Omvärldsbevakning 2020-03-20

Några nedslag i den senaste tidens biblioteksnyheter.

SVT uppmärksammar Västmanlands folkbiblioteks sammangående i Bibliotek i Västmanland och övergången till Koha:

Jobbig period för bibliotekspersonal: ”En stor omställning”

Nytt system ska stärka biblioteken i Västmanland

Så ofta besöker västeråsarna biblioteket

Författarförbundet startar kampanjen "Rusta biblioteken för det demokratiska uppdraget". Budskapet är:

• Skapa likvärdiga bibliotek. I Sverige ska alla ha tillgång till innehållsrika bibliotek med generösa öppettider och kunniga bibliotekarier där litteraturen står i centrum.

• En skola, ett bibliotek. Alla elever ska ha daglig tillgång till ett skolbibliotek med för ändamålet utbildad personal.

• Biblioteken – den femte statsmakten. Biblioteken är inte ämnade för privat företagande. Det är kommuner, regioner och stat som ska axla ansvaret.

"Karin Linder, generalsekreterare i Svensk Biblioteksförening välkomnar kampanjen men vill inte vara alarmistisk. Hon framhåller att det görs satsningar som inte syns i de nedåtgående kurvorna i biblioteksstatistiken: i en femtedel av landets kommuner öppnar ett nytt bibliotek de kommande fem åren.

– I statistiken syns om man lägger ner en filial men samtidigt kanske man öppnar eller utökar någon annanstans, det är svårt att se sammanhangen."

Det är sant att vi inte nu kan se kommande satsningar i Sveriges officiella biblioteksstatistik, men vi kan se om en filial öppnar och vi kan se resurstilldelning i form av anställda/årsverken och anslag för inköp av medier.

Här några exempel på läsning som ger anledning till "alarmism":

Minskad budget för tre av tio folkbibliotek

Radikala förslag när Åstorp måste spara

Var femte krona försvinner i Surahammar

Att nya bibliotek planeras i flera kommuner säger ingenting om resurstilldelning i form av personal och medieanslag. 

I Helsingfors säger de sig klara sig utan ökade personalresurser med hjälp av arbetsprocessutveckling och logistiksystemet IMMS, Intelligent Material Management System:

Mer för pengarna i Helsingfors

Helsingfors stadsbibliotek tar i bruk ett AI-baserat system för flytande samlingar och logistik

Jag instämmer i Tobias Willstedts tweet: "'lean' 'effektivisera'".

Karin Linder, Svensk biblioteksförening, och Brit Stakston, mediestrateg har publicerat en debattartikel i Dagens Samhälle:

Låt folkbiblioteken bygga medborgarnas digitala bildning och förmåga

Jag har svårt att koppla den här artikeln till mitt arbete. Vad tänker sig artikelförfattarna att vi ska göra konkret?

Axiell inleder ett samarbete med ett företag som heter Demco för att stärka sin position i USA:

Axiell partners with Demco and enters the U.S with next-generation library services platform

Förkortad katalogisering - exemplet Kapten Nemos bibliotek

Norstedts har återutgivit ett antal av Per Olov Enquists verk. Samtliga nyutgåvor har kommentarer av Per Svensson och nyskrivna förord av olika författare, till exempel har Karolina Ramqvist skrivit förordet till Kapten Nemos bibliotek (nyutgåvan i Libris).

Om jag söker upp Kapten Nemos bibliotek hos Bibliotek Familjen Helsingborg får jag denna träff:

Kapten Nemos bibliotek

Det går inte att urskilja vilka bibliotek som köpt in nyutgåvan och vid reservation vet man inte vilken utgåva man får.

Det går heller inte att söka på Karolina Ramqvist och hitta nytutgåvan av Kapten Nemos bibliotek.

Den låntagare som vill läsa nyutgåvan av Kapten Nemos bibliotek kan alltså inte beställa den via vår hemsida. Om låntagaren då vänder sig till personalen är det heller inte helt enkelt för dem att hitta nyutgåvan. De då måste gå in och kolla de olika exemplarens historik och sedan göra en exemplarreservation.

Detta problem beror på att Bibliotek Familjen Helsingborg, liksom många folkbibliotek i Sverige, valt att använda sig av förkortad katalogisering. Förkortad katalogisering innebär att samma katalogpost beskriver flera upplagor av samma titel.

Fördelarna med förkortad katalogisering är att vi får överskådligare träfflistor och att det blir enklare att reservera om låntagaren endast efterfrågar en titel, inte en specifik utgåva av en titel.

Är det verkligen vettigt att vi använt och använder oss av en katalogstandard som gör det omöjligt att i en bibliotekskatalog kunna särskilja olika utgåvor av en titel? Inom en snar framtid kommer inte heller förkortad katalogisering fylla någon funktion eftersom moderna bibliotekssystem kan hantera beståndsvisning och reservationer på verksnivå. De publika webblösningarna måste då också kunna göra det. Hur vi sedan ska kunna lösa det så att de förkortade katalogposter vi redan har i våra bibliotekssystem inte ska omöjliggöra den funktionalitet som finns i moderna bibliotekssystem förstår jag inte.

Att svenska folkbibliotek valt att fortsätta använda sig av förkortad katalogisering, trots att det bryter mot Libris standard och inte kommer behövas i framtida bibliotekssystem, har försenat folkbibliotekens anslutning till Libris. Ett särskilt postflöde har konstruerats som innebär att de förkortade katalogposterna, till skillnad från övriga katalogposter, inte kommer skapas i Libris utan i BTJ:s databas, BURK.

Jag hoppas att alla bibliotek som av BTJ köper tjänsten Bibliografisk service via Libris överväger om de ska fortsätta eller sluta med förkortad katalogisering samt att alla bibliotek i kommande upphandlingar kräver att bibliotekssystem och publika webblösningar ska kunna hantera beståndsvisning och reservationer på verksnivå.

Länkar:

Slutfas för nytt postflöde för förkortad katalogisering (BTJ)

BTJ förkortad katalogisering (KB)

Istället för förkortad katalogisering

Libris vs Bibliografisk service i nationell katalog

När ska vi sluta med förkortad katalogisering?

FOLIO-dag på Chalmers 2020-03-09

Personal från Chalmers och EBSCO presenterade bibliotekssystemet FOLIO och Chalmers övergång från Sierra till FOLIO. Chalmers har EBSCO som leverantör av FOLIO. För att göra en bedömning av FOLIO som system skulle jag behöva se mer av det och testa det mer. Det jag kan säga är att som FOLIO fungerar just nu skulle inte Bibliotek Familjen Helsingborg kunna använda det, till exempel går det i nuläget endast att reservera på exemplarnivå. Detta skulle dock ändras i en kommande version av FOLIO. Jag känner mig inte heller helt övertygad om gränssnittet och användarvänligheten, men tycker som sagt att det är svårt att ha en mer bestämd åsikt utan att ha sett och testat mer av systemet. För Bibliotek Familjen Helsingborgs del behövs också en webblösning motsvarande den vi har idag.

Chalmers övergång till FOLIO började med att de gjorde en översyn av vilka funktioner de behövde i ett bibliotekssystem och de kom fram till att de i Sierra hade många funktioner de inte använde och inte heller kunde välja bort. De betalade alltså för funktioner de inte behövde. De bestämde sig för att upphandla ett nytt system och då ville de inte ha ett överdimensionerat system. Koha tyckte de var "lite daterat avseende integration". Men de gick sedan inte ut med någon upphandling eftersom de fick ett erbjudande från EBSCO om att vara betatestare av FOLIO.

Det känns smart och modernt att kunna välja vilken funktionalitet man vill använda i ett bibliotekssystem, istället för att behöva köpa ett färdigt paket. Men utifrån min erfarenhet av Libra.SE och Mikromarc kan jag inte se några funktioner/moduler vi skulle klara oss utan i de systemen. Vad jag förstår blir det också hela moduler man kan välja utifrån, inte funktionalitet inom moduler.

I samband med migreringen från Sierra till FOLIO "flyttstädade" Chalmers ordentligt. De eftersträvar ett minimalistiskt system med enkla låneregler. Smart tänkt tycker jag, som hoppas att Bibliotek Familjen Helsingborg kommer tänka likadant när vi så småningom ska migrera från Mikromarc till något annat bibliotekssystem. Enkelhet och samordning underlättar för såväl personal som låntagare.

Efter en inledning med presentation av FOLIO och Chalmers systembyte fick vi titta närmare på FOLIO ur fyra aspekter: förvärv och katalog, cirkulation och användarperspektiv, datamigrering och integrationer, ERM och e-resurser.

Dagen avslutades med en presentation av Svenska Kohanätverket och ett panelsamtal om öppen källkod och bibliotekssystem. Mycket intressant sades under panelsamtalet, bland annat fick vi se skillnader i hur olika bibliotek med Koha arbetar. Göteborgs universitetsbibliotek, som har stora resurser, använder sig alltid av den senaste versionen av Koha och får därför jobba en del med buggrättning. Andra bibliotek, i detta fall Bibliotek Mellansjö och Högskolan Kristianstad, använder inte senaste versionen av Koha för att slippa buggar.

En, som jag tycker, bra sak med Koha är att det används av bibliotek av alla typer - folkbibliotek, forskningsbibliotek och skolbibliotek. Vad jag förstod är ambitionen med FOLIO att det inte endast ska användas av forskningsbibliotek, utan även av folkbibliotek.

Stort tack till Chalmers bibliotek, EBSCO och Svenska Kohanätverket för denna lärorika och roliga dag om FOLIO, Koha och öppen källkod!

Läs mer om Chalmers FOLIO-dag på Twitter.

Läs mer om FOLIO och testa systemet själv.

Marknadsläge för Kohatjänsteleverantörer till svenska folkbibliotek

Hur ser leverantörssituationen ut bland de svenska folkbibliotek som valt Koha som bibliotekssystem?

Enligt Svenska Kohanätverkets hemsida använder 22 folkbibliotek (kommuner) Koha. Tyvärr anges inte vilken leverantör de olika biblioteken har, men eftersom Koha i Sverige är systemleverantör till Bibliotek Mellansjö (8 kommuner) och Bibliotek Västmanland (10 kommuner) vet vi att Koha i Sverige är systemleverantör åt åtminstone 18 av de 22 svenska folkbibliotek (kommuner) som använder Koha som bibliotekssystem.

Bibliotek Mellansjö och Bibliotek Västmanland har också anlitat Koha i Sverige för att bygga en webbportal.

Den som är intresserad av open source-lösningar för bibliotek har i vår två arrangemang att anmäla sig till:

FOLIO-dag på Chalmers 9 mars

Användarmöte med Svenska Kohanätverket 31 mars – 2 april

Länkar:

Svenska Kohanätverkets lista över Koha-bibliotek i Sverige

Svenska Kohanätverkets lista över Kohatjänsteleverantörer i Sverige

Läs också:

Stärk biblioteken i utvecklingsarbetet med bibliotekssystem och webblösningar

Om kostnader och kompetenskrav för öppen källkod och egenutvecklade lösningar (se diskussionen i anslutning till detta blogginlägg)

FOLIO - the Future Of Libraries Is Open

Dominerande leverantörer av bibliotekssystem

Frågetecken kring Koha

Bibliotekenes IT-senter, Bibliotekscentrum Sverige AB och Open Library Solutions ingår nu i Axiell-koncernen

Marknadsläge för bibliotekssystem i Sverige

Uppdatering 2021-09-13

Koha i Sverige var ett samarbete mellan imCode och Kreablo. De samarbetar inte längre. Däremot är nu norska Libriotech dotterbolag till imCode. Gotländska imCode är leverantör till 35 av de 38 kommuner som använder Koha.

Om imCode, Kreablo, Koha i Sverige och webblösningar

Marknadsläge för leverantörer av bibliotekssystem till svenska folkbibliotek

imCode går samman med Libriotech

Exempel på folkbiblioteks webblösningar

Exempel på webblösningar som svenska folkbibliotek använder:

Alingsås
Bibliotekssystem: Koha
Webblösning: delar webblösning med övriga verksamheter i Alingsås Kulturhus plus OPAC
E-litteratur: OverDrive-sida, OverDrives app Libby

Bibliotek Dalsland
Bibliotekssystem: BOOK-IT (Axiell)
Webblösning: Arena Nova (Axiell)
E-litteratur: Axiell Media-sida, Axiell Medias app Biblio

Bibliotek Familjen Helsingborg
Bibliotekssystem: Mikromarc 3 (Axiell)
Webblösning: Saga
E-litteratur: bibliotekens webblösning, Axiell Medias app Biblio

Bibliotek i Västmanland
Bibliotekssystem: Koha (leverantör: Koha i Sverige)
Webblösning: kommunala hemsidor, exempel Västerås stadsbibliotek, plus OPAC
E-litteratur: Axiell Media-sida, Axiell Medias app Biblio
Bibliotek i Västmanland ska tillsammans med Bibliotek Mellansjö och Koha-leverantören Koha i Sverige utveckla en webbportal.

Bibliotek Mellansjö
Bibliotekssystem: Koha (leverantör: Koha i Sverige)
Webblösning: kommunala hemsidor, exempel Skövde stadsbibliotek, plus OPAC
E-litteratur: Axiell Media-sida, Axiell Medias app Biblio
Bibliotek Mellansjö ska tillsammans med Bibliotek i Västmanland och Koha-leverantören Koha i Sverige utveckla en webbportal.

Eskilstuna
Bibliotekssystem: BOOK-IT (Axiell)
Webblösning: Arena Nova (Axiell)
E-litteratur: bibliotekens webblösning, Axiell Medias app Biblio

Götabiblioteken
Bibliotekssystem: BOOK-IT (Axiell)
Webb: Arena (Axiell)
E-litteratur: bibliotekens webblösning, Axiell Medias app Biblio

Göteborg
Bibliotekssystem: Sierra (Ex Libris)
Webblösning: kommunens hemsida, blogg, OPAC
E-litteratur: OverDrive-sida, OverDrives app Libby

Herrljunga
Bibliotekssystem: BOOK-IT (Axiell)
Webblösning: Saga (Axiell)
E-litteratur: bibliotekens webblösning, Axiell Medias app Biblio

Härryda
Bibliotekssystem: BOOK-IT (Axiell)
Webb: Saga (Axiell)
E-litteratur: ett nytt e-boksavtal är på gång

Malmö
Bibliotekssystem: Sierra (Ex Libris)
Webblösning: kommunens hemsida, OPAC
E-litteratur: Axiell Media-sida, Axiell Medias app Biblio, OverDrive-sida för engelska titlar, OverDrives app Libby

Mölndal
Bibliotekssystem: BOOK-IT (Axiell)
Webblösning: Saga (Axiell)
E-litteratur: bibliotekens webblösning, Axiell Medias app Biblio

Stockholm
Bibliotekssystem: BOOK-IT (Axiell)
Webblösning: egenutvecklad lösning byggd i Drupal
E-litteratur: bibliotekens webblösning, Axiell Medias app Biblio

Sundsvall
Bibliotekssystem: BOOK-IT (Axiell)
Webblösning: Arena (Axiell)
E-litteratur: bibliotekens webblösning, Axiell Medias app Biblio

Svedala
Bibliotekssystem: BOOK-IT (Axiell)
Webblösning: Arena Nova
E-litteratur: bibliotekens webblösning, Axiell Medias app Biblio

Södertälje
Bibliotekssystem: BOOK-IT (Axiell)
Webblösning: Arena Nova (Axiell)
E-litteratur: bibliotekens webblösning, Axiell Medias app Biblio

Trollhättan
Bibliotekssystem: BOOK-IT (Axiell)
Webblösning: Arena Nova (Axiell)
E-litteratur: bibliotekens webblösning, Axiell Medias app Biblio

Umeå
Bibliotekssystem: BOOK-IT (Axiell)
Webblösning: Saga (Axiell)
E-litteratur: bibliotekens webblösning, Axiell Medias app Biblio

Uppsala
Bibliotekssystem: BOOK-IT (Axiell)
Webblösning: Arena (Axiell)
E-litteratur: bibliotekens webblösning, Axiell Medias app Biblio

Vaggeryd
Bibliotekssystem: Koha
Webblösning: hemsida byggd i WordPress plus OPAC
E-litteratur: Axiell Media-sida, Axiell Medias app Biblio

Nordiska exempel:

Deichman (Norge)
Bibliotekssystem: Koha
Webblösning: egenutvecklad lösning byggd i Drupal

Drammen (Norge)
Bibliotekssystem: Quria (Axiell)
Webblösning: Arena (Axiell)

Sølvberget bibliotek og kulturhus (Norge)
Bibliotekssystem: Bibliofil (Bibliotek-Systemer As)
Webblösning: webbplats plus OPAC

Danmark: DDB CMS

Finland: finna.fi

Länkar:

Information om Arena Nova

Information om Bibliotek i Västmanland och Bibliotek Mellansjös webbportal

Under Svenska Kohanätverkets nionde användarmöte 31 mars – 2 april 2020 i Karlskrona kommer Bibliotek i Västmanland och Bibliotek Mellansjös arbete med en webbportal presenteras

Jenny Lagensjö (Bibliotek Uppsala) ger praktiska tips på hur man bygger en webbplats

Omslagsbilder via Bokinfo och Axiell

Omslagsbilder, innehållsbeskrivningar och innehållsförteckningar via Syndetic Solutions (BTJ)

E-litteratur 2019: ny upphandling av e-böcker och e-ljudböcker

SKL Kommentus har påbörjat arbetet med en kommande upphandling av e-böcker och e-ljudböcker. En förstudie pågår under 2020. SKL Kommentus räknar med att upphandlingen utannonseras 2021 och att ett avtal ska vara på plats under tredje kvartalet 2021.

Nuvarande avtal med OverDrive gäller till 2021-09-30 och går som längst att förlänga till 2022-09-30.

Det finns möjlighet att delta i en referensgrupp om man vill vara med och påverka upphandlingen och det går även att lämna synpunkter utan att ingå i referensgruppen. Förhoppningsvis vill många vara med och bidra till att det blir en upphandling som leder oss framåt i frågan om tillgången på e-böcker och e-ljudböcker på svenska (folk)bibliotek och skolbibliotek. Det finns så mycket annat än kostnader att ta hänsyn till, till exempel:

• Vilket utbud av e-böcker och e-ljudböcker kan leverantören erbjuda?

• Vilka möjligheter finns att erbjuda e-böckerna och e-ljudböckerna via bibliotekens egna hemsidor?

• Funktionalitet i leverantörens administrationsgränsnitt, det är till exempel viktigt att vi smidigt kan göra manuella inval

• Funktionalitet och användarvänlighet hos leverantörens webblösning för lån av e-böcker och e-ljudböcker

• Funktionalitet och användarvänlighet hos leverantörens app för lån av e-böcker och e-ljudböcker

• Vilka möjligheter finns för biblioteken att administrera leverantörens webblösning och app, till exempel avseende vilka titlar som lyfts fram?

• Finns möjlighet för låntagarna att provläsa e-böcker och provlyssna e-ljudböcker?

Jag har ännu inte någonstans sett att vi för diskussioner kring de två olika leverantörernas utbud eller tekniska lösningar. Förs några sådana diskussioner till exempel i Svensk biblioteksförenings expertnätverk för digitala bibliotekstjänster?

Utöver ovanstående rent tekniska och ekonomiska frågor håller jag med Björn Waller i detta:

"Vi behöver lyfta diskussionen runt hur vi vill arbeta med digitala böcker, och vi behöver skapa en konstruktiv dialog mellan bibliotek och förlag, hellre än teknikleverantörer. När bokbranschen hänger på en så sårbar affärsmodell som abonnemangstjänsterna bör bibliotek kunna erbjuda ett bättre och stabilare samarbete."

Några frågor jag ställer mig är:

• Vill vi, som Erik Fichtelius skriver i förordet (s. 4) till Biblioteket i skyn : nationella digitala bibliotekstjänster, ha "ett 'library in the sky'" eller vill vi även i "skyn" bibehålla de kommunala biblioteken som gör egna urval?

• Är det viktigare med nationell likvärdighet avseende e-böcker och e-ljudböcker än det är avseende pappersböcker och annat de kommunala biblioteken tillhandahåller?

• Tycker vi det är bra med nationella upphandlingar via SKL Kommentus trots att de, som Stockholms stad påpekat i sitt remissvar till Demokratins skattkammare - Förslag till en nationell biblioteksstrategi, "kan få stark utslagningseffekt på marknaden vilket långsiktigt kan begränsa marknaden ytterligare"?

Länkar:

E-litteratur 2019 (SKL Kommentus)

E-litteratur 2017 (SKL Kommentus)

Björn Wallers blogg Boken år noll : tankar om bokbranschens utveckling

Om bibliotek och urval

Stärk biblioteken i utvecklingsarbetet med bibliotekssystem och webblösningar

Rakuten säljer OverDrive

Gemensamt e-bibliotek för Finland planeras i ett omfattande projekt

Bibliotek med OverDrive som leverantör: Alingsås bibliotek, Göteborgs stadsbibliotek, Lerums bibliotek

Rakuten säljer OverDrive

2019-12-24 meddelades att japanska Rakuten säljer OverDrive till KKR. Rakuten köpte OverDrive 2015. Rakuten äger även Kobo. KKR äger även e-ljudboksleverantören RB Media.

OverDrive har över 43 000 bibliotek som kunder i fler än 75 länder. Mer än 95% av folkbiblioteken i USA har OverDrive som e-boksleverantör.

Boktugg skriver följande om affären:

"Vad innebär detta för svenska bibliotek och den svenska bokbranschen? Kanske ingenting eftersom Overdrive trots sin storlek är ett litet bolag i det stora KKR. Eller så är det en signal om ytterligare investeringar för att göra Overdrive än mer dominanta globalt. I så fall är det dåliga nyheter för konkurrenter som Axiell Media.

På den amerikanska marknaden har det stormat en del kring biblioteksutlåningen under året sedan flera stora förlag velat höja priserna och förändra villkoren. Något som bubblar även i Sverige. Det är en utmaning att hitta bra modeller för att å ena sidan ge alla möjlighet att låna alla böcker digitalt men att å andra sidan inte döda den kommersiella marknaden."

Med anledning  av ovanstående, se artikeln "Biblioteken konkurrerar med bokförlagen" i Biblioteksbladet.

OverDrive vann SKL Kommentus Ramavtal för e-litteratur 2017. Det går nu att anmäla sitt intresse i referensgruppen för den kommande upphandling där ett avtal beräknas vara på plats under tredje kvartalet 2021.

Göteborgs stadsbibliotek har OverDrive som leverantör av e-böcker. Om det finns fler folkbibliotek som gått över, eller planerar att gå över, från Axiell Media till OverDrive vet jag inte.

Stockholms stad skriver följande i sitt remissvar till Demokratins skattkammare - Förslag till en nationell biblioteksstrategi:

"Förvaltningen instämmer i rapportens förslag att biblioteken bör ges möjlighet att konkurrensutsätta upphandlingen av e-bokstjänster och bredda utbudet genom nationell samordning. Samtidigt kan förvaltningen konstatera att antalet aktörer på marknaden är få. Nationell upphandling av e-boksaggregator och leverantör kan få stark utslagningseffekt på marknaden vilket långsiktigt kan begränsa marknaden ytterligare. Oavsett behöver bibliotekens organisation och kompetens rörande avtalslicenser stärkas och samordnas via den nationella biblioteksmyndigheten."

Notera denna mening: "Nationell upphandling av e-boksaggregator och leverantör kan få stark utslagningseffekt på marknaden vilket långsiktigt kan begränsa marknaden ytterligare." Detta gäller inte endast upphandlingar av e-boksleverantörer utan även övriga upphandlingar.

Läs vidare:

Overdrive får ny ägare – Rakuten säljer till investmentbolaget KKR (Boktugg).

KKR to acquire leading digital reading platform OverDrive (Library Technology Guides).

KKR to Acquire Leading Digital Reading Platform OverDrive (KKR:s hemsida).

David Rothman: Toxic for libraries? KKR investment firm to buy OverDrive, biggest library ebook company (TeleRead).

Rakuten Sells Overdrive to Private Investment Firm (The Digital Reader).

Michael Kozlowski: Rakuten sells Overdrive to KKR (Good e-Reader).