Istället för förkortad katalogisering

Förkortad katalogisering beskrivs så här (under rubriken "Vad är förkortad katalogisering?") av företaget BTJ (Bibliotekstjänst), som många folkbibliotek köper sina katalogposter av:

"Förkortad katalogisering är ett sätt att katalogisera skönlitteratur som är anpassat för folkbibliotek. Det innebär att katalogposten är giltig för flera utgåvor/upplagor av ett skönlitterärt verk. Syftet är främst att förbättra/förenkla sökresultat samt underlätta vid reservation!"

I Libris används inte förkortad katalogisering utan där får varje ny utgåva även av skönlitteratur en egen katalogpost.

Nackdelen med förkortad katalogisering är att den gör det omöjligt för oss att hitta en specifik utgåva av ett skönlitterärt verk, till exempel förstautgåvan, eller att undvika specifika utgåvor av ett visst verk, till exempel pocketutgåvor.

Förkortad katalogisering var kanske en gång i tiden det enda sättet att göra det möjligt för oss att reservera alla utgåvor av en bok på ett enkelt sätt och få överskådliga träfflistor, men nu bör det vara tekniskt möjligt att uppnå detta utan att det leder till de nackdelar som förkortad katalogisering medför. Det är detta folkbiblioteken bör driva gentemot leverantörer, inte att förkortad katalogisering ska finnas kvar.

I både personalens och användarnas gränssnitt ska det vara möjligt att enkelt och smidigt reservera alla relevanta utgåvor av ett (skönlitterärt) verk (de utgåvor som hade representerats av samma katalogpost med förkortad katalogisering), men det ska också vara möjligt att urskilja och reservera specifika utgåvor eller att undvika specifika utgåvor.

Så här skriver Sveriges Depåbibliotek och lånecentral i frågan:

"I och med övergången till Libris XL lämnas MARC21 som lagringsformat. Den nya datastrukturen, JSON-LD, underlättar anpassningen till RDA (Resource Description and Access) som ny katalogiseringspraxis. RDA är anpassat till den digitala utvecklingen och gör det möjligt att beskriva enskilda data, som sedan kan delas och återanvändas. Med Libris XL och RDA kommer olika manifestationer av ett verk att kunna länkas till varandra. Folkbibliotekens behov av förkortad katalogisering kommer därmed att kunna tillgodoses genom att man utvecklar alternativa lösningar."

Så här skriver Axiell i frågan:

"Det er også mulig å legge en reservasjon på de ulike FRBR-nivåene, slik at man kan reservere alle trykte versjoner med én eneste reservasjon, i stedet for å reservere dem én etter én."

Om bibliotek och urval

Då och då väcks frågan om urvalsprinciper på folkbibliotek till liv och varje gång ger biblioteken ett yrvaket intryck.

Just nu har boken Healing the symptoms known as autism skapat rubriker. Malmö stadsbibliotek har tagit bort boken ur sitt bestånd av e-böcker, men Borås stadsbibliotek har bestämt sig för att ha den kvar. Beslutet i Borås grundas i att de tar in "alla e-böcker under ett visst pris som biblioteket bestämt".

Urvalsprinciper i sig kan och bör vi ständigt diskutera, men jag kan tycka att vi åtminstone borde kunna vara överens om att biblioteken faktiskt själva ska göra ett urval och att denna princip ska vara formatoberoende, och alltså gälla såväl pappersböcker som e-böcker. Att endast ha ett högsta pris som urvalspolicy av e-böcker är inte acceptabelt.

2016 hade vi ett fall där ett förlag masslånade sina egna titlar. Flera bibliotekschefer gick då snabbt ut och lade hela skulden på leverantören. Vad de inte verkade tänka på var sådant som bibliotekssekretess och att biblioteken givetvis själva måste ta ansvar för vad de erbjuder. Det fanns till och med bibliotekschefer som hade den märkliga åsikten att kommersiella förlag inte ska få ge ut böcker med fri upphovsrätt.

Jag menar att varje titel som köps in till ett bibliotek eller erbjuds via biblioteket oavsett format bör vara resultatet av ett medvetet urval och kunna motiveras utifrån en formulerad inköpspolisy baserad på de dokument som styr bibliotekens verksamhet (till exempel Bibliotekslagen och IFLA:s förklaring om bibliotek och intellektuell frihet) . Ingrid Atlestam har formulerat detta klokt: "Vad biblioteket står för är vad man aktivt köper in, skyltar med, vägleder till och propagerar för."

Urvalsarbetet bör göras så nära användarna som möjligt, alltså helst lokalt, även på filialnivå. Jag tror också vi har mycket att vinna på om urvalsarbetet görs kollektivt. På många bibliotek har de regelbundet återkommande inköpsmötena avskaffats. I och med detta har ett forum för kontinuerlig diskussion kring urval försvunnit.

Vi behöver diskutera vilka verktyg vi behöver för att kunna göra vårt urvalsarbete effektivt och enligt de principer vi bestämt oss för och hur vi ska göra med tjänster som till exempel PressReader, där vi ju överlåtit åt leverantören att göra vårt urval.

Länkar:
Peter Alsbjer: Malmö stadsbibliotek tar bort kontroversiell e-bok
Ingrid Atlestam: Bibliotek är att välja och visa vad som valts och varför!
Ingrid Atlestam: Bibliotek är att välja
Skånska biblioteken polisanmäler Frondörförlaget för bedrägeri i ebokshärvan
Kontroversiell autism-bok finns att låna på svenska bibliotek
Bibliotek Uppsala tipsar om hur man bygger en bra e-bokskatalog
Thord Eriksson: Efter inköpsdebatten : konsten att välja det rätta
Rasmus Fleischer: Hur ska biblioteken bekämpa lögner?, De här böckerna är rena barnmisshandeln
Tobias Willstedt: Malmö stadsbibliotek tar bort kontroversiell e-bok

Frågetecken kring Koha

Att Koha växer i Sverige är positivt, men det finns ett antal frågetecken kring en övergång till Koha. Här några punkter som gör att jag är tveksam till att förespråka en övergång från BOOK-IT/Axiell Arena/Saga eller Mikromarc 3/Saga till Koha.

1. Webblösning/gränssnitt gentemot biblioteksanvändarna
Till Koha finns ännu inte, åtminstone inte i Sverige, någon integrerad webblösning motsvarande Axiell Arena eller Open Library Solutions Saga. Med Koha får du en OPAC, se Bibliotek Mellansjös OPAC som ett exempel.

Bibliotek Mellansjö har sökt pengar från Stärkta bibliotek för att bygga en gemensam webbplats. De har hämtat inspiration det norska projektet Webløft. Men Webløft är inte någon fullvärdig ersättning för Axiell Arena eller Saga. Det är inte en integrerad lösning utan består av en hemsida byggd i Wordpress samt en OPAC. Om du gör en sökning via sökrutan på hemsidan skickas du vidare till en OPAC som antingen öppnas i en ny webbflik eller i en ram inom hemsidan. Exempel: Haugesund folkebibliotek, Ryfylkebiblioteket, Biblioteken i Vaggeryds kommun. Även Bibliotek Västmanland har planer på att bygga en gemensam webbplats.

En möjlig lösning på detta vore att Koha-biblioteken utvecklar en webblösning motsvarande Axiell Arena och Saga. Den skulle kunna bygga på Stockholms stadsbiblioteks webblösning. Intressant att titta på här är Finlands Finna.fi. En annan lösning skulle vara om Axiell utvecklar Axiell Arena och/eller Saga så att de fungerar även med Koha. Fördelen för dem att göra detta vore att de då kan få även Koha-bibliotek som kunder. Nackdelen för Axiell vore att de då inte har sina webblösningar som en konkurrensfördel gentemot Koha.

2. Leverantörer: installation, drift, support, utbildning, utveckling
Leverantörerna av Koha i Sverige är än så länge få och små. En stabil och väl fungerande organisation kring installationer, drift, support, utbildning och utveckling behövs. En lösning på detta vore om de svenska Koha-biblioteken bildar ett gemensamt företag som arbetar med dessa frågor. I Finland finns det kommunägda företaget Koha-Suomi Oy.

3. Utveckling kring helt nya lösningar
Koha utvecklas kontinuerligt och nya versioner släpps regelbundet. Men vem/vilka ansvarar för större nyutveckling, utveckling av helt nya system. Koha skapades 1999 och vi ser nu att Axiell och norska Bibliotek-Systemer As utvecklat helt nya bibliotekssystem. Att utveckla ett helt nytt bibliotekssystem har höga initialkostnader. Bibliotek-Systemer As meddelar i Infobrev 1/2019 att de inte längre kommer utveckla "gamla" Bibliofil. Axiells starka, och nu stärkta, ställning har uppmärksammats i media (se Biblioteksbladet 2017-10-26 och Computer Sweden 2019-02-23). Att en leverantör växer sig stark och får en dominerande ställning kan få negativa konsekvenser, men det kan också betyda att den leverantören får de resurser som krävs för mer omfattande utveckling.

Axiells Boris Zetterlund säger att "Det viktiga är att all data kan hanteras öppet och delas med alla." Samma åsikt framfördes i dialogmötet med leverantörer som Rogaland fylkeskommune höll 2018-11-21:

"Takk til Biblioteksystemer, Axiell, Systematic og Libriotech for interessante presentasjoner. Leverandørene har ulike strategier og måter å jobbe på, men er enige om at framtidens biblioteksystemer har åpne grensesnitt, snakker med hverandre og med resten av verden, og er enkle og intuitive å bruke."

Slutsatser:

1. Det är bra att Koha växer men tveksamheter kring en övergång från de proprietära systemen BOOK-IT och Mikromarc 3 finns.

2. Vi bör ställa krav på systemleverantörerna att systemen kan kommunicera med andra system och att all data är öppen.

3. Vi bör utveckla former för att stärka bibliotekens ställning gentemot leverantörer, det gäller inte bara teknikleverantörer utan även medieleverantörer (där nu Adlibris har en väldigt stark ställning).

Bibliotekenes IT-senter, Bibliotekscentrum Sverige AB och Open Library Solutions ingår nu i Axiell-koncernen

Måndagen den 28 januari nåddes vi av nyheten att Bibliotekenens IT-senter inklusive Bibliotekscentrum och Open Library Solutions är sålt till Axiell.

Varför Axiell köpt en av sina främsta konkurrenter är inte svårt att förstå. De stärker sin position på den nordiska marknaden och i pressmeddelandena uttrycks klart att de vill få fler bibliotek att använda Axiell Quria och WeLib.

Men varför säljs Bibliotekenes IT-senter, Bibliotekscentrum och Open Library Solutions till Axiell? Utifrån vad jag sett om aktuella upphandlingar i Norge kan försäljningen bero på att Bibliotekenes IT-senter inte kan konkurrera med Bibliotek-Systemer As (med nya webbaserade systemet Bibliofil), Axiell (med systemet Quria), Systematic (med systemet Cicero) och Libriotech (med systemet Koha). De bibliotekssystem som efterfrågas nu i norska upphandlingar är molnbaserade.

I Norge är nu de två ledande leverantörerna av bibliotekssystem Bibliotek-Systemer As och Axiell, men i den kommande upphandlingen i Rogaland fylkeskommune deltar än så så länge även danska Systematic och Koha-leverantören Libriotech.

I Sverige har Axiell genom köpet av Bibliotekscentrum och Open Library Solutions stärkt sin ledande marknadsställning som leverantör av bibliotekssystem och webblösningar till folkbibliotek. Den främsta konkurrenten nu är Koha, som växt avsevärt i Sverige i och med att både Bibliotek Mellansjö och Bibliotek Västmanland valt Koha som bibliotekssystem. Än så länge har endast två folkbibliotek, Göteborg och Malmö, Innovative som leverantör av bibliotekssystem, men kanske Innovative kommer försöka stärka sin ställning på den svenska marknaden. Frågan är också om norska Bibliotek-Systemer As och danska Systematic kommer försöka ta sig in på den svenska marknaden.

Axiell har genom köpet även stärkt sin ställning på den finska marknaden, men där är Koha en än större konkurrent än vad det är i Sverige.

Frågor för oss i Sverige att ställa oss efter Axiells köp av Bibliotekenens IT-senter inklusive Bibliotekscentrum och Open Library Solutions:

• När kommer Quria lanseras i Sverige?
• Hur länge kommer Mikromarc 3 utvecklas och supporteras?
• Hur länge kommer BOOK-IT utvecklas och supporteras?
• Kommer både Saga och Axiell Arena finnas kvar eller kommer en av dem att läggas ned? Eller kommer en ny webblösning utvecklas?
• Vad innebär Axiells köp av Bibliotekscentrum för de svenska folkbibliotekens kostnader för bibliotekssystem? Mikromarc 3 har varit ett billigare system än BOOK-IT.

Källor: Axiell förvärvar norskt bolag (pressmeddelande från Axiell), Axiell acquires Bibliotekenes IT-senter and becomes leading library vendor in Norway (pressmeddelande från Axiell), Axiell kjøper Bibliotekenes IT-senter (pressmeddelande från Bibliotekens IT-senter), Bibliotekssystem i Norge, Nationellt bibliotekssystem i Norge?, Skaraborgsbiblioteken väljer Koha, Koha + Västmanland = Sant.

Uppdatering 2019-12-18:
Kjetil Hillestad, CEO Bibliotekenes IT-senter, säger så här 2019-12-16 om att Bibliotekenes IT-senter sålts till Axiell:

"Denne omleggingen er Hillestad helt trygg på at de fikser uten problemer. Å ha blitt kjøpt opp av Axiell har gitt Bibits trygghet og stabilitet i et marked som, ifølge Hillestad, bærer preg av at nettopp store aktører kjøper opp mindre selskap.

— Det koster veldig mye å utvikle systemer for små aktører med små kundebaser, så det har vært veldig hyggelig for oss å bli kjøpt opp av en stor internasjonal aktør som Axiell som har framtiden foran seg, avslutter Hillestad."

Nationellt bibliotekssystem på Island

Sedan 2001 har de isländska biblioteken samarbetat nationellt genom företaget Landskerfi bókasafna hf., Consortium of Icelandic Libraries (CIL). Företaget ägs av den isländska staten och några isländska kommuner. Dess syfte är att driva ett centralt webbaserat bibliotekssystem.

Den 30 januari 2019 meddelades att Consortium of Icelandic Libraries valt Innovative som leverantör av sitt gemensamma bibliotekssystem. Tidigare har de använt Ex Libris Aleph ILS.

Sveinbjörg Sveinsdóttir (Consortium of Icelandic Libraries) säger:

"By working on a nationwide level, we streamline library functions through one central system while leaving content and subscription control to our member institutions."

Källor: Pressmeddelande från Innovative, kortfattad information om Consortium of Icelandic Libraries, mer ingående information om Consortium of Icelandic Libraries.

Följ Library Technology Guides för att bevaka den internationella utvecklingen av biblioteksteknologi.

Nationellt bibliotekssystem i Norge?

Jag har tidigare informerat om den upphandling av ett gemensamt bibliotekssystem som de norska kommunerna Stavanger, Bergen, Trondheim och Kristiansand gjort och som vanns av företaget Bibliotek-Systemer As, som driver bibliotekssystemet Bibliofil [länk].

Med hänvisning till denna upphandling görs nu en upphandling av ett gemensamt bibliotekssystem av Rogaland fylkeskommune [länk]. Rogaland fylkeskommune innefattar 26 kommuner och har 473 526 invånare [länk].

Enligt kravspecifikationen ska bibliotekssystemet vara en SaaS-lösning med öppen API och vara moduluppbyggt. Det ska vara möjligt att enkelt lägga till eller ta bort moduler samt utveckla egna moduler som kan integreras med systemet. Systemet ska vara prissatt efter vilka moduler som används [länk].

Britt Ellingsdalen, Fylkesbiblioteksjef, skriver: "På lang sikt håper vi selvsagt at vi, på den ene eller andre måten, skal få et felles biblioteksystem i Norge, slik Jimi Thaule skisserte det i Bok og Bibliotek 2-2018."

I den nämnda artikeln skriver Jimi Thaule:

"Det er på tide å få på plass ett felles biblioteksystem for alle norske bibliotek, uavhengig av om det er fag- eller folkebibliotek. Potensielt kan dette også ha store konsekvenser for fjernlånssamarbeidet. Ett felles biblioteksystem med automatisert fjernlån av digitale tekster ville spare bibliotekene for både arbeidstimer og frustrasjon. Dessverre står både kultur, infrastruktur og utdaterte lover i veien."

Den 21 november 2018 hölls ett dialogmöte med representanter från Bibliotek-Systemer As, Axiell, Systematic och Libriotech [länk].

Rogaland fylkeskommune säger:

"Vi ønsker oss et nasjonalt biblioteksystem, og samtidig ønsker vi oss flere systemleverandører og konkurranse i markedet, ikke monopol. Vi tror at vi kan få begge deler!"

De vill uppnå detta genom ett nationellt låneregister, en gemensam metadatabrunn och genom att bibliotekssystemen  kan kommunicera med varandra. Öppna API:er och öppna standarder krävs.

Libriotech är ett företag som levererar Koha.

Systematic är företaget som utvecklat det gemensamma nationella bibliotekssystemet i Danmark, Fælles Bibliotekssystem [länk].

Enligt den angivna tidsplanen ska upphandlingsresultatet meddelas den 1 juli, kontraktet ska skrivas på den 15 augusti och det nya bibliotekssystemet ska börja implementeras i september 2019 [länk].

Bibliotekssystem i Norge

De två stora bibliotekssystemen bland folkbibliotek i Norge är Bibliofil, som drivs av Bibliotek-Systemer As, och Mikromarc, som drivs av Bibliotekenes IT-senter AS. 2018-01-28 såldes Bibliotekens IT-senter AS inklusive Bibliotekscentrum och Open Library Solutions till Axiell [länk]. Enligt Bibliotekenes IT-senter använder mer än hälften av alla norska folkbibliotek Mikromarc [länk].

I Norge har övergången till molnbaserade bibliotekssystem startat.

Drammens bibliotek gick i september 2017 över till Axiell Quria [länk]. I november 2018 slogs kommunerna Drammen, Svelvik och Nedre Eiker samman och i samband med detta gick även Svelvik och Nedre Eiker över till Axiell Quria. I dessa kommuner bor knappt 100.000 invånare [länk].

I september 2017 gick kommunerna Stavanger, Bergen, Trondheim och Kristiansand ut i en gemensam upphandling av ett nytt bibliotekssystem som skulle levereras som SaaS (Software as a Service) [länk]. I december meddelades att Bibliotek-Systemer As vann denna upphandling [länk]. I dessa kommuner bor cirka 13 procent av Norges befolkning, strax under 700.000 invånare [länk].

Deichman bibliotek, som är Oslo kommuns folkbibliotek och Norges största folkbibliotek [länk], använder Koha. De fattade beslutet om att gå över till Koha 2013 [länk] och bytte från Bibliofil till Koha 2016 [länk].

Informationen ovan kanske ger svar på frågan om varför Bibliotekenes IT-senter (inklusive Bibliotekscentrum och Open Library Solution) såldes till Axiell. Enligt ett referat från ett systemleverantörmöte 2018-10-30 arbetade Bibliotekenes IT-senter med en långsiktig övergång till ett webbaserat gränssnitt för Mikromarc [länk]. Mikromarc+ kallar de sin lösning som gör Mikromarc delvis webbaserat [länk]. Bibliotekenes IT-senter har kanske inte de resurser som krävs för att (tillräckligt snabbt) bygga ett nytt bibliotekssystem som kan konkurrera med SaaS-lösningarna webbaserade Bibliofil, Axiells Quria eller Koha?