På Stockholms stadsbiblioteks hemsida står:
Tidigare har detta sagts:
IMMS kommer kanske alltså vara på plats i augusti 2026.
2025-12-23
Upphandling av e-litteratur avbruten
2025-09-13
Kommentarer till Bibliotek Familjen Helsingborgs projektplan för att utreda införande av IMMS
"Bibliotek handlar idag mycket om logistik. Böcker flyttar på sig och vi i Bibliotek Familjen Helsingborg (BFH) har en stor sorteringsmaskin på Helsingborgs Stadsbibliotek som servar hela familjens logistikbehov. Vi kollar just nu på att vidareutveckla logistiken och se hur vi bäst kan ge service till alla våra användare."
Min kommentar:
I dagsläget går allt som skickas mellan kommunerna via Helsingborgs stadsbiblioteks sorteringsmaskin. Lån mellan bibliotek inom en kommun går inte via nodpunkten Helsingborgs stadsbibliotek. Tänker sig utredarna att allt ska gå via Helsingborgs stadsbibliotek om vi inför IMMS? Och ska i så fall nuvarande reservationssamarbete som går ut på att böcker i första hand ska plockas inom hämtenhetens kommun göras om? Se: Höganäs: korslån och självförsörjningsgrad 2024.
"Böckerna i transporterna idag hanteras en och en. Varje bok behöver handpåläggning när den har kommit fram till det bibliotek där den ska vara och varje reserverad bok som ska till en användare får ett A4-papper utskrivet och satt i boken så användarna kan hitta dem. Detta innebär att det är många lyft och repetitiva rörelser för personalen som ska hantera dessa böcker varje dag. Det cirkulerar ungefär 2500 böcker dagligen via Helsingborgs Bibliotek som ska någonstans inom Familjen Helsingborg."
Min kommentar:
IMMS möjliggör papperslös reservationshantering och batch-hantering. Men även med detta kommer vi behöva lyfta böcker och lådor och hantera böcker manuellt. I nuläget behöver inte varje aviserad bok få ett "A4-papper" utskrivet, det går också att använda en kvittoskrivare. Batch-hantering leder till att antalet lådor som transporteras ökar och till att antalet exemplar som transporteras ökar. Kommer batch-hantering kunna användas för transporter inom en kommun. Måste alla transporter gå via en central sorteringsanläggning? Se: Batch-hantering i IMMS.
"Utbudet på hyllorna på biblioteken är idag statiska. En bok har ett hembibliotek där den står tills den blir reserverad eller utlånad, och när den lämnas tillbaka så skickas den hem igen. Detta leder till flera transporter som inte hade behövts."
Min kommentar:
Utan flytande bestånd transporteras böcker tillbaka till ägande bibliotek. Om detta ses som "transporter som inte hade behövts" så bör Qurias funktionalitet för flytande bestånd övervägas. Med IMMS kommer utlånade böcker på ett bibliotek ersättas av böcker från andra bibliotek eller mediecentralen. Dessa exemplar måste transporteras och om de sedan inte lånas kan det ses "transporter som inte hade behövts". Om inte dessa böcker lånas ut kommer de ursprungligen utlånade böckerna kanske inte få plats på hyllan utan måste skickas till ett annat bibliotek eller till mediecentralen. Se: Flytande bestånd i Quria.
"IMMS har en funktionalitet för att återlämna böcker i 'batch' så de hanteras per låda istället som då innehåller ca 33 böcker per låda. Detta hjälper med denna problematik otroligt mycket och sparar mycket arbetstid och kopplar direkt till utvecklingsområdet inre effektivitet inom Familjen Helsingborg där vi ska bli effektivare hur vi jobbar. Denna del av systemet gör även att vi kan ställa upp reservationer utan behov av att sätta papper i varje bok vilket sparar både på miljön och på handleder."
Min kommentar:
Se: Batch-hantering i IMMS.
"IMMS har även en funktion som gör att när böcker från en viss kategori skickas ut så skickar den nya böcker av den kategorin till biblioteket. Till exempel, om en användare lånar ett gäng trädgårdsböcker nu på försommaren så kommer systemet märka det och skicka nya böcker till biblioteket. Det innebär att när användare då kommer in i biblioteket så ser de nya böcker på hyllorna när saker lånas ut. Detta leder till en stor förbättring av invånarna i Familjen Helsingborgs livskvalitet."
Min kommentar:
Detta innebär ökade transporter. För låntagare som söker specifika titlar är det inte säkert att detta är av något större värde. För låntagare som främst använder sig av bibliotekets publika katalog för att hitta och reservera böcker innebär det ingen fördel. Istället för att lägga resurser på det fysiska beståndet (mätningar och samordning av hyllplaceringar och transporter) borde vi kanske sträva efter att utveckla våra publika kataloger så de uppmuntrar till browsing och kan ge upphov till serendipitet. Se: Hur smart är IMMS?
"Det finns ytterligare förbättringar med hjälp av systemet som vi ser hade kunnat vara en fördel. Systemet kan agera stöd i hur vi hanterar våra samlingar i stort, till exempel med att ge oss bättre underlag för hur böcker lånas ut och vilka böcker vi kanske inte längre ska ha kvar i våra samlingar. Systemet har även funktioner för att kunna flytta det vi kallar 'Hyllvärmare' som är böcker som bara står stilla. Dessa böcker kan systemet flagga så vi flyttar på dem så kanske de lånas ut när de står någon annanstans."
Min kommentar:
Vi har redan ett system som kan stödja oss i hur vi hanterar våra samlingar, nämligen Quria. Vi kan ta ut gallringsunderlag, vi kan bevaka reservationsköer, vi kan ta ut statistik över korslån etc. I vilken utsträckning använder vi de möjligheter vi redan har? Om en bok är en "hyllvärmare" på ett bibliotek är det nog i de flesta fall tveksamt om den kommer lånas ut på ett annat bibliotek, men vi kan redan nu, tillfälligt eller permanent, omlokalisera böcker från ett bibliotek till ett annat. Se: Gallringsunderlag, Bevakning av efterfrågan, topplistor, Bevakning av reservationsköer, Webbinarium: Quria Smart Collections.
"Det finns också en funktionalitet för så kallad 'kaotisk uppställning' som gör att vi mycket effektivare kan använda våra magasin som vi har idag för att lagra böcker. Det är enkelt förklarat ett system som gör att vi kan packa alla hyllorna och fortfarande ha koll på var medierna står vilket vi inte kan idag. Systemet ger oss en mycket större kontroll var medier står och gör det därmed enklare att hitta dem. En utredning som gjordes på just den funktionaliteten i Köpenhamn visade att tiden det tog att hitta en bok efter systemet infördes sjönk med 70%."
Min kommentar:
Den uppgift jag sett är att det hävdas att antalet tillfällen då låntagare inte kunnat hitta boken på rätt plats på hyllan minskat med mer än 60% tack vare IMMS. Denna uppgift handlar öppna hyllor, inte om mediecentraler med kaotisk hylluppställning, och är den verkligen tillförlitlig? Se: Sätter IMMS upp böcker på våra hyllor?
"Vi anser att en förstudie för detta är väldigt viktigt för vår verksamhetsutveckling. IMMS vara eller icke vara inom samarbetet kommer att forma logistiken och framtiden för samarbetet med avseende på flera aspekter. Ett införande hade till exempel lett till ett mycket tätare samarbete vad gäller inköp och medieförsörjning."
Min kommentar:
Vad menas med "ett mycket tätare samarbete vad gäller inköp"? Är det centrala inköp för hela Bibliotek Familjen Helsingborg som avses?
"Systemet används idag med fördel i flera kommuner i Sverige och världen men inget kommunsamarbete använder systemet idag. Därför behövs en gedigen förstudie för att titta på om det är möjligt för BFH att skaffa IMMS för att få alla förbättringar som kommer med systemet, och vilka kostnader eller uppoffringar det hade medfört."
Min kommentar:
I dagsläget används IMMS av två svenska kommuner: Göteborg och Malmö. Stockholm ska införa IMMS. Se: Jämförelse mellan Stockholm, Göteborg, Malmö, Bibliotek Familjen Helsingborg och Helsingborg och Jämförelse mellan Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg 2024.
"Undersökning av transportlösningar då dagens transporter inte hade kunnat tillgodose de behov som systemet hade behövt."
Min kommentar:
Redan i dagsläget kan vår transportlösning ses som otillräcklig. Vi kan inte alltid skicka allt från ett huvudbibliotek med den centrala transportrundan eftersom vi uppnått max antal lådor vi får skicka. Ibland kan vi också ha otillräckligt antal transportlådor. Inom vissa kommuner transporteras inte böcker dagligen, vilket leder till längre transporttider och till toppar i transporterna. Vill vi verkligen aktivt arbeta för att transporterna av såväl exemplar som antal lådor ska öka ytterligare?
"Bättre användning av våra lokaler och magasin då systemet möjliggör effektivare och mer platsbesparande förvaring av böcker"
Min kommentar:
Detta förutsätter ett centralt magasin/mediecentral med kaotisk hylluppställning.
"Ett bokbestånd som rör sig och ökar våra medieutlån, vilket ger ökad livskvalité för våra invånare"
Min kommentar:
Kan delvis uppnås med Qurias flytande bestånd. Att utlånen skulle öka är bara en förhoppning. Se: Flytande bestånd i Quria.
"Effektiviserar hantering av böcker och ger mer tid till kvalificerade arbetsuppgifter"
Min kommentar:
Enligt den förra undersökning av IMMS som Bibliotek Familjen Helsingborg gjort ledde inte IMMS till tänkt personalbesparing på biblioteken i Aalborg och Köpenhamn. Om inte tekniken möjliggör detta, hur ska den då kunna ge oss tid till med kvalificerade arbetsuppgifter? Det är svårt att veta vilka effekter exempelvis batch-hantering kan ge. På ett bibliotek kan det till exempel vara så att transporterna hanteras i disken när biblioteket är öppet. Det är då inte säkert att tidsvinsten kan användas till att utföra mer kvalificerade arbetsuppgifter, inte minst om kvalificerade arbetsuppgifter som exempelvis inköp centraliserats. Vi måste också avsätta resurser till att bemanna mediecentral och att kontinuerligt uppdatera IMMS (mäta hyllor och föra in uppgifter i systemet). Se: Artikel om IMMS i tidskriften bis.
"Möjliggör att biblioteken inom FH på ett bättre sätt kan få överblick över mediebeståndet, behoven hos våra användare, och använda våra mediabudgetar mer resurseffektivt."
Min kommentar:
Använder vi nuvarande möjligheter för att bevaka efterfrågan, korslån etc maximalt? Med den senaste versionen av Quria kom utökade möjligheter att ta ut statistik över reservationer. Se: Quria version 1.28.0, Bevakning av efterfrågan, topplistor, Gallringsunderlag, Webbinarium: Quria Smart Collections, Bevakning av reservationsköer.
"Ett bestånd som flyter runt i de olika kommunerna gör att besökare möts av olika böcker varje gång de besöker biblioteket. Detta gör att fler kommer vilja besöka biblioteken för de inte möts av samma böcker varje gång."
Min kommentar:
Inköp görs kontinuerligt till våra bibliotek och på bibliotek med vettiga mediebudgetar möts redan låntagare av nya böcker vid varje besök. Den funktionalitet som finns i Quria för flytande bestånd skulle också innebära att bestånden på hyllorna förändras.
Jag hade önskat att vi först utrett vilka problem vi anser oss ha och sedan förutsättningslöst undersökt hur dessa problem kan lösas. Nu börjar vi istället att utreda en specifik teknik, utan att veta vilka problem vi anser oss ha och om de kan lösas med befintliga system, utveckling av befintliga system, organisatoriska förändringar eller om de kräver införande av ny teknik. Är det mängden transporter vi vill göra något åt? Är det transporttiderna (tiden från det att en bok plockas på ett bibliotek tills den aviseras på ett annat) som är problemet? Är det väntetiden på reserverade böcker som är problemet? Är det den fysiska hanteringen av böcker som är problemet? Eller det kanske inte alls är något av detta som är våra huvudsakliga problem/utmaningar?
Se även: Bibliotek Familjen Helsingborg utreder införande av IMMS
Om automatiska omlån
I och med version 1.28.0 av Quria är det möjligt att införa automatiska omlån.
Argument för att införa automatiska omlån är att det ska underlätta för låntagarna i och med att de inte ska behöva förlänga lån själva samt att risken för att låntagare får förseningsavgifter ska minska.
Att fundera på:
- Värdet av automatiska omlån ökar ju fler omlån som tillåts.
- Att ha få lånetider underlättar för låntagarna, till exempel att ha samma lånetid på böcker och tidskrifter.
- Det måste vara möjligt för låntagare att själva förlänga lån, de ska inte vara utelämnade till att invänta ett eventuellt automatiskt omlån.
- Med automatiska omlån bör böcker vara borta från hyllorna längre. Detta innebär en försämring för de som letar efter böcker på hyllor istället för att söka och reservera via bibliotekets publika katalog. Detta kan till exempel gälla barn- och ungdomar eller digitalt ovana låntagare.
- Med automatiska omlån bör böcker vara borta från hyllorna längre. Detta kan innebära att antalet reservationer och transporter ökar.
- Om en ambition är att förseningsavgifter ska minska, eller om resultatet blir detta, överväg att avskaffa förseningsavgifter.
- Blir det förvirrande för låntagare när vissa lån förlängs automatiskt medan andra inte gör det?
- Vad innebär automatiska omlån för integrerade bibliotek och skolbibliotek som ju är beroende av att vissa böcker återlämnas vid termins- eller läsårsslut eller vid andra datum?
- Hur förhåller sig automatiska omlån till IMMS? Med IMMS ska hyllor fyllas på, med automatiska omlån är böcker borta från hyllorna längre.
2025-09-12
Bibliotek Familjen Helsingborg utreder införande av IMMS
Bibliotek Familjen Helsingborg utreder införande av IMMS. Förra gången IMMS utreddes var 2016/2017.
Klicka här för att läsa projektansökan.
Det finns mängder med större och mindre både praktiska och mer principiella frågor för en sådan utredning att besvara eller belysa.
Några konkreta frågor:
- Hur mycket kommer antalet exemplar under transport öka?
- Hur många fler lådor kommer transporteras (på grund av ökat antal exemplar under transport samt på grund av batch-hantering)?
- Kommer transporttiderna av reserverade exemplar öka eller minska?
- Hur mycket kommer att skickas mellan bibliotek för att fylla på hyllor och hur långa kommer dessa transporttider vara?
Relevanta blogginlägg:
Kommentarer till Bibliotek Familjen Helsingborgs projektplan för att utreda införande av IMMS
Konkreta förslag för att utveckla mediesamarbetet (inom Bibliotek Familjen Helsingborg)
Jämförelse mellan Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg 2024
Är IMMS ett vettigt sätt att använda våra resurser?
Jämförelse mellan Stockholm, Göteborg, Malmö, Bibliotek Familjen Helsingborg och Helsingborg
Sätter IMMS upp böcker på våra hyllor?
Kritiska frågor om IMMS baserade på en uppsats
Bibliotek Familjen Helsingborg: korslån och självförsörjningsgrad 2024
Principiellt och praktisk med anledning av IMMS
Om IMMS (Intelligent Material Management System)
2025-09-03
Medverka i nästa nummer av bis
"Med temat för nästa nummer av tidskriften bis vill vi lyfta frågor kring teknologins plats i biblioteket, och bibliotekets roll i teknikutvecklingen. Vi vill stöta frågor om automatiseringsprocesser, om digitala hjälpmedel, teknisk utrustning – om högteknologiska problem, men också om gamla, lågteknologiska grubbler. Biblioteken är som vi vet inte bara plats för datorer och digitala algoritmer, utan också för andra biblioteksteknologiska och verksamhetsnära frågor: hur ska vi presentera våra medier, och hur ska de nå användarna? Och vad är det som styr vilka verktyg som ställs till vårt förfogande?
Vi bjuder in våra medlemmar och vänner att delta i funderingarna kring tekniken i biblioteket och biblioteket i tekniken – skicka in dina idéer och bidrag till oss!"
Klicka här för mer information om medverkan i nästa nummer av bis.
2025-08-27
Quria version 1.28.0
Tisdag 9 september uppgraderas Quria.
Några nyheter jag noterar:
- Möjlighet att skriva ut plocklistor
- Modul för automatiska omlån
- Möjlighet att skapa listor över manifestationer
- Utökade statistikmöjligheter för cirkulation och reservationer, till exempel att kunna se hur lång tid det tagit mellan att en reservation skapats och att den fångats in
2025-08-11
Artikel om IMMS i tidskriften bis
Corina Kläpp, bibliotekarie i Malmö, skriver följande om IMMS i tidskriften Bibliotek i Samhälle nr 2025 : 3:
Läs hela artikeln: "Rummet genom algoritmens gränssnitt".
2025-07-11
Nyhet i Axiell Quria Ideas
I Idéportalen för Quria där vi Quria-användare kan skicka in utvecklingsförslag finns nu en roadmap som visar planerad utveckling av Quria.
I roadmapen ser jag att flera bra saker är inplanerade till den version av Quria vi får 9 september, till exempel möjlighet att ladda ned och skriva ut plocklistan. Men givetvis får man ha i åtanke att omprioriteringar kan behöva göras.
Det är inte bara roligt och intressant att hålla koll på vilka utvecklingsförslag som skickas in, utan också lärorikt.
2025-06-27
2025-06-02
Dokumentation från Svenska Kohanätverkets användarmöte 1-3 april
Nu ligger dokumentation ute från Svenska Kohanätverkets tolfte användarmöte 1-3 april 2025 i Göteborg.
För den som arbetar på ett bibliotek som ingår i ett kommunövergripande samarbete är det intressant att höra Biblioteken i Norrbotten berätta om hur de lagt upp reservationssamarbetet i Koha. De har ett reservationssamarbete baserat på ägande inom avhämtningsenhetens kommun om jag förstår saken rätt.
Biblioteken på Gotland berättar om arbetet med sin kommande bibliotekswebb, som ska lanseras i höst. Även Bibliotek i Västmanland har byggt en egen bibliotekswebb, men där är katalogfunktionen inte inbyggd i hemsidan. Vid en sökning kommer du till Kohas OPAC. Stockholm däremot har en egenutvecklad bibliotekswebb som innehåller all funktionalitet i samma webb.
Det är berömvärt av Svenska Kohanätverket med denna kunskapsdelning. Mycket av informationen är relevant även för bibliotek som inte har Koha som bibliotekssystem.
Klicka här för att komma till Svenska Kohanätverkets YouTube-kanal
Webbinarium om Quria version 1.23.0
Axiell ordnar ett webbinarium om nya funktioner i den version av Quria vi får onsdag 4 juni.
Webbinariet hålls fredag 13 juni klockan 13:00. Det beräknas pågå cirka 30 minuter.
2025-05-27
Quria version 1.23.0
Onsdag 4 juni uppgraderas Quria. Vid genomläsning av release notes noterar jag speciellt att vi får nya funktioner för beståndsanalys. Det kommer rapporter för användningsgrad, cirkulationstal, exemplarfördelning och exemplaromsättning.
Funktionen Efterfrågade titlar får några förbättringar.
För samlingsvård kommer en funktion för att söka upp ISBN som förekommer på flera manifestationer.
I samlingar kommer det bli enklare att se ISBN på manifestationen.
De nya funktionerna för beståndsanalys ingår i Quria Smart Collections.
Se webbinariet där Quria Smart Collections presenteras
Läs om nyheter i Quria version 1.23.0
Kommande uppgraderingar av Quria under 2025 görs den 9 september och den 11 november.
2025-05-02
BTJ om folkbibliotekens katalogisering i Libris
BTJ har analyserat hur folkbibliotek bidrar till den nationella katalogen Libris.
"Sedan årsskiftet har nära hälften av Sveriges folkbibliotek bidragit till Libris katalogisering, visar vår dataanalys. Ungefär hälften av de som bidrar till den nationella katalogen gör det genom att vara anslutna till Bibliografisk service. Dessa bibliotek gör mest arbete i Libris. Ett stort antal folkbibliotek gör ingenting, många andra mycket lite.
Folkbiblioteken som är anslutna till BTJ:s tjänst Bibliografisk service gör mest för Libris katalogdata, därefter kommer folkbiblioteksorganisationerna i de fyra största städerna i Sverige. De övriga folkbiblioteken bidrar med en mindre del av katalogiseringsarbetet i Libris."
Att inte alla bidrar lika mycket är väl i och för sig naturligt eftersom varje titel endast behöver katalogiseras en gång, men BTJ:s analys visar ändå att svenska folkbibliotek inte löst en så grundläggande sak som katalogisering/metadata på ett förnuftigt, rimligt eller hållbart sätt. Detsamma kan sägas om vår medieförsörjning, se blogginlägget "Nationell överblick för stärkt samverkan".
Vi behöver för övrigt inte endast den metadata som framställs vid katalogisering, utan också omslagsbilder, presentationstexter, innehållsförteckningar. En nationell metadatabrunn som innehåller all den metadata bibliotek behöver vore önskvärd.
Läs texterna på BTJ-bloggen:
Så bidrar folkbiblioteken (inte) till Libris
Elefanten i Libris-rummet måste tas om hand
Läs också:
Anette Grönroos: För vem katalogiserar biblioteken?
2025-04-24
Nationell överblick för stärkt samverkan
Kungliga bibliotekets Nationell överblick för stärkt samverkan. Slutredovisning av uppdrag om stärkt samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet innehåller mängder av angelägen information. Jag fastnar särskilt för vad som skrivs om medieförsörjning avseende fysiska medier, s. 40-42.
Några nedslag:
- Det regionala stödet till kompletterande medieförsörjning har minskat (eller försvunnit)
- Med minskat regionalt stöd har behov av samverkan mellan kommuner ökat
- Det finns nu mediesamarbeten mellan kommuner i 15 av 21 regioner
- Flera kommuner och kommunövergripande samarbeten har begränsat möjligheten till fjärrlån av delar av deras bestånd
- Fjärrlån från universitets- och högskolebibliotek har minskat kraftigt
- Fjärrlån från Sveriges depåbibliotek och lånecentral i Umeå har ökat kraftigt
- Sveriges depåbibliotek och lånecentral i Umeå är underfinansierad: "Inom ett fåtal år går däremot inte den rent logistiska verksamheten för fjärrutlån att bedriva om inte mer verksamhetsmedel tillförs, eller omfattningen av uppdragen förändras." (s. 42)
KB skriver:
"Sammantaget ser KB att det statliga stödet för en likvärdig tillgång till fysiska medier inte är anpassat till dagens förhållanden. Det innebär att det är kostnadskrävande för framför allt mindre glesbygdskommuner att upprätthålla den nivå på biblioteksverksamhet som bibliotekslagen ställer, och förutsättningarna för en likvärdig tillgång till biblioteksverksamhet saknas. Statens stöd till bibliotekens fysiska medieförsörjning behöver därför uppdateras utifrån dagens förhållanden." (s. 42)
Men vilket ansvar har regioner och kommuner?
- Bör även regioner ha ett ansvar för medieförsörjning?
- Har kommunala folkbibliotek de medieanslag de behöver?
- Använder kommunala folkbibliotek sina medieanslag på bästa sätt?
- Agerar kommunövergripande samarbeten utifrån sin storlek eller ser varje ingående kommun endast till sina intressen?
Bokbarometern 2025
"Bokbarometern är en ny enkätundersökning av svenskarnas läsvanor och attityder till läsning, som Svenska Förläggareföreningen står bakom. Den kommer att genomföras årligen och presenteras på Världsbokdagen. Deltagarna har besvarat frågor om bland annat hur ofta de läser, vilka genrer de föredrar, och i vilken utsträckning de identifierar sig som läsare."
Rapporten innehåller många intressanta fakta för bibliotek att förhålla sig, bland annat avseende i vilka format det är vanligast att läsa samt vilka som läser vilka skönlitterära genrer.
"Den tryckta boken är det klart vanligaste formatet för bokläsning. Över en tredjedel av de tillfrågade (36 procent) anger att de läser tryckta böcker några gånger i veckan eller oftare. Motsvarande siffror för ljudböcker (16 procent), e-böcker (5,5 procent) och andra former av litteratur på internet (8 procent) är alla klart lägre. Omvänt är det få som aldrig läser tryckta böcker (10 procent), medan övriga format endast läses av hälften eller en minoritet av de tillfrågade /.../." (s. 9)
"Vad gäller ålder syns ännu mer markanta mönster. Allra starkast snedvridning har fantasy/science fiction. Det är en av de största genrerna bland unga vuxna (29 procent läser sådan litteratur ofta eller enbart) och den är även populär bland 30–49-åringar (23 procent), medan det tvärtom är väldigt få över 50 år som läser fantasy/science fiction på regelbunden basis. Även feelgood/romance och kvalitetslitteratur har ett liknande mönster, men mindre signifikant. Den stora och kommersiellt betydelsefulla deckargenren har tvärtom sina primära läsargrupper i de äldre ålderssegmenten." (s. 15f)
Jag saknar en mer utförlig undersökning av facklitteratur. Hur mycket läses i samband med studier eller arbete? Vilka ämnen läses i frivillig läsning?
Klicka här för att läsa Bokbarometern 2025
Andra undersökningar att läsa:
Ungar & medier (Mediemyndigheten)
Svenska trender 1986-2024 (SOM-institutet), se t ex s. 24
2025-04-17
Webbinarium om Koha den 14 maj
Koha-leverantören imCode arrangerar regelbundet öppna webbinarier om Koha. Nästa webbinarum hålls onsdag 14 maj med start klockan 10:30.
Klicka här för att läsa mer om webbinariet
I Sverige finns två leverantörer av Koha till folkbibliotek, imCode och Kreablo. Bägge kan drifta systemet så de folkbibliotek som går över till Koha behöver inte drifta själva, eller ha större systemexpertis än bibliotek som använder proprietära system.
Läs: Nej, du behöver inte ha egen expertis
Mycket information om Koha finns på Svenska Kohanätverkets hemsida. Kolla också deras YouTube-kanal.
Svenska Kohanätverkets hemsida
2025-04-16
Webbinarium om Axiell Library App
Tisdag 29 april klockan 10:00 arrangerar Axiell ett webbinarium om deras app, som "gör det möjligt för låntagare att söka i samlingar, reservera och låna om, samt ta del av bibliotekets övriga tjänster – direkt från mobilen."
Klicka här för att läsa mer om webbinariet och anmäla dig
Nationell lösning för digitala böcker även i Sverige
Kungliga biblioteket har fått i uppdrag från regeringen att "arbeta för att en nationell, folkbiblioteksgemensam lösning för digitala böcker tas fram."
Kommer den svenska lösningen bli som den danska eller som den finska?
Läs vidare:
Gemensam standard för utlån av digitala böcker – nytt uppdrag till KB
Utlåningen av digitala medier ska samordnas
Här ses biblioteken som en marknad (om Danmark)
2025-04-03
Konkreta förslag för att utveckla mediesamarbetet (inom Bibliotek Familjen Helsingborg)
Nedanstående kan vara av intresse även för andra kommunövergripande samarbeten, oavsett vilket bibliotekssystem som används.
Inom Bibliotek Familjen Helsingborg går dagliga transporter mellan de 11 kommunernas huvudbibliotek. Det finns två saker som skulle kunna förbättra dessa transporter:
- Säkerställa att inget bibliotek får slut på transportlådor.
- Säkerställa att transportbudet varje dag kan ta med sig allt som ska transporteras.
- Kan de kommuner som inte kör transporter dagligen öka antalet transporter per vecka?
- Går det att ordna så att transporterade exemplar levereras direkt till det bibliotek de ska skickas till istället för att gå via huvudbiblioteket? En möjlig lösning skulle vara mindre men fler lådor att transportera böcker i.
Övrigt som skulle kunna göras för att effektivisera mediesamarbetet är till exempel:
- Säkerställa att exemplar inte står för länge på reservationshyllor. Indragna reservationer på huvudbibliotek ska skickas med samma dags transport. De nya plocklistorna i Quria för utgångna och avbrutna reservationer är till stor hjälp här.
- Säkerställa att så mycket som möjligt kommer dagens BFH-transporter.
- Rutiner för att bevaka så inget blir liggande för länge i plocklistan. Det är smidigt att göra detta i Qurias plocklista. Statusmarkera exemplar man inte hittar.
- Systematiskt rutinarbete för att söka upp och åtgärda exemplar som har status På väg eller som endast är mottagna i systemet.
- Systematisk användning av de hjälpmedel för att bevaka efterfrågan som Quria erbjuder: (mest reserverade titlar på startsidan, efterfrågade titlar, topplistor).
- Varje kommun bestämmer vid hur lång kö de ska köpa in fler exemplar samt max antal exemplar de köper in per titel. Bevakning av reservationsköer görs på biblioteksnivå, kommunnivå och eventuellt krävs det även för hela samarbetet. I de fall man inte har centrala inköp tänker jag mig att varje inköpsansvarig/bibliotek bevakar efterfrågan för sitt bibliotek/område. Filialbibliotek/områdesbibliotek kanske inte kan köpa mer än ett exemplar av varje titel eller ens alla efterfrågade titlar, då får huvudbiblioteket träda in. Antingen meddelar de mindre biblioteken sitt huvudbibliotek vilka inköp som bör göras, eller så bevakar huvudbiblioteken på kommunnivå.
- Beståndsanalys på varje bibliotek. En lämplig början är att gallra beståndet per hylla efter gallringsunderlag. Detta ger en bild av hur beståndet används och vilka hyllplaceringar som behöver mer eller mindre utrymme.
- Undersöka/analysera hur medier skickas mellan bibliotek och kommuner.
- Varje kommun ser över sina inköpsrutiner. Skulle centrala inköp eller att allt som köps in levereras till huvudbiblioteket och läggs in i systemet där innebära en förbättring? I min kommun, Höganäs, har vi decentraliserade inköp. För vår del tror jag inte att centraliserade inköp är önskvärt, men både centrala inköp och leverans till/inläggning av exemplar på huvudbiblioteket bör utredas.
- Lära av varandra till exempel avseende hur inköp görs och efterfrågan bevakas.
- Utreda flytande bestånd inom varje kommun.
Läs även:
Bevakning av efterfrågan, topplistor
Höganäs: korslån och självförsörjningsgrad 2024
Bibliotek Familjen Helsingborg: korslån och självförsörjningsgrad 2024
2025-03-30
Bibliotek Familjen Helsingborg: initiala lån och lån per invånare 2024
Uppgifter hämtade från Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024.
Bjuv Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024
Totalt antal initiala lån: 41 724
Antal fysiska utlån per kommuninvånare: 4,8
Båstad Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024
Totalt antal initiala lån: 73 576
Antal fysiska utlån per kommuninvånare: 5,5
Helsingborg Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024
Totalt antal initiala lån: 390 455
Antal fysiska utlån per kommuninvånare: 3,8
Höganäs Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024
Totalt antal initiala lån: 188 225
Antal fysiska utlån per kommuninvånare: 8,6
Klippan Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024
Totalt antal initiala lån: 49 202
Antal fysiska utlån per kommuninvånare: 4,2
Landskrona Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024
Totalt antal initiala lån: 97 778
Antal fysiska utlån per kommuninvånare: 3,2
Perstorp Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024
Totalt antal initiala lån: 16 285
Antal fysiska utlån per kommuninvånare: 3,5
Svalöv Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024
Totalt antal initiala lån: 44 782
Antal fysiska utlån per kommuninvånare: 3,5
Åstorp Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024
Totalt antal initiala lån: 53 216
Antal fysiska utlån per kommuninvånare: 4,8
Ängelholm Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024
Totalt antal initiala lån: 239 278
Antal fysiska utlån per kommuninvånare: 7,1
Örkelljunga Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024
Totalt antal initiala lån: 33 871
Antal fysiska utlån per kommuninvånare: 4,7
Följ bloggar via e-post eller RSS
Om du vill följa denna eller andra bloggar via e-post så kan nedanstående tjänster användas:
Information om ovanstående tjänster finns här:
Comparing Blogtrottr, Feedrabbit, and Follow.it for Receiving RSS Feeds in Email
Comparing Blogtrottr, Feedrabbit, and Follow.it for Receiving RSS Feeds in Email (TidBITS-TALK)
Om du vill följa denna eller andra bloggar via RSS så läs följande:
Jämförelse mellan Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg 2024
Uppgifter hämtade från Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024.
Stockholm, Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024
Totalt antal bemannade serviceställen: 46
Antal kommuninvånare: 995 574
Fysiskt bestånd antal medier/enheter/kapslar: 1 564 088
Antal initiala lån av böcker och seriella publikationer: 2 682 809
Totalt antal utlån initiala och omlån: 3 875 458
Totalt antal aktiva låntagare: 259 057
Övriga driftskostnader som inte ingår i punkterna ovan (inklusive kostnader för bibliotekssystemet): 82 655 869
Bibliotekssystem 2024: BOOK-IT (kommande: Cicero, IMMS)
Göteborg, Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024
Totalt antal bemannade serviceställen: 25
Antal kommuninvånare: 608 993
Fysiskt bestånd antal medier/enheter/kapslar: 790 576
Antal initiala lån av böcker och seriella publikationer: 1 865 146
Totalt antal utlån initiala och omlån: 3 039 957
Totalt antal aktiva låntagare: 183 109
Övriga driftskostnader som inte ingår i punkterna ovan (inklusive kostnader för bibliotekssystemet): 31 940 844
Bibliotekssystem 2024: Sierra, IMMS
Malmö, Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024
Totalt antal bemannade serviceställen: 14
Antal kommuninvånare: 365 644
Fysiskt bestånd antal medier/enheter/kapslar: 596 954
Antal initiala lån av böcker och seriella publikationer: 908 714
Totalt antal utlån initiala och omlån: 1 673 701
Totalt antal aktiva låntagare: 98 734
Övriga driftskostnader som inte ingår i punkterna ovan (inklusive kostnader för bibliotekssystemet): 26 771 499
Bibliotekssystem 2024: Sierra, IMMS
Helsingborg, Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024
Totalt antal bemannade serviceställen: 10
Antal kommuninvånare: 152 091
Fysiskt bestånd antal medier/enheter/kapslar: 260 517
Antal initiala lån av böcker och seriella publikationer: 367 349
Totalt antal utlån initiala och omlån: 550 098
Totalt antal aktiva låntagare: 45 375
Övriga driftskostnader som inte ingår i punkterna ovan (inklusive kostnader för bibliotekssystemet): 12 097 452
Bibliotekssystem 2024: Quria
Är IMMS ett vettigt sätt att använda våra resurser?
Vid varje investering bör man fråga sig vilka alternativ som finns. Hur använder vi våra resurser bäst?
Kostnader för IMMS:
- Systemkostnader (implementation + driftskostnader)
- Förberedande arbete (mätning av hyllmeter, parametersättning)
- Kontinuerligt arbete med mätning av hyllmeter, parametersättning
- Tillräckligt stor sorteringsmaskin
- Mediehotell (lokal- och personalkostnader)
- Eventuellt ökade transportkostnader
Är det rimligt att lägga ovanstående resurser på hantering av befintligt, fysiskt material i ett läge där många bibliotek inte anser sig ha tillräckliga resurser för exempelvis digitala böcker?
Resurserna skulle istället kunna läggas på:
- Tillåta ett ökat antal lån av e-böcker/e-ljudböcker och/eller dyrare e-böcker/e-ljudböcker
- Köpa fler exemplar av fysiska böcker, till exempel de mest populära
Utöver mediekostnader kan listan över områden som kan behöva mer resurser göras lång: tätare transporter (helst dagliga) till alla bibliotek, mer personal, utökade bemannade öppettider, meröppet på alla bibliotek...
2025-03-26
Förmedling av e-litteratur 2025
Fler detaljer om upphandlingens omfattning kommer att publiceras löpande på sidan."
Kommer "integration av förmedlingstjänsten" att betyda att våra låntagare kommer kunna söka OCH låna via bibliotekens publika hemsidor?
Jag hoppas följande krav kommer ställas:
1. Leverantören ska göra det möjligt att både visa och att låna e-ljudböcker och e-böcker via de publika hemsidor/OPAC:ar som biblioteken använder sig av: Axiells Arena, imCodes LOTS, Koha-OPAC:ar, egenutvecklade lösningar (exempelvis Stockholms och Västmanlands lösningar).
2. Det ska vara möjligt att erbjuda fria e-böcker, åtminstone Litteraturbankens EPUB-filer.
Quria version 1.22.0
Tisdag 8 april uppdateras Quria till version 1.22.0.
Versionen innehåller rättningar och bland annat ny funktionalitet som gör peridodikamodulen mer användarvänlig.
Några exempel på rättningar/nyheter:
- Spinners på fler ställen som visar att systemet jobbar
- Möjlighet att se sitt befintliga bestånd i Externa källor
- Förbättringar i "matcha och slå ihop" som ska minska antalet felaktiga dubbletter av uttryck
- Antal återstående omlån visas i fliken "lån"
- För skolbibliotek visas nu klass vid sökning i Låntagare - Låntagare
- Ett fel som gjorde att titlar felaktigt visades i plocklistan har rättats
- Vid mottagande av tidskriftshäften är det nu möjligt att välja organisation
- Det är nu möjligt att ange att transportkvitton endast ska skrivas ut för exemplar som transporteras inom exemplarets enhetsgrupp
...
Klicka här för att se samtliga nyheter i Quria version 1.22.0
Kommande uppgraderingar av Quria under 2025: 3 juni, 9 september, 11 november
2025-03-24
Gå direkt från återlämning till utlån
Scenariot är att en låntagare kommer fram till disken och både vill återlämna och låna.
- Öppna Återlämna med Alt+4
- Läs in streckkod
- Genomför återlämningen med Enter
- Stäng Återlämna (och skicka kvitto) genom att trycka Esc två gånger
- Öppna Låna ut med Alt+2
- Tryck Alt+0 för att hämta senaste låntagare
- Läs in streckkod
- Genomför utlånet genom att trycka Enter
- Stäng Låna ut och skicka/skriv ut kvitto genom att trycka Esc två gånger
Observera att exemplar som återlämnas kan ha varit utlånade till annan låntagare än den som fysiskt återlämnar dem till dig.
...
Hantering av böcker med kortkommandon
I ett samarbete som Bibliotek Familjen Helsingborg transporteras och hanteras mängder av böcker varje dag. Med nedanstående arbetssätt går hanteringen snabbt och smidigt.
- Alt + 4 - öppnar Återlämna
- Lägg exemplar på RFID-plattan. Jag lägger alltid tre stycken, det känns som ett lagom antal och jag ser direkt om något exemplar inte läses in
- Enter - Återlämna
- Tryck Esc två gånger
- Enter - om kvitto ska skrivas ut
Utöver aviseringskvitto skriver jag endast ut transportkvitto för reserverade exemplar. Om boken ska skickas till ett annat bibliotek på grund av att den tillhör ett annat bibliotek visas detta oftast av någon märkning. Vi skriver ut samtliga kvitton på kvittoskrivare. Vi har nedanstående inställningar på cirkulationsstället.
Med ovanstående inställningar behöver man knappt titta på skärmen vid hantering stora mängder böcker.
...
2025-03-20
Jämförelser mellan de 11 kommuner som ingår i Bibliotek Familjen Helsingborg
Uppgifter hämtade från Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024.
Bjuv Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024
Totalt antal bemannade serviceställen: 3
- varav antal integrerade serviceställen: 1
Antal kommuninvånare: 15 985
Antal bemannade serviceställen per 1000 invånare: 0,2
Fysiskt bestånd antal medier/enheter/kapslar: 80 955
Nyförvärv totalt fysiska medier: 4 805
Totalt antal initiala lån: 41 724
Totalt antal utlån initiala och omlån: 70 034
Totalt antal aktiva låntagare: 2 951
Mediekostnad per invånare i kommunen: 41,2
Totalt fysiskt mediebestånd per invånare: 5,1
Totalt antal titlar på fysiska medier: 55 499
Antal fysiska utlån per kommuninvånare: 4,8
Båstad Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024
Totalt antal bemannade serviceställen: 4
- varav antal integrerade serviceställen: 2
Antal kommuninvånare: 16 026
Antal bemannade serviceställen per 1000 invånare: 0,2
Fysiskt bestånd antal medier/enheter/kapslar: 93 513
Nyförvärv totalt fysiska medier: 6 890
Totalt antal initiala lån: 73 576
Totalt antal utlån initiala och omlån: 87 842
Totalt antal aktiva låntagare: 5 601
Mediekostnad per invånare i kommunen: -
Totalt fysiskt mediebestånd per invånare: 5,8
Totalt antal titlar på fysiska medier: 82 564
Antal fysiska utlån per kommuninvånare: 5,5
Helsingborg Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024
Totalt antal bemannade serviceställen: 10
- varav antal integrerade serviceställen: 2
Antal kommuninvånare: 152 091
Antal bemannade serviceställen per 1000 invånare: 0,1
Fysiskt bestånd antal medier/enheter/kapslar: 260 517
Nyförvärv totalt fysiska medier: 18 221
Totalt antal initiala lån: 390 455
Totalt antal utlån initiala och omlån: 550 098
Totalt antal aktiva låntagare: 45 375
Mediekostnad per invånare i kommunen: 43,0
Totalt fysiskt mediebestånd per invånare: 1,7
Totalt antal titlar på fysiska medier: 233 733
Antal fysiska utlån per kommuninvånare: 3,8
Höganäs Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024
Totalt antal bemannade serviceställen: 6
- varav antal integrerade serviceställen: 4
Antal kommuninvånare: 28 430
Antal bemannade serviceställen per 1000 invånare: 0,2
Fysiskt bestånd antal medier/enheter/kapslar: 127 110
Nyförvärv totalt fysiska medier: 9 788
Totalt antal initiala lån: 188 225
Totalt antal utlån initiala och omlån: 233 030
Totalt antal aktiva låntagare: 11 460
Mediekostnad per invånare i kommunen: 53,6
Totalt fysiskt mediebestånd per invånare: 4,5
Totalt antal titlar på fysiska medier: 105 173
Antal fysiska utlån per kommuninvånare: 8,6
Klippan Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024
Totalt antal bemannade serviceställen: 3
- varav antal integrerade serviceställen: 1
Antal kommuninvånare: 17 714
Antal bemannade serviceställen per 1000 invånare: 0,2
Fysiskt bestånd antal medier/enheter/kapslar: 77 712
Nyförvärv totalt fysiska medier: 4 780
Totalt antal initiala lån: 49 202
Totalt antal utlån initiala och omlån: 66 549
Totalt antal aktiva låntagare: 4 116
Mediekostnad per invånare i kommunen: 51,1
Totalt fysiskt mediebestånd per invånare: 4,4
Totalt antal titlar på fysiska medier: 65 166
Antal fysiska utlån per kommuninvånare: 4,2
Landskrona Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024
Totalt antal bemannade serviceställen: 4
- varav antal integrerade serviceställen: 3
Antal kommuninvånare: 47 309
Antal bemannade serviceställen per 1000 invånare: 0,1
Fysiskt bestånd antal medier/enheter/kapslar: 93 210
Nyförvärv totalt fysiska medier: 4 951
Totalt antal initiala lån: 97 778
Totalt antal utlån initiala och omlån: 142 003
Totalt antal aktiva låntagare: 8 279
Mediekostnad per invånare i kommunen: -
Totalt fysiskt mediebestånd per invånare: 2,0
Totalt antal titlar på fysiska medier: 86 493
Antal fysiska utlån per kommuninvånare: 3,2
Perstorp Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024
Totalt antal bemannade serviceställen: 1
- varav antal integrerade serviceställen: -
Antal kommuninvånare: 7 235
Antal bemannade serviceställen per 1000 invånare: 0,1
Fysiskt bestånd antal medier/enheter/kapslar: 31 456
Nyförvärv totalt fysiska medier: 1 307
Totalt antal initiala lån: 16 285
Totalt antal utlån initiala och omlån: 22 547
Totalt antal aktiva låntagare: 1 308
Mediekostnad per invånare i kommunen: 53,7
Totalt fysiskt mediebestånd per invånare: 4,3
Totalt antal titlar på fysiska medier: 30 668
Antal fysiska utlån per kommuninvånare: 3,5
Svalöv Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024
Totalt antal bemannade serviceställen: 5
- varav antal integrerade serviceställen: 4
Antal kommuninvånare: 14 543
Antal bemannade serviceställen per 1000 invånare: 0,3
Fysiskt bestånd antal medier/enheter/kapslar: 61 643
Nyförvärv totalt fysiska medier: 2 982
Totalt antal initiala lån: 44 782
Totalt antal utlån initiala och omlån: 48 424
Totalt antal aktiva låntagare: 1 934
Mediekostnad per invånare i kommunen: 55,0
Totalt fysiskt mediebestånd per invånare: 4,2
Totalt antal titlar på fysiska medier: 57 949
Antal fysiska utlån per kommuninvånare: 3,5
Åstorp Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024
Totalt antal bemannade serviceställen: 3
- varav antal integrerade serviceställen: 2
Antal kommuninvånare: 16 449
Antal bemannade serviceställen per 1000 invånare: 0,2
Fysiskt bestånd antal medier/enheter/kapslar: 60 891
Nyförvärv totalt fysiska medier: 3 882
Totalt antal initiala lån: 53 216
Totalt antal utlån initiala och omlån: 73 632
Totalt antal aktiva låntagare: 3 339
Mediekostnad per invånare i kommunen: 60,3
Totalt fysiskt mediebestånd per invånare: 3,7
Totalt antal titlar på fysiska medier: 56 942
Antal fysiska utlån per kommuninvånare: 4,8
Ängelholm Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024
Totalt antal bemannade serviceställen: 8
- varav antal integrerade serviceställen: 3
Antal kommuninvånare: 45 110
Antal bemannade serviceställen per 1000 invånare: 0,2
Fysiskt bestånd antal medier/enheter/kapslar: 124 277
Nyförvärv totalt fysiska medier: 11 193
Totalt antal initiala lån: 239 278
Totalt antal utlån initiala och omlån: 292 317
Totalt antal aktiva låntagare: 14 609
Mediekostnad per invånare i kommunen: 51,3
Totalt fysiskt mediebestånd per invånare: 2,8
Totalt antal titlar på fysiska medier: 115 823
Antal fysiska utlån per kommuninvånare: 7,1
Örkelljunga Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024
Totalt antal bemannade serviceställen: 1
- varav antal integrerade serviceställen: -
Antal kommuninvånare: 10 277
Antal bemannade serviceställen per 1000 invånare: 0,1
Fysiskt bestånd antal medier/enheter/kapslar: 32 765
Nyförvärv totalt fysiska medier: 3 480
Totalt antal initiala lån: 33 871
Totalt antal utlån initiala och omlån: 43 523
Totalt antal aktiva låntagare: 1 805
Mediekostnad per invånare i kommunen: 67,8
Totalt fysiskt mediebestånd per invånare: 3,2
Totalt antal titlar på fysiska medier: 31 868
Antal fysiska utlån per kommuninvånare: 4,7
...
2025-03-18
Webbinarium: Quria Smart Collections
Torsdag 27 mars klockan 10:00-10:30 informerar Axiell om "befintliga och kommande funktioner för automatiserad fördelning av exemplar och underlag för datadrivna beslut om utvecklingen av samlingarna" i ett webbinarium. Angeläget för alla som intresserar sig för hur vi bäst utnyttjar befintliga resurser.
Klicka här för att läsa om och anmäla dig till webbinariet
Klicka här för att se vad jag skrivit om medieplanering
Boktips: Strategisk medieplanering för bibliotek av Anna-Lena Höglund och Christer Klingberg.
2025-03-13
Gallringsunderlag
Gallringsunderlag är inte bara en hjälp vid gallring utan ger också vägledning kring vilka avdelningar/hyllsignum/placeringar som kanske behöver mer eller mindre utrymme. Så här tar du ut gallringsunderlag i Quria.
- Klicka på Samlingar
- Klicka på Exemplar
- Välj Förfina sökning
- Välj din enhet under Ägande lokalisering – Organisation
- Om så behövs/önskas så kan du under Ägande lokalisering till exempel ange avdelning
- Ange hyllsignum under Hylla – exemplar, du kan trunkera med asterisk *, om du vill gallra en specifik hylla
- Om du har magasin som en placering så ange Ej satt under Placering för att undanta magasin
- Med hjälp av Exemplartyp kan du undanta till exempel referens eller tidskrifter, välj i så fall exemplartyp Normallån och/eller Barnmedier
- Ange lämpligt datum under Användning av exemplar – Inaktiv efter
- Klicka på Sök
- Klicka på Ladda ner CSV för att spara hem en lista i Excelformat
- Gallra direkt från resultatlistan i Quria genom att markera exemplar och sedan klicka på Radera exemplar
- Ge exemplar status Saknas – efterforskas direkt från resultatlistan genom att markera exemplaren, klicka på Ändra uppgifter och välj därefter Ändra manuella statusar
Ovanstående är exempel på hur du kan ta ut gallringsunderlag, laborera för att hitta den metod som passar dig
...
Bevakning av efterfrågan, topplistor
Quria ger god hjälp vid bevakning efterfrågan som visas i form av reservationsköer, se blogginlägget Bevakning av reservationsköer. Exempelvis barn- och ungdomsböcker reserveras inte i samma utsträckning som litteratur för vuxna, så vi behöver bevaka efterfrågan även på annat sätt. Ett sätt att göra detta kan vara via topplistor över utlån.
Topplistor skapas via Statistik - Topp/nyhetslistor
För Bibliotek Familjen Helsingborgs del har våra centralt systemansvariga skapat en del topplistor. I dessa kan du ändra värden för exempelvis organisation för att få fram de topplistor du behöver.
Läs om Topp/nyhetslistor i Qurias online-hjälp
...
Bevakning av reservationsköer
På Qurias startsida visas lista över mest reserverade titlar de senaste 30 dagarna. Denna lista är ett smidigt sätt att se om man missat att köpa in någon titel eller om fler exemplar av en titel bör köpas in. Det går att visa data för hela samarbetet (till exempel Bibliotek Familjen Helsingborg), kommunen eller egen enhet.
Ett annat sätt att bevaka reservationsköer är via funktionen Efterfrågade titlar. Gör så här för att använda den.
- Klicka på Samlingar
- Klicka på Efterfrågade titlar
- Under Begränsa sökning till kan du välja din egen enhet, din kommun eller hela samarbetet
- Sök upp genom att ange en asterisk i sökrutan och tryck Enter
- Du kan sortera om sökresultatet genom att klicka på Reservationer för att se titlar med flest antal reservationer, men det är också bra att kolla grundsorteringen
- Under Förfina sökning kan du ange till exempel Målgrupp eller Litterär form. Använd både Vuxen och Allmän för att få fram litteratur för vuxna
- Eftersom titlar är klickbara i Quria är det enkelt att gå in och titta närmare på titlarna och reservationerna
Läs om Efterfrågade titlar i Qurias online-hjälp
...
Status mottagen
Efter att exemplar mottagits i Quria måste de återlämnas för att dyka upp på plocklistor vid reservation. Gör så här för att söka upp exemplar som är endast mottagna i Quria.
- Klicka på Samlingar
- Klicka på Exemplar
- Välj Förfina sökning
- Välj din enhet (organisation) under Ägande lokalisering
- Välj Mottagen under Automatisk status
- Välj lämpligt datum i högra rutan under Automatisk status angiven (period)
- Leta upp exemplaren och återlämna dem
När jag kollar ovanstående för Bibliotek Familjen Helsingborg ser jag att en hel del av de exemplar som endast mottagits är sådana som ändå inte kommer ingå i reservationssamarbetet. Det kan vara läromedel, klassuppsättningar eller läsprojekt. Om en stor del av det som köps in inte ingår i reservationssamarbetet påverkar det hur samarbetet fungerar, det kan till exempel innebära att det tar längre tid för låntagare att få sina beställda exemplar eller att mängden transporter ökar. Om integrerade folk- och skolbibliotek har separata mediebudgetar för skola och folkbibliotek ska kanske inte allt som köps in på skolans medieanslag endast vara tillgängligt för skolans elever och personal. Det som köps in på folkbibliotekens medieanslag är ju tillgängligt för skolan.
...
2025-03-12
Falkenberg går över till Koha
Koha-leverantören imCode meddelar att Falkenberg går över till Koha. De migrerar från BOOK-IT.
Läs nyheten på imCodes hemsida
De har inte upphandlat system, utan har upphandlat leverantör av Koha och har alltså medvetet utestängt leverantörer av proprietära bibliotekssystem på samma sätt som Bibliotek Familjen Helsingborg i sin senaste upphandling medvetet utestängde leverantörer av open source-system.
Läs: Bibliotekens egna ansvar för hur marknader ser ut
Koha är inte nytt för Falkenberg, se Viktor Sarges rapport "Duger? Det är ett jättebra system! Initialtest av Koha - ett fritt alternativ för biblioteken" från 2009.
Det framgår inte av imCodes nyhet om Falkenberg ska gå över till imCodes webblösning LOTS eller om de ska ha en Koha-OPAC som publik webblösning.
Elever som slutar skolan
När elever slutar skolan ska uppgift om skola och klass tas bort. Gör så här.
- Gå in på Låntagare – Låntagare
- Välj Förfina sökning
- Välj skola och klass
- Klicka på Sök
- Markera alla låntagare (använd rutan högst upp)
- Klicka på Ändra uppgifter
- Välj Rensa värde under Skola och Klass
- Om det gäller ett rent skolbibliotek, inte ett integrerat folk- och skolbibliotek, och ni angett skolbiblioteket som hämtenhet så ändra hämtenhet till lämpligt folkbibliotek eller rensa värdet
...
Flytta upp elever en klass
Använd nedanstående för att flytta upp elever en klass vid nytt läsår.
- Gå in på Låntagare - Låntagare i Quria
- Välj Förfina sökning
- Välj skola och klass
- Klicka på Sök
- Markera alla låntagare (använd rutan högst upp)
- Klicka på Ändra uppgifter
- Ange skola
- Välj Ändra värde under Klass
- Ange den nya klassen
Om man vill slippa ovanstående kan man istället för klass lägga in elevens födelseår som klass, eventuellt kombinerat med klassbeteckning. Man slipper då ändra vid varje läsårsskifte och behöver endast ta bort skola och klass när elever slutar skolan.
...
Webbinarium om digitala låneavtal i Quria
Axiell anordnar ett webbinarium om digitala låneavtal i Quria fredag 21 mars klockan 10:00-10:30.
Digitala låneavtal har varit en stor förbättring för oss efter övergången från Mikromarc till Quria. De som inte arbetar med låneavtalen (sorterar in i pärmar och makulerar när inaktiva låntagare tas bort) förstår kanske inte hur stor förbättringen varit.
I Höganäs har vi ändå en hel del låneavtal på papper. Orsaken till detta är att många barn skaffar bibliotekskort på sitt skolbibliotek. Låneavtalen skickas hem till vårdnadshavare. Detta gör att vi inte kan använda signeringsplattor.
Vi tar bort låntagare som varit inaktiva i tre år. Än så länge finns pappersavtal som ska rivas när låntagaren tas bort ur bibliotekssystemet. Men så småningom vore det önskvärt med en lösning där inaktiva låntagare raderas automatiskt men att vi då också kan ta ut en lista över de låntagare som har pappersavtal som ska makuleras.
2025-03-08
Skriv ut lån per låntagare
Nedanstående är användbart om du vill driva in elevers lån vid termins- eller läsårslut eller lån som elever som slutar skolan har. Du kommer få listor över elevernas lån med elevens namn och klass. Dessa listor kan sedan delas ut i klasserna.
- Gå in på Låntagare – Lån
- Välj ditt bibliotek som Utlånande organisation
- Välj din skola
- Välj eventuellt klass eller klasser
- Välj eventuellt ett avslutande förfallodatum i den högra rutan under Förfallodatum (period)
- Klicka på Sök
- Markera de låntagare du vill skriva ut lån för
Utlån vid klassbesök
Nedanstående underlättar om ni snabbt och smidigt vill kunna låna ut böcker vid klassbesök över disk utan att eleverna har med sig bibliotekskort. En lista över eleverna i klassen kommer visas och ni kan enkelt därifrån direkt lägga till lån på eleverna.
- Gå in på Låntagare – Låntagare
- Välj Förfina sökning
- Välj skola och klass
2025-02-24
Quria version 1.21.0
Webbinariet om nyheter i Quria från den 21 februari finns nu tillgängligt som en film på Axiells hemsida.
Webbinariet är kort och informativt så ta dig de lite drygt 20 minuter det tar att få information om nya och kommande funktioner i Quria.
Något om innehållet:
- Information om nya plocklistor
- Smarta funktioner för skolbibliotek (och andra)
- Möjlighet att skicka mail med en låntagares pågående lån
- Flytande bestånd i Quria
- Förbättringar i periodikamodulen i nästa version av Quria (som kommer i april)
2025-02-22
Två exempel på krav på metadatastandard
Stockholms stadsbibliotek:
- "Tjänsten bör vara så flexibel att den enkelt kan anpassas till framtida lösningar, standarder och behov. Exempel på standarder: RDA & Bibframe."
Bibliotek Familjen Helsingborg:
- "Bibliografiska katalogdata ska presenteras enligt FRBR-modellen (Functional Requirements for bibliographic records)."
- "Bibliotekssystemet ska utnyttja de möjligheter moderna katalogstandarder RDA/FRBR ger, till exempel vid reservation både i systemet och i webblösningen."
- "Alla aktuella uttryck och manifestationer av ett verk ska presenteras i en samlad vy."
- "Systemet ska ge möjlighet att växla mellan olika språk-uttryck i samma vy. Detta med bibehållen verksgemensam information."
- "På verksnivå ska information om serie synas, serietitel ska vara klickbar och det ska framgå ordningsföljd."
- "Reservationer ska kunna göras på de olika nivåerna uttryck, manifestation samt exemplar."
- "Vid reservation ska det ges möjlighet att välja bort de manifestationer som inte är av intresse, till exempel en viss utgåva som pocket eller storstil."
- "Systemets metadatamodell ska baseras på RDA och stödja länkad data."
Notera att Stockholm anser att nu existerande metadatastandarder är framtida standarder samt att bibliotekssystemet enkelt ska kunna anpassas efter dessa standarder.
Information om begreppsmodellen i Quria (verk, uttryck och manifestation)
Cicero ska enligt Systematic uppfylla moderna standarder som RDA och FRBR, men jag har inte hittat någon information om detta i de hjälp-resurser jag känner till.
Läs även:
2025-02-20
Adlibris förstahandsval Addas ramavtal Litteratur 2024
Adlibris blir fortsatt förstahandsval i Addas ramavtal för tryckta böcker samt ljudböcker och elektronisk litteratur som levereras i fysisk form eller skickas som pdf-fil.
Litteratur 2024 (Adda)
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)