2026-05-06
Nordiska huvudstäders systemleverantörer
2026-01-30
Kommer IMMS innebära att mindre tid används åt logistik?
Kommer IMMS leda till att mindre tid används åt logistik? Batch-hantering är tidsbesparande, men mängden transporter (både antal böcker och antal lådor) lär öka. Om boklån (utlån, återlämning och avhämtning av reserverade böcker) också ska finnas "på över tusen platser i staden" lär mycket resurser behöva avsättas åt logistik.
Stockholms stadsbibliotek inför ett nytt bibliotekssystem
2025-12-23
Om Stockholms övergång från BOOK-IT till Cicero (och IMMS)
På Stockholms stadsbiblioteks hemsida står:
Tidigare har detta sagts:
IMMS kommer kanske alltså vara på plats i augusti 2026.
2025-02-22
Två exempel på krav på metadatastandard
Stockholms stadsbibliotek:
- "Tjänsten bör vara så flexibel att den enkelt kan anpassas till framtida lösningar, standarder och behov. Exempel på standarder: RDA & Bibframe."
Bibliotek Familjen Helsingborg:
- "Bibliografiska katalogdata ska presenteras enligt FRBR-modellen (Functional Requirements for bibliographic records)."
- "Bibliotekssystemet ska utnyttja de möjligheter moderna katalogstandarder RDA/FRBR ger, till exempel vid reservation både i systemet och i webblösningen."
- "Alla aktuella uttryck och manifestationer av ett verk ska presenteras i en samlad vy."
- "Systemet ska ge möjlighet att växla mellan olika språk-uttryck i samma vy. Detta med bibehållen verksgemensam information."
- "På verksnivå ska information om serie synas, serietitel ska vara klickbar och det ska framgå ordningsföljd."
- "Reservationer ska kunna göras på de olika nivåerna uttryck, manifestation samt exemplar."
- "Vid reservation ska det ges möjlighet att välja bort de manifestationer som inte är av intresse, till exempel en viss utgåva som pocket eller storstil."
- "Systemets metadatamodell ska baseras på RDA och stödja länkad data."
Notera att Stockholm anser att nu existerande metadatastandarder är framtida standarder samt att bibliotekssystemet enkelt ska kunna anpassas efter dessa standarder.
Information om begreppsmodellen i Quria (verk, uttryck och manifestation)
Cicero ska enligt Systematic uppfylla moderna standarder som RDA och FRBR, men jag har inte hittat någon information om detta i de hjälp-resurser jag känner till.
Läs även:
2025-02-13
Information om Systematics Cicero
Systematic är en av tre leverantörer av proprietära bibliotekssystem till svenska folkbibliotek. Övriga är Axiell och Innovative.
Information om Systematics produkt Cicero finns att hitta via länkarna nedan:
Klicka här för att komma till Cicero Connect
Exempel på information:
...
Information om Axiells produkter Arena och Quria
Information om Innovatives Polaris, Sierra och Vega
...
Kreablo är Koha-leverantör till Biblioteken i Norrbotten och Bibliotek i Västmanland
2024-12-29
Systematic blir fortsatt leverantör av danska Fælles Bibliotekssystem
Upphandlingens resultat var det väntade. Vad hade hänt med Cicero om Systematic hade förlorat Danmark? Av de leverantörer som deltog (men om de lämnade in anbud vet jag inte) i upphandlingen (Axiell, Redia (i samarbete med norske Bibliotek-Systemer A/S), Systematic) är det också endast Cicero som har integration med Lyngsoes logistiksystem IMMS.
Jag har egentligen bara en fundering kring ovanstående. Hur kommer prioriteringar kring utveckling göras - om de danska biblioteken vill prioritera på ett annat sätt än andra kunder, till exempel Deichman eller Stockholms stadsbibliotek?
Den danska upphandlingsmodellen innebär att en leverantör blir leverantör till samtliga folk- och skolbibliotek i Danmark. Personligen tycker jag det är osund sammanblandning av offentligt och privat. Jag hade gärna sett nationella lösningar, men då i så fall i form av att bibliotek gemensamt driver ett open source-system eller att bibliotek gemensamt utvecklar och driver system.
Att Systematic fortsätter som leverantör av Fælles Bibliotekssystem bekräftar vad jag tidigare skrivit om risken med stora upphandlingar. Om ordet "monopol" ska användas någonstans är det snarare i Danmark än i Sverige. Att Systematic vann Stockholms stadsbiblioteks upphandling av bibliotekssystem bekräftar att det är som jag visat på många sätt, ingen leverantör av bibliotekssystem i Sverige har monopol på marknaden. Detta var sant även före Stockholms stadsbiblioteks upphandling, men är nu förhoppningsvis bekräftat för bibliotekschefer och systemansvariga.
Läs om Bibliotekernes Data og It
Läs också:
2024-10-26
Nordiska huvudstäders systemleverantörer
Helsingfors
Leverantör: Innovative
Bibliotekssystem: Sierra
Logistiksystem: IMMS
Webblösning: Finna
Helsingfors ingår i nätverket Helmet: "Helmet är ett nätverk för de allmänna biblioteken i huvudstadsregionen (Helsinki Metropolitan Area Libraries). Till nätverket hör Helsingfors, Esbo, Grankulla och Vanda stadsbibliotek." Helsingfors och Vanda kommer under 2026 byta bibliotekssystem: "Helsingfors anser att nuvarande system har kommit till vägs ände." Läs om IMMS i Helsingfors: "Bibliotekets smarta materialhantering".
Oslo
Leverantör: Systematic
Bibliotekssystem: Cicero
Logistiksystem: inget
Webblösning: egenutvecklad
Stockholm
Leverantör: Systematic (kommande)
Bibliotekssystem: Cicero (kommande)
Logistiksystem: IMMS (kommande)
Webblösning: egenutvecklad
I Sverige använder Göteborg och Malmö Sierra. Anser de, liksom Helsingfors, att "nuvarande system har kommit till vägs ände"?
Läs även:
2024-10-22
Stockholms stadsbibliotek inför Systematics bibliotekssystem Cicero och Lyngsoe Systems logistiksystem IMMS
Systematic meddelar att de vunnit Stockholms stadsbibliotek upphandling av nytt bibliotekssystem och logistiksystem. Det betyder att Stockholms stadsbibliotek lämnar Axiell som leverantör och BOOK-IT som bibliotekssystem.
De tre största kommunerna i Sverige har nu följande leverantörer och system:
Stockholm
Leverantör: Systematic
Bibliotekssystem: Cicero
Logistiksystem: IMMS (Lyngsoe Systems)
Webblösning: egenutvecklad
Göteborg
Leverantör: Innovative
Bibliotekssystem: Sierra
Logistiksystem: IMMS (Lyngsoe Systems)
Webblösning: OPAC (Innovative)
Malmö
Leverantör: Innovative
Bibliotekssystem: Sierra
Logistiksystem: IMMS (Lyngsoe Systems)
Webblösning: OPAC (Innovative)
Jag har ännu inte läst Stockholms stadsbiblioteks upphandling, men har fått informationen att de upphandlade bibliotekssystem och logistiksystem från samma part.
Stockholms stadsbibliotek har en egenutvecklad bibliotekswebb så jag utgår från att de inte också upphandlat det. Annars är det vanligt att bibliotekssystem och webblösning upphandlas gemensamt, så modellen att upphandla mer än en lösning från samma part är ingen nyhet.
Stockholms stadsbibliotek är vad jag vet det första svenska folkbibliotek som går över till Cicero, men de har redan många svenska skolor som kunder (Norrköping, Södertälje, Kungsbacka).
I Danmark och Norge är Systematic redan en stor leverantör, vilket jag informerat om i tidigare blogginlägg. Systematic skriver själva:
Systematic är ett exempel på att det inte räcker med ett nationellt perspektiv för att bedöma en leverantör och det räcker heller inte alltid med att endast titta på antal bibliotek/kommuner de har som kunder. Systematic är ett stort företag som bedriver många olika sorters verksamheter.
Läs också:
Stockholms stadsbibliotek inför IMMS
Nordiskt perspektiv på Marshall Breedings "2022 Library Systems Report : an industry disrupted"
Marshall Breeding: 2024 Library Systems Report : Companies focus on developing practical solutions
Marknadsläge för bibliotekssystem i Sverige
Marknadsläge för leverantörer av bibliotekssystem till svenska folkbibliotek
Läs vad jag tidigare skrivit om Systematic
2024-10-09
2024-07-13
"Innovativa IKT-lösningar" för alla norska bibliotek?
Jag har tidigare informerat om Deichmans upphandlingsmodell som innebär att en leverantör genom att vinna en enda upphandling kan komma att bli leverantör för en majoritet av de norska biblioteken. Läs: "Om risken med stora upphandlingar" och "Cicero - "Fælles Bibliotekssystem" även för Norge?".
I artikeln "Dansk milliardkonsern inn på det norske bibliotekmarkedet" står följande:
"Deichman har hatt og har en betydelig satsing på nye IKT-løsninger, og vil fortsette dette arbeidet framover. Når et samarbeidsbibliotek velger å ta i bruk Cicero som biblioteksystem, inngår det i lisensprisen med Deichman et bidrag til kostnadsdekning som gjør at Deichman kan fortsette sin satsing på innovative IKT-løsninger i Bibliotek-Norge."
Vad innebär detta i praktiken? Kommer de innovativa lösningarna kunna användas av alla norska bibliotek eller endast av de bibliotek som har Systematic som systemleverantör? Endast de bibliotek som går över till Cicero kommer ju bidra till finansiering av IKT-lösningarna.
Kompletterande läsning till artikeln i Bok & bibliotek:
Danwatch granskning av Systematic
Cicero Connect (nyhetsbrev, manualer mm)
2024-06-01
Marshall Breeding: 2024 Library Systems Report : Companies focus on developing practical solutions
2024-05-22
Stockholms stadsbibliotek inför IMMS
2023-01-17
Rättigheter till Fælles Bibliotekssystem
2022-12-12
Cicero - "Fælles Bibliotekssystem" även för Norge?
2022-12-09
Om risken med stora upphandlingar
Systematic presenterar idag att de vunnit Deichmans upphandling av bibliotekssystem:
De norska bibliotek, med Deichman i spetsen, som ingår i denna upphandling har skapat en situation där en leverantör genom att vinna en enda upphandling kan ta en stor del av den norska marknaden.
Så här kan det komma se ut på den norska marknaden:
Jag noterar i en äldre nyhet från Systematic att de använder ordet "monopol" på ett kreativt sätt: Bryder monopol: Dansk it-virksomhed får hul igennem til det svenske biblioteksmarked.
Att det inte råder monopol på den svenska marknaden för bibliotekssystem har jag visat i några inlägg på denna blogg, se till exempel: Leverantörer av bibliotekssystem och webblösningar eller Marknadsläge för leverantörer av bibliotekssystem till svenska folkbibliotek. Varje upphandling som görs i Sverige innebär en möjlighet för de leverantörer som är intresserade av att leverera bibliotekssystem till svenska folkbibliotek.
Systematic, och tidigare Dantek, har också sedan tidigare flera svenska skolbibliotek som kunder, "op mod 400 biblioteker" skriver de själva men enligt Systematics svenska hemsida har de "+500 skolbibliotek i Sverige":
Systematic deltar också i upphandlingar av bibliotekssystem till folkbibliotek.
I Danmark däremot ser det ut så här på grund av hur danska bibliotek valt att agera:
2022-11-22
Deichman väljer Systematics Cicero LMS
2021-07-14
Marknadsläge för leverantörer av bibliotekssystem till svenska folkbibliotek
2018-03-04 skrev jag blogginlägget "Marknadsläge för bibliotekssystem i Sverige". Här en uppdatering av detta inlägg.
Koha används vad jag vet av 38 kommuner, 13% av alla kommuner. De kommuner som använder Koha är: Alingsås, Eksjö, Gotland, Hylte, Katrineholm, Vaggeryd, Bibliotek i Västmanland (Arboga, Fagersta, Hallstahammar, Kungsör, Köping, Norberg, Sala, Skinnskatteberg, Surahammar, Västerås), Bibliotek Mellansjö (Gullspång, Hjo, Karlsborg, Mariestad, Skövde, Tidaholm, Tibro, Töreboda) Biblioteken i Norrbotten (Arjeplog, Arvidjaur, Boden, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk, Kalix, Kiruna, Luleå, Pajala, Piteå, Älvsbyn, Överkalix, Övertorneå).
Uppdatering 2023-01-09: Antalet kommuner som använder Koha är nu 40.
Innovatives Sierra används vad jag vet av två kommuner (Göteborg och Malmö).
Eftersom inga andra bibliotekssystem mig veterligen används av svenska folkbibliotek betyder detta att Axiells BOOK-IT, Mikromarc eller Quria används av 250 kommuner, 86% av alla kommuner.
Av de 38 kommuner som använder Koha är vad jag vet imCode leverantör till 35, 92% av de kommuner som använder Koha. Följande kommuner har imCode som leverantör: Eksjö, Gotland, Katrineholm, Bibliotek i Västmanland (Arboga, Fagersta, Hallstahammar, Kungsör, Köping, Norberg, Sala, Skinnskatteberg, Surahammar, Västerås), Bibliotek Mellansjö (Gullspång, Hjo, Karlsborg, Mariestad, Skövde, Tidaholm, Tibro, Töreboda), Biblioteken i Norrbotten (Arjeplog, Arvidjaur, Boden, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk, Kalix, Kiruna, Luleå, Pajala, Piteå, Älvsbyn, Överkalix, Övertorneå).
Utöver imCode finns följande Kohatjänsteleverantörer i Sverige: BibLibre (franskt företag), Kreablo, Libriotech (norskt företag).
Uppdatering 2021-09-14: Libriotech är numera dotterbolag till imCode.
Köpet av Bibliotekenes IT-senter, Bibliotekscentrum Sverige AB och Open Library Solutions stärkte Axiells position på den svenska folkbiblioteksmarknaden men de har därefter förlorat kunder till Koha-leverantören imCode. Att Mikromarc läggs ned kan vara en bidragande orsak till detta (exempelvis går Biblioteken i Norrbotten över från Mikromarc till Koha). Tidigare kan nedläggningen av Libra.SE bidragit till att exempelvis Bibliotek Mellansjö gick över till Koha.
Innovative har visat intresse av att leverera till fler svenska folkbibliotek.
Danska Systematic (svensk återförsäljare) visar intresse av att leverera till svenska folkbibliotek. De samarbetar nu med BTJ.
Många kommuner ingår i kommunövergripande samarbeten, vilket leder till färre och större upphandlingar, vilket i sin tur kan tänkas innebära att det är svårare för nya och/eller mindre aktörer att ta sig in på den svenska folkbiblioteksmarknaden.
2021-02-11
Resonemang kring upphandling av system eller systemleverantör
Ett försök till ett resonemang kring vilka alternativ som står till buds för de bibliotek som planerar att upphandla bibliotekssystem och publik webblösning eller upphandla leverantör av bibliotekssystem och publik webblösning samt hur en upphandlingsprocess kan se ut.
Proprietära lösningar
För de bibliotek som väljer att upphandla proprietärt system och webblösning finns i dagsläget två olika leverantörer (Axiell och Ex Libris/Innovative) på den svenska folkbiblioteksmarknaden samt en leverantör till svenska skolbibliotek (Systematic/BTJ) som, om de vill, borde kunna försöka ta sig in på folkbiblioteksmarknaden.
1. Leverantör: Axiell
Bibliotekssystem: BOOK-IT, Mikromarc, Quria
Webblösningar: Arena, Arena Nova, Saga
För kommande upphandlingar bör dessa lösningar vara aktuella: Quria, Arena Nova
2. Leverantör: Ex Libris/Innovative
Bibliotekssystem: Sierra (används av Göteborgs stadsbibliotek och Malmö stadsbibliotek)
Webblösning: OPAC
3. Leverantör: Systematic/Library & Learning Sverige/BTJ
Bibliotekssystem: Cicero Library Management System
Webblösning: Cicero Surf (danska folkbibliotek använder webblösningen DDB CMS)
Cicero Library Management System används av alla danska folkbibliotek så systemet bör fungera öven för svenska folkbibliotek. Leverantören har en säker inkomst från den danska marknaden och bör alltså kunna försöka ta sig in på den svenska folkbiblioteksmarknaden om de vill.
Utöver ovanstående finns andra leverantörer internationellt som, om de är villiga att avsätta de resurser som krävs för att ta sig in på en ny marknad, skulle kunna svara på svenska upphandlingar. Exempel: norska Bibliotek-systemer As med bibliotekssystemet Bibliofil.
För de bibliotek som vill ha en webblösning som innefattar katalog, lån av e-media, arrangemangskalender, öppettider med mera (alltså motsvarande Axiells produkter Arena och Saga) är i dagsläget Axiell den enda tänkbara leverantören. Men övriga leverantörer kan givetvis utveckla en sådan lösning, eller så får biblioteket välja att inte ha samma leverantör av bibliotekssystem som av webblösning. En möjlighet är också att, som Stockholms stadsbibliotek, själv utveckla en webblösning. Vad jag vet är det i dagsläget endast Stockholms stadsbibliotek som har en helhetslösning för publik webb motsvarande Axiells Arena och Saga med en annan leverantör än Axiell.
Open source-lösningar
För de bibliotek som väljer att upphandla leverantör av open source-system finns i dagsläget ett system, Koha, på den svenska folkbiblioteksmarknaden. Enligt Svenska Kohanätverket finns tre företag som levererar Koha till svenska bibliotek: BibLibre, Koha i Sverige och LibrioTech. BibLibre vet jag inget om utöver att de är ett franskt företag. LibrioTech är ett norskt företag med, enligt den information jag fått, två anställda/ägare. Koha i Sverige är leverantör till större delen av de svenska folkbibliotek som använder Koha.
Uppdatering 2021-09-14: Samarbetet "Koha i Sverige" mellan imCode och Kreablo är avbrutet. Norska Libriotech är numera dotterbolag till imCode. Gotländska imCode är leverantör till 35 av de 38 kommuner som använder Koha.
Det finns ytterligare ett open source-system på den svenska biblioteksmarknaden, FOLIO. FOLIO används av Chalmers och de har EBSCO som leverantör. På den FOLIO-dag som Chalmers arrangerade 2020-03-09 visade EBSCO-representanten intresse för att leverera även till folkbibliotek.
Min bedömning är ändå att FOLIO i nuläget inte är aktuellt som bibliotekssystem för svenska folkbibliotek. Återstår alltså Koha och av leverantörerna är Koha i Sverige den som troligast vinner en upphandling och de är kanske också den i praktiken enda tänkbara eller önskvärda leverantören. Att ha en liten leverantör med ett litet antal anställda känns osäkert. Med en open source-lösning kan biblioteket också välja att inte ha någon leverantör alls utan själv drifta systemet. För de flesta folkbibliotek tror jag inte det är någon realistiskt lösning.
En tveksamhet kring att välja Koha är den publika webblösningen. I dagsläget använder de svenska folkbiblioteken Kohas OPAC som publik webblösning. Bibliotek i Västmanland har byggt en webblösning, men än så länge är inte katalogtjänsterna inkorporerade i webblösningen, utan vid en sökning skickas du till OPAC:en. Bibliotek i Västmanland och Bibliotek Mellansjö ska, med bidrag från Stärkta bibliotek, låta deras systemleverantör Koha i Sverige bygga en webblösning. Enligt en annons i Biblioteksbladet 2020 : 6, s. 40 ska discoverysystemet VuFind integreras med Koha och finska finna.fi står som förlaga. Enligt annonsen var målsättningen "att sätta systemet i drift till årsskiftet", men i skrivande stund har inte detta skett. På Bibliotek i Västmanlands webbplats har det åtminstone sedan 2020-05-05 stått: "Den här webbplatsen är en första version, där olika funktioner som information om öppettider och tjänster samt bibliotekskatalog och andra tjänster ligger på separata plattformar. Senare under våren kommer den fullständiga versionen av webbplatsen att lanseras, där du hittar all information, utbud och tjänster på ett ställe." Uppdatering 2021-02-25, nu står det: "Detta är den första versionen av webbplatsen, där vissa tjänster såsom bibliotekskatalogen ligger på en separat plattform. Under våren 2021 planeras en större uppgraderingen av webbplatsen, där bibliotekskatalogen och andra tjänster kommer att integreras med webbplatsen." Uppdatering 2021-09-13, nu står det: "Detta är den första versionen av webbplatsen, där vissa tjänster såsom bibliotekskatalogen ligger på en separat plattform. Under hösten 2021 planeras en större uppgraderingen av webbplatsen, där bibliotekskatalogen och andra tjänster kommer att integreras med webbplatsen."
Enligt den information jag fått planerar Gotland att bygga en helt egen webblösning när de går över till Koha.
Utveckling av bibliotekssystem och webblösning
De bibliotek som väljer att upphandla proprietärt system och webblösning kan påverka systemet och webblösningen genom de krav som ställs i upphandlingen, och förhoppningsvis är leverantören öppen även för annan utveckling därefter. De bibliotek som väljer att upphandla leverantör av open source-system har inte denna möjlighet. Med ett open source-system kan du däremot själv (troligast via din leverantör eller en konsult) förändra/utveckla systemet. Men är det realistiskt eller ens önskvärt med lokala förändringar av systemet? Jag tror inte det utan tror att den utveckling svenska folkbibliotek vill se, åtminstone avseende större utveckling, bör göras genom att få igenom förändringar i Kohas masterprogram. Det går då till så, vad jag förstått, att biblioteket köper önskad utveckling av sin Koha-leverantör eller av en konsult, och sedan får biblioteket hoppas på att utvecklingen tas med i masterprogrammet. Läs om Kohas utvecklingsprocess här: https://koha.se/wiki/Utveckling
Enligt information given vid FOLIO-dagen på Chalmers 2020-03-09 så använder inte Bibliotek Mellansjö den senaste versionen av Koha. Göteborgs universitetsbibliotek däremot använder den senaste versionen, och de avsätter också stora resurser till systemarbete.
Oavsett om biblioteket valt att upphandla proprietärt system eller leverantör av open source-lösning är det viktigt att ställa krav på öppna API:er som möjliggör integration/kommunikation med andra lösningar, till exempel ekonomisystem eller kommunala e-tjänster. Jag ser sådan utveckling som mer realistisk än lokal utveckling av bibliotekssystem och webblösningar.
Upphandlingsprocessen
Hur skulle då en upphandlingsprocess kunna se ut? Om den ska hållas så öppen som möjligt är nedanstående modell tänkbar.
1. Gör en första kravspecifikation kring bibliotekssystem och publik webblösning. Det viktigaste att tänka på då är vad som vill uppnås snarare än hur, men vid jämförelse mellan olika alternativ måste även hur specificerade resultat uppnås värderas. Utgå inte endast från funktionalitet, eller brist på funktionalitet, i ert nuvarande system utan tänk också på vad som kan tänkas vara krav som bör ställas på moderna lösningar som är hållbara på sikt, till exempel avseende katalogstandarder (RDA/FRBR) och utnyttjande av dem (möjlighet i såväl bibliotekssystem som publik webblösning att kunna reservera på såväl verks- som manifestationsnivå). Resonera också kring för- och nackdelar med proprietära lösningar respektive open source-lösningar avseende till exempel existerande funktionalitet, utveckling och möjlighet att påverka utveckling.
2. Bjud in leverantörer av proprietära system och webblösningar respektive open source-leverantörer (eller kunder) för visning av system och webblösningar
3. Fatta beslut om proprieterära lösningar ska upphandlas eller om leverantör(er) av open source-lösningar ska upphandlas
Fortsatt upphandlingsarbete efter tilldelningsbeslut
När ett tilldelningsbeslut är fattat så innebär inte det att upphandlingsarbetet är avslutat. Om leverantören lever upp till ställda krav måste bevakas kontinuerligt.
Prioriterade krav
Några av de krav jag prioriterar högt i ett kommande bibliotekssystem och webblösning är:
- Bibliotekssystem som en äkta molntjänst, SaaS (software as a service)
- Responsivt bibliotekssystem
- Moderna katalogstandarder (RDA/FRBR)
- Möjlighet att vid reservation utnyttja RDA/FRBR i såväl bibliotekssystem som publik webblösning
- Möjlighet att ha de reservationsregler, inklusive plocklistor, vi önskar för att utnyttja det gemensamma beståndet så effektivt som möjligt: låntagare ska få det de efterfrågar så snabbt som möjligt med så få transporter som möjligt
- Möjlighet att ta ut den statistik och de rapporter vi behöver för vår medieplanering: behöver någon enhet/kommun köpa in fler exemplar av en viss titel eller mer/mindre i ett visst ämne/genre/medietyp eller till en viss målgrupp
- Möjlighet att på ett smidigt sätt ta ut så stora delar som möjligt av Sveriges officiella biblioteksstatistik direkt ur bibliotekssystemet (det borde gå att även få ut aktiviteter och öppettider)
- Funktionalitet som underlättar rutinsysslor, till exempel avseende kravrutiner och låneavtal
- Funktionalitet som underlättar hantering av många enheter i ett stort kommunövergripande samarbete, till exempel kommunvis gruppering och möjlighet att välja en, flera (kommunens enheter) eller alla enheter
- En webblösning som innefattar sådant som katalog/reservationer/omlån, lån av e-media, information om arrangemang, öppettider etc
- Support på svenska för såväl bibliotekssystem som publik webblösning
- Utvecklingstakt av bibliotekssystem och webblösning inklusive hur snabbt leverantören kan göra rättningar
- Driftssäkerhet
- Snabbhet/prestanda
- Offline-funktion i bibliotekssystemet
- Beståndsvisning i såväl bibliotekssystem som publik webblösning som är användarvänlig för ett stort kommunövergripande samarbete
- Öppna API:er som gör det möjligt för oss att integrera/kommunicera med andra system
2021-02-02
BTJ som systemleverantör och något om finansiering och kommunalt ansvarstagande
Biblioteksbladet har i en artikel kallat Axiell och BTJ för konkurrenter. När artikeln publicerades var det inte sant, om man inte avser att både Axiell och BTJ erbjuder tjänster för omslagsbilder (Axiell/Bokinfo, BTJ/Syndetic Solutions).
Men idag har BTJ skickat ut ett pressmeddelande om att de ska börja leverera bibliotekssystem till svenska skolor i samarbete med danska Systematic. Svensk återförsäljare av Cicero är Library & Learning Sverige. Om det faller väl ut kan man väl tänka sig att de också kommer försöka börja konkurrera med andra leverantörer av bibliotekssystem även till folkbibliotek, alltså Axiell, Koha-leverantörer och Ex Libris.
Det verkar som att BTJ söker nya intäktsområden. Inte undra på med tanke på att de inte längre har någon prenumerationstjänst, att Adlibris är försteleverantör till så gott som alla kommuner och att många bibliotek lämnat Bibliografisk service (en del, som Karlstad, har också återvänt). Men de digitala förlagsdagarna verkar i alla fall ha varit en succé.
Det finns åtminstone två starka skäl till att bry sig om vad som händer med BTJ: inköpsvägledningen och katalogiseringskompetensen. Bägge sakerna kan lösas på andra sätt, men måste lösas - och finansieras.
Att folkbiblioteken behöver någon inköpsvägledning utöver förlagens reklam tycker jag är självklart och vi har en enda sådan tjänst, nämligen BTJ-häftet. Den måste finansieras.
Att BTJ:s katalogiseringskompetens behövs visas bland annat av att BTJ katalogiserar åt Mångspråkiga lånecentralen. Denna kompetens behöver biblioteksvärlden och den måste finansieras.
Folkbiblioteken är kommunala men jag får ofta intrycket av att man tycker att någon annan ska betala - ett exempel är statlig/regional finansiering av Koha-utveckling eller att helt enkelt andra bibliotek än svenska folkbibliotek finansierar utveckling av Koha, ett annat är att digitala media inte ska vara en angelägenhet för de kommunala folkbiblioteken utan ersättas av "ett 'library in the sky'" och ett tredje är att överlåta kostnader för katalogisering på andra bibliotek.
Vad händer förresten med Bibliografisk service i nationell katalog? Enligt en bloggpost som publicerades på BTJ-bloggen den 26 juni 2020 var projektet "snart i mål". Hade det inte varit klokare om BTJ och dess kunder beslutat sig för att följa Libris-standard och alltså överge den förkortade katalogiseringen?
Läs även:
Istället för förkortad katalogisering
Libris vs Bibliografisk service i nationell katalog
När ska vi sluta med förkortad katalogisering?
Förkortad katalogisering - exemplet Kapten Nemos bibliotek
Om kostnader och kompetenskrav för öppen källkod och egenutvecklade lösningar
Rättelse 2021-02-04:
Meningen "I Pronto 2020 : 7 finns en artikel om att Jönköping är pilotbibliotek i projektet" är borttagen eftersom det var en felaktig uppgift. Jönköping stadsbibliotek är inte pilotbibliotek för "det nya flödet för förkortad katalogisering", utan för BTJ:s hyllsignum-lösning.



