När ska vi sluta med förkortad katalogisering?

Glädjande nog förs nu en del diskussioner kring katalogfrågor. Till stor del handlar de om huruvida folkbiblioteken själva ska katalogisera i Libris eller om de ska köpa katalogisering som en tjänst (Bibliografisk service) från BTJ eller om de ska både katalogisera själva i Libris och köpa viss katalogisering av BTJ - så kallad uppdragskatalogisering.

Ett argument för folkbiblioteken att själva katalogisera i Libris är att det stärker den egna, lokala kompetensen i katalog- och metadatafrågor.

BTJ svarade så här på mitt blogginlägg Libris vs Bibliografisk service i nationell katalog:

"Systembibliotekarien menar att 'det vore bra om minst en medarbetare per kommun arbetar med katalogisering/metadata.' Så ser det vanligen ut i redan idag, oavsett om kommunen köper in tjänsten från BTJ eller inte. Även om biblioteken får kataloginformationen levererad från BTJ arbetar bibliotekarierna med sina kataloger. Skillnaden är att vår tjänst ger mer tid över åt det som ligger närmast bibliotekens huvuduppdrag: att tillhandahålla kunskap till medborgarna och uppmuntra till läsning."

Mot ovanstående kan detta ställas, som en bibliotekarie i Karlstad säger angående deras övergång till Libris:

– Vi var inte vana vid att se på katalogposterna och upptäcka om det var rätt eller fel, berättar Inger Sundström.

I poddavsnitt #2 Libris XL och förkortad katalogisering av BTJ:s lyssningsvärda Katalogiseringspodden säger också Emma Tennevall ungefär så här om förkortad katalogisering (lyssna från 1:45): "När vi skickar ut våra nyhetsbrev brukar vi länka till vad förkortad katalogisering är eftersom vi behövt berätta om det och det är väldigt klickat och det är för att det här med förkortad inte är helt självklart vad det är trots att man har det i den egna katalogen."

Man kan alltså fråga sig hur det egentligen står till med kunskaper kring katalogisering och metadata på de svenska folkbiblioteken.

Emma Tennevall redogör i podden för att förkortad katalogisering inte längre kommer behövas när verksfunktionen i Libris XL är utvecklad och vi har bibliotekssystem som kan hantera sökresultat och reservationer på verksnivå (lyssna från 15:00). Axiells Quria är ett system som klarar detta, men det har ännu inte lanserats i Sverige. BTJ:s inställning är att det kommer dröja "ganska lång tid" innan förkortad katalogisering kan ersättas av en utvecklad verksfunktion i Libris XL och bibliotekssystem som kan hantera verksfunktion. De menar att alla svenska folkbibliotek ska ha ett sådant bibliotekssystem innan det är aktuellt att lägga ned förkortad katalogisering.

När BTJ säger att förkortad katalogisering är något som efterfrågas av folkbibliotek är det väl snarare så att funktionalitet som möjliggör sökresultat och reservation på verksnivå är vad som efterfrågas? Nackdelen med förkortad katalogisering är att vi inte har möjlighet att se eller reservera specifika utgåvor som är kopplade till en förkortad katalogpost. Det är något som även folkbibliotek och dess användare behöver kunna göra. Läs mitt blogginlägg Istället för förkortad katalogisering angående detta.

Daniel Forsman, stadsbibliotek på Stockholms stadsbibliotek, medverkade under rubriken Ny i Libris under Libris användardag 2019-11-14. Hans presentation finns utlagd på YouTube.

Om förkortad katalogisering säger Daniel Forsman ungefär så här (se från 19:32):

"En sak som vi tidigt konstaterade i det här projektet det är att förkortad katalogisering är ingenting att ha. Så vi la ner det. Det följer inte arbetsflödet i Libris XL. Jag tycker ingen behöver gå med på konceptet förkortad katalogisering eller låta det stå i vägen för att gå med i Libris. Om det finns en standard och arbetsflöde som gäller för hur man ska arbeta i det här systemet så följ den. Det kommer att underlätta återvinnningen och FRBR-iseringen av de här titlarna."

Axiell skriver så här på sin blogg om Daniel Forsmans presentation:

"Eftermiddagspasset inleddes med ett föredrag av Daniel Forsman, chef för Stockholms stadsbibliotek. SSB har varit Libris-bibliotek sedan 1 januari i år och övergången från BURK har i stort varit positiv. Inledningsvis försökte SSB upprätthålla en lokal rutin för förkortad katalogisering men insåg efter en kort tid att det var både för arbetskrävande och onödigt. Daniel Forsman menar att förkortad katalogisering kan läggas ner helt då det inte fungerar vid den FRBR-isering av metadata som görs i Libris och framtida bibliotekssystem. Axiell Quria har exempelvis en RDA-baserad datamodell där katalogdatat struktureras och presenteras enligt FRBR och där förkortad katalogisering är snarare ett hinder än en tillgång."

På BTJ:s hemsida står: "Bibliotek som varit Librisbibliotek sedan tidigare och som frångått förkortad katalogisering omfattas inte, utan startar Bibliografisk service i Libris enligt överenskommen tidplan."

Jag utgår från att alla folkbibliotek i sina kommande upphandlingar av bibliotekssystem och webblösningar kommer ställa krav på att systemet och webblösningen kan hantera sökresultat och reservationer på verksnivå. När vi går över till sådana system och webblösningar kommer de förkortade katalogposterna ställa till med problem.

• Är det verkligen klokt av biblioteken att fortsätta med förkortad katalogisering med tanke på att det inte kommer behövas i framtiden och att folkbiblioteks anslutning till Libris försenats på grund av att ett speciellt postflöde krävs för dessa katalogposter?

• Är de folkbibliotek som nu använder sig av förkortad katalogisering medvetna om att vi inom en en inte alltför avlägsen framtid har en mycket bättre lösning på de problem som förkortad katalogisering varit en bristfällig lösning på? 

• Är de folkbibliotek som nu använder sig av förkortad katalogisering medvetna om att de förkortade katalogposterna är ett hinder vid en övergång till ett bibliotekssystem som hanterar sökresultat och reservationer på verksnivå?

• Hur ska vi kunna urskilja de olika utgåvor/upplagor som är kopplade till en och samma förkortade katalogpost vid en övergång till ett bibliotekssystem som hanterar visning och reservation på verksnivå?

• Hur ska vi kunna visa bestånd i Libris för de exemplar som är kopplade till förkortade katalogposter?

• Kort sagt - borde inte folkbiblioteken i och med anslutning till Libris ha slutat med förkortad katalogisering och istället, som Daniel Forsman säger, följt den standard och de flöden som gäller i Libris?

Länkar:
Katalogiseringsspodden #1 BTJ, Libris och RDA (BTJ)
Katalogiseringspodden #2 Libris XL och förkortad katalogisering (BTJ)
Daniel Forsman: Ny i Libris (Kungliga biblioteket)
AI och framtiden – En rapport från Libris användardag 2019 (Axiell)
Pronto #5 Kvalitetssäkra bibliotekskatalogen (BTJ)
Karlstads bibliotek: Därför gick vi tillbaka till Bibliografisk service (BTJ)
Intensivt arbete med Bibliografisk service i Libris (BTJ)
Anette Grönroos (BTJ): För vem katalogiserar biblioteken? (Läs även kommentarerna till artikeln)
Libris eller Bibliografisk service - både och! (BTJ)
Presentationerna från Libris användardag 2019 (Kungliga biblioteket)
Libris användardag 2019 på YouTube (Kungliga biblioteket)
Libris vs Bibliografisk service i nationell katalog
Istället för förkortad katalogisering

Uppdatering 2020-01-10
Stockholms stadsbibliotek: ”BTJ bör anpassa sig till marknaden” (Biblioteksbladet)

Ex Libris köper Innovative

Igår meddelades att Ex Libris köper Innovative. Enligt pressmeddelandet ska Innovatives bibliotekssystem fortsatt supporteras och utvecklas. Affären ska avslutas i början av 2020.

Läs vidare:
Ex Libris Signs Definitive Agreement to Acquire Innovative (pressmeddelande på Innovatives hemsida)
Ex Libris Signs Definitive Agreement to Acquire Innovative (pressmeddelande på Ex Libris hemsida)
Ex Libris signs definitive agreement to acquire Innovative (pressmeddelande på Library Technology Guides)
Ex Libris to Acquire Innovative: A Perspective from Bar Veinstein
FAQ om affären
Email from Innovative CEO: Innovative Signs Agreement to be Acquired by Ex Libris
Grafik som visar köp/sammangåenden av företag som driver/utvecklar bibliotekssystem
Roger C. Schonfeld: What Are the Larger Implications of Ex Libris Buying Innovative?
Roger C. Schonfeld: Tråd på Twitter
Marshall Breeding: ProQuest to Acquire Innovative Interfaces : What it means for the library technology industry
A Message from EBSCO to the Library Community

Se även:
Dominerande leverantörer av bibliotekssystem
Leverantörer

Folkbiblioteken i Göteborg och Malmö använder Innovatives bibliotekssystem Sierra. Det ska bli spännande att se vad som händer när de upphandlar bibliotekssystem.

Stärk biblioteken i utvecklingsarbetet med bibliotekssystem och webblösningar

För att stärka biblioteken i utvecklingsarbetet med bibliotekssystem och webblösningar för bibliotek skulle vi behöva en organisation (ett nationellt nätverk) som arbetar med dessa frågor. I organisationen ska olika bibliotekstyper som använder olika bibliotekssystem och webblösningar finnas. I ett sådant nätverk kan vi jämföra de olika systemen/webblösningarna/leverantörerna med varandra och även driva systemoberoende utvecklingskrav. Utan att känna till konkurrerande system och leverantörer är det svårt att göra en vettig bedömning av det egna systemet eller leverantören.

Några punkter kring utvecklingsarbete och att stärka biblioteken gentemot leverantörerna:

• Basen är ett utvecklat lokalt arbete i kommunen/det kommunövergripande samarbetet med system och webb. Ta (systematiskt) in synpunkter och förslag från användare och personal och driv dessa gentemot leverantörer, gärna tillsammans med andra bibliotek.

• Öppenhet kring upphandlingar och kostnader.

• Internationell utblick.

• Håll Biblioteksdatabasen uppdaterad.

• Bevaka konkurrerande system/webblösningar/leverantörer.

• Förnya aldrig ett avtal utan att veta vilka fördelar respektive nackdelar som finns med befintligt system/webb/leverantör jämfört med konkurrerande system/webb/leverantörer.

• Ta med frågor om bibliotekssystem, webblösningar och leverantörer (såväl teknik- som medieleverantörer) i Sveriges officiella biblioteksstatistik.

• Delta aktivt i de olika typer av referensgrupper och forum för utveckling som leverantörerna driver, till exempel Axiells referensgrupper och idéportaler.

• Koha-bibliotek bör delta aktivt i Svenska Koha-nätverket.

Skulle detta arbete kunna bedrivas inom Svensk biblioteksförenings expertnätverk för digitala bibliotekstjänster eller krävs en ny organisation?

I Norge finns gruppen Biblioteksystemleverandørene i Norge men det är en grupp endast för leverantörerna där Nasjonalbiblioteket deltar som observatör på mötena.

Om kostnader och kompetenskrav för öppen källkod och egenutvecklade lösningar

På Svenska Kohanätverkets sjunde användarmöte 26-28 mars 2019 i Skövde sades det om Bibliotek i Västmanland: "Man har i och med samarbetet sänkt sina årliga kostnader med två miljoner kronor."

I imCodes annons i Biblioteksbladet 2019 : 6 står det däremot: "Till exempel räknar Region Västmanland med att spara in ca 2 miljoner kronor på övergången till Koha." Och på sin hemsida skriver imCode: "Till exempel räknar Region Västmanland med att spara in ca 2 miljoner kronor om året på samarbetet med imCode."

Det låter konstigt att samma summa anges i bägge fallen eftersom besparingen för samarbete plus övergång till Koha bör vara större än enbart besparingen i och med en övergång till Koha.

En annan sak jag frågar mig är om summan på två miljoner räknats fram genom att genom att jämföra Bibliotek i Västmanlands kostnader för Koha med de kostnader de ingående kommunerna tidigare hade var och en för sig för respektive system (BOOK-IT och Mikromarc 3) eller genom att jämföra med vad det skulle ha kostat om Bibliotek Västmanland gemensamt gått över till ett proprietärt system.

Det står i annonsen att "imCode har leveransansvar med kundavtal, projektledning, drift och support." Vad jag förstår ingår alltså inte eventuella utvecklingskostnader, utan dessa får antingen köpas separat eller så får biblioteken själva anställa personal med de specifika kunskaper som krävs.

Jag noterar att imCode kallar Koha ett "nyare" system i jämförelse med BOOK-IT och Mikromarc 3. De har såklart rätt i den bemärkelsen att Koha är ett nytt system för de bibliotek som gått över till det, men som system betraktade är Koha och BOOK-IT ungefär jämngamla, och Mikromarc 3 är nyare än dessa. Nya bibliotekssystem i Sverige är däremot FOLIO och Quria.

Bibliotek i Västmanland och Bibliotek Mellansjö har beviljats anslag från Stärkta bibliotek för att "utveckla en webbplats och integrationsdatabas." Med dessa medel och övriga medel ska de satsa 3 615 000 kronor på att utveckla en webblösning som fungerar tillsammans med Koha.

Men när en webbplats finns på plats har man sedan också löpande kostnader för drift, support, felrättning och utveckling. I den förstudie som gjorts redovisas driftskostnader för olika alternativ, men om kostnader för felrättning och utveckling ingår är osäkert.

Stockholms stadsbibliotek, som har en egenutvecklad webblösning, ska satsa fem miljoner kronor "på en ny digital plattform för stadens bibliotek." Hela summan ska kanske inte satsas på webblösningen, men jag tycker ändå det är intressant att sätta dessa fem miljoner kronor i relation till de 3 615 000 kronor som Bibliotek i Västmanland och Bibliotek Mellansjö lägger på sin webblösning.

Ett exempel på vad utvecklingsarbete av system och webb kostar och innebär visas av den annons som Stockholms stadsbibliotek har ute nu för en tjänst som systemutvecklare till Digitala biblioteket. De ställer följande krav:

"Vi söker dig som har:

• Högskole- eller yrkesutbildning inom data- och systemutveckling, eller annan utbildning som arbetsgivaren bedömer vara likvärdig.
• Minst ett års arbetslivserfarenhet som systemutvecklare, eller annan erfarenhet som arbetsgivaren bedömer vara likvärdig.
• Mycket goda kunskaper inom systemutveckling och programmering
• Mycket goda kunskaper inom aktuella utvecklingstekniker och metoder
• Erfarenhet av utveckling av front-end såväl som back-end
• Erfarenhet av att utveckla, konsumera olika api:er
• Erfarenhet från flera separata utvecklingsprojekt

Det är meriterande om du har erfarenhet av:

• Olika skript- och systemspråk
• Mikrotjänster
• Händelsedriven arkitektur
• DevOp-kulturen
• Container-lösningar
• Kontinuerlig integrering
• Apputveckling för mobila plattformar
• Operativsystem baserade på Linux och förtrogen med terminalen
• Agil projektmetodik, t.ex. Scrum eller Kanban
• Testdriven utveckling, enhetstester och integrationstester"

Digitala biblioteket har 32 anställda och ansvarar "för utveckling, drift och inköp av digitala tjänster och interna system" samt "för inköp av böcker och andra medier till alla stadens bibliotek."

För Kohas del har såväl statliga som regionala medel avsatts, även för sådan grundläggande funktionalitet i ett system som en fjärrlånemodul. Motsvarande är svårt att tänka sig för proprietära system/lösningar.

Läs också:
Frågetecken kring Koha.

Uppdatering 2019-12-17:

Ännu ett exempel på vilka kompetenskrav som ställs för egen utveckling och öppen källkod är nedanstående två tjänster som nu är utannonserade på Stockholms universitetsbibliotek.

Systemutvecklare
vid Stockholms universitetsbibliotek. Sista ansökningsdag: 2020-01-19.

Vill du vara med och skapa system som underlättar arbetet för tusentals studenter och forskare, och hjälper dem sprida sin forskning över världen?

Stockholms universitetsbibliotek arbetar med systemutveckling utifrån ett användarnära perspektiv, vilket sker i en agil utvecklingsorganisation där vi framförallt arbetar med open source system eller egen utveckling. Vi nyutvecklar och förvaltar tjänster för våra interna system och lösningar, där vi bland annat utvecklat ett unikt boklogistik-system. Våra arbetsprocesser involverar arbete med api:er (RESTful) och webbtjänster för att integrera våra olika system.

Arbetsgruppen för systemutveckling består idag av åtta personer med kompetens inom UX, programmering och bibliotekssystem, och behöver nu förstärkning. Utvecklingen sker i första hand i .NET/C#, och vi använder oss av metoder som dependency injection, unit tester, kontinuerlig leverans och versionshantering i Git. Du kommer arbeta i nära samarbete med bibliotekets andra systemutvecklare, där klimatet är inkluderande och hjälpsamt. Vi utvecklar kontinuerligt vår utvecklingsmetodik och ser dig som en självklar del av detta.

Stockholms universitetsbibliotek erbjuder dig en heltidsanställning i en stimulerande miljö samt förmåner som flexibla arbetstider, friskvårdsersättning och generösa semestervillkor. Stockholms universitetsbibliotek är ett av landets största forskningsbibliotek med ca 110 medarbetare.

Arbetsuppgifter
Som systemutvecklare arbetar du med spännande utvecklingsprojekt utifrån verksamhetens behov, i såväl back-end som front-end. Arbetet innebär stort eget ansvar och möjligheter till kreativitet. I rollen ingår att:

• skapa och förvalta kod, identifiera och förbättra prestanda samt läsbarhet
• bygga ny funktionalitet, moduler och system, inkl. webbapplikationer och appar
• designa fungerande modeller och lösningar utifrån verksamhetens behov/krav
• dokumentera och sprida lösningar samt erfarenheter
• samarbeta med systemutvecklare, UX-strateger och bibliotekarier för att planera, utveckla, driftsätta och förvalta våra system och resurser
• säkerställa att våra lösningar är driftsäkra, välfungerande och användarvänliga.

Kvalifikationer

• Relevant eftergymnasial utbildning inom datavetenskap, systemvetenskap eller motsvarande kunskaper via relevant arbetslivserfarenhet.
• Ingående kunskaper och erfarenhet av .NET eller liknande ramverk.

Meriterande

• Goda kunskaper och erfarenhet av utveckling i C#, Java eller andra objektorienterade språk
• erfarenhet av andra programspråk eller programmeringsparadigm (gärna kunskaper inom exempelvis JavaScript, JQuery, SQL etc.)
• erfarenhet av MVC-ramverk, t.ex. ASP.NET MVC
• kunskap om api:er (RESTful) och webbtjänster
• erfarenhet av källkods- och versionshantering, gärna med Git
• några års relevant arbetslivserfarenhet
• praktisk erfarenhet av att arbeta med ett agilt arbetssätt såsom Scrum, Kanban eller Continuous Integration
• erfarenhet av bibliotekssystem.

Som person är du intresserad av utvecklingsfrågor och delar gärna med dig av dina kunskaper, är prestigelös och har lätt för att samarbeta. Det är viktigt att du tycker om att arbeta både självständigt och i grupp och är inriktad på service och problemlösning. Du har lätt att uttrycka dig i tal och skrift på både svenska och engelska.

Systemutvecklare med inriktning databas (SQL)
vid Stockholms universitetsbibliotek. Sista ansökningsdag: 2020-01-19.

Är du en systemutvecklare med specialisering mot databaser, deployment och testning? Vill du vara med och skapa system som underlättar arbetet för tusentals studenter och forskare?

Stockholms universitetsbibliotek arbetar med systemutveckling utifrån ett användarnära perspektiv, vilket sker i en agil utvecklingsorganisation där vi framförallt arbetar med open source system eller egen utveckling. Vi nyutvecklar och förvaltar tjänster för våra interna system och lösningar, där vi bland annat utvecklat ett unikt boklogistik-system. Våra arbetsprocesser involverar arbete med api:er (RESTful) och webbtjänster för att integrera våra olika system. För att förbättra våra processer söker vi dig som är specialist på relationsdatabaser (SQL), deployment och testning för att automatisera, säkerställa och optimera våra arbets- och dataflöden, gärna med ett särskilt perspektiv på IT-säkerhet och stabilitet. Du kommer vara en viktig del i att utforma det arbetet.

IT-arbetet på biblioteket stöds av två arbetsgrupper: Systemutveckling och IT-Infra. Arbetsgruppen för systemutveckling består idag av åtta personer med kompetens inom UX, programmering och bibliotekssystem. IT-Infra ansvarar för drift och säkerhet för de system biblioteket tillhandahåller, inklusive en egen serverhall, och består av sex personer. Vi arbetar både i Linux och Windows miljöer. Ditt arbete kommer bidra till samarbetet mellan de två arbetsgrupperna.

Stockholms universitetsbibliotek erbjuder dig en heltidsanställning i en stimulerande miljö samt förmåner som flexibla arbetstider, friskvårdsersättning och generösa semestervillkor. Stockholms universitetsbibliotek är ett av landets största forskningsbibliotek med ca 110 medarbetare.

Arbetsuppgifter
Du kommer tillsammans med andra kollegor att arbeta med spännande utvecklingsprojekt utifrån verksamhetens behov med möjlighet till eget ansvar och varierande arbetsuppgifter. Arbetet har ett tydligt fokus på arbete i back-end och i rollen ingår bland annat:

• Databasutveckling, inklusive optimering och klustring
• automatisera och skapa stabilitet i testning och deployment
• systemutveckling för att förbättra eller integrera våra system
• skriva och schemalägga skript
• IT-säkerhetsarbete, såväl strategiskt som operativt på brandväggsnivå.

Kvalifikationer

• Relevant eftergymnasial utbildning inom datavetenskap, systemvetenskap eller motsvarande (alternativt motsvarande arbetslivserfarenhet).
• Ingående kunskaper om databashantering och SQL.
• Goda kunskaper inom något av följande programmerings-/scriptspråk: Javascript, Python, Perl, PHP, Bash eller liknande.
• Erfarenhet av arbete och system/serveradministration i Linux-miljö.

Meriterande

• Deployment och testning (devops)
• källkods- och versionshantering med Git
• arbete med IT-säkerhet eller brandväggar
• arbete i Windows-miljö och serveradministration
• agilt arbetssätt såsom Scrum, Kanban eller Continuous Integration.

Som person är du intresserad av utvecklingsfrågor och delar gärna med dig av dina kunskaper, är prestigelös och har lätt för att samarbeta. Det är viktigt att du tycker om att arbeta både självständigt och i grupp och är inriktad på service och problemlösning. Du har lätt att uttrycka dig i tal och skrift på både svenska och engelska.

FOLIO - the Future Of Libraries Is Open

Den 30 september gick Chalmers bibliotek live med bibliotekssystemet FOLIO med support och hosting från EBSCO Information Services. Tidigare använde Chalmers Innovatives bibliotekssystem Sierra.

Så här presenteras FOLIO av Chalmers:

"De bibliotekssystem som finns på marknaden för att hantera bibliotekens resurser är väldigt stora och som användare av dem köper man hela paket. Man får de funktioner man behöver, men man betalar också för andra funktioner som man inte använder. Tanken med att byta till ett nytt system är att det anpassar sig efter verksamhetens behov och att tekniken ska följa branschens utveckling. I Chalmers fall handlar det om att både hantera de elektroniska resurserna och de tryckta materialen som finns i bibliotekets samlingar på samma plattform."

"Chalmers nya bibliotekssystem heter FOLIO – the Future Of Libraries Is Open – och är en programvara utvecklad i öppen källkod, så kallad open source. Utvecklingsarbetet är helt transparent och alla som vill kan följa processen eller delta aktivt. Bakom utvecklingen av systemet finns ett antal aktörer samlade under paraplyorganisationen Open Library Foundation som äger och förvaltar programvaran.

FOLIO drivs av medlemmar i ett internationellt forum, FOLIO Community, med intressegrupper från närmare 30 biblioteksorganisationer och ett antal IT-företag med kunskaper om biblioteksbranschen. Tillsammans tar man fram specifikationer och utvecklar funktionaliteten."

"Grundupplägget i FOLIO är ett plattformssystem med olika appar som kommunicerar med varandra. Det finns appar för grundläggande funktioner som till exempel att låna ut och lämna tillbaka böcker, men också appar med specialiserade funktioner för att hantera e-resurser från olika databasleverantörer. Som användare av systemet går det att välja vilken funktionalitet man behöver.

FOLIO byggs i öppen källkod, open source, vilket tillåter användare att utveckla egna delar till systemet. Utvecklingen sker i ett internationellt forum, FOLIO Community, med specialister från både bibliotek och IT-företag."

Nu finns två bibliotekssystem byggda i öppen källkod på den svenska marknaden - nyutvecklade FOLIO och Koha, som skapades 1999.

Läs vidare:
FOLIOS hemsida
FOLIO wiki
Chalmers först i världen med unikt bibliotekssystem
Information om FOLIO på Chalmers biblioteks blogg (här finns fler länkar, bland annat till en demosida).

Libris vs Bibliografisk service i nationell katalog

Sveriges folkbibliotek väljer nu mellan att antingen katalogisera själva i Libris eller att köpa katalogiseringen som en tjänst av Bibliotekstjänst (BTJ). Tjänsten kallas Bibliografisk service i nationell katalog. Om biblioteket valt att köpa katalogisering som en tjänst av BTJ katalogiserar BTJ i Libris.

Två olika synsätt på detta visas här:

Stockholms stadsbibliotek:
"– Librissamarbetet gör att vi inom biblioteksväsendet kan samverka för att skapa tjänster som kommer alla till nytta. Det är rationellt, det är effektivt och tillgängliggör bibliotekens resurser för fler. För Stockholms stadsbibliotek blir det också ett sätt att stärka kompetensen i metadatafrågor, säger Daniel Forsman, stadsbibliotekarie i Stockholm."

Helsingborgs stad:
"En annan lösning som kräver nationell centralisering är försörjningen av metadata (både katalogisering och uppdatering av metadata). Idag sprids detta arbete allt mer ut bland folkbiblioteken vilket gör att kvaliteten försämras, dubbelarbete uppstår och fler och fler kommuner väljer att bara göra sina ändringar tillgängliga lokalt. Den bibliografiska service som många bibliotek köper in via Btj (Bibliotekstjänst) bör centraliseras och hanteras från den gemensamma biblioteksmyndigheten och därmed bekostas nationellt. Detta för att skapa en funktionell, effektiv och kostnadseffektiv lösning. Att ett fåtal personer centralt hanterar metadatan är att föredra framför att minst en medarbetare per kommun arbetar med detta."

Att stärka folkbibliotekens kompetens i metadatafrågor, som Daniel Forsman säger, tycker jag är ett starkt argument för att folkbibliotek själva ska katalogisera i Libris. Ett annat argument är att Libris-samarbetet kan innebära att folk- och forskningsbibliotek närmar sig varandra. Ett tredje argument - som av alla kanske inte anses så starkt - är att jag tror vi är många folkbibliotekarier som skulle tycka att det vore roligt och utvecklande att få arbeta med katalogisering i Libris.

Synpunkterna från Helsingborgs stad är givetvis värda att ta på allvar, till exempel är det viktigt att folkbiblioteken kan få katalogiserings- och förvärvsstöd för mångspråkiga medier.

Några synpunkter kring Helsingborg stads remissutlåtande:

• Om vi nationaliserar Bibliografisk service, hur ska då finansieringen av dessa katalogisatörer förhålla sig till katalogisatörer som redan är anställda på forskningsbibliotek? Ska katalogisatörerna på BTJ ta över deras arbeten?

• Ja, jag menar att det vore bra om "minst en medarbetare per kommun arbetar med" katalogisering/metadata. Vet Helsingborgs stad något om hur mycket varje sådan person måste arbeta med katalogisering? 

• Även om det vore "rationellt" (åtminstone kortsiktigt) menar jag att det är bra om vi i varje kommun har bibliotekarier som får arbeta med sådant som metadata, bibliotekssystem och webblösningar eller andra digitala lösningar. Jag tror inte att centralisering är vägen framåt, däremot samarbete och samordning. Centralisering kommer leda till minskad kompetens i kommunerna, till att färre röster hörs och till att våra arbeten blir mindre intressanta och utvecklande.

Läs också: Istället för förkortad katalogisering.

Läs remissvar på rapporten Demokratins skattkammare - Förslag till en nationell biblioteksstrategi.

Uppdatering 2019-10-25
Läs också följande inlägg på BTJ-bloggen: Libris eller Bibliografisk service – både och!, Vad kan en nobelpristagare säga oss om Libris kooperativa modell?

Färre och snabbare transporter av reserverade exemplar

Alla som arbetar i ett (större) reservationssamarbete är medvetna om att vi får lägga stora resurser, inte minst i form av arbetstid, på transporter av reserverade exemplar.

När vi bestämmer hur vi vill att exemplar skickas måste vi väga olika intressen mot varandra: Ska vi prioritera att låntagarna får sin beställda exemplar så snabbt som möjligt? Vill vi minimera transporterna?

Om reservationssamarbetet är ett kommunövergripande samarbete måste vi också fråga oss om vi vill att låntagares behov och önskemål i första hand ska tillgodoses inom den egna kommunen eller inte.

I Bibliotek Familjen Helsingborg fungerar reservationssamarbetet så här:

- Om titeln finns inne på avhämtningsenheten plockas den där.

- Om titeln finns inne på någon enhet inom avhämtningsenhetens kommun plockas den där och skickas till avhämtningsenheten.

- Om titeln inte finns inne på på någon enhet inom avhämtningsenhetens kommun skickas den från någon enhet, vilken som helst, inom Bibliotek Familjen Helsingborg som har exemplar inne.

I värsta fall kan detta innebära att ett exemplar får denna transportväg: filialbibliotek i en kommun - huvudbibliotek i samma kommun - Helsingborgs Stadsbibliotek (som är en nodpunkt i transportkedjan) - huvudbiblioteket i avhämtningsenhetens kommun - filialbiblioteket som är avhämtningsenhet. Ett exemplar kan alltså befinna sig under transport länge och behöva packas om tre gånger innan det aviseras på avhämtningsenheten.

Ett sätt att snabba upp transporterna vore att exemplar i första hand skickas från ett huvudbibliotek. Om en titel reserverats för avhämtning på ett filialbibliotek och finns inne på både andra filialbibliotek och huvudbiblioteket inom den egna kommunen skickas exemplar från kommunens huvudbibliotek. Om inget exemplar finns inne på någon enhet inom avhämtningsenhetens kommun skickas den i första hand från ett huvudbibliotek inom någon annan kommun.

Om vi valde att låntagares behov och önskemål inte i första hand ska tillgodoses inom den egna kommunen skulle låntagare i vissa fall få sina reservationer snabbare om boken skickas från något huvudbibliotek i en annan kommun än från ett filialbibliotek i avhämtningsenhetens kommun.

Ovanstående gäller exemplar som plockas. Om vi ser på de titlar som vi har reservationsköer på skulle vi kunna både få snabbare och färre transporter om vi i systemet kunde ange parametrar för hur exemplar skickas. Exempel: Ett exemplar återlämnas på enhet A, nästa låntagare i kö på titeln har en annan enhet som avhämtningsenhet, låntagaren därefter har enhet A som avhämtningsenhet. I detta fall skulle vi få snabbare och färre transporter om systemet valde låntagaren med enhet A som avhämtningsenhet. Om en sådan funktion fanns i bibliotekssystemet behöver vi kunna välja antal låntagare som hoppas över för att exemplaret istället ska aviseras till en låntagare som har återlämningsenheten som avhämtningsenhet.

Om vi istället ville ha en modell där vi vill minimera antalet transporter skulle vi ha systeminställningar som gör att exemplar inte skickas från andra enheter/kommuner om avhämtningsenheten/avhämtningsenhetens kommun äger exemplar av den reserverade titeln. Detta skulle innebära att det blir kö på utlånade titlar på en enhet eller i en kommun trots att det finns exemplar inne på andra enheter eller i andra kommuner.

Ovanstående är inte någon fullständig redogörelse för de olika alternativ man kan tänka sig och vilka olika parametrar som finns att ta hänsyn till. Men eftersom plockning och transporter av reserverade exemplar är ett stort arbete i ett bibliotekssamarbete som Bibliotek Familjen Helsingborg borde vi lägga tankemöda på hur och om vi kan få snabbare och färre transporter (vilket är två målsättningar som kan krocka med varandra).

Jag har heller inte tagit hänsyn till flytande bestånd eller Lyngsoes Intelligent Material Management System (IMMS).

Det vore önskvärt om vi i bibliotekssystemet hade ett antal olika modeller av reservationssamarbete att välja mellan där vi - för att uttrycka det lite förenklat - kan välja mellan att å ena sidan att ha som målsättning att minimera antalet transporter eller att å andra sidan välja att ha så många exemplar som möjligt i cirkulation för att låntagarna på så vis (förhoppningsvis) så snabbt som möjligt får sina reserverade titlar. Utifrån dessa grova modeller ska sedan olika fininställningar kunna göras, till exempel välja prioriterade enheter (huvudbibliotek) som exemplar i första hand skickas från.

Vilken modell vi än väljer för hur exemplar plockas och skickas så bör vi också både själva förstå och för våra låntagare kunna förklara hur reservationssamarbetet fungerar.

Ett annat sätt att minska transporterna är att vi i bibliotekssystemet får goda redskap för att bevaka om vi köper in det som efterfrågas på varje enhet/i varje kommun. Vi behöver snabbt och enkelt kunna få ut information om fler exemplar av en viss titel eller en viss typ av medier (barn/ungdom, ämnen/hyllplaceringar etc) behöver köpas in till en viss enhet eller kommun. Vi ska kunna se hur strömmarna av medier går mellan biblioteken/kommunerna. Har biblioteken de medieanslag de behöver för att möta efterfrågan/behov? Köper biblioteken in rätt medier? Köper de in för lite/för mycket inom ett visst ämne eller till en viss låntagargrupp (barn/vuxna)? Efterfrågan/behov måste sedan vägas mot andra prioriteringar, till exempel våra prioriterade målgrupper, allsidighet och kvalitet.

Digital transformation av Storbritanniens bibliotek

British Library har gett ut en rapport som beskriver och diskuterar fem möjliga alternativ till digital transformation av biblioteken i Storbritannien.

De fem punkterna är:

1. Deep Shared Infrastructure – a common, centralised Library Management System, procured at a UK wide level and run as a single piece of technology serving all libraries.

2. UK wide Content Discovery – an aggregator at UK national level of free-to-view digital content from libraries, archives and other public collections.

3. Unified Digital Lending – a single, publicly-run service devoted to the free digital ‘lending’ of books and other copyright content that would otherwise only be available on a commercial basis.

4. Safe Social Space – a user-led digital platform for the people who love libraries, replicating the community spaces they visit and work in as a complementary alternative to commercial social media services.

5. One Library Brand – an intervention to create and promote a single ‘library brand’ at cross-UK scale: potentially applicable in both the digital and physical realms and consistent with any of the above propositions.

Mellan juni och oktober 2018 har åtta workshops hållits. Några av de önskemål som framfördes var (s. 12):

"/.../  online registration was identified as a key gap for some authorities, as the vast majority of library authorities still require users to physically visit the library before their account becomes fully active, even for access to e-content."

"Online events booking and improved promotion of events across the whole public library system was another opportunity identified as being desirable."

"The ability to provide event booking without being directed to a third-party site was something very frequently brought forward by public library staff."

"The most popular potential digital service identified by library professionals by quite some margin in these workshops was a centralised payment platform."

"Another widely-supported suggestion was the creation of online reading groups: supporting and augmenting physical reading groups instead of simply replacing them with a digital format."

"Some groups we spoke to also debated the possibility of a self-publishing platform, mediated by local libraries to share work by local authors and to increase the diversity of voices and experiences represented."

I diskussionen kring ett gemensamt bibliotekssystem för alla bibliotek i Storbritannien hänvisas till Irland (Libraries Ireland), där alla folkbibliotek använder Innovatives bibliotekssystem Sierra (se information från Innovative).

Några citat från avsnittet "Deep Shared Infrastructure" (s. 16):

"In the United Kingdom, three companies held a 67.8% share of the LMS public library market, according to a review conducted by independent consultant Ken Chad in 2015. At the time of writing, this review showed Axiell and Capita each providing LMS solutions for 24.5% of UK public libraries, with Sirsi Dynix the third largest supplier, providing solutions to 18.8% of public library authorities. However Sirsi Dynix have since increased their market share since 2015, following their successful bid for the London Libraries Consortium’s new framework agreement, which brings together a growing number of library authorities within Greater London. Additionally, the framework agreement in place with Sirsi Dynix in Wales already integrates six library authorities, with the remaining authorities scheduled to move over to this shared platform in 2019."

"Issues would also be raised over the scale of monopoly power that a single selected provider would provide, albeit subject to the usual mitigations that a public procurement process would provide. This is to some extent a common risk-type with any kind of a “single digital presence” intervention – single centralised offer brings with it dangers of over-concentrated influence and lack of competition – but our judgement is that the risk is especially acute in this instance because of the sheer scale and complexity of any service that was put in place, with its need to interface with some 200+ adjacent IT systems."

Rapporten innehåller information om flera internationella exempel på intressanta digitala lösningar, bland annat framhålls danska eReolen och finska Finna.fi.

Klicka här för att läsa rapporten Digital transformation for UK libraries : five approaches to a 'single digital presence' : a report by the  British Library for Arts Council England and Carnegie UK Trust.

Klicka här för att läsa pressmeddelandet om rapporten 2019-06-06.

Läs gärna också:

Nationellt bibliotekssystem på Island. Liksom Irland använder de isländska biblioteken Innovatives bibliotekssystem Sierra.

Nationellt bibliotekssystem i Norge? Rogaland fylkeskommune vill ha ett nationellt bibliotekssystem men samtidigt flera systemleverantörer.

Biblioteket i skyn : nationella digitala bibliotekstjänster

Nyheten om rapporten "Digital transformation for UK libraries" hittade jag via Library Technology Guides.

Förkortad lånetid

För att minska väntetiden på populära titlar använder sig många bibliotek av förkortad lånetid vid ett visst antal reservationer. Men det ska i bibliotekssystemet gå att ange fler parametrar än att endast ange att lånetiden minskas vid X antal reservationer.

Några exempel på inställningar som ska gå att göra:

• Det ska vara möjligt att ta hänsyn till antal reserverbara exemplar av titeln. Lånetiden ska förkortas vid X antal reservationer per reserverbart exemplar.

• Det ska vara möjligt att ange flera nivåer av förkortad lånetid. Om normallånetid är fyra veckor ska man alltså kunna ange att vid X antal reservationer/exemplar så blir lånetiden tre veckor, nästa steg blir två veckor och så vidare.

• Det ska vara möjligt att undanta låntagargrupper, till exempel barn och talbokslåntagare, från förkortad lånetid.

• Det ska vara möjligt att undanta utvalda medier, till exempel barn- och ungdomsböcker, storstil och lättläst, från förkortad lånetid.

• Det ska vara möjligt att undanta specifika titlar, till exempel omfångsrika böcker, från förkortad lånetid.

Dominerande leverantörer av bibliotekssystem

Enligt Biblioteksdatabasen används 2019-06-24 följande bibliotekssystem av svenska folkbibliotek: BOOK-IT (Axiell), Mikromarc (Axiell/Bibliotekscentrum), Libra (Axiell, nedlagt system), Koha, Sierra (Innovative), Btj 2000 (nedlagt system), Public/pulsen (nedlagt system).

Två leverantörer exklusive Koha, Btj 2000 och Public/pulsen.
En dominerande leverantör: Axiell.

Enligt Biblioteksdatabasen används 2019-06-24 följande bibliotekssystem av svenska universitets- och högskolebibliotek: Koha, Alma (Ex Libris), Vtls Virtua (Innovative), Aleph (Ex Libris), Sierra, (Innovative), Millennium (Innovative), Mikromarc (Axiell/Bibliotekscentrum), BOOK-IT (Axiell), Voyager (Ex Libris), Probib (egenutvecklat system), Horizon/Symphony (SirsiDynix).

Fyra leverantörer exklusive Koha och Probib.
Två dominerande leverantörer: Ex Libris och Innovative.

I Danmark finns endast leverantören Systematic med bibliotekssystemet Cicero efter att en upphandling gjordes 2013 för samtliga folkbibliotek i Danmark.

I Norge dominerar leverantörerna Bibliotek-Systemer A/S med bibliotekssystemet Bibliofil och Axiell/Bibliotekenes IT-senter med bibliotekssystemet Mikromarc. På marknaden finns även Axiell med bibliotekssystemet Quria och Koha, som används av Deichman.

I Finland dominerar leverantören Axiell med bibliotekssystemet Aurora, men Koha används också av många bibliotek. Helsingfors stadsbibliotek använder Innovatives Sierra.

På Island finns endast leverantören Innovative med bibliotekssystemet Sierra efter att de 2019 vann en upphandling av bibliotekssystem till samtliga folkbibliotek på Island.

Se även: Kort om bibliotekssystem i Norge, Danmark och Finland samt sidan Leverantörer.

Kort om bibliotekssystem i Norge, Danmark och Finland

Norge
I den norska motsvarigheten till Biblist ser jag att Bibliotek-Systemer A/S med bibliotekssystemet Bibliofil vann den upphandling i Rogaland som jag tidigare skrivit om. Detta är den andra upphandling av ett större kommunövergripande bibliotekssamarbete i Norge som Bibliotek-Systemer A/S vinner.

I upphandlingen har tester utförda av biblioteksanställda, skolelever och biblioteksanvändare ingått.

Fylkesbibliotekschef Britt Ellingsdalen säger:

– Det viktigste er uansett at dette er en god løsning, med stor fleksibilitet som også framstår endringsdyktig i årene som kommer. Den digitale utviklingen går fort, og skal vi henge med i utviklingen var det viktig for oss å få et system og en leverandør som deler våre tanker om et moderne biblioteksystem.

Klicka här för att läsa om tilldelningsbeslutet angående bibliotekssystem i Rogaland.

Danmark
I Danmark använder landets alla 98 kommuner Fælles Bibliotekssystem. Företaget Systematic utvecklar Fælles Bibliotekssystem, och bibliotekssystemet heter Cicero. Upphandlingen gjordes 2013 och vanns då av Dantek A/S. Dantek A/S köptes sedan upp av Systematic. Till en början hade de danska folkbiblioteken stora problem med det nya systemet. Svensk återförsäljare av Cicero är Dantek.

Finland
I Finland använder 67% av biblioteken Axiells bibliotekssystem Aurora och 26% använder Koha. I Finland finns det kommunägda företaget Koha-Suomi Oy som arbetar med utveckling, drift och support av Koha. 2019–2020 byter Nationalbiblioteket och Helsingfors universitets bibliotek bibliotekssystem. "Nationalbiblioteket börjar använda det bibliotekssystem som det utvecklat för biblioteken i Finland."

Om Biblio

Göteborgs stadsbibliotek säger sig ha haft så stora problem med Axiell Medias tjänster att de under en dryg månad (11/3-17/4) helt stängde av lån av e-böcker och e-ljudböcker. Det är nu möjligt att låna via Göteborgs Elib-sida igen, men utlån via Biblio är fortfarande inte igång.

Vad problemen beror på har varken Göteborgs stadsbibliotek eller Axiell Media förklarat. Själv har jag inte upplevt några större problem vare sig via bibliotekets hemsida eller via appen Biblio. Om Göteborgs problem beror på att de använder Innovatives Sierra borde Malmö stadsbibliotek ha samma problem, men de tillåter lån via Biblio.

Även om jag inte upplevt samma problem med Biblio som Göteborgs stadsbibliotek så har jag några synpunkter på appen.

• Sökfunktion och träfflista/relevansrankning måste utvecklas. I nuvarande version (3.1.5) ger en sökning på en författares förnamn plus efternamn träff på alla författare med dessa för- och efternamn.

• Om en titel har flera författare anges nu endast en av dem (som klickbar länk).

• Översyn av kategorier. Böcker hamnar nu i fel kategori. Kategorierna måste också överensstämma med biblioteksstandard (gäller till exempel lättläst).

• Vi ska själva enkelt kunna skapa listor/kategorier. Om detta inte är möjligt ska vi själva kunna välja listor/kategorier utifrån ett stort urval färdiga listor/kategorier.

Hos Axiell bör kompetens hos de som arbetar med BOOK-IT, Mikromarc 3, Arena och Saga finnas för att skapa väl fungerande sök- och kategorifunktioner i Biblio.

En nackdel med en app är att de bibliotek som har webblösningar som kan hantera lån av e-böcker och e-ljudböcker (Arena eller Saga) tappar besökare till sina webbplatser. Låntagare av e-böcker/e-ljudböcker behöver inte längre besöka bibliotekets webbplats utan kanske endast använder appen Biblio, vilket bland annat leder till att vi får svårare att nå ut med information om arrangemang och annat till dessa låntagare.

Jag menar att beståndet av e-böcker och e-ljudböcker bör ingå som en naturlig beståndsdel i bibliotekets övriga bestånd. Därför bör låntagare kunna låna även e-böcker och e-ljudböcker via bibliotekets egna hemsida (inte via en Elib-sida eller, som föreslås i den nationella biblioteksstrategin, någon nationell e-bokssida) och om lånen görs via en app ska vi själva kunna styra över hur beståndet presenteras i appen. Idealet vore att biblioteken själva äger och driver en app som kan hantera e-böcker och e-ljudböcker från flera leverantörer. Men de bibliotek som valt webblösningar som inte kan hantera e-böcker och e-ljudböcker kanske inte upplever det som något problem att låntagarna inte behöver besöka bibliotekets egen hemsida för att låna?

En annan nackdel med en app är att den inte har samma goda sökfunktioner, till exempel möjligheten att filtrera ett sökresultat med hjälp av facetter, som bibliotekens webblösningar, vare sig det är Arena, Saga eller en OPAC.

Länkar: Biblioteken i Göteborg stoppar utlåning av e-böcker, Flera bibliotek pekar på brister hos e-boksleverantör, Tillfälligt stopp för utlåning av e-böcker på Göteborgs folkbibliotek, E-böckerna tillbaka!, Göteborgs stadsbiblioteks Elib-sida, Malmö stadsbiblioteks Elib-sida.

Se även: Om bibliotek och urval.

Om kravrutiner

Helsingborgs stadsbibliotek har effektiviserat kravrutinerna i Mikromarc 3 med hjälp av RPA, Robotic Process Automation.

Detta är säkert en välkommen effektivisering för personalen eftersom kravrutinerna i Mikromarc 3 är onödigt omständliga. Om rutinerna är sådana att två krav (påminnelser om försenade lån) ska skickas ut och om krav till barn ska adresseras till målsman får du i Mikromarc 3 fyra arbetsmoment per enhet: krav 1 till barn, krav 1 till vuxna, krav 2 till barn, krav 2 till vuxna.

Detta borde kunna göras smidigare direkt i bibliotekssystemet utan att koppla in externa lösningar.

• Det ska vara möjligt att skicka ut alla krav (i detta fall krav 1 och krav 2 både till barn och vuxna) i ett arbetsmoment för utvalda (en, flera eller alla) enheter i bibliotekssystemet. 

• Det ska vara möjligt att lägga upp kravrutinen, även utskrift av pappersbrev, som ett automatiserat jobb i systemet.
• Det ska vara möjligt att skriva ut krav på papper dubbelsidigt.

Hantering av öppettider

Bibliotekets öppettider anges nu på flera ställen: i bibliotekssystemet, i varje självbetjäningsautomat, på bibliotekets hemsida. Tider för obemannade öppettider anges i ett separat system för hantering obemannade öppettider, där varje bibliotek hanteras var för sig.

Önskvärt vore att all administration av öppettider, även obemannade öppettider, kunde göras på ett ställe, i bibliotekssystemet.

• Öppettiderna som anges i bibliotekssystemet ska visas på bibliotekets hemsida samt på de kvitton som skrivs ut av personalen eller i självbetjäningsautomater.

• Obemannade tider ska inte bli återlämningsdagar, åtminstone inte för låntagare som har inte tillgång till de obemannade tiderna.

• Obemannade tider ska inte räknas in i hämtfristen för avhämtning av reserverade titlar, åtminstone inte för låntagare som har inte tillgång till de obemannade tiderna.

• Stängda dagar ska inte bli återlämningsdagar.

• Stängda dagar ska inte räknas in i hämtfristen för avhämtning av aviserade titlar.

• Det ska vara möjligt att lägga ut biblioteks öppettider dynamiskt (via en widget) även på andra hemsidor.

• Det ska vara möjligt att lägga in kortare textmeddelanden på kvitton som skrivs ut från bibliotekssystemet och självbetjäningsautomater.

• Kontaktuppgifter och adress som visas på hemsidan och på kvitton ska kunna tas direkt från bibliotekssystemet.

• Statistik, till exempel till årsstatistiken, över öppettider ska kunna tas direkt ur bibliotekssystemet.

• Det är önskvärt att det går att hantera öppettider för en, flera eller alla enheter i bibliotekssystemet samtidigt, till exempel för att ange stängda dagar.

Om ovanstående, eller delar av ovanstående, utvecklas skulle det bli avsevärt smidigare att hantera bibliotekens öppettider. Det borde åtminstone vara möjligt att ange vad som ska stå på självbetjäningsautomaternas kvitton utan att behöva ändra i varje automat, som vi idag måste göra med Bibliothecas automater.

Se även: Hantering av obemannade tider.

Istället för förkortad katalogisering

Förkortad katalogisering beskrivs så här (under rubriken "Vad är förkortad katalogisering?") av företaget BTJ (Bibliotekstjänst), som många folkbibliotek köper sina katalogposter av:

"Förkortad katalogisering är ett sätt att katalogisera skönlitteratur som är anpassat för folkbibliotek. Det innebär att katalogposten är giltig för flera utgåvor/upplagor av ett skönlitterärt verk. Syftet är främst att förbättra/förenkla sökresultat samt underlätta vid reservation!"

I Libris används inte förkortad katalogisering utan där får varje ny utgåva även av skönlitteratur en egen katalogpost.

Nackdelen med förkortad katalogisering är att den gör det omöjligt för oss att hitta en specifik utgåva av ett skönlitterärt verk, till exempel förstautgåvan, eller att undvika specifika utgåvor av ett visst verk, till exempel pocketutgåvor.

Förkortad katalogisering var kanske en gång i tiden det enda sättet att göra det möjligt för oss att reservera alla utgåvor av en bok på ett enkelt sätt och få överskådliga träfflistor, men nu bör det vara tekniskt möjligt att uppnå detta utan att det leder till de nackdelar som förkortad katalogisering medför. Det är detta folkbiblioteken bör driva gentemot leverantörer, inte att förkortad katalogisering ska finnas kvar.

I både personalens och användarnas gränssnitt ska det vara möjligt att enkelt och smidigt reservera alla relevanta utgåvor av ett (skönlitterärt) verk (de utgåvor som hade representerats av samma katalogpost med förkortad katalogisering), men det ska också vara möjligt att urskilja och reservera specifika utgåvor eller att undvika specifika utgåvor.

Så här skriver Sveriges Depåbibliotek och lånecentral i frågan:

"I och med övergången till Libris XL lämnas MARC21 som lagringsformat. Den nya datastrukturen, JSON-LD, underlättar anpassningen till RDA (Resource Description and Access) som ny katalogiseringspraxis. RDA är anpassat till den digitala utvecklingen och gör det möjligt att beskriva enskilda data, som sedan kan delas och återanvändas. Med Libris XL och RDA kommer olika manifestationer av ett verk att kunna länkas till varandra. Folkbibliotekens behov av förkortad katalogisering kommer därmed att kunna tillgodoses genom att man utvecklar alternativa lösningar."

Så här skriver Axiell i frågan:

"Det er også mulig å legge en reservasjon på de ulike FRBR-nivåene, slik at man kan reservere alle trykte versjoner med én eneste reservasjon, i stedet for å reservere dem én etter én."

Om bibliotek och urval

Då och då väcks frågan om urvalsprinciper på folkbibliotek till liv och varje gång ger biblioteken ett yrvaket intryck.

Just nu har boken Healing the symptoms known as autism skapat rubriker. Malmö stadsbibliotek har tagit bort boken ur sitt bestånd av e-böcker, men Borås stadsbibliotek har bestämt sig för att ha den kvar. Beslutet i Borås grundas i att de tar in "alla e-böcker under ett visst pris som biblioteket bestämt".

Urvalsprinciper i sig kan och bör vi ständigt diskutera, men jag kan tycka att vi åtminstone borde kunna vara överens om att biblioteken faktiskt själva ska göra ett urval och att denna princip ska vara formatoberoende, och alltså gälla såväl pappersböcker som e-böcker. Att endast ha ett högsta pris som urvalspolicy av e-böcker är inte acceptabelt.

2016 hade vi ett fall där ett förlag masslånade sina egna titlar. Flera bibliotekschefer gick då snabbt ut och lade hela skulden på leverantören. Vad de inte verkade tänka på var sådant som bibliotekssekretess och att biblioteken givetvis själva måste ta ansvar för vad de erbjuder. Det fanns till och med bibliotekschefer som hade den märkliga åsikten att kommersiella förlag inte ska få ge ut böcker med fri upphovsrätt.

Jag menar att varje titel som köps in till ett bibliotek eller erbjuds via biblioteket oavsett format bör vara resultatet av ett medvetet urval och kunna motiveras utifrån en formulerad inköpspolisy baserad på de dokument som styr bibliotekens verksamhet (till exempel Bibliotekslagen och IFLA:s förklaring om bibliotek och intellektuell frihet) . Ingrid Atlestam har formulerat detta klokt: "Vad biblioteket står för är vad man aktivt köper in, skyltar med, vägleder till och propagerar för."

Urvalsarbetet bör göras så nära användarna som möjligt, alltså helst lokalt, även på filialnivå. Jag tror också vi har mycket att vinna på om urvalsarbetet görs kollektivt. På många bibliotek har de regelbundet återkommande inköpsmötena avskaffats. I och med detta har ett forum för kontinuerlig diskussion kring urval försvunnit.

Vi behöver diskutera vilka verktyg vi behöver för att kunna göra vårt urvalsarbete effektivt och enligt de principer vi bestämt oss för och hur vi ska göra med tjänster som till exempel PressReader, där vi ju överlåtit åt leverantören att göra vårt urval.

Länkar:
Peter Alsbjer: Malmö stadsbibliotek tar bort kontroversiell e-bok
Ingrid Atlestam: Bibliotek är att välja och visa vad som valts och varför!
Ingrid Atlestam: Bibliotek är att välja
Skånska biblioteken polisanmäler Frondörförlaget för bedrägeri i ebokshärvan
Kontroversiell autism-bok finns att låna på svenska bibliotek
Bibliotek Uppsala tipsar om hur man bygger en bra e-bokskatalog
Thord Eriksson: Efter inköpsdebatten : konsten att välja det rätta
Rasmus Fleischer: Hur ska biblioteken bekämpa lögner?, De här böckerna är rena barnmisshandeln
Tobias Willstedt: Malmö stadsbibliotek tar bort kontroversiell e-bok

Frågetecken kring Koha

Att Koha växer i Sverige är positivt, men det finns ett antal frågetecken kring en övergång till Koha. Här några punkter som gör att jag är tveksam till att förespråka en övergång från BOOK-IT/Axiell Arena/Saga eller Mikromarc 3/Saga till Koha.

1. Webblösning/gränssnitt gentemot biblioteksanvändarna
Till Koha finns ännu inte, åtminstone inte i Sverige, någon integrerad webblösning motsvarande Axiell Arena eller Open Library Solutions Saga. Med Koha får du en OPAC, se Bibliotek Mellansjös OPAC som ett exempel.

Bibliotek Mellansjö har sökt pengar från Stärkta bibliotek för att bygga en gemensam webbplats. De har hämtat inspiration det norska projektet Webløft. Men Webløft är inte någon fullvärdig ersättning för Axiell Arena eller Saga. Det är inte en integrerad lösning utan består av en hemsida byggd i Wordpress samt en OPAC. Om du gör en sökning via sökrutan på hemsidan skickas du vidare till en OPAC som antingen öppnas i en ny webbflik eller i en ram inom hemsidan. Exempel: Haugesund folkebibliotek, Ryfylkebiblioteket, Biblioteken i Vaggeryds kommun. Även Bibliotek Västmanland har planer på att bygga en gemensam webbplats.

En möjlig lösning på detta vore att Koha-biblioteken utvecklar en webblösning motsvarande Axiell Arena och Saga. Den skulle kunna bygga på Stockholms stadsbiblioteks webblösning. Intressant att titta på här är Finlands Finna.fi. En annan lösning skulle vara om Axiell utvecklar Axiell Arena och/eller Saga så att de fungerar även med Koha. Fördelen för dem att göra detta vore att de då kan få även Koha-bibliotek som kunder. Nackdelen för Axiell vore att de då inte har sina webblösningar som en konkurrensfördel gentemot Koha.

2. Leverantörer: installation, drift, support, utbildning, utveckling
Leverantörerna av Koha i Sverige är än så länge få och små. En stabil och väl fungerande organisation kring installationer, drift, support, utbildning och utveckling behövs. En lösning på detta vore om de svenska Koha-biblioteken bildar ett gemensamt företag som arbetar med dessa frågor. I Finland finns det kommunägda företaget Koha-Suomi Oy.

3. Utveckling kring helt nya lösningar
Koha utvecklas kontinuerligt och nya versioner släpps regelbundet. Men vem/vilka ansvarar för större nyutveckling, utveckling av helt nya system. Koha skapades 1999 och vi ser nu att Axiell och norska Bibliotek-Systemer As utvecklat helt nya bibliotekssystem. Att utveckla ett helt nytt bibliotekssystem har höga initialkostnader. Bibliotek-Systemer As meddelar i Infobrev 1/2019 att de inte längre kommer utveckla "gamla" Bibliofil. Axiells starka, och nu stärkta, ställning har uppmärksammats i media (se Biblioteksbladet 2017-10-26 och Computer Sweden 2019-02-23). Att en leverantör växer sig stark och får en dominerande ställning kan få negativa konsekvenser, men det kan också betyda att den leverantören får de resurser som krävs för mer omfattande utveckling.

Axiells Boris Zetterlund säger att "Det viktiga är att all data kan hanteras öppet och delas med alla." Samma åsikt framfördes i dialogmötet med leverantörer som Rogaland fylkeskommune höll 2018-11-21:

"Takk til Biblioteksystemer, Axiell, Systematic og Libriotech for interessante presentasjoner. Leverandørene har ulike strategier og måter å jobbe på, men er enige om at framtidens biblioteksystemer har åpne grensesnitt, snakker med hverandre og med resten av verden, og er enkle og intuitive å bruke."

Slutsatser:

1. Det är bra att Koha växer men tveksamheter kring en övergång från de proprietära systemen BOOK-IT och Mikromarc 3 finns.

2. Vi bör ställa krav på systemleverantörerna att systemen kan kommunicera med andra system och att all data är öppen.

3. Vi bör utveckla former för att stärka bibliotekens ställning gentemot leverantörer, det gäller inte bara teknikleverantörer utan även medieleverantörer (där nu Adlibris har en väldigt stark ställning).

Bibliotekenes IT-senter, Bibliotekscentrum Sverige AB och Open Library Solutions ingår nu i Axiell-koncernen

Måndagen den 28 januari nåddes vi av nyheten att Bibliotekenens IT-senter inklusive Bibliotekscentrum och Open Library Solutions är sålt till Axiell.

Varför Axiell köpt en av sina främsta konkurrenter är inte svårt att förstå. De stärker sin position på den nordiska marknaden och i pressmeddelandena uttrycks klart att de vill få fler bibliotek att använda Axiell Quria och WeLib.

Men varför säljs Bibliotekenes IT-senter, Bibliotekscentrum och Open Library Solutions till Axiell? Utifrån vad jag sett om aktuella upphandlingar i Norge kan försäljningen bero på att Bibliotekenes IT-senter inte kan konkurrera med Bibliotek-Systemer As (med nya webbaserade systemet Bibliofil), Axiell (med systemet Quria), Systematic (med systemet Cicero) och Libriotech (med systemet Koha). De bibliotekssystem som efterfrågas nu i norska upphandlingar är molnbaserade.

I Norge är nu de två ledande leverantörerna av bibliotekssystem Bibliotek-Systemer As och Axiell, men i den kommande upphandlingen i Rogaland fylkeskommune deltar än så så länge även danska Systematic och Koha-leverantören Libriotech.

I Sverige har Axiell genom köpet av Bibliotekscentrum och Open Library Solutions stärkt sin ledande marknadsställning som leverantör av bibliotekssystem och webblösningar till folkbibliotek. Den främsta konkurrenten nu är Koha, som växt avsevärt i Sverige i och med att både Bibliotek Mellansjö och Bibliotek Västmanland valt Koha som bibliotekssystem. Än så länge har endast två folkbibliotek, Göteborg och Malmö, Innovative som leverantör av bibliotekssystem, men kanske Innovative kommer försöka stärka sin ställning på den svenska marknaden. Frågan är också om norska Bibliotek-Systemer As och danska Systematic kommer försöka ta sig in på den svenska marknaden.

Axiell har genom köpet även stärkt sin ställning på den finska marknaden, men där är Koha en än större konkurrent än vad det är i Sverige.

Frågor för oss i Sverige att ställa oss efter Axiells köp av Bibliotekenens IT-senter inklusive Bibliotekscentrum och Open Library Solutions:

• När kommer Quria lanseras i Sverige?
• Hur länge kommer Mikromarc 3 utvecklas och supporteras?
• Hur länge kommer BOOK-IT utvecklas och supporteras?
• Kommer både Saga och Axiell Arena finnas kvar eller kommer en av dem att läggas ned? Eller kommer en ny webblösning utvecklas?
• Vad innebär Axiells köp av Bibliotekscentrum för de svenska folkbibliotekens kostnader för bibliotekssystem? Mikromarc 3 har varit ett billigare system än BOOK-IT.

Källor: Axiell förvärvar norskt bolag (pressmeddelande från Axiell), Axiell acquires Bibliotekenes IT-senter and becomes leading library vendor in Norway (pressmeddelande från Axiell), Axiell kjøper Bibliotekenes IT-senter (pressmeddelande från Bibliotekens IT-senter), Bibliotekssystem i Norge, Nationellt bibliotekssystem i Norge?, Skaraborgsbiblioteken väljer Koha, Koha + Västmanland = Sant.

Uppdatering 2019-12-18:
Kjetil Hillestad, CEO Bibliotekenes IT-senter, säger så här 2019-12-16 om att Bibliotekenes IT-senter sålts till Axiell:

"Denne omleggingen er Hillestad helt trygg på at de fikser uten problemer. Å ha blitt kjøpt opp av Axiell har gitt Bibits trygghet og stabilitet i et marked som, ifølge Hillestad, bærer preg av at nettopp store aktører kjøper opp mindre selskap.

— Det koster veldig mye å utvikle systemer for små aktører med små kundebaser, så det har vært veldig hyggelig for oss å bli kjøpt opp av en stor internasjonal aktør som Axiell som har framtiden foran seg, avslutter Hillestad."

Nationellt bibliotekssystem på Island

Sedan 2001 har de isländska biblioteken samarbetat nationellt genom företaget Landskerfi bókasafna hf., Consortium of Icelandic Libraries (CIL). Företaget ägs av den isländska staten och några isländska kommuner. Dess syfte är att driva ett centralt webbaserat bibliotekssystem.

Den 30 januari 2019 meddelades att Consortium of Icelandic Libraries valt Innovative som leverantör av sitt gemensamma bibliotekssystem. Tidigare har de använt Ex Libris Aleph ILS.

Sveinbjörg Sveinsdóttir (Consortium of Icelandic Libraries) säger:

"By working on a nationwide level, we streamline library functions through one central system while leaving content and subscription control to our member institutions."

Källor: Pressmeddelande från Innovative, kortfattad information om Consortium of Icelandic Libraries, mer ingående information om Consortium of Icelandic Libraries.

Följ Library Technology Guides för att bevaka den internationella utvecklingen av biblioteksteknologi.

Nationellt bibliotekssystem i Norge?

Jag har tidigare informerat om den upphandling av ett gemensamt bibliotekssystem som de norska kommunerna Stavanger, Bergen, Trondheim och Kristiansand gjort och som vanns av företaget Bibliotek-Systemer As, som driver bibliotekssystemet Bibliofil [länk].

Med hänvisning till denna upphandling görs nu en upphandling av ett gemensamt bibliotekssystem av Rogaland fylkeskommune [länk]. Rogaland fylkeskommune innefattar 26 kommuner och har 473 526 invånare [länk].

Enligt kravspecifikationen ska bibliotekssystemet vara en SaaS-lösning med öppen API och vara moduluppbyggt. Det ska vara möjligt att enkelt lägga till eller ta bort moduler samt utveckla egna moduler som kan integreras med systemet. Systemet ska vara prissatt efter vilka moduler som används [länk].

Britt Ellingsdalen, Fylkesbiblioteksjef, skriver: "På lang sikt håper vi selvsagt at vi, på den ene eller andre måten, skal få et felles biblioteksystem i Norge, slik Jimi Thaule skisserte det i Bok og Bibliotek 2-2018."

I den nämnda artikeln skriver Jimi Thaule:

"Det er på tide å få på plass ett felles biblioteksystem for alle norske bibliotek, uavhengig av om det er fag- eller folkebibliotek. Potensielt kan dette også ha store konsekvenser for fjernlånssamarbeidet. Ett felles biblioteksystem med automatisert fjernlån av digitale tekster ville spare bibliotekene for både arbeidstimer og frustrasjon. Dessverre står både kultur, infrastruktur og utdaterte lover i veien."

Den 21 november 2018 hölls ett dialogmöte med representanter från Bibliotek-Systemer As, Axiell, Systematic och Libriotech [länk].

Rogaland fylkeskommune säger:

"Vi ønsker oss et nasjonalt biblioteksystem, og samtidig ønsker vi oss flere systemleverandører og konkurranse i markedet, ikke monopol. Vi tror at vi kan få begge deler!"

De vill uppnå detta genom ett nationellt låneregister, en gemensam metadatabrunn och genom att bibliotekssystemen  kan kommunicera med varandra. Öppna API:er och öppna standarder krävs.

Libriotech är ett företag som levererar Koha.

Systematic är företaget som utvecklat det gemensamma nationella bibliotekssystemet i Danmark, Fælles Bibliotekssystem [länk].

Enligt den angivna tidsplanen ska upphandlingsresultatet meddelas den 1 juli, kontraktet ska skrivas på den 15 augusti och det nya bibliotekssystemet ska börja implementeras i september 2019 [länk].

Bibliotekssystem i Norge

De två stora bibliotekssystemen bland folkbibliotek i Norge är Bibliofil, som drivs av Bibliotek-Systemer As, och Mikromarc, som drivs av Bibliotekenes IT-senter AS. 2018-01-28 såldes Bibliotekens IT-senter AS inklusive Bibliotekscentrum och Open Library Solutions till Axiell [länk]. Enligt Bibliotekenes IT-senter använder mer än hälften av alla norska folkbibliotek Mikromarc [länk].

I Norge har övergången till molnbaserade bibliotekssystem startat.

Drammens bibliotek gick i september 2017 över till Axiell Quria [länk]. I november 2018 slogs kommunerna Drammen, Svelvik och Nedre Eiker samman och i samband med detta gick även Svelvik och Nedre Eiker över till Axiell Quria. I dessa kommuner bor knappt 100.000 invånare [länk].

I september 2017 gick kommunerna Stavanger, Bergen, Trondheim och Kristiansand ut i en gemensam upphandling av ett nytt bibliotekssystem som skulle levereras som SaaS (Software as a Service) [länk]. I december meddelades att Bibliotek-Systemer As vann denna upphandling [länk]. I dessa kommuner bor cirka 13 procent av Norges befolkning, strax under 700.000 invånare [länk].

Deichman bibliotek, som är Oslo kommuns folkbibliotek och Norges största folkbibliotek [länk], använder Koha. De fattade beslutet om att gå över till Koha 2013 [länk] och bytte från Bibliofil till Koha 2016 [länk].

Informationen ovan kanske ger svar på frågan om varför Bibliotekenes IT-senter (inklusive Bibliotekscentrum och Open Library Solution) såldes till Axiell. Enligt ett referat från ett systemleverantörmöte 2018-10-30 arbetade Bibliotekenes IT-senter med en långsiktig övergång till ett webbaserat gränssnitt för Mikromarc [länk]. Mikromarc+ kallar de sin lösning som gör Mikromarc delvis webbaserat [länk]. Bibliotekenes IT-senter har kanske inte de resurser som krävs för att (tillräckligt snabbt) bygga ett nytt bibliotekssystem som kan konkurrera med SaaS-lösningarna webbaserade Bibliofil, Axiells Quria eller Koha?