulationen har gjort vardagen mer slitsam, men hanteringen av medierna har också blivit enklare i och med IMMS batch-hantering." (s. 46)
Läs vad jag skrivit tidigare om IMMS.
