Omvärldsbevakning 2020-06-01

Kungliga biblioteket presenterade 2020-05-20 Sveriges officiella biblioteksstatistik 2019.

Här finns mängder med siffror kring bibliotekens resurser och prioriteringar och medborgarnas tillgång till bibliotek och biblioteksresurser att resonera kring och att problematisera.

Några citat ur Rapporten Bibliotek 2019:

s. 5: "Sedan millennieskiftet har antalet folkbibliotek totalt sett minskat 25 procent."

s. 5: "De flesta biblioteksorganisationerna har sedan en längre tid minskat sina nyförvärv av tryckta böcker i förhållande till motsvarande bestånd. Istället har tillgången till titlar av e-böcker ökats."

s. 5: "Sedan 2015 har antalet fysiska medier på folkbiblioteken minskat med 10 procent. Det fysiska beståndet uppgår nu till 3,2 medier per invånare."

s. 6: "140 kommuner har nu ett eller flera meröppna folkbibliotek. Oftast är de bemannade öppettiderna förlagda under kontorstid. I 31 kommuner rapporterar inget folkbibliotek att de har bemannad öppettid efter klockan 18 eller på lördag/söndag."

s. 6f: "E-boksutlåningen på folkbiblioteken har ökat 6 procent sedan föregående mätning och uppgår nu till 2,4 miljoner e-bokslån. Folkbiblioteken tvingas ibland stänga ned eller begränsa e-boksutlåningen när budgeten för dessa överskrids. Andel e-boksutlåning av total initial bokutlåning (tryckt bok, e-bok, ljudbok, talbok) uppgår nu till 6,5 procent på folkbiblioteken, vilket är en liten ökning."

s. 12: "I nuläget finns 18 interkommunala mediesamarbeten mellan folkbibliotek. Det motsvarade 128 av landets 290 folkbiblioteksorganisationer i kommunerna år 2018."

s. 16: "Totalt sett har folkbiblioteken minskat med 360 stycken sedan millennieskiftet och uppgår nu till 1 091 öppna folkbibliotek under 2019."

s. 25: "Det har sedan länge redovisats ett samband mellan andel personal som bemannar biblioteken och höga nyckeltal för verksamheten i övrigt. Fler personal per invånare ger generellt sett fler invånare som aktivt nyttjar sitt bibliotek."

s. 29: "Kostnaderna för e-medier är totalt sett högre än kostnaderna för fysiska medier men det skiljer mycket åt mellan olika bibliotekstyper."

s. 31: "I genomsnitt kostade folkbiblioteken 444 kronor per invånare 2019. Av de 444 kronorna var 34 kronor nyförvärvskostnad för fysiska medier och närmare 7 kronor för e-medier. Kostnaden för fysiska medier har ständigt minskat i kronor per invånare trots att det samtidigt skett en kostnadsökning. 2015 redovisade folkbiblioteken att de köpt fysiska medier för 38 kronor per invånare."

s. 38: "Drygt åtta miljoner tryckta böcker har gallrats från landets folkbibliotek sedan 2009. Folkbibliotekens bestånd av tryckta böcker har minskat 20 procent på 10 år." "E-boksbeståndet har samtidigt ökat med 10 procent på folkbiblioteken sedan föregående mätning."

s. 42: "De geografiska skillnaderna i befolkningens tillgång till biblioteksverksamhet och bibliotekens bestånd är fortsatt stora."

s. 45: "På folkbiblioteken har e-boksnedladdningarna ökat med 6 procent och samtidigt minskar den initiala utlåningen av fysiska medier något."

s. 54: "Det är främst folkbiblioteken som rapporterar minskat antal fysiska besök, närmare en miljon färre."

Se Kulturanalys Nordens publikation Folkbibliotek i Norden för en jämförelse mellan de nordiska ländernas folkbiblioteksstatistik.

Se även Sveriges Kommuner och Regioners Myter om folkbibliotek och Axiell Medias rapport Bibliotekslånen första kvartalet 2020.

E-bokslånen ökar alltså, men samtidigt utgör de fortfarande en liten del av den totala utlåningen på svenska folkbibliotek.

Samtidigt i Falkenberg: E-böcker försvinner från biblioteket. Ordföranden i Kultur-, fritids- och tekniknämnden, Georgia Ferris (kd), tycker inte att biblioteken ska "acceptera sällsynt dåliga avtal" och väljer då att inte alls erbjuda Falkenbergs invånare e-böcker och e-ljudböcker.

Georgia Ferris säger: "Det finns bara två leverantörer och det kostar Falkenbergs kommun 26 kronor för varje lånad e-bok. Jämfört med inköp av en pappersbok som du kan låna hur många gånger som helst tyckte vi att det var dyrt." och "Det bästa hade varit om Sveriges kommuner hade samarbetat för att få ihop bättre avtal för sådana tjänster".

Några kommentarer kring detta:

Angående prisbilden på e-böcker så skrev @vredensbarn på Twitter (med anledning av Björn Werners text "Nu måste biblioteken lansera en gratis bokapp": "Antingen måste förlagen på något vis övertygas om att ge upp e-böckerna billigare (vilket de inte lär vara sugna på när de kan ha sina e-boksabonnemang som stadig kassako), eller så måste folkbiblioteken få ökat anslag."

Angående kostnadsjämförelse för e-bokslån och papperslån har @knihannka på Twitter framfört följande resonemang från Uppsala: "Ledningen menar att fysiska böcker kostar mer än bara inköp; distribution, logistik, lokaler, personal."

För övrigt kostar inte varje lån 26 kronor och Sveriges kommuner har e-litteraturavtal via SKL Kommentus. Biblioteken kan också, liksom Göteborg, göra egna upphandlingar.

Angående att det endast finns två leverantörer av e-böcker undrar jag om det är realistiskt att tro att vi i Sverige kommer få en uppsjö av leverantörer av e-böcker (eller för den skull bibliotekssystem) som konkurrerar med varandra. Vad kommer hända med Axiell Media om Overdrive vinner SKL Kommentus upphandling E-litteratur 2019? Och kommer Overdrive vara fortsatt intresserade av den svenska marknaden om Axiell Media vinner upphandlingen?

Nationella upphandlingar via SKL Kommentus och att folkbiblioteken bildar kommunövergripande samarbeten gör det inte lättare för nya aktörer att ta sig in på marknaden.

För att bredda synen på "monopol" bör vi också diskutera sådant som leverantörer av fysiska medier (där Adlibris har en stark ställning), e-tidskrifter, katalogiseringstjänster med mera. Själv önskar jag att vi själva arbetar mer med att stärka biblioteken gentemot leverantörer och tar ett eget ansvar för utvecklingen.

Eftersom folkbiblioteken knappast får ökade anslag för att erbjuda e-tjänster (e-böcker, e-ljudböcker, e-tidskrifter, e-film) måste dessa kostnader vägas mot andra kostnader. I vilken utsträckning används e-tjänsterna av våra prioriterade grupper? På Twitter skriver @knihannka: "Når vi utsatta och prioriterade grupper? Både Sthlm & Botkyrka har tittat på elån jmf papperslån och sett att t ex på Södermalm är både papperslån och elån högt men i utsatta områden är elån mkt lågt även om pappersböckerna lånas mycket!" Se även denna tweet av @vredensbarn: "Bristande tillgänglighet är inte att behöva besöka sitt lokala folkbibliotek och köa på en fysisk bok som andra har vidrört. Bristande tillgänglighet är att det lokala biblioteket är stängt och man är utlämnad till algoritmer för att hitta sin nästa läsupplevelse." som visar på behovet av att ha bibliotek i sin närhet med generösa öppettider och fackutbildad personal.

Mer från Halland:

Per Falk, som var bibliotekschef i Varberg 2008-2014, skriver i Hallands Nyheter 2020-04-22 angående en kommunal utställning på kulturhuset Komedianten:

"Att kommunala planer och projekt finns som en del av ett i övrigt brett och allsidigt informationsutbud på ett bibliotek är förstås helt i sin ordning. Men ett bibliotek är inte ett skyltfönster för övrig kommunal verksamhet eller en megafon för kommunens politiska ledning och dess budskap. Den makthavare (politiker eller tjänsteman i chefsställning) som tror det, är i princip inte bättre än företrädare för det parti som har kritiserats för att lägga sig i bibliotekens och andra kulturinstitutioners utbud."

Angående folkbibliotekens självständighet, se även mitt blogginlägg Omvärldsbevakning 2020-04-03.

Axiell meddelade 2020-04-26 att Sollentuna blir andra svenska folkbibliotek att välja Axiell Quria som bibliotekssystem. Svenskt pilotbibliotek för Quria är Biblioteken i Kungsbacka, vilket meddelades 2020-03-31.

BTJ har lagt ut ett nytt avsnitt av den alltid intressanta och innehållsrika Katalogiseringspodden. Ämnena för detta avsnitt är:

"Hur har katalogiseringen påverkats av corona? Katalogiseringspodden tittar också närmare på det nya postflödet för förkortad katalogisering. Flödet ska möjliggöra postleverans från Libris till folkbibliotek, för skönlitteratur på verksnivå. Varför har det tagit längre tid än beräknat? Och vad kommer det innebära för de bibliotek som går över till bibliotekssystemet Quria?"

Vid 9:31 börjar samtalet om förkortad katalogisering och det nya postflödet. Vid 20:38 talar de om Quria.

Bibliotek i Västmanlands webbplats

Bibliotek i Västmanland har lanserat en första version av den webbplats som den bland svenska folkbibliotek ledande Koha-leverantören Koha i Sverige ska bygga åt dem och Bibliotek Mellansjö.

De skriver själva så här om webbplatsen:

"Den här webbplatsen är en första version, där olika funktioner som information om öppettider och tjänster samt bibliotekskatalog och andra tjänster ligger på separata plattformar. Senare under våren kommer den fullständiga versionen av webbplatsen att lanseras, där du hittar all information, utbud och tjänster på ett ställe."

Vid en sökning via hemsidans sökruta skickas man vidare till en Koha-OPAC.

Evenemangen går att filtrera på arrangerande bibliotek och kategori.

Alla bibliotek visas på en gemensam sida där bland annat dagens öppettider visas.

På respektive biblioteks sida (ex: Västerås stadsbibliotek) visas sedan veckans öppettider. Det är inte möjligt att se öppettider längre fram. På varje biblioteks sida visas också de tjänster biblioteket erbjuder, men det är inte möjligt att, som till exempel hos Stockholms stadsbibliotek, söka fram vilka bibliotek som erbjuder en viss tjänst.

E-böcker och e-ljudböcker lånas via Axiell Medias app Biblio eller Västmanlands Elib-sida.

Läs vidare:

Om kostnader och kompetenskrav för öppen källkod och egenutvecklade lösningar

Exempel på folkbiblioteks webblösningar
Uppdatering: Härryda har valt OverDrive som leverantör av e-böcker och e-ljudböcker

Marknadsläge för Kohatjänsteleverantörer till svenska folkbibliotek

Låneavtal

I boken Biblioteken och juridiken (ISBN: 9789144054162) skriver Susanna Broms i kapitel 2.4.1 (s. 54ff) om låneavtalet:

"För att ett låneavtal ska anses ha ingåtts måste låntagaren formellt acceptera bibliotekets anbud, dvs. erbjudandet att låna böcker på de villkor som anges i standardavtalet. Accepten kan i och för sig göras muntligen, men av flera skäl är det mindre lämpligt. Det bästa är att låntagaren, under själva lånevillkoren, intygar att han tagit del av samtliga lånevillkor och lovar att följa dem. Handlingen sparas sedan av biblioteket.

Många bibliotek tycker emellertid att det är otympligt att spara kanske tusentals undertecknade lånehandlingar. Själva tillvägagångssättet betraktas som otidsenligt och lagringen är platskrävande; det finns inte resurser, vare sig personellt eller ekonomiskt, att administrera och spara pappershandlingar. På en del bibliotek får därför låntagaren förvisso bekräfta lånevillkoren och kvittera sitt lånekort, men när låntagaren har gått ut genom dörren åker handlingen i papperskorgen. Många bibliotek hoppar helt över pappershandlingen och låter istället låntagaren, som kvittens, skriva sin namnteckning på baksidan av lånekortet. Det är numera också vanligt att man kan ansöka om lånekort via internet. För att ansökan rent tekniskt ska kunna skickas iväg måste man klicka i en ruta som en bekräftelse på att man tagit del av bibliotekets låneregler.

Biblioteket måste givetvis självt avgöra vilken säkerhetsnivå man vill ha, men ur juridisk synvinkel är inget av dessa förfaranden godtagbart."

Inom Bibliotek Familjen Helsingborg måste låntagare skriva under ett låneavtal som sedan sparas. Om bibliotekskort görs åt barn under 18 år, ska låneavtalet skrivas under av målsman. När låntagaren sedan fyller 18 ska hen skriva under ett eget låneavtal och låneavtalet som är underskrivet av målsman ska rivas och slängas. Vi gallrar regelbundet ut inaktiva låntagare och då ska deras låneavtal letas fram, rivas och slängas.

• Detta är en tids- och platskrävande hantering, så önskvärt vore att vi kunde upprätta digitala låneavtal med hjälp av e-legitimation, till exempel bank-ID.

• I vissa fall, till exempel för låntagare som inte har bank-ID, institutionskort, lärarkort, kommer vi ändå behöva låneavtal i pappersform.

• De digitala låneavtalen ska vara kopplade till låntagarregistret så att låneavtal gallras i samband med att låntagare gallras (inaktiva, avlidna eller de som själva meddelat att de vill strykas ur registret).

• Låntagare med skyddad identitet måste hanteras korrekt även avseende låneavtal.

• Om låntagare som gallras har undertecknat låneavtal på papper ska vi kunna ta ut en lista över dessa för att manuellt gallra låneavtalen.

• Vi ska kunna se om låntagaren har digitalt låneavtal eller låneavtal på papper, dels direkt på låntagarens uppgifter men också kunna söka fram låntagare med digitala respektive pappersavtal i låntagarregistret.

• När en låntagare blir vuxen och skriver under eget låneavtal ska samtidigt det digitala låneavtal som underskrivits av målsman automatiskt gallras.

• Låntagare ska själva kunna se låneavtalet de undertecknat.

• Låntagare ska själva enkelt kunna radera sin uppgifter hos biblioteket förutsatt att de inte har några lån eller skulder. Om de då har låneavtal på papper ska vi få information om detta så att vi manuellt kan gallra låneavtalet.

Här de låneavtal Bibliotek Familjen Helsingborg använder.

Bibliotek Mellansjö erbjuder digitala låneavtal via en e-tjänst.

Täby bibliotek erbjuder digitala låneavtal via en e-tjänst.

Läs även: Digitala låneavtal och ID-växling.

…

Uppdatering 2026-08-11

Axiells bibliotekssystem Quria möjliggör digitala avtal. Se Digitala avtal i Qurias online-hjälp.

Omvärldsbevakning 2020-04-03

I Biblioteksbladet publicerade Johannes Soldal den 26/3 en principiellt intressant debattartikel om folkbibliotekens roll inom den kommunala organisationen. Johannes Soldal hade på bibliotekets Facebook-sida lagt upp en länk till Nuri Kinos kampanj #tellcorona. Kommunens kommunikationsavdelning krävde sedan att länken skulle tas bort eftersom all kommunikation måste "gå genom kommunens kommunikationsavdelning." Johannes Soldal skriver: "I slutändan handlar det om huruvida bibliotekets kommunikation ska betraktas som en förlängning av kommunens kommunikationsarbete eller om vi kan ta egna beslut om vad som ska eller bör kommuniceras."

Läs artikeln här: Kommunala kommunikatörer stryper vår självständighet

Se även denna tweet av Johannes Soldal

• Vad innebär en händelse som denna för tanken på biblioteken som "den femte statsmakten"?

• När vi talar om pressen som den tredje statsmakten bygger det på att massmedia ska granska den första (regeringen) och andra (riksdagen) statsmakten och att den ska vara oberoende gentemot den första och andra statsmakten. Kan folkbiblioteken ha samma roll gentemot kommunerna?

I Lessebo är biblioteken/bibliotekarierna en del av kommunens krisberedskap och hjälper till med kommunens omvärldsbevakning.

Lär artikeln här: Här är biblioteken del av krisberedskapen

Vidare läsning:

Nationell biblioteksstrategi

Den femte statsmakten är viktigare än någonsin

Den 31/3 meddelade Axiell att Biblioteken i Kungsbacka blir pilotbibliotek för Axiells nyutvecklade bibliotekssystem Quria.

Axiell Norge har lagt ut några instruktionsfilmer som ger en inblick i hur Quria fungerar:

Quria del 1
Quria del 2
Quria del 3
Quria del 4

Läs mer om Quria här:

Biblioteken i Kungsbacka väljer Axiell Quria®

Tjänsteplattformen för moderna bibliotek

Framtidens digitala bibliotek

Varför bygger vi ett nytt bibliotekssystem?

Om du vill jämföra Quria med FOLIO och Koha kan du testa FOLIO och Koha via dessa länkar:

Demoversion av FOLIO (logga in med diku_admin / admin)
Demoversion av Koha

Svenska Kohanätverket har lagt ut några instruktionsfilmer på YouTube:

Lägg till låntagare
Omlån
Utlån
Återlämning

I och med Axiells lansering av Quria har vi nu två nyutvecklade bibliotekssystem på den svenska marknaden: FOLIO och Quria.

Några frågor kring det framtida marknadsläget för bibliotekssystem för svenska folkbibliotek:

• Kommer norska Bibliotek-Systemer As försöka ta sig in på den svenska marknaden?

• Kommer danska Systematic försöka ta sig in på den svenska folkbiblioteksmarknaden?

• Kommer Ex Libris försöka växa bland svenska folkbibliotek (i nuläget använder Göteborg och Malmö deras bibliotekssystem Sierra)?

• Kommer Göteborg och Malmö upphandla bibliotekssystem och vilken leverantör kommer då vinna respektive upphandling?

• Kommer Koha fortsätta växa bland svenska folkbibliotek?

• Kommer Koha i Sverige fortsatt vara den klart dominerande Koha-leverantören till svenska folkbibliotek?

• Kommer FOLIO användas även av folkbibliotek i Sverige?

Omvärldsbevakning 2020-03-20

Några nedslag i den senaste tidens biblioteksnyheter.

SVT uppmärksammar Västmanlands folkbiblioteks sammangående i Bibliotek i Västmanland och övergången till Koha:

Jobbig period för bibliotekspersonal: ”En stor omställning”

Nytt system ska stärka biblioteken i Västmanland

Så ofta besöker västeråsarna biblioteket

Författarförbundet startar kampanjen "Rusta biblioteken för det demokratiska uppdraget". Budskapet är:

• Skapa likvärdiga bibliotek. I Sverige ska alla ha tillgång till innehållsrika bibliotek med generösa öppettider och kunniga bibliotekarier där litteraturen står i centrum.

• En skola, ett bibliotek. Alla elever ska ha daglig tillgång till ett skolbibliotek med för ändamålet utbildad personal.

• Biblioteken – den femte statsmakten. Biblioteken är inte ämnade för privat företagande. Det är kommuner, regioner och stat som ska axla ansvaret.

"Karin Linder, generalsekreterare i Svensk Biblioteksförening välkomnar kampanjen men vill inte vara alarmistisk. Hon framhåller att det görs satsningar som inte syns i de nedåtgående kurvorna i biblioteksstatistiken: i en femtedel av landets kommuner öppnar ett nytt bibliotek de kommande fem åren.

– I statistiken syns om man lägger ner en filial men samtidigt kanske man öppnar eller utökar någon annanstans, det är svårt att se sammanhangen."

Det är sant att vi inte nu kan se kommande satsningar i Sveriges officiella biblioteksstatistik, men vi kan se om en filial öppnar och vi kan se resurstilldelning i form av anställda/årsverken och anslag för inköp av medier.

Här några exempel på läsning som ger anledning till "alarmism":

Minskad budget för tre av tio folkbibliotek

Radikala förslag när Åstorp måste spara

Var femte krona försvinner i Surahammar

Att nya bibliotek planeras i flera kommuner säger ingenting om resurstilldelning i form av personal och medieanslag. 

I Helsingfors säger de sig klara sig utan ökade personalresurser med hjälp av arbetsprocessutveckling och logistiksystemet IMMS, Intelligent Material Management System:

Mer för pengarna i Helsingfors

Helsingfors stadsbibliotek tar i bruk ett AI-baserat system för flytande samlingar och logistik

Jag instämmer i Tobias Willstedts tweet: "'lean' 'effektivisera'".

Karin Linder, Svensk biblioteksförening, och Brit Stakston, mediestrateg har publicerat en debattartikel i Dagens Samhälle:

Låt folkbiblioteken bygga medborgarnas digitala bildning och förmåga

Jag har svårt att koppla den här artikeln till mitt arbete. Vad tänker sig artikelförfattarna att vi ska göra konkret?

Axiell inleder ett samarbete med ett företag som heter Demco för att stärka sin position i USA:

Axiell partners with Demco and enters the U.S with next-generation library services platform

Förkortad katalogisering - exemplet Kapten Nemos bibliotek

Norstedts har återutgivit ett antal av Per Olov Enquists verk. Samtliga nyutgåvor har kommentarer av Per Svensson och nyskrivna förord av olika författare, till exempel har Karolina Ramqvist skrivit förordet till Kapten Nemos bibliotek (nyutgåvan i Libris).

Om jag söker upp Kapten Nemos bibliotek hos Bibliotek Familjen Helsingborg får jag denna träff:

Kapten Nemos bibliotek

Det går inte att urskilja vilka bibliotek som köpt in nyutgåvan och vid reservation vet man inte vilken utgåva man får.

Det går heller inte att söka på Karolina Ramqvist och hitta nytutgåvan av Kapten Nemos bibliotek.

Den låntagare som vill läsa nyutgåvan av Kapten Nemos bibliotek kan alltså inte beställa den via vår hemsida. Om låntagaren då vänder sig till personalen är det heller inte helt enkelt för dem att hitta nyutgåvan. De då måste gå in och kolla de olika exemplarens historik och sedan göra en exemplarreservation.

Detta problem beror på att Bibliotek Familjen Helsingborg, liksom många folkbibliotek i Sverige, valt att använda sig av förkortad katalogisering. Förkortad katalogisering innebär att samma katalogpost beskriver flera upplagor av samma titel.

Fördelarna med förkortad katalogisering är att vi får överskådligare träfflistor och att det blir enklare att reservera om låntagaren endast efterfrågar en titel, inte en specifik utgåva av en titel.

Är det verkligen vettigt att vi använt och använder oss av en katalogstandard som gör det omöjligt att i en bibliotekskatalog kunna särskilja olika utgåvor av en titel? Inom en snar framtid kommer inte heller förkortad katalogisering fylla någon funktion eftersom moderna bibliotekssystem kan hantera beståndsvisning och reservationer på verksnivå. De publika webblösningarna måste då också kunna göra det. Hur vi sedan ska kunna lösa det så att de förkortade katalogposter vi redan har i våra bibliotekssystem inte ska omöjliggöra den funktionalitet som finns i moderna bibliotekssystem förstår jag inte.

Att svenska folkbibliotek valt att fortsätta använda sig av förkortad katalogisering, trots att det bryter mot Libris standard och inte kommer behövas i framtida bibliotekssystem, har försenat folkbibliotekens anslutning till Libris. Ett särskilt postflöde har konstruerats som innebär att de förkortade katalogposterna, till skillnad från övriga katalogposter, inte kommer skapas i Libris utan i BTJ:s databas, BURK.

Jag hoppas att alla bibliotek som av BTJ köper tjänsten Bibliografisk service via Libris överväger om de ska fortsätta eller sluta med förkortad katalogisering samt att alla bibliotek i kommande upphandlingar kräver att bibliotekssystem och publika webblösningar ska kunna hantera beståndsvisning och reservationer på verksnivå.

Länkar:

Slutfas för nytt postflöde för förkortad katalogisering (BTJ)

BTJ förkortad katalogisering (KB)

Istället för förkortad katalogisering

Libris vs Bibliografisk service i nationell katalog

När ska vi sluta med förkortad katalogisering?

FOLIO-dag på Chalmers 2020-03-09

Personal från Chalmers och EBSCO presenterade bibliotekssystemet FOLIO och Chalmers övergång från Sierra till FOLIO. Chalmers har EBSCO som leverantör av FOLIO. För att göra en bedömning av FOLIO som system skulle jag behöva se mer av det och testa det mer. Det jag kan säga är att som FOLIO fungerar just nu skulle inte Bibliotek Familjen Helsingborg kunna använda det, till exempel går det i nuläget endast att reservera på exemplarnivå. Detta skulle dock ändras i en kommande version av FOLIO. Jag känner mig inte heller helt övertygad om gränssnittet och användarvänligheten, men tycker som sagt att det är svårt att ha en mer bestämd åsikt utan att ha sett och testat mer av systemet. För Bibliotek Familjen Helsingborgs del behövs också en webblösning motsvarande den vi har idag.

Chalmers övergång till FOLIO började med att de gjorde en översyn av vilka funktioner de behövde i ett bibliotekssystem och de kom fram till att de i Sierra hade många funktioner de inte använde och inte heller kunde välja bort. De betalade alltså för funktioner de inte behövde. De bestämde sig för att upphandla ett nytt system och då ville de inte ha ett överdimensionerat system. Koha tyckte de var "lite daterat avseende integration". Men de gick sedan inte ut med någon upphandling eftersom de fick ett erbjudande från EBSCO om att vara betatestare av FOLIO.

Det känns smart och modernt att kunna välja vilken funktionalitet man vill använda i ett bibliotekssystem, istället för att behöva köpa ett färdigt paket. Men utifrån min erfarenhet av Libra.SE och Mikromarc kan jag inte se några funktioner/moduler vi skulle klara oss utan i de systemen. Vad jag förstår blir det också hela moduler man kan välja utifrån, inte funktionalitet inom moduler.

I samband med migreringen från Sierra till FOLIO "flyttstädade" Chalmers ordentligt. De eftersträvar ett minimalistiskt system med enkla låneregler. Smart tänkt tycker jag, som hoppas att Bibliotek Familjen Helsingborg kommer tänka likadant när vi så småningom ska migrera från Mikromarc till något annat bibliotekssystem. Enkelhet och samordning underlättar för såväl personal som låntagare.

Efter en inledning med presentation av FOLIO och Chalmers systembyte fick vi titta närmare på FOLIO ur fyra aspekter: förvärv och katalog, cirkulation och användarperspektiv, datamigrering och integrationer, ERM och e-resurser.

Dagen avslutades med en presentation av Svenska Kohanätverket och ett panelsamtal om öppen källkod och bibliotekssystem. Mycket intressant sades under panelsamtalet, bland annat fick vi se skillnader i hur olika bibliotek med Koha arbetar. Göteborgs universitetsbibliotek, som har stora resurser, använder sig alltid av den senaste versionen av Koha och får därför jobba en del med buggrättning. Andra bibliotek, i detta fall Bibliotek Mellansjö och Högskolan Kristianstad, använder inte senaste versionen av Koha för att slippa buggar.

En, som jag tycker, bra sak med Koha är att det används av bibliotek av alla typer - folkbibliotek, forskningsbibliotek och skolbibliotek. Vad jag förstod är ambitionen med FOLIO att det inte endast ska användas av forskningsbibliotek, utan även av folkbibliotek.

Stort tack till Chalmers bibliotek, EBSCO och Svenska Kohanätverket för denna lärorika och roliga dag om FOLIO, Koha och öppen källkod!

Läs mer om Chalmers FOLIO-dag på Twitter.

Läs mer om FOLIO och testa systemet själv.