Förkortad lånetid

För att minska väntetiden på populära titlar använder sig många bibliotek av förkortad lånetid vid ett visst antal reservationer. Men det ska i bibliotekssystemet gå att ange fler parametrar än att endast ange att lånetiden minskas vid X antal reservationer.

Några exempel på inställningar som ska gå att göra:

• Det ska vara möjligt att ta hänsyn till antal reserverbara exemplar av titeln. Lånetiden ska förkortas vid X antal reservationer per reserverbart exemplar.

• Det ska vara möjligt att ange flera nivåer av förkortad lånetid. Om normallånetid är fyra veckor ska man alltså kunna ange att vid X antal reservationer/exemplar så blir lånetiden tre veckor, nästa steg blir två veckor och så vidare.

• Det ska vara möjligt att undanta låntagargrupper, till exempel barn och talbokslåntagare, från förkortad lånetid.

• Det ska vara möjligt att undanta utvalda medier, till exempel barn- och ungdomsböcker, storstil och lättläst, från förkortad lånetid.

• Det ska vara möjligt att undanta specifika titlar, till exempel omfångsrika böcker, från förkortad lånetid.

Dominerande leverantörer av bibliotekssystem

Enligt Biblioteksdatabasen används 2019-06-24 följande bibliotekssystem av svenska folkbibliotek: BOOK-IT (Axiell), Mikromarc (Axiell/Bibliotekscentrum), Libra (Axiell, nedlagt system), Koha, Sierra (Innovative), Btj 2000 (nedlagt system), Public/pulsen (nedlagt system).

Två leverantörer exklusive Koha, Btj 2000 och Public/pulsen.
En dominerande leverantör: Axiell.

Enligt Biblioteksdatabasen används 2019-06-24 följande bibliotekssystem av svenska universitets- och högskolebibliotek: Koha, Alma (Ex Libris), Vtls Virtua (Innovative), Aleph (Ex Libris), Sierra, (Innovative), Millennium (Innovative), Mikromarc (Axiell/Bibliotekscentrum), BOOK-IT (Axiell), Voyager (Ex Libris), Probib (egenutvecklat system), Horizon/Symphony (SirsiDynix).

Fyra leverantörer exklusive Koha och Probib.
Två dominerande leverantörer: Ex Libris och Innovative.

I Danmark finns endast leverantören Systematic med bibliotekssystemet Cicero efter att en upphandling gjordes 2013 för samtliga folkbibliotek i Danmark.

I Norge dominerar leverantörerna Bibliotek-Systemer A/S med bibliotekssystemet Bibliofil och Axiell/Bibliotekenes IT-senter med bibliotekssystemet Mikromarc. På marknaden finns även Axiell med bibliotekssystemet Quria och Koha, som används av Deichman.

I Finland dominerar leverantören Axiell med bibliotekssystemet Aurora, men Koha används också av många bibliotek. Helsingfors stadsbibliotek använder Innovatives Sierra.

På Island finns endast leverantören Innovative med bibliotekssystemet Sierra efter att de 2019 vann en upphandling av bibliotekssystem till samtliga folkbibliotek på Island.

Se även: Kort om bibliotekssystem i Norge, Danmark och Finland samt sidan Leverantörer.

Kort om bibliotekssystem i Norge, Danmark och Finland

Norge
I den norska motsvarigheten till Biblist ser jag att Bibliotek-Systemer A/S med bibliotekssystemet Bibliofil vann den upphandling i Rogaland som jag tidigare skrivit om. Detta är den andra upphandling av ett större kommunövergripande bibliotekssamarbete i Norge som Bibliotek-Systemer A/S vinner.

I upphandlingen har tester utförda av biblioteksanställda, skolelever och biblioteksanvändare ingått.

Fylkesbibliotekschef Britt Ellingsdalen säger:

– Det viktigste er uansett at dette er en god løsning, med stor fleksibilitet som også framstår endringsdyktig i årene som kommer. Den digitale utviklingen går fort, og skal vi henge med i utviklingen var det viktig for oss å få et system og en leverandør som deler våre tanker om et moderne biblioteksystem.

Klicka här för att läsa om tilldelningsbeslutet angående bibliotekssystem i Rogaland.

Danmark
I Danmark använder landets alla 98 kommuner Fælles Bibliotekssystem. Företaget Systematic utvecklar Fælles Bibliotekssystem, och bibliotekssystemet heter Cicero. Upphandlingen gjordes 2013 och vanns då av Dantek A/S. Dantek A/S köptes sedan upp av Systematic. Till en början hade de danska folkbiblioteken stora problem med det nya systemet. Svensk återförsäljare av Cicero är Dantek.

Finland
I Finland använder 67% av biblioteken Axiells bibliotekssystem Aurora och 26% använder Koha. I Finland finns det kommunägda företaget Koha-Suomi Oy som arbetar med utveckling, drift och support av Koha. 2019–2020 byter Nationalbiblioteket och Helsingfors universitets bibliotek bibliotekssystem. "Nationalbiblioteket börjar använda det bibliotekssystem som det utvecklat för biblioteken i Finland."

Om Biblio

Göteborgs stadsbibliotek säger sig ha haft så stora problem med Axiell Medias tjänster att de under en dryg månad (11/3-17/4) helt stängde av lån av e-böcker och e-ljudböcker. Det är nu möjligt att låna via Göteborgs Elib-sida igen, men utlån via Biblio är fortfarande inte igång.

Vad problemen beror på har varken Göteborgs stadsbibliotek eller Axiell Media förklarat. Själv har jag inte upplevt några större problem vare sig via bibliotekets hemsida eller via appen Biblio. Om Göteborgs problem beror på att de använder Innovatives Sierra borde Malmö stadsbibliotek ha samma problem, men de tillåter lån via Biblio.

Även om jag inte upplevt samma problem med Biblio som Göteborgs stadsbibliotek så har jag några synpunkter på appen.

• Sökfunktion och träfflista/relevansrankning måste utvecklas. I nuvarande version (3.1.5) ger en sökning på en författares förnamn plus efternamn träff på alla författare med dessa för- och efternamn.

• Om en titel har flera författare anges nu endast en av dem (som klickbar länk).

• Översyn av kategorier. Böcker hamnar nu i fel kategori. Kategorierna måste också överensstämma med biblioteksstandard (gäller till exempel lättläst).

• Vi ska själva enkelt kunna skapa listor/kategorier. Om detta inte är möjligt ska vi själva kunna välja listor/kategorier utifrån ett stort urval färdiga listor/kategorier.

Hos Axiell bör kompetens hos de som arbetar med BOOK-IT, Mikromarc 3, Arena och Saga finnas för att skapa väl fungerande sök- och kategorifunktioner i Biblio.

En nackdel med en app är att de bibliotek som har webblösningar som kan hantera lån av e-böcker och e-ljudböcker (Arena eller Saga) tappar besökare till sina webbplatser. Låntagare av e-böcker/e-ljudböcker behöver inte längre besöka bibliotekets webbplats utan kanske endast använder appen Biblio, vilket bland annat leder till att vi får svårare att nå ut med information om arrangemang och annat till dessa låntagare.

Jag menar att beståndet av e-böcker och e-ljudböcker bör ingå som en naturlig beståndsdel i bibliotekets övriga bestånd. Därför bör låntagare kunna låna även e-böcker och e-ljudböcker via bibliotekets egna hemsida (inte via en Elib-sida eller, som föreslås i den nationella biblioteksstrategin, någon nationell e-bokssida) och om lånen görs via en app ska vi själva kunna styra över hur beståndet presenteras i appen. Idealet vore att biblioteken själva äger och driver en app som kan hantera e-böcker och e-ljudböcker från flera leverantörer. Men de bibliotek som valt webblösningar som inte kan hantera e-böcker och e-ljudböcker kanske inte upplever det som något problem att låntagarna inte behöver besöka bibliotekets egen hemsida för att låna?

En annan nackdel med en app är att den inte har samma goda sökfunktioner, till exempel möjligheten att filtrera ett sökresultat med hjälp av facetter, som bibliotekens webblösningar, vare sig det är Arena, Saga eller en OPAC.

Länkar: Biblioteken i Göteborg stoppar utlåning av e-böcker, Flera bibliotek pekar på brister hos e-boksleverantör, Tillfälligt stopp för utlåning av e-böcker på Göteborgs folkbibliotek, E-böckerna tillbaka!, Göteborgs stadsbiblioteks Elib-sida, Malmö stadsbiblioteks Elib-sida.

Se även: Om bibliotek och urval.

Om kravrutiner

Helsingborgs stadsbibliotek har effektiviserat kravrutinerna i Mikromarc 3 med hjälp av RPA, Robotic Process Automation.

Detta är säkert en välkommen effektivisering för personalen eftersom kravrutinerna i Mikromarc 3 är onödigt omständliga. Om rutinerna är sådana att två krav (påminnelser om försenade lån) ska skickas ut och om krav till barn ska adresseras till målsman får du i Mikromarc 3 fyra arbetsmoment per enhet: krav 1 till barn, krav 1 till vuxna, krav 2 till barn, krav 2 till vuxna.

Detta borde kunna göras smidigare direkt i bibliotekssystemet utan att koppla in externa lösningar.

• Det ska vara möjligt att skicka ut alla krav (i detta fall krav 1 och krav 2 både till barn och vuxna) i ett arbetsmoment för utvalda (en, flera eller alla) enheter i bibliotekssystemet. 

• Det ska vara möjligt att lägga upp kravrutinen, även utskrift av pappersbrev, som ett automatiserat jobb i systemet.
• Det ska vara möjligt att skriva ut krav på papper dubbelsidigt.

Hantering av öppettider

Bibliotekets öppettider anges nu på flera ställen: i bibliotekssystemet, i varje självbetjäningsautomat, på bibliotekets hemsida. Tider för obemannade öppettider anges i ett separat system för hantering obemannade öppettider, där varje bibliotek hanteras var för sig.

Önskvärt vore att all administration av öppettider, även obemannade öppettider, kunde göras på ett ställe, i bibliotekssystemet.

• Öppettiderna som anges i bibliotekssystemet ska visas på bibliotekets hemsida samt på de kvitton som skrivs ut av personalen eller i självbetjäningsautomater.

• Obemannade tider ska inte bli återlämningsdagar, åtminstone inte för låntagare som har inte tillgång till de obemannade tiderna.

• Obemannade tider ska inte räknas in i hämtfristen för avhämtning av reserverade titlar, åtminstone inte för låntagare som har inte tillgång till de obemannade tiderna.

• Stängda dagar ska inte bli återlämningsdagar.

• Stängda dagar ska inte räknas in i hämtfristen för avhämtning av aviserade titlar.

• Det ska vara möjligt att lägga ut biblioteks öppettider dynamiskt (via en widget) även på andra hemsidor.

• Det ska vara möjligt att lägga in kortare textmeddelanden på kvitton som skrivs ut från bibliotekssystemet och självbetjäningsautomater.

• Kontaktuppgifter och adress som visas på hemsidan och på kvitton ska kunna tas direkt från bibliotekssystemet.

• Statistik, till exempel till årsstatistiken, över öppettider ska kunna tas direkt ur bibliotekssystemet.

• Det är önskvärt att det går att hantera öppettider för en, flera eller alla enheter i bibliotekssystemet samtidigt, till exempel för att ange stängda dagar.

Om ovanstående, eller delar av ovanstående, utvecklas skulle det bli avsevärt smidigare att hantera bibliotekens öppettider. Det borde åtminstone vara möjligt att ange vad som ska stå på självbetjäningsautomaternas kvitton utan att behöva ändra i varje automat, som vi idag måste göra med Bibliothecas automater.

Se även: Hantering av obemannade tider.

Istället för förkortad katalogisering

Förkortad katalogisering beskrivs så här (under rubriken "Vad är förkortad katalogisering?") av företaget BTJ (Bibliotekstjänst), som många folkbibliotek köper sina katalogposter av:

"Förkortad katalogisering är ett sätt att katalogisera skönlitteratur som är anpassat för folkbibliotek. Det innebär att katalogposten är giltig för flera utgåvor/upplagor av ett skönlitterärt verk. Syftet är främst att förbättra/förenkla sökresultat samt underlätta vid reservation!"

I Libris används inte förkortad katalogisering utan där får varje ny utgåva även av skönlitteratur en egen katalogpost.

Nackdelen med förkortad katalogisering är att den gör det omöjligt för oss att hitta en specifik utgåva av ett skönlitterärt verk, till exempel förstautgåvan, eller att undvika specifika utgåvor av ett visst verk, till exempel pocketutgåvor.

Förkortad katalogisering var kanske en gång i tiden det enda sättet att göra det möjligt för oss att reservera alla utgåvor av en bok på ett enkelt sätt och få överskådliga träfflistor, men nu bör det vara tekniskt möjligt att uppnå detta utan att det leder till de nackdelar som förkortad katalogisering medför. Det är detta folkbiblioteken bör driva gentemot leverantörer, inte att förkortad katalogisering ska finnas kvar.

I både personalens och användarnas gränssnitt ska det vara möjligt att enkelt och smidigt reservera alla relevanta utgåvor av ett (skönlitterärt) verk (de utgåvor som hade representerats av samma katalogpost med förkortad katalogisering), men det ska också vara möjligt att urskilja och reservera specifika utgåvor eller att undvika specifika utgåvor.

Så här skriver Sveriges Depåbibliotek och lånecentral i frågan:

"I och med övergången till Libris XL lämnas MARC21 som lagringsformat. Den nya datastrukturen, JSON-LD, underlättar anpassningen till RDA (Resource Description and Access) som ny katalogiseringspraxis. RDA är anpassat till den digitala utvecklingen och gör det möjligt att beskriva enskilda data, som sedan kan delas och återanvändas. Med Libris XL och RDA kommer olika manifestationer av ett verk att kunna länkas till varandra. Folkbibliotekens behov av förkortad katalogisering kommer därmed att kunna tillgodoses genom att man utvecklar alternativa lösningar."

Så här skriver Axiell i frågan:

"Det er også mulig å legge en reservasjon på de ulike FRBR-nivåene, slik at man kan reservere alle trykte versjoner med én eneste reservasjon, i stedet for å reservere dem én etter én."