Norge
I den norska motsvarigheten till Biblist ser jag att Bibliotek-Systemer A/S med bibliotekssystemet Bibliofil vann den upphandling i Rogaland som jag tidigare skrivit om. Detta är den andra upphandling av ett större kommunövergripande bibliotekssamarbete i Norge som Bibliotek-Systemer A/S vinner.
I upphandlingen har tester utförda av biblioteksanställda, skolelever och biblioteksanvändare ingått.
Fylkesbibliotekschef Britt Ellingsdalen säger:
– Det viktigste er uansett at dette er en god løsning, med stor fleksibilitet som også framstår endringsdyktig i årene som kommer. Den digitale utviklingen går fort, og skal vi henge med i utviklingen var det viktig for oss å få et system og en leverandør som deler våre tanker om et moderne biblioteksystem.
Klicka här för att läsa om tilldelningsbeslutet angående bibliotekssystem i Rogaland.
Danmark
I Danmark använder landets alla 98 kommuner Fælles Bibliotekssystem. Företaget Systematic utvecklar Fælles Bibliotekssystem, och bibliotekssystemet heter Cicero. Upphandlingen gjordes 2013 och vanns då av Dantek A/S. Dantek A/S köptes sedan upp av Systematic. Till en början hade de danska folkbiblioteken stora problem med det nya systemet. Svensk återförsäljare av Cicero är Dantek.
Finland
I Finland använder 67% av biblioteken Axiells bibliotekssystem Aurora och 26% använder Koha. I Finland finns det kommunägda företaget Koha-Suomi Oy som arbetar med utveckling, drift och support av Koha. 2019–2020 byter Nationalbiblioteket och Helsingfors universitets bibliotek bibliotekssystem. "Nationalbiblioteket börjar använda det bibliotekssystem som det utvecklat för biblioteken i Finland."
2019-06-19
2019-05-13
Om Biblio
Göteborgs stadsbibliotek säger sig ha haft så stora problem med Axiell Medias tjänster att de under en dryg månad (11/3-17/4) helt stängde av lån av e-böcker och e-ljudböcker. Det är nu möjligt att låna via Göteborgs Elib-sida igen, men utlån via Biblio är fortfarande inte igång.
Vad problemen beror på har varken Göteborgs stadsbibliotek eller Axiell Media förklarat. Själv har jag inte upplevt några större problem vare sig via bibliotekets hemsida eller via appen Biblio. Om Göteborgs problem beror på att de använder Innovatives Sierra borde Malmö stadsbibliotek ha samma problem, men de tillåter lån via Biblio.
Även om jag inte upplevt samma problem med Biblio som Göteborgs stadsbibliotek så har jag några synpunkter på appen.
En nackdel med en app är att de bibliotek som har webblösningar som kan hantera lån av e-böcker och e-ljudböcker (Arena eller Saga) tappar besökare till sina webbplatser. Låntagare av e-böcker/e-ljudböcker behöver inte längre besöka bibliotekets webbplats utan kanske endast använder appen Biblio, vilket bland annat leder till att vi får svårare att nå ut med information om arrangemang och annat till dessa låntagare.
Jag menar att beståndet av e-böcker och e-ljudböcker bör ingå som en naturlig beståndsdel i bibliotekets övriga bestånd. Därför bör låntagare kunna låna även e-böcker och e-ljudböcker via bibliotekets egna hemsida (inte via en Elib-sida eller, som föreslås i den nationella biblioteksstrategin, någon nationell e-bokssida) och om lånen görs via en app ska vi själva kunna styra över hur beståndet presenteras i appen. Idealet vore att biblioteken själva äger och driver en app som kan hantera e-böcker och e-ljudböcker från flera leverantörer. Men de bibliotek som valt webblösningar som inte kan hantera e-böcker och e-ljudböcker kanske inte upplever det som något problem att låntagarna inte behöver besöka bibliotekets egen hemsida för att låna?
En annan nackdel med en app är att den inte har samma goda sökfunktioner, till exempel möjligheten att filtrera ett sökresultat med hjälp av facetter, som bibliotekens webblösningar, vare sig det är Arena, Saga eller en OPAC.
Länkar: Biblioteken i Göteborg stoppar utlåning av e-böcker, Flera bibliotek pekar på brister hos e-boksleverantör, Tillfälligt stopp för utlåning av e-böcker på Göteborgs folkbibliotek, E-böckerna tillbaka!, Göteborgs stadsbiblioteks Elib-sida, Malmö stadsbiblioteks Elib-sida.
Se även: Om bibliotek och urval.
Vad problemen beror på har varken Göteborgs stadsbibliotek eller Axiell Media förklarat. Själv har jag inte upplevt några större problem vare sig via bibliotekets hemsida eller via appen Biblio. Om Göteborgs problem beror på att de använder Innovatives Sierra borde Malmö stadsbibliotek ha samma problem, men de tillåter lån via Biblio.
Även om jag inte upplevt samma problem med Biblio som Göteborgs stadsbibliotek så har jag några synpunkter på appen.
- Sökfunktion och träfflista/relevansrankning måste utvecklas. I nuvarande version (3.1.5) ger en sökning på en författares förnamn plus efternamn träff på alla författare med dessa för- och efternamn.
- Om en titel har flera författare anges nu endast en av dem (som klickbar länk).
- Översyn av kategorier. Böcker hamnar nu i fel kategori. Kategorierna måste också överensstämma med biblioteksstandard (gäller till exempel lättläst).
- Vi ska själva enkelt kunna skapa listor/kategorier. Om detta inte är möjligt ska vi själva kunna välja listor/kategorier utifrån ett stort urval färdiga listor/kategorier.
Hos Axiell bör kompetens hos de som arbetar med BOOK-IT, Mikromarc 3, Arena och Saga finnas för att skapa väl fungerande sök- och kategorifunktioner i Biblio.
En nackdel med en app är att de bibliotek som har webblösningar som kan hantera lån av e-böcker och e-ljudböcker (Arena eller Saga) tappar besökare till sina webbplatser. Låntagare av e-böcker/e-ljudböcker behöver inte längre besöka bibliotekets webbplats utan kanske endast använder appen Biblio, vilket bland annat leder till att vi får svårare att nå ut med information om arrangemang och annat till dessa låntagare.
Jag menar att beståndet av e-böcker och e-ljudböcker bör ingå som en naturlig beståndsdel i bibliotekets övriga bestånd. Därför bör låntagare kunna låna även e-böcker och e-ljudböcker via bibliotekets egna hemsida (inte via en Elib-sida eller, som föreslås i den nationella biblioteksstrategin, någon nationell e-bokssida) och om lånen görs via en app ska vi själva kunna styra över hur beståndet presenteras i appen. Idealet vore att biblioteken själva äger och driver en app som kan hantera e-böcker och e-ljudböcker från flera leverantörer. Men de bibliotek som valt webblösningar som inte kan hantera e-böcker och e-ljudböcker kanske inte upplever det som något problem att låntagarna inte behöver besöka bibliotekets egen hemsida för att låna?
En annan nackdel med en app är att den inte har samma goda sökfunktioner, till exempel möjligheten att filtrera ett sökresultat med hjälp av facetter, som bibliotekens webblösningar, vare sig det är Arena, Saga eller en OPAC.
Länkar: Biblioteken i Göteborg stoppar utlåning av e-böcker, Flera bibliotek pekar på brister hos e-boksleverantör, Tillfälligt stopp för utlåning av e-böcker på Göteborgs folkbibliotek, E-böckerna tillbaka!, Göteborgs stadsbiblioteks Elib-sida, Malmö stadsbiblioteks Elib-sida.
Se även: Om bibliotek och urval.
Om kravrutiner
Helsingborgs stadsbibliotek har effektiviserat kravrutinerna i Mikromarc 3 med hjälp av RPA, Robotic Process Automation.
Detta är säkert en välkommen effektivisering för personalen eftersom kravrutinerna i Mikromarc 3 är onödigt omständliga. Om rutinerna är sådana att två krav (påminnelser om försenade lån) ska skickas ut och om krav till barn ska adresseras till målsman får du i Mikromarc 3 fyra arbetsmoment per enhet: krav 1 till barn, krav 1 till vuxna, krav 2 till barn, krav 2 till vuxna.
Detta borde kunna göras smidigare direkt i bibliotekssystemet utan att koppla in externa lösningar.
Detta är säkert en välkommen effektivisering för personalen eftersom kravrutinerna i Mikromarc 3 är onödigt omständliga. Om rutinerna är sådana att två krav (påminnelser om försenade lån) ska skickas ut och om krav till barn ska adresseras till målsman får du i Mikromarc 3 fyra arbetsmoment per enhet: krav 1 till barn, krav 1 till vuxna, krav 2 till barn, krav 2 till vuxna.
Detta borde kunna göras smidigare direkt i bibliotekssystemet utan att koppla in externa lösningar.
- Det ska vara möjligt att skicka ut alla krav (i detta fall krav 1 och krav 2 både till barn och vuxna) i ett arbetsmoment för utvalda (en, flera eller alla) enheter i bibliotekssystemet.
- Det ska vara möjligt att lägga upp kravrutinen, även utskrift av pappersbrev, som ett automatiserat jobb i systemet.
- Det ska vara möjligt att skriva ut krav på papper dubbelsidigt.
2019-05-06
Hantering av öppettider
Bibliotekets öppettider anges nu på flera ställen: i bibliotekssystemet, i varje självbetjäningsautomat, på bibliotekets hemsida. Tider för obemannade öppettider anges i ett separat system för hantering obemannade öppettider, där varje bibliotek hanteras var för sig.
Önskvärt vore att all administration av öppettider, även obemannade öppettider, kunde göras på ett ställe, i bibliotekssystemet.
Se även: Hantering av obemannade tider.
Önskvärt vore att all administration av öppettider, även obemannade öppettider, kunde göras på ett ställe, i bibliotekssystemet.
- Öppettiderna som anges i bibliotekssystemet ska visas på bibliotekets hemsida samt på de kvitton som skrivs ut av personalen eller i självbetjäningsautomater.
- Obemannade tider ska inte bli återlämningsdagar, åtminstone inte för låntagare som har inte tillgång till de obemannade tiderna.
- Obemannade tider ska inte räknas in i hämtfristen för avhämtning av reserverade titlar, åtminstone inte för låntagare som har inte tillgång till de obemannade tiderna.
- Stängda dagar ska inte bli återlämningsdagar.
- Stängda dagar ska inte räknas in i hämtfristen för avhämtning av aviserade titlar.
- Det ska vara möjligt att lägga ut biblioteks öppettider dynamiskt (via en widget) även på andra hemsidor.
- Det ska vara möjligt att lägga in kortare textmeddelanden på kvitton som skrivs ut från bibliotekssystemet och självbetjäningsautomater.
- Kontaktuppgifter och adress som visas på hemsidan och på kvitton ska kunna tas direkt från bibliotekssystemet.
- Statistik, till exempel till årsstatistiken, över öppettider ska kunna tas direkt ur bibliotekssystemet.
- Det är önskvärt att det går att hantera öppettider för en, flera eller alla enheter i bibliotekssystemet samtidigt, till exempel för att ange stängda dagar.
Se även: Hantering av obemannade tider.
2019-05-03
Istället för förkortad katalogisering
Förkortad katalogisering beskrivs så här (under rubriken "Vad är förkortad katalogisering?") av företaget BTJ (Bibliotekstjänst), som många folkbibliotek köper sina katalogposter av:
"Förkortad katalogisering är ett sätt att katalogisera skönlitteratur som är anpassat för folkbibliotek. Det innebär att katalogposten är giltig för flera utgåvor/upplagor av ett skönlitterärt verk. Syftet är främst att förbättra/förenkla sökresultat samt underlätta vid reservation!"
I Libris används inte förkortad katalogisering utan där får varje ny utgåva även av skönlitteratur en egen katalogpost.
Nackdelen med förkortad katalogisering är att den gör det omöjligt för oss att hitta en specifik utgåva av ett skönlitterärt verk, till exempel förstautgåvan, eller att undvika specifika utgåvor av ett visst verk, till exempel pocketutgåvor.
Förkortad katalogisering var kanske en gång i tiden det enda sättet att göra det möjligt för oss att reservera alla utgåvor av en bok på ett enkelt sätt och få överskådliga träfflistor, men nu bör det vara tekniskt möjligt att uppnå detta utan att det leder till de nackdelar som förkortad katalogisering medför. Det är detta folkbiblioteken bör driva gentemot leverantörer, inte att förkortad katalogisering ska finnas kvar.
I både personalens och användarnas gränssnitt ska det vara möjligt att enkelt och smidigt reservera alla relevanta utgåvor av ett (skönlitterärt) verk (de utgåvor som hade representerats av samma katalogpost med förkortad katalogisering), men det ska också vara möjligt att urskilja och reservera specifika utgåvor eller att undvika specifika utgåvor.
Så här skriver Sveriges Depåbibliotek och lånecentral i frågan:
"I och med övergången till Libris XL lämnas MARC21 som lagringsformat. Den nya datastrukturen, JSON-LD, underlättar anpassningen till RDA (Resource Description and Access) som ny katalogiseringspraxis. RDA är anpassat till den digitala utvecklingen och gör det möjligt att beskriva enskilda data, som sedan kan delas och återanvändas. Med Libris XL och RDA kommer olika manifestationer av ett verk att kunna länkas till varandra. Folkbibliotekens behov av förkortad katalogisering kommer därmed att kunna tillgodoses genom att man utvecklar alternativa lösningar."
Så här skriver Axiell i frågan:
"Det er også mulig å legge en reservasjon på de ulike FRBR-nivåene, slik at man kan reservere alle trykte versjoner med én eneste reservasjon, i stedet for å reservere dem én etter én."
"Förkortad katalogisering är ett sätt att katalogisera skönlitteratur som är anpassat för folkbibliotek. Det innebär att katalogposten är giltig för flera utgåvor/upplagor av ett skönlitterärt verk. Syftet är främst att förbättra/förenkla sökresultat samt underlätta vid reservation!"
I Libris används inte förkortad katalogisering utan där får varje ny utgåva även av skönlitteratur en egen katalogpost.
Nackdelen med förkortad katalogisering är att den gör det omöjligt för oss att hitta en specifik utgåva av ett skönlitterärt verk, till exempel förstautgåvan, eller att undvika specifika utgåvor av ett visst verk, till exempel pocketutgåvor.
Förkortad katalogisering var kanske en gång i tiden det enda sättet att göra det möjligt för oss att reservera alla utgåvor av en bok på ett enkelt sätt och få överskådliga träfflistor, men nu bör det vara tekniskt möjligt att uppnå detta utan att det leder till de nackdelar som förkortad katalogisering medför. Det är detta folkbiblioteken bör driva gentemot leverantörer, inte att förkortad katalogisering ska finnas kvar.
I både personalens och användarnas gränssnitt ska det vara möjligt att enkelt och smidigt reservera alla relevanta utgåvor av ett (skönlitterärt) verk (de utgåvor som hade representerats av samma katalogpost med förkortad katalogisering), men det ska också vara möjligt att urskilja och reservera specifika utgåvor eller att undvika specifika utgåvor.
Så här skriver Sveriges Depåbibliotek och lånecentral i frågan:
"I och med övergången till Libris XL lämnas MARC21 som lagringsformat. Den nya datastrukturen, JSON-LD, underlättar anpassningen till RDA (Resource Description and Access) som ny katalogiseringspraxis. RDA är anpassat till den digitala utvecklingen och gör det möjligt att beskriva enskilda data, som sedan kan delas och återanvändas. Med Libris XL och RDA kommer olika manifestationer av ett verk att kunna länkas till varandra. Folkbibliotekens behov av förkortad katalogisering kommer därmed att kunna tillgodoses genom att man utvecklar alternativa lösningar."
Så här skriver Axiell i frågan:
"Det er også mulig å legge en reservasjon på de ulike FRBR-nivåene, slik at man kan reservere alle trykte versjoner med én eneste reservasjon, i stedet for å reservere dem én etter én."
2019-03-22
Om bibliotek och urval
Då och då väcks frågan om urvalsprinciper på folkbibliotek till liv och varje gång ger biblioteken ett yrvaket intryck.
Just nu har boken Healing the symptoms known as autism skapat rubriker. Malmö stadsbibliotek har tagit bort boken ur sitt bestånd av e-böcker, men Borås stadsbibliotek har bestämt sig för att ha den kvar. Beslutet i Borås grundas i att de tar in "alla e-böcker under ett visst pris som biblioteket bestämt".
Urvalsprinciper i sig kan och bör vi ständigt diskutera, men jag kan tycka att vi åtminstone borde kunna vara överens om att biblioteken faktiskt själva ska göra ett urval och att denna princip ska vara formatoberoende, och alltså gälla såväl pappersböcker som e-böcker. Att endast ha ett högsta pris som urvalspolicy av e-böcker är inte acceptabelt.
2016 hade vi ett fall där ett förlag masslånade sina egna titlar. Flera bibliotekschefer gick då snabbt ut och lade hela skulden på leverantören. Vad de inte verkade tänka på var sådant som bibliotekssekretess och att biblioteken givetvis själva måste ta ansvar för vad de erbjuder. Det fanns till och med bibliotekschefer som hade den märkliga åsikten att kommersiella förlag inte ska få ge ut böcker med fri upphovsrätt.
Jag menar att varje titel som köps in till ett bibliotek eller erbjuds via biblioteket oavsett format bör vara resultatet av ett medvetet urval och kunna motiveras utifrån en formulerad inköpspolisy baserad på de dokument som styr bibliotekens verksamhet (till exempel Bibliotekslagen och IFLA:s förklaring om bibliotek och intellektuell frihet) . Ingrid Atlestam har formulerat detta klokt: "Vad biblioteket står för är vad man aktivt köper in, skyltar med, vägleder till och propagerar för."
Urvalsarbetet bör göras så nära användarna som möjligt, alltså helst lokalt, även på filialnivå. Jag tror också vi har mycket att vinna på om urvalsarbetet görs kollektivt. På många bibliotek har de regelbundet återkommande inköpsmötena avskaffats. I och med detta har ett forum för kontinuerlig diskussion kring urval försvunnit.
Vi behöver diskutera vilka verktyg vi behöver för att kunna göra vårt urvalsarbete effektivt och enligt de principer vi bestämt oss för och hur vi ska göra med tjänster som till exempel PressReader, där vi ju överlåtit åt leverantören att göra vårt urval.
Länkar:
Peter Alsbjer: Malmö stadsbibliotek tar bort kontroversiell e-bok
Ingrid Atlestam: Bibliotek är att välja och visa vad som valts och varför!
Ingrid Atlestam: Bibliotek är att välja
Skånska biblioteken polisanmäler Frondörförlaget för bedrägeri i ebokshärvan
Kontroversiell autism-bok finns att låna på svenska bibliotek
Bibliotek Uppsala tipsar om hur man bygger en bra e-bokskatalog
Thord Eriksson: Efter inköpsdebatten : konsten att välja det rätta
Rasmus Fleischer: Hur ska biblioteken bekämpa lögner?, De här böckerna är rena barnmisshandeln
Tobias Willstedt: Malmö stadsbibliotek tar bort kontroversiell e-bok
Just nu har boken Healing the symptoms known as autism skapat rubriker. Malmö stadsbibliotek har tagit bort boken ur sitt bestånd av e-böcker, men Borås stadsbibliotek har bestämt sig för att ha den kvar. Beslutet i Borås grundas i att de tar in "alla e-böcker under ett visst pris som biblioteket bestämt".
Urvalsprinciper i sig kan och bör vi ständigt diskutera, men jag kan tycka att vi åtminstone borde kunna vara överens om att biblioteken faktiskt själva ska göra ett urval och att denna princip ska vara formatoberoende, och alltså gälla såväl pappersböcker som e-böcker. Att endast ha ett högsta pris som urvalspolicy av e-böcker är inte acceptabelt.
2016 hade vi ett fall där ett förlag masslånade sina egna titlar. Flera bibliotekschefer gick då snabbt ut och lade hela skulden på leverantören. Vad de inte verkade tänka på var sådant som bibliotekssekretess och att biblioteken givetvis själva måste ta ansvar för vad de erbjuder. Det fanns till och med bibliotekschefer som hade den märkliga åsikten att kommersiella förlag inte ska få ge ut böcker med fri upphovsrätt.
Jag menar att varje titel som köps in till ett bibliotek eller erbjuds via biblioteket oavsett format bör vara resultatet av ett medvetet urval och kunna motiveras utifrån en formulerad inköpspolisy baserad på de dokument som styr bibliotekens verksamhet (till exempel Bibliotekslagen och IFLA:s förklaring om bibliotek och intellektuell frihet) . Ingrid Atlestam har formulerat detta klokt: "Vad biblioteket står för är vad man aktivt köper in, skyltar med, vägleder till och propagerar för."
Urvalsarbetet bör göras så nära användarna som möjligt, alltså helst lokalt, även på filialnivå. Jag tror också vi har mycket att vinna på om urvalsarbetet görs kollektivt. På många bibliotek har de regelbundet återkommande inköpsmötena avskaffats. I och med detta har ett forum för kontinuerlig diskussion kring urval försvunnit.
Vi behöver diskutera vilka verktyg vi behöver för att kunna göra vårt urvalsarbete effektivt och enligt de principer vi bestämt oss för och hur vi ska göra med tjänster som till exempel PressReader, där vi ju överlåtit åt leverantören att göra vårt urval.
Länkar:
Peter Alsbjer: Malmö stadsbibliotek tar bort kontroversiell e-bok
Ingrid Atlestam: Bibliotek är att välja och visa vad som valts och varför!
Ingrid Atlestam: Bibliotek är att välja
Skånska biblioteken polisanmäler Frondörförlaget för bedrägeri i ebokshärvan
Kontroversiell autism-bok finns att låna på svenska bibliotek
Bibliotek Uppsala tipsar om hur man bygger en bra e-bokskatalog
Thord Eriksson: Efter inköpsdebatten : konsten att välja det rätta
Rasmus Fleischer: Hur ska biblioteken bekämpa lögner?, De här böckerna är rena barnmisshandeln
Tobias Willstedt: Malmö stadsbibliotek tar bort kontroversiell e-bok
2019-03-05
Frågetecken kring Koha
Att Koha växer i Sverige är positivt, men det finns ett antal frågetecken kring en övergång till Koha. Här några punkter som gör att jag är tveksam till att förespråka en övergång från BOOK-IT/Axiell Arena/Saga eller Mikromarc 3/Saga till Koha.
1. Webblösning/gränssnitt gentemot biblioteksanvändarna
Till Koha finns ännu inte, åtminstone inte i Sverige, någon integrerad webblösning motsvarande Axiell Arena eller Open Library Solutions Saga. Med Koha får du en OPAC, se Bibliotek Mellansjös OPAC som ett exempel.
Bibliotek Mellansjö har sökt pengar från Stärkta bibliotek för att bygga en gemensam webbplats. De har hämtat inspiration det norska projektet Webløft. Men Webløft är inte någon fullvärdig ersättning för Axiell Arena eller Saga. Det är inte en integrerad lösning utan består av en hemsida byggd i Wordpress samt en OPAC. Om du gör en sökning via sökrutan på hemsidan skickas du vidare till en OPAC som antingen öppnas i en ny webbflik eller i en ram inom hemsidan. Exempel: Haugesund folkebibliotek, Ryfylkebiblioteket, Biblioteken i Vaggeryds kommun. Även Bibliotek Västmanland har planer på att bygga en gemensam webbplats.
En möjlig lösning på detta vore att Koha-biblioteken utvecklar en webblösning motsvarande Axiell Arena och Saga. Den skulle kunna bygga på Stockholms stadsbiblioteks webblösning. Intressant att titta på här är Finlands Finna.fi. En annan lösning skulle vara om Axiell utvecklar Axiell Arena och/eller Saga så att de fungerar även med Koha. Fördelen för dem att göra detta vore att de då kan få även Koha-bibliotek som kunder. Nackdelen för Axiell vore att de då inte har sina webblösningar som en konkurrensfördel gentemot Koha.
2. Leverantörer: installation, drift, support, utbildning, utveckling
Leverantörerna av Koha i Sverige är än så länge få och små. En stabil och väl fungerande organisation kring installationer, drift, support, utbildning och utveckling behövs. En lösning på detta vore om de svenska Koha-biblioteken bildar ett gemensamt företag som arbetar med dessa frågor. I Finland finns det kommunägda företaget Koha-Suomi Oy.
3. Utveckling kring helt nya lösningar
Koha utvecklas kontinuerligt och nya versioner släpps regelbundet. Men vem/vilka ansvarar för större nyutveckling, utveckling av helt nya system. Koha skapades 1999 och vi ser nu att Axiell och norska Bibliotek-Systemer As utvecklat helt nya bibliotekssystem. Att utveckla ett helt nytt bibliotekssystem har höga initialkostnader. Bibliotek-Systemer As meddelar i Infobrev 1/2019 att de inte längre kommer utveckla "gamla" Bibliofil. Axiells starka, och nu stärkta, ställning har uppmärksammats i media (se Biblioteksbladet 2017-10-26 och Computer Sweden 2019-02-23). Att en leverantör växer sig stark och får en dominerande ställning kan få negativa konsekvenser, men det kan också betyda att den leverantören får de resurser som krävs för mer omfattande utveckling.
Axiells Boris Zetterlund säger att "Det viktiga är att all data kan hanteras öppet och delas med alla." Samma åsikt framfördes i dialogmötet med leverantörer som Rogaland fylkeskommune höll 2018-11-21:
"Takk til Biblioteksystemer, Axiell, Systematic og Libriotech for interessante presentasjoner. Leverandørene har ulike strategier og måter å jobbe på, men er enige om at framtidens biblioteksystemer har åpne grensesnitt, snakker med hverandre og med resten av verden, og er enkle og intuitive å bruke."
Slutsatser:
1. Det är bra att Koha växer men tveksamheter kring en övergång från de proprietära systemen BOOK-IT och Mikromarc 3 finns.
2. Vi bör ställa krav på systemleverantörerna att systemen kan kommunicera med andra system och att all data är öppen.
3. Vi bör utveckla former för att stärka bibliotekens ställning gentemot leverantörer, det gäller inte bara teknikleverantörer utan även medieleverantörer (där nu Adlibris har en väldigt stark ställning).
1. Webblösning/gränssnitt gentemot biblioteksanvändarna
Till Koha finns ännu inte, åtminstone inte i Sverige, någon integrerad webblösning motsvarande Axiell Arena eller Open Library Solutions Saga. Med Koha får du en OPAC, se Bibliotek Mellansjös OPAC som ett exempel.
Bibliotek Mellansjö har sökt pengar från Stärkta bibliotek för att bygga en gemensam webbplats. De har hämtat inspiration det norska projektet Webløft. Men Webløft är inte någon fullvärdig ersättning för Axiell Arena eller Saga. Det är inte en integrerad lösning utan består av en hemsida byggd i Wordpress samt en OPAC. Om du gör en sökning via sökrutan på hemsidan skickas du vidare till en OPAC som antingen öppnas i en ny webbflik eller i en ram inom hemsidan. Exempel: Haugesund folkebibliotek, Ryfylkebiblioteket, Biblioteken i Vaggeryds kommun. Även Bibliotek Västmanland har planer på att bygga en gemensam webbplats.
En möjlig lösning på detta vore att Koha-biblioteken utvecklar en webblösning motsvarande Axiell Arena och Saga. Den skulle kunna bygga på Stockholms stadsbiblioteks webblösning. Intressant att titta på här är Finlands Finna.fi. En annan lösning skulle vara om Axiell utvecklar Axiell Arena och/eller Saga så att de fungerar även med Koha. Fördelen för dem att göra detta vore att de då kan få även Koha-bibliotek som kunder. Nackdelen för Axiell vore att de då inte har sina webblösningar som en konkurrensfördel gentemot Koha.
2. Leverantörer: installation, drift, support, utbildning, utveckling
Leverantörerna av Koha i Sverige är än så länge få och små. En stabil och väl fungerande organisation kring installationer, drift, support, utbildning och utveckling behövs. En lösning på detta vore om de svenska Koha-biblioteken bildar ett gemensamt företag som arbetar med dessa frågor. I Finland finns det kommunägda företaget Koha-Suomi Oy.
3. Utveckling kring helt nya lösningar
Koha utvecklas kontinuerligt och nya versioner släpps regelbundet. Men vem/vilka ansvarar för större nyutveckling, utveckling av helt nya system. Koha skapades 1999 och vi ser nu att Axiell och norska Bibliotek-Systemer As utvecklat helt nya bibliotekssystem. Att utveckla ett helt nytt bibliotekssystem har höga initialkostnader. Bibliotek-Systemer As meddelar i Infobrev 1/2019 att de inte längre kommer utveckla "gamla" Bibliofil. Axiells starka, och nu stärkta, ställning har uppmärksammats i media (se Biblioteksbladet 2017-10-26 och Computer Sweden 2019-02-23). Att en leverantör växer sig stark och får en dominerande ställning kan få negativa konsekvenser, men det kan också betyda att den leverantören får de resurser som krävs för mer omfattande utveckling.
Axiells Boris Zetterlund säger att "Det viktiga är att all data kan hanteras öppet och delas med alla." Samma åsikt framfördes i dialogmötet med leverantörer som Rogaland fylkeskommune höll 2018-11-21:
"Takk til Biblioteksystemer, Axiell, Systematic og Libriotech for interessante presentasjoner. Leverandørene har ulike strategier og måter å jobbe på, men er enige om at framtidens biblioteksystemer har åpne grensesnitt, snakker med hverandre og med resten av verden, og er enkle og intuitive å bruke."
Slutsatser:
1. Det är bra att Koha växer men tveksamheter kring en övergång från de proprietära systemen BOOK-IT och Mikromarc 3 finns.
2. Vi bör ställa krav på systemleverantörerna att systemen kan kommunicera med andra system och att all data är öppen.
3. Vi bör utveckla former för att stärka bibliotekens ställning gentemot leverantörer, det gäller inte bara teknikleverantörer utan även medieleverantörer (där nu Adlibris har en väldigt stark ställning).
Etiketter:
Axiell,
Axiell Arena,
Bibliotekssystem,
Koha,
Saga,
Webblösningar,
Webløft
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)